Reading...
Play button
Play button
Use LEFT and RIGHT arrow keys to navigate between flashcards;
Use UP and DOWN arrow keys to flip the card;
H to show hint;
A reads text to speech;
151 Cards in this Set
- Front
- Back
|
Tenta 2008
a pterygoideus lateralis ursprung och fästen och funktion |
superior - ursprung crista infratemporalis, fäste ledkapseln
inferior - ursprung lamina lateralis processus sphenoidale, fäste fovea pterygoidea Deras funktion dubbelsidig kontraktion: drar underkäke och leddisk framåt enkelsidig: drar ena sidans underkäke och leddisk framåt, underkäke förs åt sidan |
|
|
Tenta 2010-03-19
c vad fäster till processus styloideus |
m styloglossus
m stylopharyngeus m stylohyoideus, sena? lig. stylomandibularis lig. stylopharyngeus |
|
|
d
m pterygoideus lateralis inferior fäster till vad |
fovea pterygoidea på collum mandibulae
|
|
|
e
tensor veli palatini funktion |
sträcker och höjer gomseglet och luftar mellanörat genom att vidga tuba auditiva.
|
|
|
f n alveolaris inferior funktion
|
- innerverar tänderna, går sen ut foramen mentale och blir n mentale - hakans och underläppens hud
|
|
|
Käköppnarreflexen (t.ex när man biter sig i tungan) lång
|
1. När man biter sig skickar en smärtreceptor en signal in via sensoriska afferenter n.Alveolaris inferios till hjärnstammen.
2. I hjärnstammen länkas den av sensoriska huvudkärnan och går över till interneurongrupperna. 3. Signalen går till trigeminus motorkärna och vidare till digastricusmusklen som aktiveras och öppnar käken . Samtidigt skickas en signal via en annan interneurongrupp som kopplar till massetermotorneuronerna som hämmas Alltså: Stimulering av käköppnar muskler (digastricus) och samtidigt hämning av käkslutarmuskler (masseter) |
|
|
Ben (UL)
10. Alla vet att D-vitamin har betydelse för det skelettet – men...
a. Hur bildas D-vitamin och hur regleras detta vitamin? (1 p b. Vilken av bencellerna är målcell för D-vitamin? (1 p) c. Vilka andra målceller för D-vitamin utanför skelettet finns det, som har betydelse för mineralomsättning? Hur påverkas de av D-vitamin? (2 p) d. Vad händer vid D-vitaminbrist i skelettet hos en växande individ? (2 p), ej gjord |
shjskdhs
|
|
|
11. Bilden visar ovansidan på tungans bakre del. På tungan finns flera olika typer av papiller. a) namnge dessa och ange vilken typ av papill som visas i bilden? (smaklökar på sidorna) b) I bilden ses runda ljusa strukturer längs papillernas sidor.Vad är detta för strukturer? (2,5 p)
|
Papilla filiformis
papilla fungiformis papilla foliate papilla circumvalatte - bakre del smaklökarna är på sidorna |
|
|
Ansiktets och käkarnas växt (MR)
12. Beskriv vad som avses med en öppen käkbasrelation.
(1 p) |
Öppet bett, lågt bett, neutralt bett.
Ett öppet bett är när överkäken inte ligge röver uk fronten. ex man stänger munnen och molarena möter varandra så att fronten inte kan sluta utan det är ett mellanrum där? |
|
|
Bettutveckling (MR)
13. Redogör för begeppet "Leway space" samt dess betydelse för bettutveckling.
(3 p) |
Utrymme pg av att dom primära tänderna är större än dom permanenta
Man vinner utrymme, speciellt i uk , när de permanenta lateralerna växer ut eftersom de är smalare i storlek jmf med de primära. Detta utrymme används i naturlig utveckling, till att flytta fram uk 6a för att neutralisera kontakterna till ök 6an. annars kan utrymmet användas till att fixa trångställning i fronten. i mjölktänder är molarerna och premolarerna större sen när dom trillar av kommer det blir ett extra utrymme. Mellanskillnaden 0,8mm på ök. och 2,4 på uk. Under utvecklingen kommer bettet att se lite knasigt ut. Detta för att käkarna inte växt färdigt samtidigt som större permanenta tänder erumperar. För att få en ökad plats för permanenta tänder kommer det i fronterna vara glesställda primära tänder, breddtillväxt samt en proklinering för permanenta incisiver. När hörntänder och premolarer skall erumpera kommer det finnas en skillnad i storlek mellan permanenta bettets 3-5or och primära bettets 3-5or. Eftersom premolarerna är mindre än molarerna kommer detta att leda till att man får ett litet extra utrymme för de permanenta tänder. Detta utrymme kallas för Leeway space. Utrymmet är 0,8 mm i ök och 2,4 mm i uk. |
|
|
c. Redogör för vilka mekanismer som kan orsaka (hyperalgesi) (2 p)
|
En smärtsam stimulering upplevs starkare än normalt, hyperalgesi är en följd av sensitisering.
Hyperalgesi - primär sensibilisering genom axonreflexen (primär hyperalgesi) Central sensibilisering i ryggmärgen vid fortsatt stimulering (sekundär hyperalgesi) |
|
|
15. Redogör för det endogena descenderande smärtkontrollerande systemet samt ge ett exempel på hur detta kan aktiveras (ej farmakologiskt!)
|
perigandetalgrej?? skickar ner signaler till nucleus raphe magnus som skickar hämmande interneuroner ner till aktiverande nocioreceptorer i dorsalhornet.
