Pu 😔

Front 1

Vårdetiska tumregler

Back 1

Icke skada

Göra gott

Rättvisa

Autonomi

Front 2

PUmål

Back 2

Empatiskt förhållningssätt

Lyhördhet

Tydlighet

Front 3

Hipokrates ed

Back 3

Om möjligt bota

Ofta lindra

Alltid trösta

Front 4

Läkaren ska i sin gärning ha patientens hälsa som det främsta målet och om möjligt bota, ofta lindra, alltid trösta, följande människokärlekens och hederns bud.

Back 4

Göra gott

Front 5

2. Läkaren ska besinna vikten av att skydda och bevara människoliv och får aldrig medverka i åtgärder som syftar till att påskynda döden.

Back 5

Icke skada

Front 6

2. Läkaren ska besinna vikten av att skydda och bevara människoliv och får aldrig medverka i åtgärder som syftar till att påskynda döden.

Back 6

Icke skada

Front 7

3. Efter bästa förmåga ska läkaren bistå människor i medicinsk nödsituation, såvida läkaren inte försäkrat sig om att andra är villiga och kompetenta att ge sådant bistånd.

Back 7

Göra gott icke skada

Front 8

Läkaren ska handla i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet, ständigt söka vidga de egna kunskaperna samt efter bästa förmåga och med omdöme bidra såväl till den vetenskapliga utvecklingen som allmänhetens kännedom om denna. Efter förmåga ska läkaren alltid ställa sin kunskap till förfogande.

Back 8

Autonomi, göra gott

Front 9

5. Läkaren får aldrig på något sätt medverka vid dödsstraff, tortyr eller andra grymma och omänskliga handlingar.

Back 9

Inte skada

Front 10

6. Läkaren ska behandla patienten med empati, omsorg och respekt och får inte genom sin yrkesauktoritet inkräkta på vederbörandes rätt att bestämma över sig själv.

Back 10

Autonomi

Front 11

7. Läkaren ska aldrig frångå principen om människors lika värde och aldrig utsätta en patient för diskriminerande behandling eller bemötande.

Back 11

Rättvisa

Front 12

Läkaren får inte inleda ett sexuellt förhållande eller inlåta sig i någon annan relation präglad av egennyttigt utnyttjande med en patient som står under läkarens vård.

Back 12

Icke skada, autonomi

Front 13

Läkaren ska inte utan undersökning eller annan tillräcklig kunskap om patienten meddela råd eller föreskrifter.

Back 13

Icke skada

Front 14

Läkaren ska avhålla sig från påträngande marknadsföring och från att på annat olämpligt sätt fästa uppmärksamhet på sin person och läkargärning.

Back 14

Rättvisa

Front 15

10. Läkaren ska då så är motiverat anlita annan sakkunskap och tillmötesgå patientens eller närståendes rimliga önskemål att få tillfråga annan läkare.

Back 15

Autonomi

Front 16

11. Läkaren ska respektera patientens rätt till information om sitt hälsotillstånd och möjliga behandlingsalternativ och om möjligt i behandlingen utgå från informerat samtycke samt avstå från att lämna upplysningar som patienten inte önskar.

Back 16

Autonomi

Front 17

Läkaren ska i intyg och utlåtande endast efter noggrant övervägande bestyrka vad som har saklig och professionell grund och åtskilja detta från annan information, vars sanningshalt ej kan bedömas.

Back 17

Icke skada, rättvisa

Front 18

Läkaren ska i intyg och utlåtande endast efter noggrant övervägande bestyrka vad som har saklig och professionell grund och åtskilja detta från annan information, vars sanningshalt ej kan bedömas.

Back 18

Icke skada

Front 19

Läkaren ska, då han/hon handlar på uppdrag av en tredje part, försäkra sig om att patienten har detta förhållande klart för sig.

Back 19

Autonomi

Front 20

Läkaren ska bemöta sina kollegor som han/hon vill bli bemött av dem. Utan att träda patientens intressen förnär ska läkaren respektera sina kollegors arbete och så långt det är möjligt undvika att undergräva kollegors relationer till patienten.

Back 20

Icke skada

Front 21

Läkaren ska söka vård om han/hon lider av sjukdom som kan påverka läkarens yrkesutövning.

