• Shuffle
    Toggle On
    Toggle Off
  • Alphabetize
    Toggle On
    Toggle Off
  • Front First
    Toggle On
    Toggle Off
  • Both Sides
    Toggle On
    Toggle Off
  • Read
    Toggle On
    Toggle Off
Reading...
Front

Card Range To Study

through

image

Play button

image

Play button

image

Progress

1/16

Click to flip

Use LEFT and RIGHT arrow keys to navigate between flashcards;

Use UP and DOWN arrow keys to flip the card;

H to show hint;

A reads text to speech;

16 Cards in this Set

  • Front
  • Back

1.Ge exempel på symtom hos en patient med kronisk njursvikt samt förklara bakomliggande orsak.

Symtom:
1.initiativlöshet, trötthet, koncentrationsstörning, depression, medvetandesänknig (som successivt övergår i koma) - detta orsakas av blodets höga halt av kväve som påverkar CNS negativt.
2.Illamående – blodets alla toxiska produkter reta både kräkningscentrum och mag-tarm kanalens slemhinna. Pga uremi för pat. ofta obehagliga smakupplevelse och andedräkt pga urea i salivan nedbryts till ammoniak.
3.klåda – orsakas av urea och andra toxiska produkter (pga njurarnas nedsatta funktion finns det ökad halt av urea i blodet) irriterar hudens klådreceptorer. Dessutom kan även kalcium och fosfat tillsammans bilda kristaller som utfälls i huden och ger svår klåda.
4.anemi – till följd av brist på erytropoetin. Erytropoetin produceras i njurarna, vid njursvikt producera njurarna inte hormonet i samma utsträckning. Vid friska njurar, frisättning av detta hormon stimulerar benmärgen att producera erytrocyter. Eftersom njurarnas funktion är nedsatta då stimuleras inte benmärgen och därmed nedsatt produktion av erytrocyter.

2.Ge exempel på laboratorievärden som man kan räkna med är förhöjda hos en patient med kronisk njursvikt samt motivera stegringen.

Kreatinin – bildas i kroppens muskler och utsöndras vid njurarna eftersom njurarnas funktion är nedsätt då blir kreatinin kvar i blodet  ökad kreatinin halt i blodet.

Cystatin C – bildas också i kroppen och ska utsöndras via njurarna.

Urea – en slaggprodukt som ansamlas pga av nedsatt funktion i njurarna. Den är omvandlat ammoniak och ska utsöndras via njurarna.

pH – surhet i kroppen pga ökad H+ i kroppen, njurarna kan inte göra sig av med överskott av vätejoner.

1.Blödningstendensen och klåda är två symtom vid kronisk njursvikt, förklara bakomliggande orsak till symtomen samt ange vilka iakttagelser du gör i de kliniskt kemiska laboratoriesvaren kopplat till dessa symtom!

Blödningstendens och klåda framträder vid uremi, vid avancerad njursvikt. Klåda orsakas av urea och andra toxiska ämne som irriterar hudens klådreceptorer men även svår klåda framkommer då kalcium och fosfat bildar kristaller som utfäller i huden. Urea att slutprodukten av ammoniak (när omvandlat i levern) som utsöndras via njurarna. Vid nedsatt njurfunktion samlas då urea i blodbanan. Ökad blödningsrisk pga försämrad trombocytfunktion. Urea (urinförgiftning) är ett toxiskt ämne och dess påverkan på benmärgen medför försämrad koagulations förmåga men även trombocyternas adhesivitet/förmågan att ”klibba” till är försämrad pga ureas toxiska påverkan på blodet.
Labprover:
PK-INR – kolla koagulationsförmåga i blodet.
Kalcium- ökning av kalciumhalten i blodet.
Urea – ureahalten
Trombocyterna
Fosfat

2.Vilka kliniskt kemiska prov tas för att påvisa tecken på nedsatt njurfunktion.