Kan aktiveras genom lågfrekevent?? TENS |
|
|
16. Redogör för begreppet neuropatisk smärta. (1 p)
|
Neuropatisk smärta:
definieras som smärta orsakad av sjukdom eller skada i nervsystemet. nociorecpetorer aktiveras kontinuerligt pga av skada i CNS, leder till kronisk smärta. |
|
|
Pulpasmärta/ pulpacirkulation (TA, K-G W)
17. Enligt den hydrodynamiska teorin fungerar dentintubulivätskan som en hydralisk länk mellan den
externa miljön och nervändsluten. a. Vilken nervfibertyp aktiveras enligt den hydrodynamiska teorin. (1 p) |
Alfa-gamma fibrer aktiveras av:
mekaniska retningar termiska extrema temperaturer -5 till 45+ |
|
|
b. Ge två exempel på stimuli som aktiverar den andra typen av axon som återfinns i pulpan. (1 p)
|
C fibrer - molnande diffus smärta.
Aktiveras när polymodala receptorer blir aktiverade av mekanisk, kemisk eller temisk stimuli. Eller när tysta nocioreceptorer aktiveras av långvarig inflammation av vävnaden. (kan även vara Alfa gamma) Så: Långvarig inflammation, värme/kemiska medel |
|
|
c. Vilken av dessa två typer av axoner kan påverka cirkulationen i pulpavävnaden och hur går det till? (2 p)
|
C-fibrer genom axonreflexen.
|
|
|
Salivsekretion (TA)
18. I ett experiment stimuleras de autonoma nervfibrerna, som innerverar salivkörteln och utflödet av amylas mäts.
a. Beskriv utflödet av amylas vid individuell stimulering av parasympatiska respektive sympatiska nervfibrer (1 p) |
parasympatisk: m3 receptor aktiveras - Ca höjs - frisättning av ffa H2O, samtidigt leder aktiveringen till lita cAMP som frisätter lite amylas.
Sympatiska: Betareceptorer aktiveras - cAMP ökar - frisättning av MYCKET amylas. Det krävs 6ggr så mkt stimulering av parasympatiska för att få lika mkt amylas som sympatiska.. |
|
|
b. Hur skiljer sig utflödet av amylas vid individuell stimulering av parasympatiska respektive sympatiska nervfibrer i jämförelse med stimulering av båda samtidigt. (1 p)
|
Tillsammans ger de en synergistisk effekt.
|
|
|
19. Ge två exempel på möjlig läkemedelsbehandling vid muntorrhet (1 p)
|
x salivstimulerande medel (ex tuggummi, sugtablett)
x saliversättnings medel (jordnötsolja) |
|
|
NSAID och opioider (CF)
20. Ett nytt NSAID jämfördes i en klinisk prövning beträffande dess smärtstillande egenskaper efter extraktion av visdomständer. Man definerade en respons som minst 50% reduktion av smärta. Gravida kvinnor tilläts inte delta i studien. NNT (number needed to treat) för det nya läkemedlet var 6.2 medan det för ibuprofen var 2.2. a. Vad står förkortning NSAID för? (0,25 p) |
Non Steorid Anti Inflammatory Drug
|
|
|
b. Vad är verkningsmekanismen för ibuprofen (0.5 p)
|
Ibuprofen eller ipren är en cox hämmare.
Vid inflammation producerar cellmembranet arakidonsyra (som frisätts från fosfolipider) Arakidonsyran tas om han enzymatiskt via olika vägar av COX och 5-LO. NSAIDs verkningsmekanism är att hämma enzymet cyklogenas (COX). Och på så vis hämma bildningen av klassiska prostaglandiner, prostacyklin och tromboxan. Då kommer arakidonsyran istället tas om han av 5-LO och detta leder till leukotriner. Detta resulterar i en anti-inflammatorisk, smärtlindrande och febernedsättande egenskap! (och kan i liten mängd ha effekt på trombocytfunktionen) Cox: Prostacyklin tromboxan klassiska prostaglandiner 5-lo: Leukotriner |
|
|
Vad är klassiska prostaglandiners funktion (6st varav 1 positiv)
|
Klassiska prostaglandiner
- känslighet för smärtsamma ämnen (bradykinin) ökar - kärlvidganden, får ökad känslighet för ämnen som ger kärlgenomsläpplighet (histamin och bradykinin) - påverkar febercentrum i hypothalamus - förhindrar trombocytaggregering - påverkar fosterutveckling, ger livmoderskontraktion, påverkar njurfunktion - magslemhinneskyddande :) |
|
|
c. Definera NNT (0,5 p)
|
Number needed to treat. Är antalet patienter man måste behandla för att EN ska uppnå önskad förutbestämd effekt (ex 50% smärtlindring)
|
|
|
d. Varför är det viktigt att definera den respons som användes? (0,5 p)
|
För att veta hur effektivt läkemedlet är. Om den ger en respons under 50% skulle den vara rätt värdelös..
|
|
|
f. Vilken läkemedel blev "bäst i test"? alltså 2,2 NNT eller 6 (0,25 p )
|
ibuprofen, bara 2,2 personer behövde behandlas för att få effekt.
|
|
|
Lukt /Olfaktion (KÅO)
Beskriv organsation och funktion för de olfaktoriska receptorcellerna med avseende på deras uppgift som primära sensoriska nervceller! ej gjord |
jkjk
|
|
|
Syn, hörsel och balans (K-G W)
21. När vi hör ett ljud kan vi med stor säkerhet avgöra varifrån ljudet kommer. Ange någon mekanism som gör att vi kan lokalisera ljudkällor. (1 p), ej gjord
|
två öron?
|
|
|
Oral motorik – Tal (K-G W)
22. Det finns två olika huvudtyper av afasier. (1) Vilka är dessa? (2) Vilken del av hjärnbarken är skadad vid respektive typ av afasi? (2 p)
|
Broccas - Motoriskt språkcentrum.
