Biologi 2 Prov 2 (Vux)

Front 1

Patogen

Back 1

Smittämne.

Kan vara virus, bakterie, urdjur, maskar, svampar...

Hint 1

Immunsystemet, mikroskopiska fiender

Front 2

MHC-molekyler (HLA-antigener)

Back 2

Major Histocompability Complex.

Ett komplex av "igenkänningsmolekyler" på ytan av alla kroppens celler som signalerar åt immunsystemet att de tillhör den egna kroppen

Hint 2

Immunsystemet, eget eller främmande

Front 3

Hudens skydd

Back 3

Icke specifikt.

Flerskiktade epitel håller mikroorganismer ute.

De yttersta hudcellerna är förstärkta med keratin.

Talg- och svett har lågt pH och innehåller enzymer.

Oskadlig bakterieflora konkurrerar ut ovälkomna organismer.

Hint 3

Immunsystemet, första försvarsnivån

Front 4

Försvaret hos kroppsytor utan förhornad epitel.

Back 4

Icke specifikt.

Slem som hindrar epitelceller från att torka ut och spricka.

Flimmerhår i luftvägarna som transporterar upp slem med patogener.

Saltsyran och pepsinet i magsäcken oskadliggör de flesta patogener som sväljs.

Snabbt utbytta epitelceller, samt patogener på dessa, i tarmarna förs ut med avföringen.

Tårvätska i ögonen innehåller lysosomer och "tvättar" rent ögonen, samt håller dem fuktiga.

Hint 4

Immunsystemet, första försvarsnivån

Front 5

Granulocyter

Back 5

Vita blodkroppar i andra försvarsnivån. Icke specifika.

Har kornig cellplasma. Kan vara neutrofila, eosinofila eller basofila.

Hint 5

Immunsystemet, andra försvarsnivån

Front 6

Neutrofila granulocyter

Back 6

Utgör ca 60-70% av våra vita blodkroppar. De rör sig likt amöbor och slukar bakterier och svampar genom fagocytos. Kan ta sig ut i kroppens vävnader från kappilärerna.

Hint 6

Immunsystemet, andra försvarsnivån

Front 7

Eosinofila granulocyter

Back 7

Utgör ca 1-2% av våra vita blodkroppar. Förstör stora parasiter från utsidan med hjälp av enzymer.

Hint 7

Immunsystemet, andra försvarnivån

Front 8

Basofila granulocyter

Back 8

Avger histamin där man skurit sig eller drabbats av infektion.

Hint 8

Immunförsvaret, andra försvarsnivån

Front 9

Monocyter/makrofager

Back 9

Länk mellan det specifika och icke specifika försvaret. I benmärgen bildas de till monocyter som efter ett dygn i blodet vandrar ut i vävnaderna och blir till makrofager. Makrofager slukar många patogener och har lång livstid. De kan sedan visa ämnen från patogenerna för vita blodkroppar i det specifika försvaret.

Hint 9

Immunsystemet, andra försvarsnivån

Front 10

NK-celler

Back 10

Natural Killer celler. Upptäcker avvikelser i de egna cellernas MHC till följd av virusinfektion eller cancer. Utlöser i dessa fall apoptos hos den skadade cellen.

Hint 10

Immunsystemet, andra försvarsnivån

Front 11

Feber

Back 11

Bakteriers och virus fortplantas långsammare vid temperaturer över 38℃, och immunsystemet arbetar snabbare.

Temperaturer över 42℃ är livshotande. Vid 43℃ dör kroppens egna celler och vid 45℃ koagulerar proteiner.

Hint 11

Immunsystemet, icke specifikt försvar, andra försvarsnivån

Front 12

Pyrogener

Back 12

Ämnen som bildas av fagocyter och framkallar feber.

Hint 12

Immunsystemet, icke specifikt försvar, andra försvarsnivån

Front 13

Interferon

Back 13

Signalämnen som sänds ut från virusangripna celler till friska celler. Dessa triggas att tillverka skyddande proteiner som förstår virusens arvsmassa.

Hint 13

Immunsystemet, andra försvarsnivån, icke specifikt försvar

Front 14

Lymfocyter

Back 14

T- och B-celler. Det specifika försvarets vita blodkroppar. Verkar främst i lymfsystemet.

Hint 14

Immunsystemet, tredje försvarsnivån

Front 15

Antigen

Back 15

Molekyl på ytan av en patogen som kan identifieras av och aktivera lymfocyterna.

Hint 15

Immunsystemet, tredje försvarsnivån

Front 16

Antikropp

Back 16

Immunoglobuliner som bildas av B-cellerna och fäster på en specifik patogens antigener.

