Fys 3. Syn Hörsel Balans

Front 1

vad är ackommodation

Back 1

Ackommoadtion innebär att den ljusbrytande förmågan hos ögats lins kan regleras,

Front 2

Hur sker ackommodation

Back 2

Ackomodationsförmågan sker genom att den elastiska linsen dras i från åder och senhinnan via zonulatrådarna/fibrerna i ciliarmuskulaturen.

Front 3

När är linsens brytkraft som störst och på vilket håll ser man då

Back 3

Ju mer böjd linsens yta är desto mer bryts ljuset, vilket krävs för att se på nära håll.

Front 4

Ljusreflexen hur fungerar den? och vilka nerver?

Back 4

Genom samverkan av två glatta muskler i iris (ena parasympatisk och den andra sympatiskt innerverad)

Dåerhålls en lämplig pupilldiameter reflektoriskt vid olika belysningar som en viktig skyddsfunktion, (genom ljusreflexen)

Front 5

dioptrier, och cornea och tårvätska och linsens dioptrier

Back 5

Ögats förmåga att bryta ljuset mäts i dioptrier.

Cornea och tårvätska: 40 dioptrier
linsen: 20 dioptrier

Front 6

Vad sker synen när man blir äldre

Back 6

Ögats lins kommer tappa vätska och den kommer inte kunna bukta lika mycket då den inte har samma elasticitet, detta ger ögat sämre ackommodation.

Front 7

Vad består retinan av (näthinnan) längst in och ut, 4 lager

Back 7

Längst in har den pigmentepitel, därefter fotoreceptorer dvs tappar och stavar, sedan bipolära celler och slutligen ganglieceller

Pigmentepitel (närmast hjärnan)
fotoreceptorer
bipolära celler
ganglieceller

Front 8

På vilket sätt skiljer sig fotoreceptorer från andra receptorceller?

Back 8

Fotoreceptorcellerna är depolariserade i avsaknad av stimulering, dvs i mörker. för att cellen inte ständigt ska depolariseras finns en aktiv Na+/K+ pump i mebranet (fattar ej?)

Front 9

Depolarisering

Back 9

Depolarisering av en nervcell innebär att Na+-joner strömmar in genom Na+-jonkanaleri nervcellens membran, varvid den elektriska spänningen som ligger över cellmembranet ändras. Därmed neutraliseras den spänning på minus 0,70 millivolt (–0,70 mV) som fanns från början i cellplasman och spänningen stiger ända tills att den istället blir positiv. När den positiva laddningen nått ett visst värde, släpper cellkärnan ifrån sig en elektrisk impuls, vilken leds ut genom nervcellens axon

Front 10

Fototransduktionen/receptorpotentialen från ögat

Back 10

1. Ett synintryck börjar med att ljuset får 11-cis retinal att omvandlas till all-trans retinal vilket aktiverar opsin.

2. Detta aktiverar transducin som är ett g-protein kopplat protein som aktiverar enzymet fosfodiesteras .

3. fosfodiesteras bryter ner CGMP till 5`GMP.

4. När CGMP koncentrationen minskar såhär stänger de CGMP-reglerade Na+ kanalerna vilket leder till fotoreceptorns hyperpolarisering.

Kan ej! ej klar

Front 11

Stavarnas och tapparnas utbredning över näthinnan

Back 11

Det finns väldigt mycket tappar i fovea centralis, men få av dem på sidorna av fovea centralis.

Stavarna finns inte alls i fovea centralis (centarlpunkten) men mycket av dom på sidorna om den. (förutom blinda fläcken där finns inga fotoceller alls, men synnerven)

Front 12

Vad innebär stavarna och tapparnas utbredning över näthinnan/retina för våran syn

Back 12

Eftersom stavarna finns på sidorna och inte i fovea centralis så finns den högsta ljuskänsligheten perifert,.

Vi har inte så bra färgseende perifert pga av att tapparna är centraliserade till mitten.

I blinda fläcken ser vi ingenting eftersom där finns inga fotoreceptorer utan där är synnerven.

vad skiljer dom olika tapparna åt

Front 13

Rodpsin vad är det och vad bildas det av

Back 13

Rodopsin är det färgkänsliga pigmentet.

