• Shuffle
    Toggle On
    Toggle Off
  • Alphabetize
    Toggle On
    Toggle Off
  • Front First
    Toggle On
    Toggle Off
  • Both Sides
    Toggle On
    Toggle Off
  • Read
    Toggle On
    Toggle Off
Reading...
Front

Card Range To Study

through

image

Play button

image

Play button

image

Progress

1/172

Click to flip

Use LEFT and RIGHT arrow keys to navigate between flashcards;

Use UP and DOWN arrow keys to flip the card;

H to show hint;

A reads text to speech;

172 Cards in this Set

  • Front
  • Back

Läkningsvävnad

Callus

Pannben

OS frontale

Hjässben

OS parietale

Nackben

OS occipitale

Tinningsben

OS temporale

Underkäke

Mandibula

Överkäke

Maxilla

Nyckelben

OS clavicula

Överarmsben

OS humerus

Bröstben

Os sternum

Revben

Os costae

Revbensbåge

Arcus

Halskotor

Vertebrae cervicales 7 st

Bröstkotor

Vertebrae thoracale 12 st

Kota

Vertebrae

Skiva

Discus

Ländkotor

Vertebrae lumbales 5 st

Korskotor

Vertebrae sacrale 5 st

Svanskota

Vertebrae coccygeae 4 st

Höftbenskam

Crista iliaca

Korsben

Os sacrum

Fog

Symfys

Tarmben

Os ilium

Blygdben

Os pubis

Sittben

Os ichii

Skulderblad

Os scapula

Överarm

Brachium

Strålben

Os radius

Armbågsben

Os ulna

Lårbenshals

Collum femoris

Lårben

Os femur

Vadben

Os fibula

Skenben

Os tibia

Urledvridning

Luxation

4 olika leder

Kulled


Tvåaxlad led


Gångjärnsled


Vridled

Nickmuskeln

m sternocleidomastoideus

Deltamuskeln

m deltoideus

Stora bröstmuskeln

m pectoralis major

Tvåhövdade armmuskeln

m biceps brachii

Raka bukmuskeln

m rectus abdominus

Sneda bukmuskeln

m obliqus abdominus

Fyrhövdade lårmuskeln

m quadriceps femoris

Kappmuskeln

m trapezius

Trehövdade armmuskeln

m triceps brachii

Breda ryggmuskeln

m latissimus dorsi

Stora sätesmuskeln

m gluteus maximus

Lårets bakre muskelgrupp

Hamstrings

Trehövdade vadmuskeln

m triceps surae

Tre typer av muskelvävnad

Skelettmuskler (tvärstrimmig) -viljestyrd 40-45% av kroppsmassan



❤️muskulatur (tvärstrimmig) - utanför vår viljekontroll



Glatt muskulatur (i alla inre organ) -blodkärl, tarmar, urinblåsa

3 skelettmuskelgrupper

Långa


Korta


Breda

Bindvävshinna

Muskelfascia

Kraftverk där energi utvinns i i varje muskelcell från näringen i maten

Mitokondrie

Vad är mjölksyra

En avfallsprodukt som bildas om muskeln arbetar mkt hårt och syret inte räcker till (muskeln utvinner energi utan hjälp av syret)

Dynamiskt muskelarbete

Muskeln arbetar under förkortning/förlängning och hela tiden rör sig

Statiskt muskelarbete

Muskeln arb under konstant spänning (en och samma längd)

Muskelns två fästen kallas

Ursprung och fäste

Hälsenan

Akilles

Revbensbåge

Arcus

Led

Articulatio

Huvud

Caput

Näshåla

Cavum nasi

Hals

Collum

Revben

Costae

Halsen

Cervikal

Skallen

Kranium

Ledband

Ligament

Hand

Manus

Skiva i knäled

Menisk

Muskel

Musculus

Ögonhåla

Orbita

Ben

Os

Bäckenbenet

Os pelvis

Knäskål

Patella

Fot

Pes

Benhinna

Periost

Fog i bäckenet

Symfysen

Bröstkorg

Thorax

Kotor

Vertebrae

Benskörhet

Osteoporos

Ex på sjukdomar i rörelseapparaten

Osteoporos, fraktur, led-ledbandsskada, Luxation, inflammationer, artros, reumatoid artrit, fibromyalgi, akut lumbago

TENS

Transkutan elektrisk nervstimulering

Ryggskott

Akut lumbago

Ischias

Ischias lumbago

Förskjutning av kotorna i ryggraden

Diskbråck

Frakturer

Benbrott eller bensprickor

Vävnadsdöd

Nekros

Små knutor

Noduli

Nedbrytning av ledbrosk

Osteoartrit

Kronisk infl i kroppens leder

Reumatoid artrit

Hjärnan styr:

Skelett, muskler o körtlar gm nervimpulser

CNS består av:

Hjärnan och ryggmärgen

PNS består av:

12 par Kranialnerver


31 par ryggmärgsnerver

PNS delas upp i:

Motoriska och sensoriska NS



Motoriska NS delas upp i:


Somatiska NS


Autonoma NS



Autonoma NS delas upp i:


Parasympatiska NS


sympatiska NS


(Enteriska NS)

Fettvävnad runt axon på nervcellen, stödjevävnad

Myelin

Kontaktställe mellan celler

Synaps

Vad gör en nervcell?