Har till uppgift att ansvara för artikulation och ordanalys. Är betydelsefull för att skapa talat språk. (Har med talprojektion att göra - skada skulle ge svårigheter att forma tal pga motorisk afasi) Wernickes - Sensoriska språkcentrat. Betydelsefullt för tolkning av talat språk. (Wernickes area är ett språkcentrum som är betydelsefullt för språkförståelseanalys - skada skulle göra det svårt att förstå tal pg av wernickes afasi (ingen förståelse eller tolkningsförmåga av språk)) brocas area (=sensoriskt språkcentrum) prefrontala cortex, hjärnans främre sidodel wernickes area (=motoriskt språkcentrum) parietala cortex, parietotemporal området |
|
|
Kraniofacial utveckling/ tandutveckling (MR)
23. Redogör för de viktigaste strukturerna som bildas från gälbåge 1 och 2 (3 p)
|
Gälbåge 1: maxilla, mandibula, tuggmuskler, del av ytterörat.
Gälbåge 2: del av ytteröra, det av tunga, samt ansiktmuskler. |
|
|
24. Beskriv funktionerna hos Hartwigs rotskida. (3p)
|
utgör golvet för fortsatt dentinbilning neråt för formning av tandroten
|
|
|
25. Beskriv vad man avser med "reducerat emaljepitel", ursprung, lokalisation etc.... (2 p) ej gjord..
|
jakjak
|
|
|
Tenta 2011-03-18
CELLULÄR BIOLOGI OCH HISTOLOGI Benvävnad 10. Benvävnaden består både av organiskt och oorganisktmaterial. . a) Vad består det organiska materialet av |
ange vad som är huvudbeståndsdel men ge även exempel
på andra molekyler och beskriv vad de har för funktion (2p;
Kollagen typ 1, samt andra proteiner som ostepontin, ostenectin och ostecalcin Kollagen verkar stötdämpande och stabiliseriande och förhindrar uttorkning. Dom andra proteinerna binder till varandra samt till kollagena fibrer och bildar därmed ett strukturellt och stabiliserande nätverk mellan matrix, olika protiner och benceller. |
|
|
. b) Vad består det oorganiska materialet av och mkt översiktligt hur det bildas (2p)
|
Kalciumfosfat bildas av osteoblaster i utskotten, genom att pumpa in calcium och alkalinefosfataser som bidrar med fosfat. -> calciumfosfat bildas - löslighetsprodukten överskrids - hydroxiapatit kristaller fälls ut.
Kalciumfosfat Ca3(PO4)2 varav största delen är i form av kristallint hydroxiapatit. kort: Hydroxylapatit kristalliseras när lösningsprodukten för kalciumfosfat överskrids. |
|
|
c) Beskriv hur med vilka mekanismer osteoklaster bryter ned dessa komponenter vid benresorption (2p)
|
Osteoklaster har på sin undersida sealingzone som binder dess kanter til underlaget vis osteopontin. Sedan på undersida har dom en ruffled nedbrytande yta. Där har dom protonpumpar som pumpar ute vätejoner som bryter ner hydroxyapatiten. Dom släpper även ifrån sig lyzosomer som bryter ner kollagen och benproteiner.
Det börjar med att osteoklaster adherar till det mineraliserade benet. Detta sker genom att vitronectin-receptorer i osteoklastens membran i sealing-zone, binds till osteopontin i benvävnaden. Denna sealing-zone håller syran inne och förhindrar läckage 1. Proton- och Cl-pumpar tillför H+ och surt pH som löser upp och urkalkar hydroxylapatiten. 2. Dessutom frisätts massor av lysozomer som fyller Howship’s lakuner med proteolytiska enzymer som ger en nedbrytning av proteinerna i osteoiden. |
|
|
Mucosa/ spottkörtlar
11. Beskriv hur det skiktade skivepitelet på den alveolära mucosan är uppbyggd och hur cellerna adhererar till varandra och underliggande bindväv (4p) |
Består av keratiniserat flerskiktat plattepitel.
4 lager. Stratum basale (basalcellslagret, hit binder cellagret ovanpå med hemidesmosomer till underlaget) Sedan stratum spinosum, och stratum cornea (förhornat ) Mellan cellerna binder dom med desmosomer = transmembranösa integriner. |
|
|
12. Beskriv histologin på ömse sidor av hårda gommen (dvs på den sida som ligger mot näshålan respektive munhålan) (3p)
|
Mot näsan är det respiratorisk epitel med bägarceller, cilieförande celler och mucösa celler. S
Mot gommer är det förhornat epitel. Sedan kommer submokosa och körtlar (andra lagret) sedan massa bindväv, kärl och nerver |
|
|
Käkarnas postnatala tillväxt
13. Ungefär när kan man räkna med att överkäkens transversella (bredd) tillväxt är avslutad? (1p) |
vid 12 års ålder
|
|
|
Tandens vävnader
14. Vad är en ”dentikel” och var ses denna struktur (2p) |
dentikel är dentin som bildas inne i tandpulpan, försvårar ex vid rotfyllningar.
|
|
|
15. Beskriv minst 3 åldersrelaterade förändringar man kan se kliniskt eller histologiskt hos en tand (3p)
|
x Rotcement liknar mer käkben hos äldre
x pulparummet blir allt mindre, pg av sekundärt dentin x perikymatie, Syns främst på yngre individer som ännu inte nött bort ytan. x mamelonerna nöts bort när man blir äldre |
|
|
Nociception/ pulpasmärta
16. Vad menas med begreppet ”nociceptiv smärta”? (1p) |
Smärta som nocioreceptiva receptorer aktiveras av och deras axon för signalern vidare till hjärnan.