Hint 16

Immunsystemet, tredje försvarsnivån

Front 17

Plasmacell

Back 17

Bildas av aktiverade B-lymfocyter och avger stora mängder fria antikroppar.

Hint 17

Immunsystemet, tredje försvarsnivån.

Front 18

Minnesceller

Back 18

Bildas tillsammans med plasmaceller ur aktiverade B-lymfocyter. Har lång livslängd och ger på så vis immunitet mot smittämnet.

Hint 18

Immunsystemet, tredje försvarsnivån

Front 19

Centrala nervsystemet (CNS)

Back 19

Består av hjärnan och ryggmärgen

Hint 19

Nervsystemet

Front 20

Perifera nervsystemet

Back 20

Nervförgreningar till och från det centrala nervsystemet ut i resten av kroppen.

Hint 20

Nervsystemet

Front 21

Sensoriska nerver

Back 21

Leder impulser från sinnesorganen till CNS.

Hint 21

Nervsystemet

Front 22

Motoriska nerver

Back 22

Leder impulser från CNS ut i kroppen.

Hint 22

Nervsystemet

Front 23

Gliacell

Back 23

Bildar en stödjande vävnad mellan nervcellerna. Bygger även upp de skyddande myelinskidorna.

Hint 23

Nervsystemet, nervceller

Front 24

Myelinskida

Back 24

Gliacellers membraner som bildar skyddande lipidskikt om nervernas axoner

Front 25

Axon

Back 25

Trådlika utskott från nervcellerna som skickar impulser från cellen. Klädsel med myelin som ger skydd och stöd, samt accelererar impulserna.

Hint 25

Nervsystemet, nervceller

Front 26

Dendriter

Back 26

Utskott på nervcellerna som sänder impulser till cellen.

Hint 26

Nervsystemet, nervceller

Front 27

Synaps

Back 27

Kontaktställen mellan en nervcellerna och andra celler, till exempel muskelceller, körtelceller eller även nervceller. Består av nervändslut, synapsspalt samt en del av den anslutande cellens yta.

Hint 27

Nervsystemet, nervceller, kommunikation

Front 28

Transmittorsubstans

Back 28

Förvaras i nervändslutens synapsblåsor. Nervimpulser frigör dessa genom exocytos så att impulsen överförs till den anslutande cellen.

Hint 28

Nervsystemet, signalämnen

Front 29

Aktionspotential

Back 29

Nervimpuls

Front 30

Hjärnbalken

Back 30

Sammankopplar de båda hjärnhalvorna.

Hint 30

Nervsystemet, hjärnan

Front 31

Pannloberna

Back 31

Innehåller associationscentra som låter oss göra riskbedömningar m.m. andra centra reglerar känslor.

Hint 31

Nervsystemet, hjärnan

Front 32

Hjässloberna

Back 32

Samordnar olika intryck så att vi kan förhålla oss till omgivningen.

Hint 32

Nervsystemet, hjärnan

Front 33

Centralfåran

Back 33

Mellan pann- och hjässloberna. Den delen av pannloberna som är närmast fåran är våra motoriska centra som kontrollerar våra viljestyrda muskelrörelser. Den delen av hjässloberna som är närmast fåran finns censoriska centra som mottar signaler från hudens känselsinne.

Hint 33

Nervsystemet, hjärnan

Front 34

Tinningloberna

Back 34

Har bl.a. centra för hörseln. Inuti finns hjärnstrukturer som är viktiga för lokalsinnet och lagringen av minnen.

Hint 34

Nervsystemet, hjärnan

Front 35

Nackloberna

Back 35

Innehåller syncentra som tar emot signaler från synsinnet.

Hint 35

Nervsystemet, hjärnan

Front 36

Acetylkolin

Back 36

Transmittorsubstans från nerver till musklerna.

Hint 36

Nervsystemet

Front 37

Refraktärperiod

Back 37

Innan vilopotentialen återställts efter en aktionspotential.

Hint 37

Nervsystemet, signaler

Front 38

Hjärnstammen

Back 38

Gemensamt namn för mellanhjärnan, mitthjärnan och förlängda märgen. Här ifrån sköts många av de autonoma funktionerna.

Hint 38

Nervsystemet, hjärnan

Front 39

Hypothalamus

Back 39

Reglerar kroppens temperatur...

Hint 39

Nervsystemet, hjärnan

Front 40

Komplementproteiner

Back 40

Plasmaproteiner med olika skyddande funktioner. Är normalt inaktiva i blodet, men kan aktiveras när de kommer i kontakt med virus eller bakterier. Dessa verkar genom att bland annat lysera bakterier eller sända ut signalämnen som lockar fagocyter.

