Use LEFT and RIGHT arrow keys to navigate between flashcards;
Use UP and DOWN arrow keys to flip the card;
H to show hint;
A reads text to speech;
55 Cards in this Set
- Front
- Back
|
Vad handlar kulturpolitik om?
|
Berika vårt liv på olika vis:
1. Politiska målsättningar 2. Myndigheter och offentliga organisationer – uppfyller politiska målsättningar 3. Finansieringsformer 4. Kulturella och kreativa näringar – innovation? |
|
|
Kulturpolitiska
mål 2010: |
Kulturen ska vara en dynamisk, utmanande och
obunden kraft med yttrandefriheten som grund. Alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet. Kreativitet, mångfald och konstnärlig kvalitet ska prägla samhällets utveckling. |
|
|
För att uppnå målen ska kulturpolitiken:
|
främja allas möjlighet till kulturupplevelser, bildning och att utveckla sina skapande förmågor,
• främja kvalitet och konstnärlig förnyelse, • främja ett levande kulturarv som bevaras, används och utvecklas, • främja internationellt och interkulturellt utbyte och samverkan inom kulturområdet, • särskilt uppmärksamma barns och ungas rätt till kultur. |
|
|
Skillnader i perspektiv
• Staten? • Kommunerna? • Regionen? |
Staten – konstnärligt producentperspektiv
Kommunerna – kulturinriktat medborgarperspektiv Regionen – både ock! |
|
|
Kulturpolitiska frågor
5 st(bl.a.): |
• Kreativitet / Innovation
• Kulturell mångfald • Demokrati • Delaktighet i kulturlivet • Konstens och kulturens roll i skapandet av (nationell) identitet |
|
|
Kulturpolitiska diskurser:
4 st: |
• Kultur som tillväxtfaktor
• Kultur som levebröd • Kultur som ekonomisk onyttighet • Kultur som underhållning/kulturindustri |
|
|
Vad menas med den Antropologiska definitionen av kultur? |
Den kvantivativa kulturbegreppet dvs socialt överförda levnadsmönster hos en grupp individer t.ex. nomader, subkulturer som punkare/raggare osv, "fredagsmys" |
|
|
Vad menas med det Humanistiska definitionen av kultur? |
Det kvalitativa kulturbegreppet dvs ett kvalitetsorienterande uttryck av underhållning och konstnärligt skapande. t.ex. konst, litteratur, skådespel, musik mm |
|
|
Vilka var 1974-års kulturpolitiska mål? |
*Att skapa yttrandefrihet och verkliga förutsättningar för denna att utnyttjas * Främja skapande aktivitet och kontakt mellan människor, möjliggöra förnyelse *motverka kommersialismens negativa verkningar inom kulturområdet *demokratisera beslutsfattandet både i verksamheten och i "eftersatta grupper" i kulturområdet *Bevara och hålla levande historisk kultur *Mer internationellt samarbete |
|
|
Vad menas med Kulturen 2.0 i svensk politik? |
Borgerligt inlägg i den politiska debatten 2007. Kulturen skulle "stå på egna ben" och man skulle uppmuntra och underlätta eget företagande |
|
|
Vilka var 2009-års kulturpolitiska mål som skilde sig från 1974-års? |
-Kommersilaiseringen skulle inte ses som negativ! -Färre statliga myndigheter och flytta besluten till läns- och regions-nivå. -Betoning på kulturens samhällsnytta -Integrera kulturpolitiken med andra områden |
|
|
Armslängds avstånd? |
Beslutsfattandet decentraliseras. Alltså "Sakkuniga" (kulturråd & konstnärsnämd) istället för att politiker fattar beslut |
|
|
Kulturdepartementets ansvarsområden 2015? |
”Kulturdepartementet ansvarar för frågor som rör kultur, medier, demokrati, mänskliga rättigheter nationellt, de nationella minoriteterna och det samiska folkets språk och kultur.Departementet ansvarar också för arbetet mot diskriminering samt för frågor som rör det civila samhället, trossamfund och begravningsverksamhet.” |
|
|
Vad kan det ökade intresset för kultur på 00-10-talet bero på? |
-Mer fritid -Vi lever i en brytningstid, vilket kräver rum för eftertanke och eskapism. -Andelen människor med högre utbildning ökar, och kultur kan anses vara en klassfråga. -Vi reser mer - kulturturism. -Globaliseringen |
|
|
Kulturella näringar |
Förlag, gallerier, TV- och Film-produktion, tv-dataspel m.m. |
|
|
Kreativa näringar |
Reklam, design, arkitektur, turism m.m. |
|