Nociceptiv smärta är smärta som involverar nocioreceptorer som blir stimulerade av något stimuli, kan ex vara kemisk, termisk, eller mekaniskt stimuli. Ofta uppstår smärtan pg av vävnadsskada eller hotande vävnadsskada men kan även uppstå utan detta, smärta är alltid subjektivt (personligt färgad, ev osaklig, motsats objektiv -opartisk) |
|
|
17. Redogör för dorsalhornets organisation vad avser det nociceptiva flödet. (3p)
|
lamina I: Alfa-gamma fibrer kopplar till specifika nocioreceptiva projektionsneuron. Ligger ytterst i dorsalhornet. Tar alltså främst signaler från A-gamma fibrer, men även lite och indirekt från C-fibrer.
Lamina V: Wide range neuron tar emot signaler från C-fibrer men även från A(litet konstigt a) och AlfaBeta fibrer. (portteorin kan gälla här??) |
|
|
18. Förklara hur nervändslut som innerverar dentinet kan aktiveras av stimuli som anläggs mot dentinet (2p
|
Enligt the hydrodynamic theory, brännström (idag gällande) för pulpasmärta
I dentinkanalerna ligger axoner (A-gamma) från smärtteceptorer och tomes utskott från odontoblasterna. När dentinvätskan i kanalerna rör sig av någon annledning som kommer även nervaxoner och odontoblasternas utskott röra på sig, om odontoblastutskotten trycks ihop kan nervaxonet komma i kläm och då aktiveras den och en aktionspotental/nervimpuls uppstår som signalerar om smärta. Om odontoblastutskottet dras ut kommer även A-gamma axonet följa med, vid båda tillfällena kommer mekanisk stimuli att ske och en nervimpuls genereras Retningar som ger smärta: Osmos, värme, uttorkning och mekaniska (borrning) dessa kan alltså få vätskan i dentinkanalerna att röra på sig. Kort, mvgtentan: Hydrodynamiska teorin: Stimuli inducerar rörelse i tubulivätskan genom att expandera vätskan genom värme så att odontoblastutskotten deformeras inåt och pressas mot nervändsluten på A-gamma axonerna. Eller så genom kyla drar vätskan utåt mot emaljdentingränsen så att A-gamma fibrerna sträcks istället. |
|
|
19. Förklara hur aktivering av pulpans nociceptorer kan leda till att man får påverkan på blodflödet i pulpavävnaden. (2p)
|
Vid aktivering av pulpans nocioreceptorer kan man få en påverkan på blodflödet genom axonreflexen.
Vid axonreflexen så kommer det när en skada har skett utsöndras inflammationsmediatorer som histamin, APT, prostaglandin bradykinin etc. Dessa kommer aktivera nocioreceptorerna som då får sänkt nivå för att reagera på ett stimuli. Dom kommer signalera till hjärnan om smärta och samtidigt från perifert nervutskott frige neuropeptider (CGRP och substans P) Dessa går bla till blodkärlen och leder till vasodilation av dessa för att öka blodflödet och få dit immunceller, blodflödet kommer alltså öka lokalt. (märks genom att rodnad och svullnad uppstår)Samtidigt inhiberar substanserna sympatikus aktivitet så att kärlsammandragning förhindras. I tänderna kan ett alltför ökat blodflöde leda till ödem då det inte finns något utrymme i tanden för blodkärlen att expandera. utan då kommer venerna först tryckas ihop pg av att artärerna expanderar för mkt och tar upp venernas plats, cirkulationen kommer att avstanna -> ÖDEM |
|
|
Salivsekretion
20. När frisätts NANC-transmittorer och vilken effekt har de på salivsekretionen? (2p) |
NANC-transmittorer (Non Adrenalin, Non Collinergic transmittor) är ex VIP.
Frisätts vid högfrekvent stimulering av PS så att både Ach och ex VIP frisätts. VIP bidrar till kärldilation (--> mer H20 till saliv) samtidigt som den har sin egen receptor på acinuscellen. Så med en kombinatorisk stimulering från VIP och Ach får vi en enorm salivsekretion för att skölja bort det högfrekventa stimulit snabbt. |
|
|
21. Förklara begreppen xerostomi och hyposalivation (2 p)
|
Xersostomi är en subjektivt uppfattad muntorrhet (ej uppmät som visar minskat flöde)
Hyposalivation är minskad salivproduktion som är uppmätbar. |
|
|
NSAID och opioider
22. Paracetamol kan omvandlas i levern till en skadlig metabolit men om man inte överdoserar läkemedlet är bildandet av denna metabolit rätt begränsat. Varför? (2p) |
Paracetamol i normala doser kommer hinna omvandlas till glukuronidkonjugat av levern
t8an: För att paracetamol konjugeras till glukoronidkonjugat samt att det finns en "sista" försvarsmekanism för att konjugera bort den och det sker genom glutation. |
|
|
23. Aspirin är vid normaldosering smärtstillande, men lågdos aspirin används bl.a. profylaktiskt för att skydda mot kardiovaskulära komplikationer efter hjärtinfarkt. Hur kommer det sig, att en lågdos av aspirin har denna skyddande effekt? (2p), ej gjord
|
skss Portavenen etc
|
|
|
Lukt/ smak
24. Vi har idag anledning tro på påståendet att en skicklig “Perfumer” kan lukta på och urskilja “mer än 5000 olika dofter”! Beskriv kortfattat hur det olfaktoriska systemet är organiserat för att erbjuda denna möjlighet! Illustrera gärna ditt svar med enkel/ enkla figur! (4p) |
Vi har ca 350 receptorer i vårt olfaktoriska epitel, dessa kan aktiveras olika mycket av olika doftmolekyler
Alla specifika luktceller konvergerar i samma glomeruli så att glomeruli representerar en viss typ av luktcell. Därefter kombineras de specifika dofterna samman mellan glomeruli så att en kombinationskod för en viss doft skapas (Bild på nått slags schema) Olika doftmolekyler från olika luktceller kombineras till en viss doft 3 av 4 p |
|
|
25. Beskriv kortfattat den huvudsakliga funktionen hos de yttre hårcellerna i innerörats Cortiska organ! (2p) ej gjord
|
Kolla upp!
|
|
|
26. Beskriv vad som, menas med begreppen rörelsesekvens (”tuggsekvens”) och rörelsecykel (”tuggcykel”)! (2p)
|
Rörelsecykel/tuggcykel; Droppformad öppning och slutningsrörelse, varierar hela tiden mellan tre faser beroende på hur tuggad födan är.