GFR: glomerulus filtration hästighet mäts för att se hur lång tid njurarna att rena en viss substans från blodbanan.
Kreatinin clearance: mäter glomerulus filtration genom bestämning av kreatininhalt i serum och dygnsmängd urin.
Ureahalter: Urea att slutprodukten av ammoniak (när omvandlat i levern) som utsöndras via njurarna. Vid nedsatt njurfunktion samlas då urea i blodbanan.
Urat-urinsyra som kan vara förhöjt vid nedsatt njurfunktion
Cystatin – C –protein som kan vara förhöjt vid nedsatt glomerulära filtration
U-albumin – hur mycket äggvita finns i urinen då dessa partiklar är stora om det uppkommer betyder det att glomerulus har blivit mer permeable.
Urinsediment – avspeglar glomerulus filtration (kristaller? Blödning? Inflammation?)
Urinodling – bakterier?

3.Motivera trötthetskänslan njursjuk patient!

Trötthet framkommer till följd av brist på röda blodkroppar (erytrocyterna). Njurarna producerar hormonet erytropoetin som då stimulerar benmärgen att producera erytrocyter. När njurarnas funktion är nedsätt kan dom dock inte frisätta erytropoetin och därmed inte stimulerar benmärgen till att producerar flera röda blodkroppar. Detta då leder till ett lågt Hb. Järntillförsel ge ingen behandlingseffekt.
En ökning i kvävehaltiga produkter har ett negativt påverkan på CNS.

4.Hur mäts den glomerulära filtrationen?

Glomerulus filtration mäts med en clearanceundersökning, dvs att en viss substans förs in i blodbanan och sedan mäts hur lång tid det tar njurarna att rena bort substansen. Men även vid kreatinin clearance mäts glomerulus filtration genom bestämning av kreatininhaltet i blodet och urinen.

5.Vilka slaggprodukter ansamlas i blodet hos en patient med kronisk njursvikt?
Urea, då njurarna inte har förmåga att utsöndra/kissar ut urea, då samlas det i blodet. Urea är slutprodukten på ammoniak som omvandlas i levern.
Urat, urinsyra som bildas när DNA och RNA bryts ner, är förhöjt vid njurinsufficiens.
Kreatinin, som bildas i musklerna och ska utsöndras vid njurarna är förhöjt.
6.På din avdelning ligger en patient med kronisk njursvikt till följd av en kronisk glomerulonefrit. Vilken kontroll gör du och vilket resultat skulle du vilja ha för att få diagnosen glomerulonefrit bekräftad?

Anamnes – infektion (streptokock)?
GFR: glomerulus filtration hästighet mäts för att se hur lång tid njurarna att rena en viss substans från blodbanan.
Kreatinin clearance: mäter glomerulus filtration genom bestämning av kreatininhalt i serum och dygnsmängd urin.
Ureahalter: Urea att slutprodukten av ammoniak (när omvandlat i levern) som utsöndras via njurarna. Vid nedsatt njurfunktion samlas då urea i blodbanan.
Urat-urinsyra som kan vara förhöjt vid nedsatt njurfunktion
Cystatin – C –protein som kan vara förhöjt vid nedsatt glomerulära filtration
U-albumin – hur mycket äggvita finns i urinen då dessa partiklar är stora om det uppkommer betyder det att glomerulus har blivit mer permeable.
Urinsediment – avspeglar glomerulus filtration (kristaller? Blödning? Inflammation?)
Urinodling – blod? Albumin? bakterier?

7.Vilket resultat ser du genom att ge proteinreducerad kost till en patient med glomerulonefrit?

Vid uppkomst av uremi-symtom (intensiteten) samt ureahalt i blodet kan proteinreducerat kost vara rekommenderat. Vid proteinreducerad kost kan patienten uppleva god effekt på illamående, klåda och trötthet samtidigt som även blod förbättras. Besvären avtar och patienten hålls relativt besvärsfri och därmed kan dialys eller transplantation skjuts fram. Dock är det viktigt att viktkontrollera patienten då katabolism kan förvärras. Högt fett intag och kolhydrater ska kompenseras för den låg proteinhalt. Proteinreducerad kost är inte anpassad för alla. Proteinsyntes nedsatts, dvs att det inte bildas nya protein och att ökad nedbrytning av protein i kroppen. Första tecken på att proteinreducerad kost ska avråds är då patienten går ner för mycket. Senare tecken muskelatrofi och minskad förmåga/styrka i handleden. Dietist.

8.Vid kronisk njursvikt kan patienten ha låga trombocyter. Förklara sambandet!

Pga ureas negativ påverkan på benmärgen produceras färre blodkroppar, såsom trombocyter.