Back 21

Icke skada

Front 22

17. Läkaren ska i sin gärning bidra till att medicinska resurser användes i enlighet med dessa etiska regler och på bästa sätt till gagn för patienterna. Läkaren ska aldrig medverka till att bereda enskilda patienter eller patientgrupper otillbörlig ekonomisk, prioriteringsmässig eller annan fördel.

Back 22

Göra gott, rättvisa

Front 23

Läkaren får inte låta sig påverkas av otillbörligt förvärvsbegär och inte utföra annan undersökning och behandling än vad som är medicinskt motiverat. Arvodet ska anpassas efter prestationens art och omfattning.

Back 23

Rättvisa, icke skada

Front 24

biopsykosociala modellen, BPS,

Back 24

teori enligt vilken varje tillstånd av ohälsa eller hälsa beror på biologiska, psykologiska och sociala förhållanden.

Front 25

Farhågor, fråga

Back 25

Jag gissar att du har funderat - vad tror du själv att det här beror på?

Front 26

Förväntningar, fråga

Back 26

Vad tänker du att jag kan hjälpa fig med?

Front 27

Förutsättningar, fråga

Back 27

Vad har du själv försökt att göra för att minska dina besvär?

Front 28

Föru

Back 28

Sammanfatta

Informera

Frågor

Ordinera/förhandla

Planera

Utvärdera

Front 29

Förutsättningar för en god komunikation

Back 29

Närvaro

Respekt

Tillit/trygghet

Intresse/nyfikenhet

Undersökning

Tydlighet

Avsaknad av pekpinnar

Utmaning/Delmål

Hopp

Front 30

Verbala fördigheter

Back 30

Eka

Parafrasera

Sammanfatta

Fråga upp

Återspegla känslor

Front 31

Verbala färdigheter: eka

Back 31

- Jag är orolig.

- Orolig?

Front 32

Verbala färdigheter: parafrasera

Back 32

Återge med egna ord

Front 33

Verbala fördigheter: sammanfatta

Back 33

Har jag förstått dig rätt när...?

Front 34

Verbala färdigheter: återspegla

Back 34

Du nämnde att...

Front 35

Förväntningar, fråga

Back 35

Vad tänker du att jag kan hjälpa dig med?

Front 36

Verbala färfigheter: återspegla känslor

Back 36

Det verkar dom att du är orolig.

Front 37

Genensam del

Back 37

Sammanfatta

Informera

Frågor

Ordinera/förhandla

Planera

Utvärdera

Front 38

Faktafråga ex

Back 38

Hur många barn har du?

Front 39

Verbala färdigheter

Back 39

Eka

Parafrasera

Sammanfatta

Fråga upp

Återspegla känslor

Front 40

Explorativ fråga. Ex.

Back 40

Berätta om din vardag.

Front 41

Affektiv fråga. Ex.

Back 41

Hur kommer det sig att du gråter när du talar om...?

Front 42

Lyssnande/summerande fråga. Ex.

Back 42

Du har berättat att... Har jag görstått fig rätt?

Front 43

Konfrontativ/provokativ fråga. Ex.

Back 43

När du berättar detta får jag en känsla av art du inte vill leva längre? Sitter du och ljuger för mig?

Front 44

När du berättar detta får jag en känsla av art du inte vill leva längre? Sitter du och ljuger för mig? Typ av fråga.

Back 44

Konfrontativ/provikativ

Front 45

Reflektiv fråga. Ex.

Back 45

Vad fyller rökningen för behov i ditt liv?

Front 46

Läkarens agenda

Back 46

Diffdiagnos

Status

Utredning

Åtg/Behandling

Front 47

Vad fyller tökningen för behov i ditt liv? Typ av fråga?

Back 47

Explorativ

Front 48

Precisering. Ex.

Back 48

Vad menar du med?

Front 49

Vad menar du med...? Typ av fråga?

Back 49

Precisering

Front 50

Vilket år togs din blindtarm bort? Typ av fråga?

Back 50

Faktafråga

Front 51

Vad har fört dig hit idag? Typ av fråga?

Back 51

Öppen

Front 52

Berätta om dina matvanor? Typ av fråga?

Back 52

Explorativ

Front 53

Hur kommer det sig att du skrattar när jag frågar...? Typ av fråga?

Back 53

Affektiv

Front 54

Vad fyller rökningen för behov i ditt liv? Typ av fråga?

