Cellbiologi: Prokaryoter

Front 1

Vad är den definitionsmässiga skillnaden på prokaryota och eukaryota organismer?

Back 1

Eukaryota celler har ett kärnmembran, det har inte prokaryota celler.

Front 2

Idag finns det två varianter på den s k endosymbiontteorien: den äldre teorin om kärnlinjen, och den senare ”hydrogen hypothesis”. Förklara endosymbiosen utifrån ”hydrogen hypothesis”.

Back 2

Teorin går ut på att efter att Bacteria och Archae har fått egna grenar i det fylogenetiska trädet så uppstår ett samarbete där en vätgaskonsumerande Archae-cell tar upp en vätgasproducerande bakterie. När bakterien har inkorporerats i värdcellens DNA, så att även den delas och följer med vid celldelning, har den bildat värdcellens mitokondrie. Det bildas även ett kärnmembran. Det har då bildats eukaryota celler, vilket får en egen gren som avviker från Archae. Det sker en ny delning i trädet från den eukaryota grenen där den ena grenen även tar upp en föregångare till kloroplast.

Front 3

Förklara innebörden av endosymbiontteorien.

Back 3

Teorin går ut på att olika encelliga organismer ingår ett samarbete där bakterier till slut blir till organeller hos eukaryoter. Det finns två olika hypoteser om vilken ordning det hela har skett i; kärnlinjen säger att cellen först bildar en cellkärna med kärnmembran, alltså redan har blivit en eukaryot cell, innan bakterier inkorporeras, som ska komma att bli mitokondrie och hos vad som ska bli dagens växter, även kloroplast. Vätehypotesen säger att en Archae-cell inkorporerar en bakterie först, som ska bli mitokondrie, och sedan bildas kärnan.

Front 4

Beskriv uppbyggnaden hos Bacteria, med avseende på innehåll i cytoplasma

Back 4

Cytoplasman hos bakterier innehåller inte någon kärna, men en nukleoid - kärnregion - där huvud-DNA:t finns. I cytoplasman finns även plasmider och ribosomer. I ribosomer så sker proteinsyntesen. Plasmider är mindre cirkulära DNA-molekyler som innehåller enstaka gener som kan överföras mellan bakterier.

Front 5

Beskriv evolutionen från prebiotisk kemi, RNA-liv och LUCA fram till dagens 3 olika domäner enl ”subsurface origin hypothesis”

Back 5

Enligt teorin så uppstod det första livet vid djuphavssprickor på havsbotten. Mineraler från magman flödade upp genom sprickorna. Det bildades monomerer från ämnena. Det kunde ske för att det fanns lerytor som fungerade katalytiskt. Det bildades kolhydrater, kvävebaser och aminosyror. Så småningom bildades polymerer från monomererna. Det bildas RNA och proteiner och längre kolhydratkedjor. RNA-liv innebär att RNA var den första livsformen, den replikerade sig själv och producerade proteiner. Så småningom bildades ett membran omkring RNA:t, så att den kunde behålla sina egenproducerade proteiner. Det bildades så småningom DNA och så hade LUCA bildats - Last Universal Common Ancestor - ursprungscellen. Därefter skedde en differentiering och cellerna utvecklades till antingen Bacteria eller Archae och sedan gick Eukarya av som en egen gren från Archae.

Front 6

Beskriv eller förklara kortfattat följande begrepp:

LUCA

Back 6

Last Universal Common Ancestor - urcellen, från vilken dagens tre domäner (Bacteria, Archae och Eukarya) har utvecklats från.

Front 7

Beskriv eller förklara kortfattat följande begrepp:

Streptokocker

Back 7

Kocker är bakterier som är runda till formen. Streptokocker är flera kocker som hänger ihop som en kedja.

Front 8

Beskriv uppbyggnaden hos Bacteria, med avseende på ytterhölje eller cellvägg

Back 8

Cellväggen är uppbyggt av peptider som är sammansatta med kolhydrater. Cellväggen utgör en barriär mot osmos som annars riskerar att spränga cellen, eftersom miljön innanför cellen har en högre koncentration än den yttre miljön. Det finns två typer av bakterier, de grampositiva och gramnegativa.