9.Varför uppstår det hypokalcemi vid njursvikt?

Pga njurarnas nedsatt funktion kan inte D-vitamin aktiveras som det bör i njurarna. Detta leder till att D-vitamin inte transporteras till tarmen. Tarmen behöver D-vitamin för att kunna ta upp Kalcium  hypokalcemi.
Fosfatutsöndring minskar vilket leda till höga halter fosfat i blodet. Detta stimulerar PTH-sekretion från bisköldkörtlarna och detta gör att kalcium frisätts från benmärg. Detta ökar risken för osteoporos. Trots en ökad mängd kalcium kan inte detta tas upp då det finns brist på D-vitamin.

10.Ge fyra exempel på symtom vid kronisk njursvikt förklara bakomliggande orsak!

Illamående: pga ureahalterna i blodet, ”ammoniak” smak i munnen… urea retar kräkningscentrum och mag-tarm kanalen.
Trötthet: nedsatt produktion av erytrocyterna  lågt Hb (renal anemi). CNS påverkan pga ökad kvävehaltiga produkter.
Törst: Ibland är njurarnas konc förmåga nedsatt så att vattenutsöndring ökar kraftigt (polyuri) vilket leda till svår törst.
Kräkningar: samma svar som illamåendet…urea retar kräkningscentrum och mag-tarm kanalen.
Viktnedgång: pga katabolism och minskat proteinsyntes.

11.Vilken signal ger en kreatinin stegring och varifrån kommer kreatinin?
Nedsatt GFR. Kreatinin bildas i musklerna vid muskelarbete. Kreatin den omvandlas i levern till kreatinin som sedan utsöndras via njurarna. Eftersom den är ”muskelberoende” kan man då få ett falskt värde vid för lite eller för mycket muskelmassa.
12.Vilka andra kemisk kliniska värden avviker från normalvärde vid njursvikt?
Brist på D-vitamin då den ska aktiveras i njurarna. När funktionen hos njurarna är nedsatt sker inte denna aktivering. Detta leder till att D-vitamin, som är viktigt för upptag av kalcium, inte omvandlas till kalcitrol och därför uppstår hypoklacemi.
Höga halter fosfat då njurarna inte kan utsöndra i samma utsträckning. (Ökad mängd fosfat (hyperfosfatemi) leder till sekretion av PTH till blodet, detta gör att kalcium frisätts från benmärgen och kan öka risken för osteoporos.
Urat (urinsyra) kan vara förhöjd vid nedsatt njurfunktion
13.Varför ar diuresvolymen hos patienten viktig att kontrollera då infusion innehållande
Kalium administreras? motivera ditt svar med ett, kortfattat, möjligt patofysiologiskt
förlopp!

Lider patienten av oliguri (t.ex.) vid njursvikt ska man vara försiktig med att ge kalium. Oligurin innebär även att det föreligger risk för metabolisk acidos eftersom njurens funktion att göra sig av med H+ och producera HCO3 > Höga halter H+ i plasma och interstitie gör att dessa vill byta plats med kaliumjonerna ICV, vilka snabbt släpper vid en konkurrenssituation och går ut i plasma > höga kaliumvärden i plasma. Ger man då ytterligare extra i.v. finns risk för ytterligare hyperkalemi > arytmier.

(Kom ihåg att ge kaliumet långsamt för att undvika arytmier: max 20 mmol/timme.
Måttlig kaliumbrist 40-80 mmol/dygn.
Stor kaliumbrist: 120-160 mmol/dygn.)

14.Vad menas med prerenala, renala, postrenala vid akut njursvikt?
Prerenala: Blodtillförsele till njurarna har försämrat, t ex vid lågt blodtryck, vid stora vätskeförluster, diabetesnefropati (skada på glomerulus kapillär och arterioler (småkärls sjukdom)).
Renala: Toxiska skador på njurvävnaden eller inflammation i njurvävnad, t ex. Lkm, kontrastmedel, svampgifter, kontrastmedel, sepsis infektioner, glomerulonefrit.
Postrenala: Avflödes hinder som t. ex njursten, tumör, prostatahypertrofi. När trycket blir för högt/högre än kapillärtrycket i glomeruli då blir det inget filtrationstryck/upphör urinproduktionen.