Bildas av opsin (protein) och retinal (vitamin A-aldehyd)

Front 14

fototopisk och skototopisk

Back 14

fototopisk - dagsljus
skotopisk - skymningsljus

Front 15

Varför ger vitamin A brist försämrat mörkerseende

Back 15

Retinal, den ljuskänsliga delen i Rhodopsin hos stavarna, byggs upp från vitamin A, varför brist på Vitamin A ger försämrad mörkerseende och nattblindhet.

Front 16

Mörkeradaption, hur funkar det

Back 16

När man först går in i ett mörkt rum har man svårt att urskilja föremål men synförmågan ökar gradvis under 20-25min.

Detta beror på en successiv återuppbyggnad av de synpigmentmolekyler som har sönderdelats under tidigare ljusstimulering.

Retinal A, den ljuskänsliga delen i rhodopsin hos stavarna byggs upp från vitamin A.

Front 17

Trikomatteorin

Back 17

Normalt anses färgseende uppstå genom att tre av tappar som med specifika synpigment är blå, grön eller rödkänsliga.

Enligt trikomatteorin är fås alla andra färger genom en kombination av dessa primärfärger. t.ex är uppfattningen av gul egentligen bara en kombination av rött och grönt..

Front 18

trikomat, dikomat och monokromat

Back 18

En normal persons färgseende gör personen trikomat, medan en person som bara kan urskilja två av färgerna är dikromat.

Totalt färgblinda personer är monokromata.

Front 19

Varför uppstår färgblindhet

Back 19

Hos människor med genetisk betingad färgblindhet är tapparna defekta, det uppstår pga en genetisk defekt i uttryck av synpigment.

Front 20

Receptiva fält vad är det

Back 20

biopolära celler och ganglieceller har receptiva fält, det är den yta på näthinnan som ljuset måste falla på för att en viss bipolär/gangliecell ska kunna bli aktiverad

Front 21

Hur går synsignalerna från ögat till syncortex

Back 21

Signalerna går via laterala knäkroppen från ögat till syncortex. Signaler kan även gå från syncortex till ögat.

Front 22

Vad medierar pupillreflexen

Back 22

?
Pupillreflexen medieras av signaler via pretectum och styr pupillstorleken.

Front 23

Vad medierar snabba ögonrörelser/saccader

Back 23

Snabba ögonrörelser medieras av signaler via colliculuc superio

Front 24

Retinotopi

Back 24

Retinan är representerad i multipla synnerver i cortex med koppling till receptortätheten (?)

Front 25

vad är V1, V2-V5

Back 25

V1 : Primära synbarken

V2-V5: sekundära synområden, tar emot info från V1

Front 26

Syncortex separata system, 3st

Back 26

Magnocellulärt system - rörelse, djupseende. till V5 och V5
Parvocellulärt "inter lob"system- Form. till V4
Parvocellulärt "blob"system- Färg. till bla V4

Front 27

Känna till hur syninformationen från fotoreceptorerna bearbetas inom synbarken (primära synbarken (”Retinotopi”), sekundära synbarken (färg, form, rörelse).

Back 27

ej klar, tjorvigt

Front 28

Vad är ljud, frekvens och amplitud

Back 28

Det som vi uppfattar som ljud är tryckvågor i luften (vibrationer).

Det som avgör dess tonhöjd är frekvensen(Hz), dvs hur långa vågorna är.

Ljudstyrkan är amplituden (dB), dvs hur höga ljudvågorna är

Front 29

Människans hörselomfång frekvens

Back 29

Människan uppfattar tryckvågor som ljud mellan frekvensen 20-20 000 hz

Front 30

Människans hörtröskel dB maximalt uppfattbart intervall

Back 30

ligger på 120dB

Front 31

Skadlig dB

Back 31

100dB är skadligt

Front 32

Normalt samtal dB

Back 32

65dB.

Front 33

Mellanörats funktion för överföring av ljud

Back 33

Mellanörat förbättrat hörtröskeln genom sk impedansanpassning och stimulering av ovala fönstret.