Tuggsekvens: är det antal tuggcykler (tuggor) som man måste tugga innan födan kan sväljas. Normalt ca 10-20 |
|
|
27. När man biter sig i tungan, kinden eller läppen utlöser man en käköppnarreflex. Beskriv hur denna reflex är organiserad? (Rita gärna enkla figur). Denna reflex är också modulerad under tuggning. Vad innebär detta? (4p)
|
Aktivering av digastrikus motorneuron (käköppnande) och hämmande av käkslutande muskler.
Är en reflex som har 2 olika motorneuronkopplingar som sker synkroniserat: Aktivering av digastricus motoriska nervceller (digastricus under mylohyoideus) + hämning av käkslutarnas (masseterns) motoriska nervceller. |
|
|
Hur anpassas (moduleras) reflexer under pågående motorik av käköppnarreflexen
|
Beror på tuggningsfas.
Reflexen modifieras under tuggcykeln beroende på i vilken tuggningsfas det är, så att det finns en stor beredskap för käköppning när det finns risk för att skada sig under käkslutningen (t.ex bita sig i tungan) Den kraftigaste käköppnarreflexen är när käken sluts för då är det störst risk att bita sig i tungan och därför har vi den kraftigaste käköppnarreflexen då. |
|
|
Morfogenes/ tandutveckling
28. Ange de viktigaste strukturerna som bildas från gälbåge nummer 1 (3p)
|
Gälbåge 1: del av ytteröra, maxilla, mandibel, del av tungan, tuggmuskulatur
|
|
|
29. Hur bildas ”Malassez epitelöar”, var finns de och vad tror man de har för uppgift? (3p)
|
Malassez epitelöar är rester från hartvigs rotskida. De finns i rothinnan vid cementgränsen.
De tros ha funktion för att förhindra käkben och cement från att växa samman |
|
|
30. Från vilka/vilket groddblad härstammar strukturerna som markerats (2p) Ser ut som en lyftkrok med substans och några öar inuti
|
Krokens grundsubstans är ektoderm.
Innehåller vid öarna är mesoderm |
|
|
31. I artikeln av forskaren Irma Thesleff, som finns i kursens Cambromaterial och som ni uppmanades att läsa, beskrivs interaktioner mellan epitel och mesenkym vid tandutveckling. Ange en signalmolekyl som reglerar tandutveckling (1p)
|
MSX-1
|
|
|
TENTA 2009-03-20
b n alveolaria inferior innervering |
- innerverar tänderna i uk går sen ut i foramen mentale och innerverar hakan och underläppen
|
|
|
c.
Vart fäster m temporalis |
m temporalis fäster vid proc.cornonideus
|
|
|
d vad innerverar n lingualis
|
n lingualis innerverar sensoriskt främre 2/3 tungan och munbotten
|
|
|
Mjuka gommens 5 muskler:
uvula m palatoglossus m palatopharyngeis m levator veli palatini m tensor veli palatini c. muskler som: Höjning av gomseglet slutning av svalgväggen luftning av tuba auditiva |
Höjning av gomseglet - m levator veli palatini
slutning av svalgväggen - m constrictor pharyngeus superior luftning av tuba auditiva - m tensor veli palatini |
|
|
d
Kranialnerv som innerverar mjuka gommens muskler motoriskt |
n vagus (tensor veli palatini innerveras av trigeminus, n mandibulargren)
|
|
|
e
kranialnerv och nervgren som innerverar mjuka gommen sensoriskt |
Glossopharyngeus
Mjuka gommen innerveras av n palatinus minor (ganglion pterygoidea, |
|
|
kranialnerv och nervgren som innerverar mjuka gommen motoriskt
|
n vagus
obs undantag för tensor veli palatini som innerveras av trigeminus (n mandibularis) |
|
|
Mentum och scalenius anterior?? kolla upp
|
Scalenus anterior, bakom scm?
|
|
|
n rami lingualis (n glossopharyngeus) innerverar
|
smak och känsel i tungan posteriort 1/3
4. Svara på följande frågor om glandula parotis a/ ange tre strukturer som går igenom glandula parotis; n facialis a carotis externa v retromandibulare |
|
|
b/ Beskriv glandula parotis sekretoriska innervering (kranialnerv och nervgrenar)
|
n. petrosus minor (glossopharyngeus??)
|
|
|
Svara på följande frågor om masseter muskel
a/ ange ursprung och fästen för masseter muskeln |
Masseter pars superficialis ursprung: främre 2/3 delen av okbågen, fäste: masseterica tuberositas på mandibulare
Masseter pars profunda urspung: bakre delen 1/3 av okbågen fäste: ramus mandibulae |
|
|
b/ ange masseters muskelns motoriska innervering
|
n masseterica (n mandibularis - trigeminus)
|
|
|
c/ ange muskelns arteriella kärlförsörjning
|
a masseterica (a maxillaris)
|
|
|
d/ Ange muskelns funktion
|
funktion masseter: lyfter överkäken med lätt framåtförskjutning.
|
|
|
7. Svara på följande frågor
a/ vilka strukturer passerar genom bakre respektive främre scalenus luckan
|
bakre: a subclavicula, plexus brachialis
främre: phrenicus, v subclavicula kolla upp! |
|
|
b/ vilka strukturer finns i vagina caroticum
|
a carotis interna
v jugolaris interna n vagus |
|
|
c/ namnge de grenar som avgår från n facialis i canalis facialis
|
3st.
n corda tympani n petrosus major n stapedius |
|
|
9.