Back 54

Explorativ

Front 55

När du berättar... Får jag en känsla av att du inte vill leva längre? Sitter du och ljuger för mig? Typ av fråga?

Back 55

Konfrontativ/provokativ

Front 56

Johari fönster

Back 56

Model som beskriver öppenheten i mellanmänsklig kommunikation

Front 57

Läkarcentrerad konsultation

Back 57

Bra vid trauma eller andra tillfällen då det är ont on tid. Slutna riktade frågor.

- Diffdiagnos (sonatiska och psykiska)

- Klinisk us (status)

- Objektiva tecken

- Utredning

- Åtg/behandling

Front 58

Model som beskriver öppenheten i mellanmänsklig kommunikation

Back 58

Johari fönster

Front 59

Johari fönster- rita. Funktion

Back 59

Medvetenhet om begränsningar i kommunikationen. Genom att bygga förtroende kan arenan bli större.

Front 60

Patientcentrerad konsultation

Back 60

Ökad compliance.

Patientens agenda får ta stor plats:

- Föreställningar (symtom)

- Farhågor (känslor)

- Förväntningar (på vård)

- Förutsättningar (konsekvenser k vardagen, egna resurser)

Front 61

Jag har förstått det som... stämmer detta? Typ av fråga?

Back 61

Summerande

Front 62

Farhågor

Back 62

Känslor

Front 63

Förväntningar

Back 63

Vad förväntar sig för vård

Front 64

Förutsättningar

Back 64

Hur sjukdomen påverkar det dagliga livet. Egna resurser.

Front 65

Johari fönster- rita. Funktion

Back 65

Medvetenhet om begränsningar i kommunikationen. Genom att bygga förtroende kan arenan bli större.

Front 66

Människans basala behov. (Motiverande samtal)

Back 66

Kompetens

Tillhörighet

Autonomi

Front 67

Motivationstyper

Back 67

Autonom (inre) motivation

Kontollerad (yttre) motivation

Front 68

Autonom motivation

Back 68

- Glädje/intresse är belöningen

- Tillfredställer basala behov (kompetens, tillhörighet, autonomi)

- Uthållig motivation

Front 69

Motiverande samtal

Back 69

En patientcentrerad metod som syftar till att höja den autonoma (inre) motivationen till förändring. Genom att utforska och förlösa ambivalensen.

Front 70

Vad får olika förhållningssätt hos läkaren för effekt i form av basala behov?

Positiv feedback.

Negativ feedback.

Kontroll.

Erbjuda valmöjligheter.

Förståelse.

Back 70

Ökad känsla av kompetens.

Minskad känsla av kompetens.

Minskad autonomi.

Ökad autonomi.

Ökad känsla av tillhörighet.

Front 71

Fyra hörnstenar i motiverande samtal.

Back 71

- Förmedla empati

- Utveckla diskrepens (fånga upp och synliggöra ambivalens)

- Rulla med motstånd

- Stärka självkompetensen

Front 72

Ambivalenskorset. Förklara.

Back 72

Ambivalenskorset är ett instrument för att tydliggöra fördelar och nackdelar med beteendet och blicka framåt och fundera över eventuell förändring.

Front 73

Ambivalenskorset. Rita.

Back 73

Back (Definition)

Front 74

Affekt

Back 74

Ett biologiskt program som avspeglas i kroppen

Front 75

Känsla

Back 75

Den symboliserade, självmedvetna upplevelsen kopplad till en affekt

Front 76

Egenskaper hos alla affekter

Back 76

Smittar

Påträngande

Mild till stigande intensitet

Biologiskt program

Finns från födseln

Okontrollerbara

Front 77

Åtta affekter

Back 77

- Glädje - välbehag -tillfredställelse

- intresse - upphetsning - nyfikenhet

- Förvåning

- Ilska - raseri

- Rädsla - skräck

- Ledsamhet - bedrövelse - kval - förtvivlan

- Skam

-avsky/avsmak

Front 78

Skillnad mellan skam och skuld?

Back 78

Skam - jaget, existensen

Skuld - handlingen

Front 79

Ge exempel på varför vissa sjd utlöser skam.

Back 79

Stigmatiserade sjd

Svåra att dölja

Påverkar utseendet

Livsstilsbetingade (fetma, kol)

Beteendestörningar

Negativt förlopp

Inskränkningar i social kontakt

Front 80

Skamkompassen. Rita.

