Reading...
Play button
Play button
Use LEFT and RIGHT arrow keys to navigate between flashcards;
Use UP and DOWN arrow keys to flip the card;
H to show hint;
A reads text to speech;
45 Cards in this Set
- Front
- Back
|
Vad innebär en psykos?
|
Verklighetskontakten är bruten och tolkningen av omvärlden har blivit väldigt egen/privat.
Personen kan inte längre skilja mellan vad finns i verkligheten och sina egna tankar, känslor och minnen. |
|
|
Vanföreställningar kan främst delas in i?
|
Primära och sekundära.
|
|
|
Primär vanföreställning?
|
Oförståelig och bisarr. Kan inte härledas till ngt. Vanföreställning som inte går att härleda/förstå utifrån andra psykiatriska symtom. Primära vanföreställningar ser man vid schizofreni, där de kan innebära att helt alldagliga saker får en speciell, mystisk, ofta fatal innebörd. Den normala varseblivningen följs av en speciell, högst personlig tolkning som är psykologiskt obegriplig för en utomstående. Primära vanföreställningar föreligger också vid vanföreställnings-syndrom.
|
|
|
Sekundär vanföreställning?
|
Går att härleda från andra symtom t.ex. hallucinationer, förändrad grundstämning eller tankepåverkan. Tron att ngn opererat in någonting i örat, kan härledas. Uppkommer när personen bearbetar sina hallucinationer och tankestörningar och är alltså sekundär till dessa. Ett exempel kan vara en person med lukthallucinos, som känner gaslukt och sedan får en sekundär vanföreställning om att grannarna försöker förgifta honom.
|
|
|
Vanföreställningar kan även delas in i?
|
Syntyma och katatyma.
|
|
|
Syntyma vanföreställningar?
|
vanföreställningar är stämningskongruenta (syntyma), d.v.s. följer sinnesstämningen. Exempel på syntyma vanföreställningar är att patienten tror sig ha en svår sjukdom (hypokondri), upplever sig vara ruinerade eller att de gått i konkurs, att de begått vedervärdiga handlingar o.s.v. Om patientens vanföreställningar inte följer sinnesstämningen, så kallat stämningsinkongruenta, bör annan diagnos övervägas.
|
|
|
Stämningskongruenta / stämningssyntyma psykotiska drag
|
Vanföreställningar eller hallucinationer vilkas innehåll står i samklang med sådana teman som är typiska vid depression eller mani. Kan således delas in i depressiva- respektive grandiosa / megalomana vanföreställningar.
|
|
|
Depressiva vanföreställningar?
|
Handlar om otillräcklighet, skuld, sjukdom, död, nihilism eller bestraffning. Kan inkludera förföljelseparanoia om denna förknippas med självnedvärderande teman som t ex välförtjänt straff. Exempel på depressiva vanföreställningar är
1. Hypokondriska idéer som kan anta proportioner som gör att de får betraktas som vanföreställningar. 2. Försyndelseidéer. Orimliga idéer om egen skuld. Personen anser sig ha handlat felaktigt; betraktar sig till exempel som en brottsling eller anser sig ha förstört hustruns liv eller barnens framtid. 3. Ringhetsidéer. Personen har en patologiskt låg självkänsla och anser sig inte ha något värde, varken i arbetet eller i hemmet. Personen kan berätta att han är en belastning för arbetskamraterna, en dålig förälder, oduglig och ful. I svåra fall kan patienten tro att det vore bäst för hans anhöriga om han försvann, vilket naturligtvis är förknippat med hög suicidrisk. |
|
|
Grandiosa / megalomana vanföreställningar?
|
Handlar om uppblåst självbild, makt, kunskaper, identitet eller ett speciellt förhållande till gudar eller kända personer. Vanligt vid hypomana- och maniska tillstånd. Se grandiositet / megalomani (sid 18) för mer uttömmande beskrivning.
|
|
|
Stämningsinkongruenta psykotiska drag?
|
Vanföreställningar eller hallucinationer vilkas innehåll inte står i samklang med sådana teman som är typiska vid depression eller mani. Exempel är förföljelseparanoia, tankepåsättning, tankeutsändning, och påverkans- och styrningsupplevelser.
|
|
|
Tankedetraktion
|
Personen upplever att tankarna ”tas ifrån” honom. Denna vanföreställning uppstår ofta som ett försök att tolka/förstå en upplevelse av tankestopp.