Vilken kranialnerv kan vara skadad vid ett funktionsbortfall eller funktions nedsättning hos följande strukturer: (2p) a/ glandula lacrimalis |
n facialis, petrosus major.
|
|
|
b/ m digastricus anterior
|
n mandibularis (trigeminus) enligt häfte, stämmer ej..
står rami digastricus på n facialis, mer troligt?? |
|
|
c/ m trapezius
|
n accesorius
|
|
|
d/ m rectus lateralis (yttre ögonmuskel)
|
n abduscens
|
|
|
e/ m vocalis
|
n vagus
|
|
|
f/ m buccinator
|
n facialis (rami buccales)
|
|
|
g/ tungans muskler
|
n hypoglossus
|
|
|
h/ m temporalis
|
n trigeminus (n mandibularis - temporalis profundi)
|
|
|
c punkten där dom sensoriska nerverna till halsen utträder bakom scm
|
Punctum neurosum
|
|
|
11.
halsens ytliga muskler ramsa |
STS Lovar Sommar Sol Och Surströmming.
|
|
|
13.
Vilka lager ingår i epitelets uppbyggnad och vad karakteriserar den typ av epitel som utkläder hårda gommen? |
Stratum basale
stratum spinosum stratum cornea keratiniserat flerskiktat plattepitel. |
|
|
Ansiktets och käkarnas växt (MR)
14. Vilken är mandibelns vanligaste postnatala växtriktning?
|
nedåt - framåt
|
|
|
15. Vad avses med anterior rotation när man beskriver käkens tillväxt?
|
Att käken växer framåt-uppåt
|
|
|
Tandens vävnader (MR)
16. Vad avses med begreppet cementoid?
|
Cementoid är det extracellulära matrix som cementoblaster tillverkar, de tillverkar cementoiden och begravs samtidigt i den och då blir dom cementocyter likt osteocyter..
Cementoblaster bildar matrixen som består av protein, ex kollagen typ 1. Denna substans kallas för cementoid. Sedan mineraliseras cementoiden, då bädds cementoblasterna in i cementoiden och kallas istället för cementocyter |
|
|
17. Beskriv några åldersförändringar som ses i en tand, både mikro och makroskopiskt. (2p)
|
x synliga perikymatie hos barn, som inte nött ner tandytan än
x mameloner hos barn x rocementet liknar allt mer käkben hos äldre i röntgen x pulparummet blir mindre hos äldre eftersom odontoblasterna fortsätter tillverka sekundärt dentin |
|
|
Bettutveckling (MR)
18. Beskriv mjölktandsbettets normala utseende hos en 5 åring. (2p)
|
Glesställning. Primärluckor mesialt om ök 3or och distalo om uk 3or, mindre varaiationer än i det permanenta bettet??
|
|
|
Histologisk skillnad på serös och mukös körtel, samt vad dom olika spottkörtlarna är av för typ
|
Serösa körtlar:
Uppbyggnad: rund stor kärna centralt, massor med vesiklar med tunnflytande proteinrikt sekret påväg till apex. Mukösa körtlar: tillplattad kärna mot basen av cellen. Stor golgi eftersom proteinerna blir rikligt glykoliserade till kolhydratrikt sekret som ger bra smörjning. Serösa- submandibularis och parotis är till största delen serös. Mukösa - sublingualis är till största delen mukös |
|
|
Hur ser acinus, intercaletedduct och striated duct ut histologiskt
|
acinus- mukös/eller serös rund klump/blomma, utan centralt hålrum
intercaltelated duct - pärlarmband med stora pärlor striated duct - mera fyrkantiga celler än intercaleted |
|
|
Nociception/ pulpasmärta (TA)
20. Redogör för hur ökad aktivitet i olika fibertyper kan verka smärtdämpande. (3p)
|
Lågfrekvent TENS
Högfrekvent TENS --> Portteori |
|
|
21. Vid kroniska inflammationstillstånd i pulpan sker det förändringar i signaleringen från pulpans axoner.
a/ Hur förändras signaleringen? b/ Vilka neurofysiologiska förändringar ligger bakom den förändrade signaleringen? (2p) |
a/ Hur förändras signaleringen?