|
LÖKMODELLEN |
1.kreativ kärna ---> 2.Kulturella näringar ---> 3.Kreativa näringar ----> 4.Samhällsekonomin |
|
|
"Den ofrivillige företagaren" |
För tex konstnärer och konsthantverkare finns inga anställningar att få så dessa "tvingas" att starta egna företag med allt som det innebär. Skatteverket kräver att man har eget företag när man tar betalt för skapande verksamhet |
|
|
Vilka modeller kan man använda för att förklara kulturen som samhällsmotor? |
-FUNK -Hallandsmodellen -Cultural planning -Solsystemmsmodellen mfl |
|
|
Vad är City-branding? |
Staden/platsen som varumärke och vad man vill ha för "identitet" i folks medvetande |
|
|
Cultural planning? |
Föra in det kulturella perspektivet i samhällsplaneringen, utgår från den breda, antropologiska definitionen av kultur; vill fånga platsens "Själ" (även det "negativa") |
|
|
Cultural mapping? |
Kartläggande av de kulturella resurserna Insamling av data från medborgarna (kunskaper, erfarenheter, åsikter) |
|
|
Cultural planings 9 steg? |
1. Förberedelser och förankring 2. Cultural mapping 3. Analys 4. Avstämning 5. Handlingsplan skrivs 6. Remissrunda 7. Slutarbete – planen antas 8. Lansering 9. Genomförande, uppföljning och utvärdering |
|
|
Regioner som använt sig av Cultural Planing i Sverige? |
Kronobergs län och Bergsjön |
|
|
Kulturpolitiska trender 70-talet? |
-Guldålder -"Icke-elitistisk"- arbetarrörelse; barnteater tältprojektet -Kulturen som ett verktyg för integration -Statlig |
|
|
Kulturpolitiska trender 80-talet? |
-Decentrialisering, regionalisering -luckrade upp det statliga -viss sponsring -Kulturen som en egen "cell" -Rooseum Malmö |
|
|
Kulturpolitiska trender 90-talet? |
-Kulturen som en produktionsfaktor- ekonomisk tillväxt -instrumentalism (mäter "effekter"?) -Näringsliv/privat stöd -Cirkus Cirkör |
|
|
Kulturpolitiska trender 00-talet? |
-Kulturindustri -EUanslag till kulturen -Samarbeten med näringslivet -Not quite, Akvarell museet |
|
|
Kulturpolitiska trender 10-talet? |
-Nationell regionalisering!! -KNN |
|
|
Hur kan man beskriva kultur som politiskt område, 3 perspektiv? |
•Medborgarperspektiv–Vilken sorts liv vill vi leva? •Samhällsperspektiv–Skapa mervärde i kommuner och regioner–Varumärke •Näringsperspektiv–Tillväxt och sysselsättning–Entreprenörskap |
|
|
Vad handlar kulturpolitik om? |
1.Politiska målsättningar 2.Myndigheter och offentliga organisationer – uppfyller politiska målsättningar 3.Finansieringsformer 4.Kulturella och kreativa näringar – innovation |
|
|
Vad är speciellt med svensk designpolitik? |
-Sampel mellan olika departement (Närings, kultur, finans, utrikes, utbildnings, miljö) -Breder ut sig i jämförelse med kulturen, skyr inte kommersialismen? -Ligger lite efter i jmf med de nordiska länderna |
|
|
New Public Management? |
–avreglering, privatisering, decentralisering–Konkurrensutsättning -Krav på kontroll, effektivitet och utvärdering -Indirekt styrning från huvudmän och bidragsgivare (direktiv, indikatorer, begränsningar) |
|
|
Risker med ekonomisering & estetisering/kulturalisering? |
-Kulturen instrumentaliseras -Kvaliteten försämras pga marknadsmekinismer -Ytligare kunskapsnivå då statusen försämras; blir kommersiell -Ekonomiska intressen tar över de mänskliga -De immateriella värdena förloras då de inte kan mätas |
|
|
Möjligheter med ekonomisering & estetisering/kulturalisering? |
-Kulturen får mer resurser -Medvetenheten om konst/kultur blir större -Ökad livskvalitet pga fler aktiva deltagare i kultur -Konstnärers försörjningsmöjligheter ökar -ekonomin servar kulturen/konsten |
|
|
Vad finns det för strukturella hinder för samarbete mellan kultur och näringsliv? |
-Skatterätsligt regelverk -Avsaknad av avdragsrätt för gåvor och donationer (jmf sponsring) -Avsaknad av lämpliga nätverk |
|
|
Vad finns det för kulturella hinder för samarbete mellan kultur och näringsliv? |
- Olika språk -Bristande kunskap om näringslivets respektive kulturlivets drivkrafter och behov -Osäkerhet – konstnärlig integritet -Osäkerhet – intresset för kultur kontra idrott -Ideellt arbete/kommersialism -Fördomar |