|
|
|
Tankepåsättning
|
Tankar som inte tillhör personen upplevs tränga sig in i tankeförloppet, och tros komma någonstans utifrån. Tankarna upplevs alltså inte som personens egna. Analogt med situationen vid tankedetraktion uppstår denna vanföreställning ofta som ett sätt att försöka förstå en upplevelse av primär tankeprocesstörning, här i form av tanketrängsel. Ska inte blandas ihop med tvångstankar, vilka personen känner igen som sina egna. Tvångstankarna återkommer trots personens medvetna försök att hålla undan dem.
|
|
|
Tankeutsändning / ”broadcasting”
|
Vanföreställning om att ens tankar kan sändas till, eller höras av, andra.
|
|
|
Magiskt tänkande
|
En felaktig föreställning om att ens tankar, ord eller handlingar kan förorsaka eller förhindra ett speciellt händelseförlopp på ett sätt som inte följer allmänt accepterade principer om orsak och verkan.
|
|
|
Förföljelseparanoia / persekutorisk paranoia
|
Vanföreställningar där huvudtemat är att personen (eller någon närstående) attackeras, trakasseras, luras, förföljs eller motarbetas.
|
|
|
Svartsjukeparanoia
|
Vanföreställningar om att ens sexuella partner är otrogen. Vanligt vid alkoholberoende.
|
|
|
Dysmorfofobi
|
Tillstånd som strikt sett inte når upp till vanföreställningsstatus. Orealistisk upplevelse av att någonting i utseendet är ”fel” – personen känner att näsan är missformad, hakan för stor eller dylikt. Objektivt finner man inget anmärkningsvärt i patientens utseende. Gradvis övergång till…
|
|
|
Dysmorfoparanoia
|
Vanföreställningar där personen kan vara helt fixerad vid sin upplevda deformitet och invalidiserad av sin upplevelse.
|
|
|
Vilka symtom är vanliga vid psykos?
|
1. Vanföreställningar
2. Hallucinationer 3. Fomell tankestörning (se andra kort) 4. Desorganiserat beteende 5. Katatont beteende 6. En genomgripande förändring av tankar, intryck, känslor, viljefunktioner, vilket påtagligt förändrar en människas upplevelser och tolkning av sig själv och sin omvärld. Beteende och samspel med andra påverkas. |
|
|
Vad innebär desorganiserat beteende?
|
Går el rör sig på ett konstigt sätt. Skiljer sig från tvångsbeteende. Vid psykos är man inte medveten att man beter sig konstigt, vilket man är vid tvångsbeteende:
Kan klä sig konstigt. Inte ovanligt att man tror man är utsatt för strålning; klä sig i aluminium, anv. gasmask etc. Kan sätta sig på språket, bildar nya ord, nytt språk -> s.k. nyologism. |
|
|
Katatont beteende?
|
Sätter sig på rörelseapparaten, stelare beteende, har med dopaminet att göra. Stupor -> man fastnar i en rörelse.
|
|
|
Hallucinationer?
|
En hallucination är en varseblivning utan motsvarande retning från yttervärlden och kan inte korrigeras. Medveten insikt om att det rör sig om en hallucination kan såväl föreligga som saknas. Hallucinationer kan drabba alla sinnen. Vanligast hallucinerar man för ett sinne per gång, dock kan deliriösa patienter ha samtidig syn- och hörselhallucinos; t ex hundar som skäller samtidigt som en mässingsorkestrar spelar. Hallucinos kan vara symtom på organisk sjukdom, som t ex hjärntumör, delirium eller epilepsi, varför lämplig somatisk utredning behöver företas.
|
|
|
Hörselhallucinos?
|
Kan vara av olika slag.
A. Personen hör röster som högt uttalar hans tankar. B. Personen upplever sig som ett subjekt kring vilket röster argumenterar och diskuterar. Personen diskuteras i tredje person. C. Röster kommenterar personens handlingar kontinuerligt. Beskriver handlingarna just då de äger rum. D. Imperativa hallucinationer är liktydigt med befallande röster. Dessa kan uppmana personen att företa sig saker och ting, i extremfallet att ta livet av sig själv eller någon annan. Dessa hallucinationer (A-D) uppträder vid klart medvetande och upplevs som hörbara röster som kommer från någon plats eller person utanför personens huvud. Ses framförallt vid schizofreni. (Om personen upplever rösterna som om de kommer inifrån huvudet talar man om ”hörbara tankar” eller pseudohallucinationer). Det är viktigt att noggrant penetrera en patients uppfattning om sin hörselhallucinos, då denna kan vara av stor vikt för valet av handläggning. Kommer rösterna inifrån huvudet (”hörbara tankar”) eller utifrån? Vem är det som pratar, och varför? Måste patienten lyda rösterna (om de är imperativa)? Vad händer om patienten inte lyder rösterna? E. Musik: Penetrera alkoholkonsumtionen. Kan även föreligga vid epilepsi och andra organiska störningar, samt vid schizofreni. F. Hypnagoga hallucinationer förekommer vid insomnandet och hypnopompa hallucinationer vid uppvaknandet. Normal-psykologiskt. |
|
|
Synhallucinos
|
Vid delirium tremens eller avancerad arterioskleros i hjärnan kan man se konkreta föremål som små gubbar, välutvecklade insekter och kräldjur. Vid schizofreni är det vanligare med egendomliga perspektivförskjutningar, skimmer över himlen, eller liknande mer diffusa upplevelser.