a. Signaleringen förstärks. b/ Vilka neurofysiologiska förändringar ligger bakom den förändrade signaleringen? : x tysta nocioreceptorer aktiveras x det sker en perifer sensitisering genom axonreflexen (substans p) hur uppstår Central sensitisering: Om smärta kvarstår modifieras även funktionen hos neuronen i dorsalhornet. Deras retbarhet ökar genom att neuronmodulatorer (ex SP) som frisätts från axonernas centrala terminaler påverkar Perifer: Nocioreceptorerna blir känsliga och deras retbarhet för nocioreceptiva simuleringar ökar. dvs innebär att tröskeln för nocioreceptiv stimulering sänks hos receptorn. Sensitisering är i tidigt skede reversibel men kan efter varierande tid bli permanent. |
|
|
Pulpacirkulation (K-G W)
22. Vid skador på pulpan, som aktiverar nociceptorer, utlöses en mekanism som kallas för axonreflex. Vad är en axonreflex och hur kan aktiveringen av en sådan leda till effekter på cirkulationen? orkar inteee |
Blabla blaaa
|
|
|
Salivsekretion (TA)
23. Att tugga tuggummi ger en ökad salivsekretion. Beskriv de neurofysiologiska mekanismerna
som ligger bakom detta. (2p) |
Mekanoreceptorer som aktiveras vid tuggning skickar signaler till nucleus tractus solitarius i hjärnstammen, som omkopplar till salivkärnorna så att de olika parasympatiska nerverna aktiveras och utlöser saliv sekretion
|
|
|
24. Redogör för begreppen xerostomi och hyposalivation
|
xerostomi: subjektivt uppfattad muntorrhet, ej mätbar
Hyposalivation: muntorrhet som är uppmätbar |
|
|
NSAID och opioider (CF)
25. Hur kommer det sig, att det inte är lämpligt att ge NSAI-preparat som t ex ibuprofen till
kvinnor som är i slutet av graviditeten? (förklara mekanistiskt) (2p) |
NSAI är coxhämmare och genom att hämma enzymet cox förhindrar man att intermediärsubstanser som dessa bildas:
klassiska protaglandiner - ger upphov till livmoderkontraktioner, dessa uteblir Tromboxan - kärksammandragande, ger trombocytaggregering prostacyklin - kärlvidgande, förhindrar trombocytaggregering (5-lo: leukotriner) I slutet av graviditeten ska medlen ej användas. Bruk under graviditetens sista 3 månader (tredje trimestern) och runt väntad förlossning innebär risk för negativ påverkan på fostret och kan även ge förlängd blödningstid och försämrade livmoderssammandragningar hos modern. |
|
|
26. Är paracetamol ett NSAI-läkemedel? Motivera ditt svar (1p)
|
Nej för den är inte antiinflammatorisk ( och ej Non Steroid, icke steroid)
|
|
|
Oral mekanoreception (K-G W)
27. Beröringskänsligheten är inte lika inom olika delar av ansiktet. a/ Hur kan man mäta berörings- känslighet? b/ Inom vilka områden har man högst respektive lägst känslighet? c/ Vad beror detta på? (3p) |
a. Man kan mäta med tvåpunkts diskriminering. (Stav som har två punkter i huden på olika mms avstånd, det minsta avståndet som krävs för att kunna känna dessa två punkter som två och inte som en (bulleribock)
b. Man har högst recetortäthet på läpparna, tunga. Sämst på ex ryggen (ca 70 mm), kind, under ögat mm. c) Det beror på receptorantalet och dess receptiva fält. Vid hög känsel har receptorerna små receptiva fält och är därmed många, ger en detaljerad bild (små mm) Vid låg känsel så har receptorerna stora receptiva fält och detta ger en sämre detaljupplösning |
|
|
Syn, hörsel och balans (K-G W)
28. Inom primära synbarken har man en organisation av synfältet som kallas för retinotopisk.
Beskriv vad detta begrepp (retinotopi) innebär. (1p) |
Retina är representerad av multipla områden i syncortex med koppling till receptortätheten.
fattar ej? |
|
|
Kemoreception/ smak (KÅO)
29. Redogör för benämningen och innebörden av de hypoteser, som föreslagits rörande kodning
och transmission av smakretningar på (a) perifer och (b) central nivå! (3p) ej gjort |
jajakaka
|
|
|
Oral motorik (K-G W)
30. När vi biter på olika typer av föda anpassar vi bitkraften till födans egenskaper. Vilka två huvudsakliga mekanismer finns för reglering av den kraft, som en muskel utövar när den kontraherar sig. (2p) |
Mekaniska receptorer i dom kollagena fibrerna i pariodntalspalten känner av kraften.
Även benhinnor runt käkbenet känner av viss kraft. Dessa receptorer staurerar sig och anpassar sig till kraften SVAR: Sensorisk feedback |
|
|
31. En enkel typ av motorik är reflexer. I käksystemet finns en reflex som kallas för den disynaptiska käköppnarreflexen. Hur är denna reflex organiserad? (rita eller beskriv de komponenter som bygger upp reflexen). Under tuggning är käköppnarreflexen ”modulerad”. Vad innebär detta?
|
Det är en reflex som har 2 olika motorneuronkopplingar som sker synkroniserat:
Aktiveringen av digastricus motoriska nervceller och samtidigt synkroniserad hämning av käkslutarnas (masseters) motoriska nervceller. 1. När man biter sig skickar en smärtreceptor en signal in via sensoriska afferenter n.Alveolaris inferios till hjärnstammen. 2. I hjärnstammen länkas den av sensoriska huvudkärnan och går över till interneurongrupperna. 3. Signalen går till trigeminus motorkärna och vidare till digastricusmusklen som aktiveras och öppnar käken . Samtidigt skickas en signal via en annan interneurongrupp som kopplar till massetermotorneuronerna som hämmas Reflexen modifieras under tuggcykeln så att det finns en stor beredskap för käköppning när det finns risk för att skada sig under käkslutningen (t.ex bita sig i tungan) När ex käken sluts är det störst risk att bita sig i tungan och därför har vi den kraftigaste käköppnarreflexen då. Detta genom att CNS ökar känsligheten på interneuronen |
|
|
32. Sväljning är en komplicerad motorisk akt, som är ett exempel på sekventiell motorik. a/ Hur kan nervsystemet veta när maten (bolus) är färdigtuggad och redo för att sväljas ner?