Hint 40

Immunförsvaret, andra försvarsnivån

Front 41

Thymus

Back 41

Lymfatiskt organ i vilket t-lymfocyter mognar.

Hint 41

Immunförsvaret, lymfatiska organ

Front 42

Immunoglobulin (Ig)

Back 42

Antikroppar är globuliner som verkar inom immunförsvaret och kallas därför även för immunoglobuliner.

Hint 42

Immunförsvaret, tredje försvarsnivån

Front 43

IgG-antikroppar

Back 43

Vanligaste skaftvarianten hos antikroppar. Dessa är vanligast och används främst i kampen mot bakterier och virus .

Hint 43

Immunförsvaret, tredje försvarsnivån.

Front 44

IgA-antikroppar

Back 44

Antikroppar som ingår i försvaret mot bakterier på slemhinnorna

Hint 44

Immunförsvaret, tredje försvarsnivån

Front 45

IgE-antikroppar

Back 45

"Vapen" mot eukaryota parasiter, som dock ofta förknippas med allergiska besvär.

Front 46

T-hjälparceller

Back 46

Spelar en viktig roll i det specifika försvaret, eftersom det är dessa som aktiverar B- och T-lymfocyterna så att de börjar angripa det avsedda smittämnet.

När dessa aktiverats förökar de sig och differentiering ger upphov till aktiva T-hjälparceller och minnes T-hjälparceller.

Hint 46

Immunförsvaret, tredje försvarsnivån, aktivering

Front 47

T-hjälparceller och B-lymfocyter

Back 47

Hjälparcellerna aktiveras när deras unika receptor möter MHC med proteinfragment hos fagocyter. Möter dessa sedan en B-lymfocyt som också träffat på samma patogen aktiveras B-lymfocyten så att den börjar föröka sig, varpå differentiering ger upphov till plasma- och minnesceller.

Hint 47

Immunförsvaret, tredje försvarsnivån

Front 48

T-hjälparceller och T-lymfocyter

Back 48

När en T-hjälparcell aktiverats avger den signalämnen (cytokiner) som aktiverar T-lymfocyterna. Cytokinerna lockar även till sig fagocyter till patogenet.

Hint 48

Immunförsvaret, tredje försvarsnivån.

Front 49

Acetylkolin

Back 49

Nervcellerna som styr muskelceller avger alltid denna transportsubstans som får musklerna att dras ihop.

Front 50

Talamus

Back 50

Sidoväggarna i ett vätskefyllt hålrum i hjärnan som tar emot signaler från kroppens olika sinnesorgan och kopplar dem sedan till "rätt" centra i storhjärnan.

Hint 50

Nervsystemet, CNS, hjärnan

Front 51

Hypotalamus

Back 51

"Golvet" i ett vätskefyllt hålrum i hjärnan. Innehåller kontrollmekanismer för blodtryck, kroppstemperatur, ämnesomsättning, vätskebalans m.m. den är även kopplad till hypofysen.

Hint 51

Nervsystemet, CNS, hjärnan

Front 52

Lillhjärnan

Back 52

Reglerar rörelser och balans med hjälp av bland annat olika sinnesintryck.

Hint 52

Nervsystemet, CNS, hjärnan

Front 53

Hjärnstammen

Back 53

Mellanhjärnan, mitthjärnan och förlängda märgen. Innehåller centra för autonoma funktioner och reflexer. Den styr andningsrytmen, hjärtats minutvolym m.m. dem förbinder även storhjärnan och lillhjärnan med ryggmärgen.

Det är även här motoriska och sensoriska nervimpulser omkopplad, vilket leder till att vänster hjärnhalva styr höger kroppshalva osv.

Hint 53

Nervsystemet, CNS, hjärnan

Front 54

Det somatiska nervsystemet

Back 54

Den delen vi kan påverka själva, till exempel muskelrörelserna när vi ställer oss upp.

Front 55

Det autonoma nervsystemet

Back 55

Den del vi inte kan påverka med viljan, som till exempel tarmrörelser.

Front 56

Det parasympatiska nervsystemet

Back 56

Den del av det autonoma nervsystemet som tar över vid vila. Gynnar matsmältning.

Front 57

Det sympatiska nervsystemet

Back 57

Den del av det autonoma nervsystemet som dominerat vid fysisk ansträngning. Gynnar muskelarbete i skelettmusklerna.

Front 58

Limbiska systemet

Back 58

Finns vid basen av storhjärnan. Innehåller centra för känslor, belöningssystem m.m.