|
|
|
Lukthallucinos
|
Förekommer framförallt vid schizofreni och depression.
|
|
|
Smakhallucinos
|
Upplevs vanligen som obehaglig. Vid schizofreni, organiska hjärnskador och psykotisk depression.
|
|
|
Känselhallucinos / taktil hallucinos
|
Upplevelse av beröring eller av att någonting finns under huden. Till exempel en känsla av elektricitet eller att det kryper. Förekommer framför allt vid schizofreni och delirium. Ett specialfall av känselhallucinos är Ekboms syndrom (även kallad parasitoparanoia), där personen har en intensiv känsla av att ha parasiter i huden och upplever att det krälar, biter och sticks.
|
|
|
Somatisk hallucinos
|
Hallucinationer bestående av inre kroppsliga upplevelser, till exempel en känsla av att elektrisk ström går genom kroppen. Dessa hallucinationer kan ibland ha en lätt bisarr karaktär med sensationer från organ som vi normalt inte erhåller denna typ av afferens ifrån, till exempel en brännande känsla från hjärnan eller en tryckkänsla från blodkärlen.
|
|
|
Orsaker till psykos?
|
1. Ärftlighet
2. Underliggande psykisk sjukdom t.ex. bipolär, depression, eller schizofreni. 3. Breakdown i det biologiska systemet i hjärnan - men vilket? 4. Förlust av anhörig. 5. Isolering 6. Höga doser eller kroniskt bruk av droger 7. Stress- sårbarhetsmodellen |
|
|
Stress- sårbarhetsmodellen?
|
Stress - sårbarhetsmodellen är en teori om uppkomsten av vissa sjukdomar och ohälsa, som utgår från att människor har olika medfödda och förvärvade förutsättningar att klara av stress vilket är avgörande för huruvida man utvecklar t.ex. psykisk ohälsa eller autoimmuna sjukdomar till följd av detta.
Förklaringsmodellen, som är vedertagen inom bl.a. svensk psykiatri, utgår från att det finns två komponenter som bestämmer individens sårbarhet: medfödda och förvärvade svagheter. Dessa två faktorer avgör individens stresströskel. |
|
|
Psykotiska symtom som är s.k. positiva, vad innebär förresten det?
|
Positiva(syftar på att något sjukt har tillkommit):
Tankestörningar Jagstörning: Jag känner inte igen mig själv, känns som jag är overklig. Får inte kontakt med sin egen kropp, känner sig döda. Verkligheten känns väldigt overklig. Perceptionsstörningar: Hallucinationer Somatiska påverkningsupplevelser Beteendestörningar Hörselhallucinationer Vanföreställningar |
|
|
Psykotiska symtom som är s.k. negativa?
|
Negativa (syftar på att något friskt har försvunnit)
Apati Fåordig –tystnad Avtrubbade känslor Anhedoni: Saknar gläde, glädjelöshet. Syns ofta i ansiktet! Tillbakadragande: Slutar med sociala kontakter, går helst för sig själv Inkongruenta affekter: Skrattar när andra gråter! |
|
|
Vad innebär kortvarig, akut psykos?
|
A. Minst ett av följande symtom
Vanföreställningar Hallucinationer Desorganiserat tal Påtagligt desorganiserat eller katatont beteende B. Episoden vara minst en dag men kortare än en månad C. Störningen förklaras inte bättre med förstämningssyndrom, inte heller på direkta fysiologiska effekter eller någon somatisk sjukdom |
|
|
Schizofrenins 4 grundsymtom?