|
|
Samverkansmodellen |
Ekonomiskt bestämmande ska ligga nära verksamheten (regionalt, armslängds avstånd) och aspektpolitik; kulturens egenvärde och hur den ska införlivas i alla politiska områden |
|
|
Vad gör samverkansrådet? |
Bestämmer hur den ekonomiska fördelningen mellan olika regioner och konstområden ska se ut. |
|
|
Vilka områden berörs av kultursamverkansmodellen? |
• teater-, dans- och musikverksamhet •museiverksamhet •Konst- och kulturfrämjande •arkivverksamhet •Filmkulturell verksamhet med särskild inriktning mot barn och unga •Hemslöjdsfrämjande •biblioteksverksamhet |
|
|
Vilka områden berörs inte av kultursamverkansmodellen? |
-Sthlms län -Fria teatergrupper -nationella kulturtidsskrifter -skapande skola |
|
|
Utvecklingsbidrag |
-delas ut av kulturrådet max 3 år till grupp kulturidkare med utveklingssatning av nationellt intresse |
|
|
Crowd funding |
medborgarfinansiering via internet |
|
|
Hur kan crowd funding sägas vara en demokratiseringsprocess? |
-Medborgarinflytande -gränsen mellan skapare och användare suddas ut - främjar deltagande och entusiasmering av kultur. -frikopplat från nationalstaten -en ekonomisering av kulturen -digitalisering av sociala nätverk |
|
|
Vad menas med kultur 3.0 |
En utveckling från kultur som elitistiskt verksamhet till kommersiell och slutligen demokratisk. Publiken är inte längre passiv och gränsen mellan producent och konsument suddas ut. "Marknaden" försvinner, Allt blir en kulturyttring. |
|
|
Hur kan internet både stänga och öppna upp kulturen? |
En marknadsföringskanal där kommunikation och förpackning är viktigt men också ett öppet torg för alla och ger social delaktighet |
|
|
Vad är positivt/negativt med armslängds avstånd? |
Att kvalitetsbegreppet blir mer framträdande då det är sakkunniga inom konst/kultur som fördelar medel och att kunna erbjuda andra alternativ till den kommersiella kulturen; undviker politisk styrning/Att det finns misstro mot experter inom det kulturella fältet. "konsten är inte demokratisk-och demorkratin är inte konstnärlig"-Svårt att jobba med denna konflikt. Otydliga definitioner och intentioner. |
|
|
Kontraktsmodellen? |
Tanken om att offentliga beställare kan avtala kultur från olika aktörer (offentliga/privata) |
|
|
För och nackdelar med kontraktsmodellen? |
Kan ge en hög kvalitet på kultur och leda till brett kulturutbud/ Risk att kulturpolitiken blir en mecenat som påverkar konsten. |
|
|
Vilka positiva effekter ger en armslängds avstånd och kontraktsmodellen ihop? |
-konstpolitiken och kulturpolitiken och dess beslut och konsekvenser blir mer transparent för medborgarna. -Misstanken om godtycke minskar -mer demokratiskt -tydligare ansvarsordning -ökad rättssäkerhet för kulturutövare. |
|
|
FUNK-metoden |
Forskning Utbildning Näringsliv Kultur SKAPAR EKONOMISK TILLVÄXT! |
|
|
Kulturindustrien |
Frankfurtskolan:Adorno/Horkheimer -Kulturen standardiseras, kommersialiseras och industrialiseras -större fokus på varumärkesproduktion -ritualisering, estetisering, storytelling, imagineering, visualisering |
|
Solsystemmodellen 6 effekter |
Lockar (attraktion för turism och lokalisering) Uppmärksamhet/Image (identitet och marknadsföring utåt) Mervärde (varor och tjänster) Möjliggör (skapar förutsättningar för andra verksamheter) Egenvärde (kulturella argument) Handel/försäljning |
|
|
Vilka styr samverkansmodellen över? |
Kulturrådet (ordförande), Konstnärsnämnden, Kungliga biblioteket, Länsstyrelserna (genom länsstyrelsen i Kronoberg), Nämnden för hemslöjdsfrågor, Riksteatern, Riksantikvarieämbetet, Riksarkivet och Svenska filminstitutet. |
|
|
Kulturella kraftfält |
En kartläggning av all kulturell aktivitet, kulturella faciliteter och relationer mellan dessa. Laddas med data och algoritmer så att man kan utläsa och förutsäga sammanhang, tendenser och spridning på kulturverksamhet i regionen och på så sätt öka tillväxten |
