Use LEFT and RIGHT arrow keys to navigate between flashcards;
Use UP and DOWN arrow keys to flip the card;
H to show hint;
A reads text to speech;
172 Cards in this Set
- Front
- Back
Läkningsvävnad |
Callus |
|
Pannben |
OS frontale |
|
Hjässben |
OS parietale |
|
Nackben |
OS occipitale |
|
Tinningsben |
OS temporale |
|
Underkäke |
Mandibula |
|
Överkäke |
Maxilla |
|
Nyckelben |
OS clavicula |
|
Överarmsben |
OS humerus |
|
Bröstben |
Os sternum |
|
Revben |
Os costae |
|
Revbensbåge |
Arcus |
|
Halskotor |
Vertebrae cervicales 7 st |
|
Bröstkotor |
Vertebrae thoracale 12 st |
|
Kota |
Vertebrae |
|
Skiva |
Discus |
|
Ländkotor |
Vertebrae lumbales 5 st |
|
Korskotor |
Vertebrae sacrale 5 st |
|
Svanskota |
Vertebrae coccygeae 4 st |
|
Höftbenskam |
Crista iliaca |
|
Korsben |
Os sacrum |
|
Fog |
Symfys |
|
Tarmben |
Os ilium |
|
Blygdben |
Os pubis |
|
Sittben |
Os ichii |
|
Skulderblad |
Os scapula |
|
Överarm |
Brachium |
|
Strålben |
Os radius |
|
Armbågsben |
Os ulna |
|
Lårbenshals |
Collum femoris |
|
Lårben |
Os femur |
|
Vadben |
Os fibula |
|
Skenben |
Os tibia |
|
Urledvridning |
Luxation |
|
4 olika leder |
Kulled Tvåaxlad led Gångjärnsled Vridled |
|
Nickmuskeln |
m sternocleidomastoideus |
|
Deltamuskeln |
m deltoideus |
|
Stora bröstmuskeln |
m pectoralis major |
|
Tvåhövdade armmuskeln |
m biceps brachii |
|
Raka bukmuskeln |
m rectus abdominus |
|
Sneda bukmuskeln |
m obliqus abdominus |
|
Fyrhövdade lårmuskeln |
m quadriceps femoris |
|
Kappmuskeln |
m trapezius |
|
Trehövdade armmuskeln |
m triceps brachii |
|
Breda ryggmuskeln |
m latissimus dorsi |
|
Stora sätesmuskeln |
m gluteus maximus |
|
Lårets bakre muskelgrupp |
Hamstrings |
|
Trehövdade vadmuskeln |
m triceps surae |
|
Tre typer av muskelvävnad |
Skelettmuskler (tvärstrimmig) -viljestyrd 40-45% av kroppsmassan
❤️muskulatur (tvärstrimmig) - utanför vår viljekontroll
Glatt muskulatur (i alla inre organ) -blodkärl, tarmar, urinblåsa |
|
3 skelettmuskelgrupper |
Långa Korta Breda |
|
Bindvävshinna |
Muskelfascia |
|
Kraftverk där energi utvinns i i varje muskelcell från näringen i maten |
Mitokondrie |
|
Vad är mjölksyra |
En avfallsprodukt som bildas om muskeln arbetar mkt hårt och syret inte räcker till (muskeln utvinner energi utan hjälp av syret) |
|
Dynamiskt muskelarbete |
Muskeln arbetar under förkortning/förlängning och hela tiden rör sig |
|
Statiskt muskelarbete |
Muskeln arb under konstant spänning (en och samma längd) |
|
Muskelns två fästen kallas |
Ursprung och fäste |
|
Hälsenan |
Akilles |
|
Revbensbåge |
Arcus |
|
Led |
Articulatio |
|
Huvud |
Caput |
|
Näshåla |
Cavum nasi |
|
Hals |
Collum |
|
Revben |
Costae |
|
Halsen |
Cervikal |
|
Skallen |
Kranium |
|
Ledband |
Ligament |
|
Hand |
Manus |
|
Skiva i knäled |
Menisk |
|
Muskel |
Musculus |
|
Ögonhåla |
Orbita |
|
Ben |
Os |
|
Bäckenbenet |
Os pelvis |
|
Knäskål |
Patella |
|
Fot |
Pes |
|
Benhinna |
Periost |
|
Fog i bäckenet |
Symfysen |
|
Bröstkorg |
Thorax |
|
Kotor |
Vertebrae |
|
Benskörhet |
Osteoporos |
|
Ex på sjukdomar i rörelseapparaten |
Osteoporos, fraktur, led-ledbandsskada, Luxation, inflammationer, artros, reumatoid artrit, fibromyalgi, akut lumbago |
|
TENS |
Transkutan elektrisk nervstimulering |
|
Ryggskott |
Akut lumbago |
|
Ischias |
Ischias lumbago |
|
Förskjutning av kotorna i ryggraden |
Diskbråck |
|
Frakturer |
Benbrott eller bensprickor |
|
Vävnadsdöd |
Nekros |
|
Små knutor |
Noduli |
|
Nedbrytning av ledbrosk |
Osteoartrit |
|
Kronisk infl i kroppens leder |
Reumatoid artrit |
|
Hjärnan styr: |
Skelett, muskler o körtlar gm nervimpulser |
|
CNS består av: |
Hjärnan och ryggmärgen |
|
PNS består av: |
12 par Kranialnerver 31 par ryggmärgsnerver |
|
PNS delas upp i: |
Motoriska och sensoriska NS
Motoriska NS delas upp i: Somatiska NS Autonoma NS
Autonoma NS delas upp i: Parasympatiska NS sympatiska NS (Enteriska NS) |
|
Fettvävnad runt axon på nervcellen, stödjevävnad |
Myelin |
|