Back 80

...

Front 81

Feedbacktrappan. Rita.

Back 81

...

Front 82

Kännetecknar en person med trygg anknytning.

Back 82

- mentaliseringsförmåga

- personen är tydlig och oron relevant

Front 83

Kännetecknar en person med undvikande otrygg anknytning

Back 83

- Undvikande (stänger av behov av närhet och tröst, har svårt att beskriva känslor i barndomen)

Front 84

Typ av empati - Låta sig vägledas av empatiska insikter för att hjälpa

Back 84

Empatisk omtanke

Front 85

Anknytningskors

Back 85

Back (Definition)

Front 86

Gender

Back 86

Socialt kön

Front 87

Gender

Back 87

Socialt kön

Front 88

Kännetecknar en person med otrygg anknytning

Back 88

- Undvikande (stänger av behov av närhet och tröst, har svårt att beskriva känslor i barndomen)

- Ambivalent (långa översvämmande svar, klängighet, långa besök, sitter fast i det förflutna)

Front 89

Kännetecknar en person med desorganiserad anknytning

Back 89

- Ofta misshandel (fysisk/psykisk)

- Dissocierar smärtsamma upplevelser

- Kollaps av anknytning

- Risk för utveckling av ångest/depression/personlighetsproblematik

Front 90

Anknytningskors

Back 90

Back (Definition)

Front 91

Affektiv empati

Back 91

Att uppfånga och känna in

Front 92

Typ av empati - Att uppfånga och känna in

Back 92

Affektiv enpati

Front 93

Kognitiv empati

Back 93

Att förstå känslan

Front 94

Typ av empati - Att förstå känslan

Back 94

Kognitiv empati

Front 95

Empatisk precision

Back 95

Att veta vems känslan är

Front 96

Typ av empati -Att veta vems känslan är

Back 96

Empatisk precision

Front 97

Hegemoniska normsystem

Back 97

Heteronormativitet: Maskulinitet/femininitet

Front 98

Hegemoniska normsystem

Back 98

Heteronormativitet: Maskulinitet/femininitet

Front 99

Strategier i underordnad position

Back 99

Smickra

Använd täckmantel (min bror)

Mystifiera (konstiga symtom)

Legitimera (har betalt skatt..)

Offer/Martyr (ingen mening)

Hota (ansvarsnämnden)

Skämta

Front 100

Jag budskap i feedback

Back 100

Beteende: när du...

Känsla: blev jag...

Konsekvens: därför att...

Önskemål: jag villa att...

Front 101

Feedbackregler

Back 101

Riktat till en person

Specifik

I rätt tid

Lagom mycket

Front 102

4 frågor att ställa dig själv innan du ger feedback

Back 102

Är det nödvändigt?

Är det genomtänkt?

Är det kärleksfullt?

Är den efterfrågad?

Front 103

Sju härskarstrategier

Back 103

Undanhållande av information

Förlöjligande

Påförande av skam och skuld

Dubbelbestraffning

Osynliggörande

Hot och våld

Objektifiering

Front 104

Försvarsmekanismer

Back 104

Psykologiska processer som skyddar individen från ångest och från medvetenhet om interna eller externa faror eller stressorer.

Front 105

Förnekande - försvarsmekanism

Back 105

Oförmåga att erkänna aspekter av verkligheten som andra ser

Front 106

Idealisering - försvarsmekanism

Back 106

Tillskriva andra överdrivet positiva egenskaper

Front 107

Förskjutning - försvarsmekanism

Back 107

Vrider sin känsla mot en annan person

Front 108

Projektion - försvarsmekanism

Back 108

Tillskriver andra sina svagheter

Front 109

Projektiv identifikation - försvarsmekanism

Back 109

Förkastar inte det som projiceras på en

Front 110

Eskapism - försvarsmekanism

Back 110

Verklighetsflykt

Front 111

Hjälpavvisande klagan - försvarsmekanism

Back 111

Avvisar synpunkter eller råd av andra och klagar

Front 112

Kännetecknar en person med ambivalent otrygg anknytning.

Back 112

Ambivalent (långa översvämmande svar, klängighet, långa besök, sitter fast i det förflutna)

Front 113

Långa översvämmande svar, klängighet, långa besök, sitter fast i det förflutna

Back 113

Ambivalent otrygg anknytning