I ytterhöljet av bakterier återfinns alltid ett cellmembran eller en cellvägg.

Front 9

Visa hur dagens tre domäner har sitt ursprung i urcellen (dvs rita ett fylogenetiskt träd och beskriv skillnaderna mellan cellerna).

Back 9

Bacteria och Archae är prokaryota celler, dvs de har ingen kärna och inget kärnmembran. Eukarya är eukaryota celler och har kärnmembran och kärna, de har även membranomslutna organeller, vilket de andra domänerna inte har. Bacteria och Archae skiljer sig från varandra bl.a. genom en annorlunda uppbyggnad av cellväggen. Cellväggen hos Archae består av pseudomurein medan den hos Bacteria består av peptidoglykan.

Front 10

Beskriv eller förklara kortfattat följande begrepp:

Baro- eller piezotolerant

Back 10

Organismer som är baro- eller piezotoleranta trivs bäst i miljöer med normalt atmosfäriskt tryck, men kan även överleva och växa i miljöer med högt atmosfäriskt tryck.

Front 11

Beskriv eller förklara kortfattat följande begrepp:

Endospor

Back 11

Endospor är ett stadium en bakterie kan gå in i som en förvarsmekanism under ogynnsamma omständigheter. Det kallas sporulering och det tar 8-10 timmar. Unik struktur som en del grampositiva bakterier kan bilda. Under processen bildas ett tjockt lager av peptidoglykan samt en sporkappa runt en kopia av bakteries DNA och bakterien gör sig av med det mesta av dess vätska. Det gör bakterien väldigt tålig och resistent mot uttorkning, värme, kemikalier och strålning. I stadiet reproducerar sig inte bakterien, men den kan börja göra det igen om miljön blir mer gynnsam.

Front 12

Beskriv eller förklara kortfattat följande begrepp:

Flagellin

Back 12

Flagellin är ett protein som bygger upp flagellerna hos bakterier.

Front 13

Beskriv eller förklara kortfattat följande begrepp:

Fimbrier

Back 13

Fimbrier är trådformade utskott av protein som förekommer på ytan av många gramnegativa bakterier och gör att de lättare fäster sig vid varandra eller andra organismers cellyta.

Front 14

Beskriv eller förklara kortfattat följande begrepp:

Halofil

Back 14

Halofiler är organismer som kräver en hög salthalt. De flesta ingår i domänen Archae, men det finns även halofiler i de båda andra domänerna.

Front 15

Beskriv eller förklara kortfattat följande begrepp:

Kapsel/glycocalyx

Back 15

Glykokalyx är ett kolhydratrikt skikt som täcker utsidan av många celler, speciellt eukaryota celler och bakterier. Hos bakterier kan glykokalyxen anta flera former. I kondenserad form som är nära associerad med den underliggande cellväggen brukar den kallas för kapsel.

Polysackarider associerade med protein som utsöndras till cellytan.

Front 16

Beskriv eller förklara kortfattat följande begrepp:

Kemotaxi

Back 16

Kemotaxi är en organisms rörelse som en respons på kemisk stimulans. Det kan till exempel vara en bakterie som förflyttar sig mot en högre koncentration av glukos, en organism som förflyttar sig för att undkomma ett giftigt ämne eller en cell i vårt immunförsvar som förflyttar sig mot ett område infekterat av bakterier eller virus.

Front 17

Beskriv eller förklara kortfattat följande begrepp:

Mikroaerofil

Back 17

Mikroaerofil betyder att organismen måste ha syre för att växa, men att den inte tål normala koncentrationer av syre utan behöver en lägre syrekoncentration.

Front 18

Beskriv eller förklara kortfattat följande begrepp:
Psykrofil

Back 18

En organism som trivs bäst vid låga temperaturer; de har sitt optimum vid under 15°C och den maximala temperatur de kan tolerera är omkring 20°C. Vanliga i kall jord, permafrost, polaris, kallt havsvatten och i eller under alpina snötäcken.
Psykrofiler har högre andel polära aminosyror som ger högre flexibilitet av proteinerna. Högre andel omättade fettsyror i cellmembranet gör att de klarar av kylan på ett bättre sätt.