Front 34

Impedansanpassning

Back 34

är en förstärkning för att övervinna motstånd mellan luft och vätska (tryckfärstärkning)

Impedans= ett mediums motstånd mot rörelse.

Front 35

Vad gör ytterörat

Back 35

förstärker ljudet

Front 36

När sker förstärkningen i ytterörat som bäst

Back 36

vid 3 kHz där det ger ca 10dB förstärkning.

Front 37

Vad sker i mellanörat

Back 37

I mellanörat sker överföring av ljud från luften till vätskan i innerörat.

Ljudet genomgår en motståndsanpassning mellan luften och det högre motståndet i vätska sk. impledansanpassning!

Front 38

Vad bidrar till förstärkningen i mellan örat (till innerörat) 3st

Back 38

x Ytförhållande trumhinna : ovala fönstret= 20:1
x trumhinnan konformad - bucklas vid inåtböjning när ljudvågorna når trumhinnan
x hävstångseffekten genom mellanörebenen.

Front 39

Hur mkt förstärks ljudet i mellanörat

Back 39

ca 30-40dB.

Front 40

Mellanörereflexen, utförs av vem, närdå och hur lång tid tar det för den att aktiveras

Back 40

Genomförs av m. stapedius och minskar överföringen av ljud.

Närdå: Detta sker vid starka ljud (60-80dB över hörtröskeln),
aktiveras också vid eget tal och dämpar låga frekvenser.

Aktiveringstiden är 100-200ms (hinner ej aktiveras vid skarpa ljud)

Front 41

Vad dämpar vid ljud från tuggning

Back 41

m. tensor tympania

Front 42

Ljuddämpning

Back 42

Ljuddämpning åstadkoms genom de två musklerna som är fästa till hörselbenen. Musculus tensor tympani är fäst i hammaren (malleus) och innerveras av den femte kranialnerven (nervus trigeminus) och musculus stapedius som är fäst i städet (stapes) och innerveras av den sjunde kranialnerven (nervus fascialis). När dessa muskler spänns (flekterar) spänns hörselbenskedjan vilket minskar mängden ljudenergi som förs vidare till cochlean. Denna ljuddämpning sker för att skydda innerörat mot höga ljud och ljud man själv genererar.

Front 43

Innerörats 3 delar

Back 43

scala vestiboli, scala media och scala tympani.

Front 44

Vad finns i dom olika scalorna

Back 44

I scala vestiboli och scala timpani finns perilymfa.

I scala media finns endolymfa (kalciumjonrik vätska) och kortiska organet.

Front 45

Kortiska organet

Back 45

Består av en rad inre hårceller och 3 rader yttre hårceller som är spända mellan membran.

När membranet rör sig sträcks hårcellerna, ena hållets sträckning ger stimuli och andra hållets sträckning ger hämning.

Front 46

Hur sker signaleringen från örat till hjärnan?

Back 46

1. I kortiska organet finns det membran och när detta rör sig så sträcks hårcellerna och detta får katjonkanalerna att öppnas.

2. När katjonkanalerna öppnas sker ett K+ inflöde i endolymfan - depolarisation sker.

3. Inflödet ger transmittorfrisättning och det sker detektion av sterocilier från längsta ciliet.

Front 47

Hur omvandlas ljudfrekvenser till nervsignaler i hörselsnäckan via de inre hårcellerna del 1

Back 47

Dom flesta afferente nervtrådarna (in till hjärnan) kommer från de inre hårcellerna. De inre hårcellerna är de egentliga sinnesreceptorerna ca 90% av bervtrådarna går dit.

Sträckning av hårcellerna får katjonkanaler att öppnas (eller stängas om det är hämmande) När katjonkanalerna öppnas sker ett K+ inflöde i endolymfan - depolarisation.

Front 48

del 2

Back 48

Inflödet ger transmittorfrisättning och det sker detektion av sterocilier från längsta ciliet.

Katjonkanalerna i cilierna stänger sig igen och det blir repolarisation/hyperpolariseration.

ej klar, tråkigt!!