|
De 4 A:na:
Autism - Schizofren autism, autistiskt beteende, inåtvändhet och avskärmning från omvärlden, kan vara ett symptom på schizofreni. Även ett tänkande som är koncentrerat kring det egna jaget. Autistiskt beteende kan ibland vara en följd av autistiskt tänkande, det vill säga försjunken i den egna tankevärlden. Symptomet kan orsakas av en störning i det centrala nervsystemet men kan även vara en reaktion på en plågsam verklighet och därmed en medveten eller omedveten strategi för att undvika denna verklighet. Associationsrubbningar - Saknar förmåga att tänka logiskt eller sammanhängande. Ambivalens - Den sjuke uppvisar beslutsångest i sitt handlande. Det kan vara en sån sak som att han inte kan bestämma sig för om han ska sätta på TV:n eller inte och därför fastnar i en rörelse där han rör handen fram och tillbaka mot TV:ns On/Off knapp. Det kan också figurera i mer djupare sammanhang, som att han ena stunden vill döda sin hund och andra stunden gör allt han kan för att hunden ska ha det bra. Oftast stannar det vid tanken, men det händer även att den sjuke går från tanke till handling. Affektiv rubbning - Den sjuke visar inte de känslor man normalt skulle visa i en viss situation eller efter en händelse. En när anhörig kan dö utan att han gör några som helst reflektioner över detta och verkar helt oberörd. Ibland kan t.o.m. sorg vändas till glädje och den sjuke kan bryta ut i ett hysteriskt skrattanfall när han får reda på en nära anhörigs död. |
|
|
Vad innebär Prodromalsymtom?
|
symtom som föregår eller förvarnar om en psykos, kommer smygande.
|
|
|
Exempel på prodromalsymtom?
|
Drar sig undan
Sköter inte hygien, kläder, mat, ekonomi… Försjunkenhet Tankspriddhet Avflackat känsloliv Svårt att komma igång Ändrade sovvanor Ovanliga upplevelser Inre tomhet eller virrvarr av tankar Stresskänslighet |
|
|
Hur diagnosticeras schizofreni?
|
A.Minst två av följande symtom (i sex månader):
Vanföreställningar Hallucinationer Desorganiserat tal Påtagligt desorganiserat eller katatont beteende Negativa symtom B. Social eller yrkesmässig dysfunktion C.Varaktighet (kontinuerliga sjukdomstecken under minst sex månader). D.Uteslutning av schizoaffektivtsyndrom och förstämningssyndrom E.Uteslutning av substansintag eller somatisk ohälsa som orsak F.Samtidig genomgripande störning i utvecklingen |
|
|
Vilka är de vanligaste formerna av schizofreni?
|
Paranoid (vanligast), ngn form av förföljelsemani.
Hebefreni (desorganiserad schizofreni) Kataton (väldigt ovanlig) |
|
|
Vad innebär paranoid schizofreni?
|
som utmärks av vanföreställningar och/eller hörselhallucinationer, med samtidig avsaknad av negativa symtom. Debuterar i medelåldern, 30 –45 år.
|
|
|
Hebefreni?
|
som utmärks av desorganiserat tal och beteende samt flacka känslor.
Debut mellan 15 –25 år Karaktäristiskt är kasten mellan våldsamma starka symtom och ångestfyllda depressiva sjukdomsbilder, Mkt inkongruenta affekter. Hörselhallucinationer Tankestörning Jagstörning Konsekvenser: - Sämre prognos, större risk för att bli kroniker. - Ser tydligt att de är sjuka, klädseln, luktar illa... - Fler av de negativa symtomen. Den paranoida har fler av de positiva. |
|
|
Kataton schizofreni?
|
Debuterar i 25 –35 års ålder
Katatona symtom skall vara framträdande under minst två veckor Orörlighet Överaktivitet Bisarra kroppsställningar Stereotypa rörelser och vaxartad böjlighet Väldigt ovanlig. |
|
|
Faserna vid psykos?
|
1. Prodromalfas, 1:a kritiska perioden.
2. Akut fas, ifall psykosen inte behandlas i prodromalfasen. Måste till behandling i det akuta stadiet. 3. Stabiliseringsfas; 2:a kritiska perioden. 4. Stabil remissions och återhämntningsfas. -> återfall eller fotsatt återhämtning. |
|
|
Att tänka på vid verklighetsförankring?
|
Beskriv den verklighet man själv tror på
Argumentera inte men kanske visa Få patienten trygg Få patienten att fungera trots… |
|
|
Insatser vid kognitiva funktionsnedsättningar?
|
Påminn och uppmuntra till aktiviteter
Tekniska hjälpmedel, dator Skapa rutiner, schema Stärkande av egenvård Träning i sociala färdigheter |
|
|
Hantering av aggresivt beteende?
|
Visa respekt och hänsyn
Klar , tydlig och logisk information Låt patienten uttrycka sin aggressivitet på ett acceptabeltsätt Riskbedömning för våld (t.ex. BVC - Bröset Violence Checklist) |