Front 19

Beskriv eller förklara kortfattat följande begrepp:

Renkultur

Back 19

En kultur med bara en typ av mikroorganismer.

Front 20

Beskriv uppbyggnaden hos Bacteria, med avseende på yttre strukturer (cellbihang)

Back 20

Bakterier kan ha olika yttre strukturer.

T.ex. har många bakterier glykokalyx, som är en kolhydratberikat skikt som täcker utsidan av cellen. Glykokalyx kan ha olika funktioner och former och i kondenserad form brukar den kallas för kapsel. De kan även ha ett S-lager.

De kan också ha utskott; flageller (används för cellens förflyttning), fimbrier (liknar flageller, men mindre och fler i antal. Ingen rörelsefunktion, utan fäster cellen vid ytor) och

pili (längre är fimbrier, men färre. fäster också vid ytor och har ingen rörelsefunktion. finns även sexpili, som är verksamma vid bakteriekonjugation, där bakterier kan utbyta genmaterial).

Front 21

Cellvägg.

Utgå ifrån den strukturella skillnaden (dvs beskriv denna) mellan Gram positiva och
Gram negativa bakterier (båda tillhör Bacteria) och förklara varför infärgningen vid
Gram-färgningen blir olika för Gram positiva och Gram negativa bakterier.

Back 21

Gramnegativa bakterier har ett membran utanför cellväggen, det har inte grampositiva. Hos grampositiva är peptidoglykanlagret mycket större än hos gramnegativa. Hos grampositiva består 90% av ytterhöljet av peptidoglykan, men hos gramnegativa endast omkring 10%. Avfärgningen med etanol medför att membranen löses upp och att färgkomplexet sköljs ur, vilket gör att gramnegativa blir färglösa. Hos grampositiva finns det inte så mycket membran, så inte så mycket att skölja bort. Dessutom gör etanolen att porerna i peptidoglykanet krymper, som ännu mer gör att färgen hålls kvar. Alltså färgas de grampositiva, men inte de gramnegativa av gramfärgningen.

Front 22

Många bakterier har flageller för rörelse.

Vad är flagellen uppbyggt av?

Back 22

Flagellin.

Front 23

Många bakterier har flageller för rörelse.

För att flagellen skall rotera (vilket ju ger rörelsen) krävs energi. Förklara hur flagellen

får denna energin.

Back 23

Flagellen får energin genom proton motive force, som är skillnader i protonkoncentration över cellmembranet. När protoner passerar in genom proteiner för att utjämna koncentrationen, så sätts flagellen i rörelse vilket gör att cellen förflyttar sig.

Front 24

Vilka är de 4 ”byggstenarna” som alla organismer behöver?

Back 24

Kol, syre, kväve, väte

Front 25

Vad kallas organismer som kräver hög salthalt?

Back 25

Halofila

Front 26

Vad kallas organismer som kräver surt miljö?

Back 26

Acidofila

Front 27

Vad kallas organismer som kräver högt tryck?

Back 27

Piezofila eller barofila

Front 28

Hur anpassar en psykrofil bakterie sina proteiner och membraner för att klara omgivningstemperaturen?

Back 28

Psykrofiler har högre andel polära aminosyror som ger högre flexibilitet av proteinerna. Högre andel omättade fettsyror i cellmembranet gör att de klarar av kylan på ett bättre sätt.

Front 29

Vad innebär exponentiell tillväxt?

Back 29

Under stabila förhållanden ökar antalet bakterier exponentiellt, vilket innebär att logaritmen för antalet celler växer lineärt som en funktion av tiden.

Front 30

Vad är skillnaden på totalhalt och levandehalt? Ge exempel på metoder för bestämning av dessa halter.

Back 30

Totalhalt är totala antalet bakterier, både levande och döda. Man kan räkna direkt i mikroskop med hjälp av en räknekammare.

Levandehalt är antal bakterier som lever och bildar kolonier. Man kan använda sig av plattspridning och räknar då hur många som bildat nya kolonier. En cell kommer att ge upphov till en koloni.

Front 31

Cellmembranet har 3 huvudfunktioner. Vilka är dessa?