Kontaktställe mellan celler |
Synaps |
|
Vad gör en nervcell? |
Bildar, tar emot och leder impulser vidare |
|
Vad är en jon? |
Elektriskt laddad partikel |
|
4 Transmittorsubstans i nervceller |
Acetylcolin, noradrenalin, serotonin och dopamin |
|
Nervimpuls fr hjärnan ut i kroppen |
Motoriska/ efferenta |
|
Nervimpuls fr kroppen till hjärnan |
Sensoriska/afferenta |
|
Hjärnan |
Encephalon |
|
Hjärnan (Encephalon) delas in i 3 delar: |
Lilla hjärnan (Cerebellum), stora hjärnan (cerebrum) och hjärnstammen (Truncus encephali) |
|
Stora hjärnan |
Cerebrum |
|
Hjärnans yta/ hjärnbarken |
Cortex |
|
Vad gör de basala ganglierna? |
En återkopplingsstation - gör en rörelse jämn och välkoordinerad |
|
Lilla hjärnan |
Cerebellum |
|
Vad reglerar Cerebellum? |
Balans, muskelspänning och koordination. |
|
Förlängda märgen |
Medulla oblongata |
|
Vad styr centran i förlängda märgen (Medulla oblongata)? |
Cirkulation och andning |
|
RAS |
Retikulära aktiveringssystemet |
|
Vad gör RAS? |
Kontrollerar inåt/utåtgående impulser. Framförallt medvetande och vakenhetsgrad |
|
De inre halsartärerna |
a carotis interna |
|
Kotartärer |
a vertebralis |
|
De yttre halsartärerna |
a carotis externa |
|
Vätska runt hjärna och ryggmärg |
Cerebrospinalvätska/ liquor |
|
Hjärnans hålrum |
Ventriklar |
|
Ryggmärgen |
Medulla spinalis |
|
Vad är ryggmärgen (Medulla spinalis)? |
"Ledningen" för alla inåt/utåtgående impulser mellan kropp och hjärnan |
|
Mjuka hjärnhinnan |
Pia mater |
|
Blod-hjärnbarriären |
Separerar blod och Cerebrospinalvätska. Skyddar hjärnan mot skadliga och giftiga ämnen |
|
Spindelvävshinnan |
Arachnoidea |
|
Hålrum mellan mjuka- och Spindelvävshinnan |
Subarchnoidalrummet |
|
Hårda hjärnhinnan |
Dura mater |
|
Sammanflätade nerver |
Plexus |
|
Halsflätan (ryggmärgsnerver) |
Plexus cervicalis |
|
Armflätan (ryggmärgsnerver) |
Plexus brachialis |
|
Länd och korsbensflätan (ryggmärgsnerver) |
Plexus lumbo sacralis |
|
Somatiska NS: |
Påverkas av vår vilja Afferenta och efferenta nervbanor |
|
2 Transmittorsubstanser i somatiska NS: |
Dopamin och acetylkolin |
|
Autonoma NS styr? |
Utanför vår viljas kontroll Styr: ❤️, lever, mage, körtlar. |
|
Autonoma NS delas upp i: |
Sympatiska NS (fara) Parasympatiska NS (vila, trygg) Enteriska NS (mag-tarm) |
|
3 Transmittorsubstanser i sympatiska NS: |
Adrenalin, noradrenalin, dopamin |
|
2 Transmittorsubstanser i Parasympatiska NS: |
Acetylkolin och oxytocin |
|
Inåtledande |
Afferenta |
|
Utåtgående |
Efferenta |
|
Halva (hjärna) |
Hemisfär |
|
Neuron |
Nervcell |
|
Nervsystemets sjukdomar: |
MS, Parkinson, epilepsi, TIA, Stroke, ALS, demens |
|
Autoimmun |
Immunförsvarets skadliga angrepp på kroppens egen vävnad |
|
Fokalt |
Inom ett begränsat område |
|
TIA |
Transitorisk ischemisk attack |
|
Trombos |
Blodpropp som bildad på stället |
|
Emboli |
Liten blodpropp som följer cirkulationen |
|
PEG |
Perkutan endoskopisk gastrostomi |
|
Afasi |
Oförmåga att tala och eller förstå ord |
|
Sjukdomshistoria |
Anamnes |
|
Apraxi |
Oförmåga att förstå sakers funktion |
|
Sväljsvårigheter |
Dysfagi |
|
Depression |
Svår nedstämdhet |
|
Ansiktsförlamning |
Facialis pares |
|
Synfältsbortfall |
Hemianopsi |
|
Halvsidigt förlamad |
Hemiplegi |
|
Hydrocephalus |
Vattenskalle (ökad produktion av hjärnvätska) |
|
Långsam/stel rörelsegång |
Hypokinesi |
|
Inkontinens |
Oförmåga att hålla urin/ och eller avföring |
|
Neglekt |
Oförmåga att uppfatta ena sidan av kroppen |
|
Förstoppning |
Obstipation |
|
Skov |
Sjd förvärras i intervaller m tillfriskning/förbättring emellan |
|
Stel |
Rigid |
|
Skakning, darrning |
Tremor |
|
Ataxi |
Koordinatinsstörning |
|
Ataxi |
Koordinatinsstörning |
|
Parestesi |
Domning |
|
Dysartri |
Talstörning |
|
Neuropati |
Skador på nerv |
|
-pati |
Sjukdom i nerv |
|
Commotio cerebri |
Hjärnskakning |
|
Distorsion |
Vrickning, stukning |
|
Periost |
Benhinna |
|
Entesopati
|
Senfästen |
|
Torticollis |
Nackspärr |
|
Labrum |
Läpp |