Bildar, tar emot och leder impulser vidare

Vad är en jon?

Elektriskt laddad partikel

4 Transmittorsubstans i nervceller

Acetylcolin, noradrenalin, serotonin och dopamin

Nervimpuls fr hjärnan ut i kroppen

Motoriska/ efferenta

Nervimpuls fr kroppen till hjärnan

Sensoriska/afferenta

Hjärnan

Encephalon

Hjärnan (Encephalon) delas in i 3 delar:

Lilla hjärnan (Cerebellum), stora hjärnan (cerebrum) och hjärnstammen (Truncus encephali)

Stora hjärnan

Cerebrum

Hjärnans yta/ hjärnbarken

Cortex

Vad gör de basala ganglierna?

En återkopplingsstation - gör en rörelse jämn och välkoordinerad

Lilla hjärnan

Cerebellum

Vad reglerar Cerebellum?

Balans, muskelspänning och koordination.

Förlängda märgen

Medulla oblongata

Vad styr centran i förlängda märgen (Medulla oblongata)?

Cirkulation och andning

RAS

Retikulära aktiveringssystemet

Vad gör RAS?

Kontrollerar inåt/utåtgående impulser. Framförallt medvetande och vakenhetsgrad

De inre halsartärerna

a carotis interna

Kotartärer

a vertebralis

De yttre halsartärerna

a carotis externa

Vätska runt hjärna och ryggmärg

Cerebrospinalvätska/ liquor

Hjärnans hålrum

Ventriklar

Ryggmärgen

Medulla spinalis

Vad är ryggmärgen (Medulla spinalis)?

"Ledningen" för alla inåt/utåtgående impulser mellan kropp och hjärnan

Mjuka hjärnhinnan

Pia mater

Blod-hjärnbarriären

Separerar blod och Cerebrospinalvätska. Skyddar hjärnan mot skadliga och giftiga ämnen

Spindelvävshinnan

Arachnoidea

Hålrum mellan mjuka- och Spindelvävshinnan

Subarchnoidalrummet

Hårda hjärnhinnan

Dura mater

Sammanflätade nerver

Plexus

Halsflätan (ryggmärgsnerver)

Plexus cervicalis

Armflätan (ryggmärgsnerver)

Plexus brachialis

Länd och korsbensflätan (ryggmärgsnerver)

Plexus lumbo sacralis

Somatiska NS:

Påverkas av vår vilja


Afferenta och efferenta nervbanor

2 Transmittorsubstanser i somatiska NS:

Dopamin och acetylkolin

Autonoma NS styr?

Utanför vår viljas kontroll


Styr: ❤️, lever, mage, körtlar.

Autonoma NS delas upp i:

Sympatiska NS (fara)


Parasympatiska NS (vila, trygg)


Enteriska NS (mag-tarm)

3 Transmittorsubstanser i sympatiska NS:

Adrenalin, noradrenalin, dopamin

2 Transmittorsubstanser i Parasympatiska NS:

Acetylkolin och oxytocin

Inåtledande

Afferenta

Utåtgående

Efferenta

Halva (hjärna)

Hemisfär

Neuron

Nervcell

Nervsystemets sjukdomar:

MS, Parkinson, epilepsi, TIA, Stroke, ALS, demens

Autoimmun

Immunförsvarets skadliga angrepp på kroppens egen vävnad

Fokalt

Inom ett begränsat område

TIA

Transitorisk ischemisk attack

Trombos

Blodpropp som bildad på stället

Emboli

Liten blodpropp som följer cirkulationen

PEG

Perkutan endoskopisk gastrostomi

Afasi

Oförmåga att tala och eller förstå ord

Sjukdomshistoria

Anamnes

Apraxi

Oförmåga att förstå sakers funktion

Sväljsvårigheter

Dysfagi

Depression

Svår nedstämdhet

Ansiktsförlamning

Facialis pares

Synfältsbortfall

Hemianopsi

Halvsidigt förlamad

Hemiplegi

Hydrocephalus

Vattenskalle (ökad produktion av hjärnvätska)

Långsam/stel rörelsegång

Hypokinesi

Inkontinens

Oförmåga att hålla urin/ och eller avföring

Neglekt

Oförmåga att uppfatta ena sidan av kroppen

Förstoppning

Obstipation

Skov

Sjd förvärras i intervaller m tillfriskning/förbättring emellan

Stel

Rigid

Skakning, darrning

Tremor

Ataxi

Koordinatinsstörning

Ataxi

Koordinatinsstörning

Parestesi

Domning

Dysartri

Talstörning

Neuropati

Skador på nerv

-pati

Sjukdom i nerv

Commotio cerebri

Hjärnskakning

Distorsion

Vrickning, stukning

Periost

Benhinna

Entesopati


Senfästen

Torticollis

Nackspärr

Labrum

Läpp