Back 31

Permeabilitetsbarriär - selektiv barriär som bestämmer vad som får komma in i och ut genom cellen.

Fäste för proteintransporter.

Säte för energikonservering - det är över cellmembranet respirationen sker och andra energigivande processer.

Front 32

Det finns två membrantransportsystem som är specifika för prokaryota. Förklara hur dessa två system fungerar:
a) Grupptranslokation

Back 32

a) I grupptranslokation så reagerar ämnet som transporteras in med ett ämne som redan finns i cellen. Då är det "mottagande" ämnet kravet för att det nya ämnet ska transporteras in.

Front 33

Det finns två membrantransportsystem som är specifika för prokaryota. Förklara hur dessa två system fungerar:

b) ABC-systemet

Back 33

b) I ABC-systemet (ATP Binding Casette) så används energi för att få in ämnet. Ämnet binds till ett protein som lämnar det till transportproteinet och här förbrukas ATP som gör att ämnet kan tas in i cellen.

Front 34

Väldigt många bakterier är obligat anaeroba. Varför kan inte dessa överleva i en oxisk miljö?

Back 34

Anledningen till att obligat anaeroba organismer dör av syre är okänd, men det är troligt att det beror på att de inte kan avgifta några av produkterna från syremetabolism.

Front 35

Antibiotika

Med hjälp av den s.k. ”lappmetoden” (MIC - minimal inhibitory concentration) kan man bestämma antibiotikaresistens hos bakterier. Förklara hur testet går till (du gjorde detta på lab) och förklara varför man kan påvisa ev antibiotika resistens med det.

Back 35

På en platta med en nyympad kultur av en bakterie placeras porösa diskar med en bestämd mängd antibiotikum. Detta kommer att lösa sig i agarplattans vätskefas och diffundera ut från disken. Antibiotikakoncentrationen avtar med avståndet från disken, och vid ett visst avstånd är koncentrationen så låg att bakterien inte längre hämmas, utan kan tillväxa. Ju större hämningseffekt desto större zon runt disken där bakterietillväxten hämmas. Hämningszonens storlek är lineärt korrelerad med minsta hämmande koncentration för de flesta antimikrobiella ämnen.

Front 36

Vid anaerob fotosyntes kan inte H20 vara elektrondonator. Förklara varför.

Back 36

Anaerob fotosyntes är en process där ljusets energi fångas upp och konverteras till ATP, utan att producera syre. Därför används inte vatten som elektrondonator, eftersom vatten innehåller syre.

Front 37

Vilka ämnen är de vanligaste elektrondonatorerna vid anaerob fotosyntes?

Back 37

H2S, andra svavelföreningar, H2, eller vissa organiska föreningar.

Front 38

Mikrobiella omvandlingar dominerar i kvävecykeln (kvävets kretslopp).

a) Beskriv varje omvandling eller process med avseende på:

Vad processen kallas

Vilka organismer som utför den

Kemisk omvandling (dvs substrat och produkt i processen)

Förutsättningar som t ex syrekrav

b) Sätt sedan ihop de processer du har beskrivit till kvävecykeln. Rita en figur och för ett resonemang kring varför kretsloppet ser ut som det gör.

Back 38

Fyra viktiga processer i kvävecykeln: fixering, nedbrytning, nitrifikation och denitrifikation.

Fixering är när kvävgas från luften eller vatten fixeras, alltså byggs in i organiska föreningar. Det kan vara när det blixtar, så kan kvävgas i luften reagera med syre och bilda kväveoxider som sprids i marken med regnet, eller genom kvävefixerande bakterier till ammonium, t.ex. de som lever symbiotiskt i rötter till ärtväxter, eller så kan det vara industriellt genom tillverkning av ammoniak. Kvävet tas sedan upp av växter.

Nedbrytning innebär att avföring och döda växt- och djurmaterial bryts ned av nedbrytare (t.ex. svampar, insekter, bakterier) till framför allt ammoniak. Genom mineralisering av ammoniak frigörs ammoniumjoner = ammonifikation. Ammoniumjonerna kan assimileras av växter, alltså byggas in i aminosyror som ingår i proteiner.

Nitrifikation innebär att ammoniak av bakterier omvandlas till nitriter och nitriterna av andra bakterier omvandlas till nitrater. Nitrater kan assimileras av växter eller denitrifieras av bakterier.

Denitrifikationen utförs av bakterier i anaerobisk miljö i havssediment eller djupt nere i jorden och innebär att nitrat omvandlas till kvävgas och lustgas och avgår till atmosfären igen.

Front 39

Biofilm

Bilden (från Fig 23.5 i Brock) visar Rio Tinto i Spanien, och är ett exempel på bakteriell biofilm.

a) Förklara vad slags bakterier det är som växer här.

b) Vilka förhållanden i detta dränagevatten är det som gör att tillväxten är gynnsam för
dessa bakterier?

c) Vilken kemisk omvandling sker (orsakad av bakterierna) och vad orsakar den röda
färgen?

Back 39

a) Det är järnoxiderande bakterier som växer där.

b) Vattnet är surt och rikt på Fe2+.

c) Fe2+ oxideras till Fe3+ och järnhydroxid ger den röda färgen.

Front 40

Varför är kemolitoautotrofa bakterier primärproducenter?

Back 40

För att de får sin energi från oorganiska ämnen.

Front 41

Beskriv förloppet vid en lysogen infektion (temperata fag)

Back 41

Vid en lysogen infektion inkorperas virusgenomet i bakteriekromosomet och den lytiska cykeln stoppas genom en repressor som kodas av virusgenomet själv. Den infekterade cellen överlever men har då virusgenomet i sig, den cellen kallas lysogen.

Front 42

Vad kännetecknar retrovirus?

Back 42

Retrovirus är ett virus som är kodat av RNA och inte DNA. Retrovirus har ett enzym som kallas reverse transcriptase som ger dem möjligheten att transkribera deras RNA till DNA efter att ha intagit en cell. Retrovirusets DNA integreras sedan i värdcellens DNA. HIV är ett exempel på ett retrovirus.

Front 43

Bakterier kan utväxla genmateriel genom konjugation. Beskriv och förklara hur denna går till vid överföring mellan en F+ cell till en F- cell.

Back 43

Donatorcellen (F+) bildar på cellytan ett sexpilus, ett tunt rör med vilket cellen kan kopplas samman med andra celler. Genom pilus överförs en kopia av plasmid-DNA:t från F+cellen till F-cellen, vilket gör att F-cellen nu blir en F+cell.

Front 44

Bakterier kan utväxla genmateriel genom konjugation. Beskriv och förklara hur denna går till vid överföring mellan en Hfr cell till en F- cell.

Back 44

Hrf är stora bakteriestammar som överför stora bitar kromosomDNA.

Pilus öppnar sig och plasmiden går över från Hrf till F-, men tar även med en del av DNAt och det sammanförs då med DNAt i F-cellen.

Front 45

Vad är skillnaden mellan prokaryota och eukaryota organismer med avseende på kopplingen mellan transkription och translation, och vad är orsaken till denna skillnad?

Back 45

Hos eukaryota sker transkription i kärnan och translationen i cytoplasman, hos prokaryoter är båda dom kopplade till varandra.

Front 46

Vad är en plasmid och vilken betydelse har den för bakterier?

Back 46

Plasmider är ringformade DNA-molekyler som bär på en liten mängd gener som kan överföras mellan olika bakterier.

Front 47

Vad är skillnaden på en halofil och en halotolerant bakterie?

Back 47

Halofil kräver salt miljö, halotolerant tolererar salt miljö.

Front 48

Varför kan prokaryota växa vid högre temperatur än encelliga eukaryota organismer?

Back 48

Eukaryota har termolabila organellmembran, särskilt på kärnan, kloroplaster och mitokondrier.

Front 49

Anaerob respiration:

Varifrån kommer de elektroner som skapar elektronflödet i den anaeroba respirationen?

Back 49

NADH eller FAD2, även från enklare oorganiska eller organiska föreningar.

Front 50

Anaerob respiration:

Varifrån kommer de protoner som skapar det kemiosmotiska potentialet eller proton motive force (pmf) i den anaeroba respirationen?

Back 50

Ur en protonpump.

Front 51

Anaerob respiration:

Var i bakterien sker pmf?

Back 51

Över membranet

Front 52

Nämn minst två elektronacceptorer som kan användas vid anaerob respiration, samt vad slutprodukten blir vid dessa reaktioner.

Back 52

Nitrat -> Kvävgas och Sulfat -> Sulfid

Front 53

Anaerob repiration kallas även dissimilativ metabolism. Varför? Och hur skiljer den sig ifrån den Assimilativa metabolismen.

Back 53

I den dissimilativa metabolismen så släpps slutprodukten ut i naturen och bildar substrat för en annan process, i assimilativ metabolism så inkorporeras det ämnet i cellen.

Front 54

Vad innebär att en bakterie är kemolitoautotrof?

Back 54

Energin kommer från oorganiska ämnen, Den har oorgansiska ämnen som H+ eller e- donator, kolkällan är oorganiskt kol Co2

Front 55

Vad har kemolitoautotrofa för syrekrav?

Back 55

Mikroaerofila (ca 10% syre vill den ha)

Front 56

Nämn minst två exempel på kemolitoautotrofa grupper av bakterier, samt vilka kemiska ämnen dessa använder och producerar.

Back 56

Färglösa svavelbakterier = Sulfid till Sulfat

Järn-oxiderande bakterier = Fe2+ till Fe3+

Front 57

Beskriv hur kemolitoauototrofa utgör första trofinivån i djuphavssprickor?

Back 57

Dom kan utnyttja de oorgansika ämnena som finns där (kommer med magman)

Front 58

Den mikrobiella kolcykeln är i huvudsak en växling mellan fotosyntes och respiration. Men en väldigt viktig del av kolcykeln är också metanogenes och metanotrofi. Förklara vad dessa processer gör och varför det är viktigt för kolets omsättning.

Back 58

Metanogenes = Producerar metan

Metanotrofi = Omvandlar metan tillbaka till koldioxid

Front 59

Hur vill du beskriva ett virus? Vad utmärker ett virus?

Back 59

Som obligat intracellulära parasiter. De har ingen egen metabolism och kan endast föröka sig i en värdcell. De är uppbyggda av protein och nukleinsyra (Skadar/dödar värdcellen)

Front 60

Beskriv ett virus i sin extracellulära form.

Back 60

Ett virus i sin extracellulära form är den kompletta parasiten innan den infekterat en cell, den förflyttar sig mellan värdceller.

Front 61

Beskriv hur ett virus kan fungera i sin intracellulära form.

Back 61

Det är hur den ser ut när den är inne i cellen. Där förökar den sig = Nukleinsyran börjar dirigera värdcellens metabolism så cellen producerar många kopior av virusets nukleinsyra och kapsidprotein.

Front 62

Vad menas med att en bakterie har ett ”naket DNA”

Back 62

Den har ingen cellkärna med membran som avgränsar DNAt

Front 63

Beskriv hur en bakterie kan få nytt genetiskt material genom transformation.

Back 63

Transformation betyder att den gör ett direkt upptag av DNA från omgivningen

Front 64

Beskriv hur du går tillväga om du vill bestämma halten av bakterier i en renkultur.

Back 64

Man kan använda sig av CFU, plattspridning och koloniräkning. Man kan även användas sig av räknekammare. Man måste göra spädningserier för att få en lagom koncentration för att sprida på en agarplatta eller räknekammare.

Front 65

Katabolism

a) Redovisa schematisk för flödet av kolatomer i glykolysen och citronsyracykeln (kallas också Krebs-cykeln)

b) Redovisa också förbrukning och produktion av ATP i de samma processer

c) Redovisa produktionen av NADH+H+ i de samma processer.

Back 65

Glukos tas in genom cellmembranet med grupptranslokation, det sker en fosfolysering och det bildas glucose-6-phosphate. Det sker en ny fosfolysering och det bildas en fructose-6-phosphate. Det förbrukas två ATP under dessa två fosfolyseringar. Det finns fortfarande 6 kol kvar och de 6 kol fördelas i två tre-kol-molekyler, 1,3-bisphosphoglycerat, dihydroxyacetone-phosphate, dessa är två jämbördiga. Dihydroxyacetone-phosphate omvandlas till biphosphoglycerat. Det bildas alltså två biphosphogylcerat. Det bildas en NADH, ATP och ATP. Det sker olika steg, där sista steget phosphoenolpyruvat omvandlas till pyruvat som är slutprodukten i glykolysen. Totalproduktionen är totalt 2 NADH och 2 ATP.

Pyruvat (tre kol) Första steget är när det sker en karbolxydering till co2, och bildning av NADH och det bilas acetyl-coa. CoA avgår och det går tillbaka för att reagera med NAD+ och det sker en sammanslagning av två kolmolekyler acetyl. Oxalacetate 2- som är fyra kol, två kol + fyra kol blir sex kol som blir citronsyra (Citrate 3-). Citrate3- omvandlas > aconitate > Iscolitrate (ingen förändring, fortfarande 6 kol) Efter iscolitrate sker en dikarbolxydering (NAD(P)+ + CO2) och det bildas en NADH och vi får en femkolmolekyl (a-ketoglutarate 2-) ytligare en dikarbolxydering och NADH bildas och vi får en fyrakolförening (succinyl-CoA). GPD+fosforjon bildar GTP ( gruanin trisophostate) GTP motsvarar en ATP. Ytterligare omvandling mellan olika fyrakolförreningar som ändar upp i oxalacetat2- och på vägen har det bildas FADH2 och NADH.

Front 66

Denitrifikation är ett exempel på anaerob respiration. Ange den kemiska omvandlingen som sker här (inklusiva intermediärerna)

Back 66

NO3-(Nitrate) > NO2-(Nitrite) > NO(Nitric oxide) > N20(Nitrous oxide) > N2(Dinitrogen)

Front 67

Beskriv den mikrobiella svavelcykeln (i båda bild och text).

Back 67

Svavelcykeln.

Oxisk miljö > Organisk svavel (proteiner ) mineralisears till vätesulfid H2S, vätesulfid oxideras genom kemolitoautotrofabakterier till elementär svavel och till sulfat till de så kallade färglösa svavelbakterier. De kallas färglösa för att skilja mot de som har fotosyntes och är färgade.

Front 68

Beskriv skillnader mellan en bakterie och ett virus.

Back 68

Den stora skillnaden mellan ett virus och en bakterie är att virus kan endast föröka sig inne i en värdcell och kan inte växa i ett cellfritt medium. Virus är inte uppbyggda av celler som bakterier istället är det byggda av protein och nukleinsyror och de innehåller aldrig mer än en typ av nukleinsyra, endast DNA eller RNA. Bakterier däremot har både RNA och DNA för sin replikation. Virus har ingen egen metabolism. När ett virus infekterar sin värdcell är det oftast för att den vill fortplanta sig och växa inuti i den.

Front 69

Beskriv hur proteinsyntesen går till hos bakterier med tanke på att de inte har en cellkärna. Vad innebär det för proteinsyntesen?

Back 69

DNA > RNA polymeras > Produceras en mRNA > mRNA flyttas över till en kromosom och man får en translation.

Front 70

Man kan dela in virusets replikation i 5 steg. Vilka? Kort beskrivning.

Back 70

Vidhäftning (Adsorption) av virionen till en lämplig värdcell.

Injektion av virionen eller dess nukleinsyra i värdcellen.

Virusets nukleinsyra börjar att dirigera värdcellens metabolism så att cellen istället för att utföra sina normala funktioner, börjar producera många kopior av virionets nukleinsyra och kapsidprotein. Virionen tar alltså över den infekterade cellens metabolism så att den börjar att producera nya metaboliter och virus.

Ihopsättning av kapsarlna och paketering av nukleinsyra till färdiga virioner. Detta kallas för assembly.

Dessa sedan frisätts från värdcellen och det släpps ut massa nya virioner genom lysis. Cellmembranet löses upp när lysis inträffar och cellen dör.

Front 71

Förklara skillnaden mellan bakteriocidala, bakteriostatiska och bakteriolytiska ämnen

Back 71

Bakterieocidala dödar bakterier, bakterieostatiska hämnar tillväxten, bakterieolytiska är baktieupplösande.