|
a) Mekanoreceptorer och liknande orofaciala sinnesorgan samliar information om födans egenskaper och skidkar signaler till hjärnan som avgör om vi ska fortsätta tugga eller svälja (sväljcentrum i hjärnstammen)esophagal
|
|
|
b/ Sväljningen är indelad i olika faser. Beskriv dessa faser
c/ Hur är den glattmuskulaturen i esophagusväggen organiserad. (2p) |
b) Sväljningens olika faser:
1. Oral/pharyngeal fas - ca 1sek är den preparatoriska första delen av sväljningen 2. Esophagus fas - ca 10sek, från esophagus ner till magsäcken c) Longitudinellt muskellager (ytterst) och cirkulärt muskellager |
|
|
Kraniofacial utveckling/ tandutveckling (MR)
33. Beskriv vilka av tandens vävnader som har ektodermalt respektive mesodemalt ursprung (2p)
|
Ektodermalt ursprung: emalj
Mesodemalt ursprung: dentin, pulpa , cement |
|
|
34. Förklara varför läpp-käk-spalt kan förekomma på höger och/eller vänster sida men en gomspalt enbart i medellinjen? (2p)
|
Två utskott sluts samman i mitten och därför kan det bli en gomspalt i medellinjen, vid dålig slutning
Gomspalt uppstår i mittenlinjen pg av sutura mediana som som inte sluts, därför kan den inte heller uppstå någon annanstans för då är det inte gomspalt Vet ej.. |
|
|
35. Under tandutveckling sker ett utbyte av signaler mellan ektodermal och mesenkymal vävnad. Genmutationer har visats orsaka hypodonti och tandmissbildningar. Namnge 2 gener som kopplats till tandutveckling. (2p)
|
MSX-1
|
|
|
Tenta 2007
b) Vad menas med vertebrae prominens? |
b. Att det är en prominent, utstickande utskott jämfört med dom örviga processus spinosum (c7)
|
|
|
c) Namnge det ligament som fäster in på kotornas framsida från atlas ner till bäckenet!
|
c. lig longitudinalis anterior
|
|
|
d) Mellan vilka osteologiska strukturer löper lig. nuchae och vilken muskel fäster till ligamentet?
|
d. mellan protuberantia occipitalis externa, vertebrae prominens och alla taggutskott mellan dessa strukturer
|
|
|
e) Namnge övre nackleden och ange vilken rörelse som framförallt kan utföras där.
|
e. articulatio atlantoocipitalis superior, nickrörelse (böjning på huvudet framåt-bakåt)
|
|
|
f) Vad heter det membran som posteriort tillsluter springan mellan atlasbågarna och skallbasen?
|
f. membrana tectoria
|
|
|
g) Mellan vilka osteologiska strukturer löper lig. alaria?
|
g. dens och os occipitale
|
|
|
h) Namnge kärlet som löper genom foramen transversarium!
|
h. a vertebralis
|
|
|
2. M. mylohyoideus är involverad i rad viktiga funktioner inom hals och 2p huvudregionen. Berätta vad du vet om m mylohyoideus vad det gäller:
Ursprung Fäste Innervering Kärlförsörjning Funktioner |
Ursprung: linea myloidea
Fäste : os hyoideum och raphe något? Innervering: n hypoglossus Kärlförsörjning : a lingualis? Funktioner: höjer munbotten, sänker mandibeln, höjer os hyoideum |
|
|
3. Svara på följande frågor om articulatio temporomandibularis: 3,5p
a) Ange latinska benämningen på ledhuvud och ledgrop |
fossa mandibularis, caput mandibulae
|
|
|
b) Ange den ungefärliga bredden på ledhuvudet!
|
0,5 diameter och 2 cm långt
|
|
|
c) Vilka delar av käkleden är beklädda med trådbrosk?
|
inre delarna av ledkapseln
|
|
|
d) Hur benämns förtjockningen på ledkapselns utsida och vad har den för funktion?
|
lig laterale?? förstärker kapseln
|
|
|
e) Vilka kärl försörjer käkleden?
|
a tympanica anterior
plexus pterygoideus och alla kärl insom 2-3cm |
|
|
a) Namnge en av tungans muskler som kan: dra tungan nedåt framåt, dra tungan bakåt uppåt ,ändra tungans bredd,
|
dra tungan nedåt framåt: m genioglossus
dra tungan bakåt uppåt: m styloglossus ändra tungans bredd: m lingua transversa |
|
|
5. Svara på följande frågor om näshålan
a) Hur är näshålan uppbyggd av brosk och ben? |
nässkiljeväggen: vomer, lamina perpendicularis os ethmoidale, cartilago septi nasi
näsväggarna: concha nasalis superior, media, inferior näsbotten: os maxillae kolla upp |
|
|
b) Namnge kraniets bihålor och ange var i näshålan de mynnar!
|
sinus maxilla, sinus ethmoidale, sinus frontalis, sinus sphenoidale, alla förutom sphenoidale mynnar ut i hiatus semilunare.
sphenoidale mynnar ut i apertura sphenoidalis ovanför concha nasalis superior |
|
|
c) Vad är ductus nasolacrimalis och var börjar och slutar den (specifikt)?
|
kanal mellan ögats tårkörtel och näsan.
från punctum lacrimale genom kanalen och mynna ut under concha nasalis inferior |
|
|
6. Gomseglet består av fem olika muskler som har en rad viktiga oro-faryngeala funktioner. Berätta vad du vet om en av musklerna, m tensor veli palatini (infästningar, förlopp, kärl och nervförsörjning samt funktion)!
|
ursprung: tuba auditivas vägg, spina ossis på sphenoidale
fäste: gomaponeurosen förlopp: löper runt hamulus på prec. pterygoideus lamina medialis kärl: ? nerver: gren av trigeminus (5) funktion: höjer och sträcker gomseglet, luftar tuba auditiva genom att vidga den |
|
|
7. Ange vilka anatomiska strukturer som du kan identifiera i regio trigonum caroticum mellan huden och kotpelaren. Namnge strukturerna efter respektive
rubrik! 4p, ej gjord.. |
dfsfddsdsa
|
|
|
8. Det är viktigt att ni har en god kännedom om halsen och huvudets lymfsystem.
Besvara följande frågor! a) Vilka framkjutna lymfgrupper dränerar framförallt: Tungroten Överkäkens molarer Underkäkens incisiver, och glandula parotis |
Tungroten - nll jugolo-digastricus
Överkäkens molarer - nll ??
Underkäkens incisiver - nll submentale
Glandula parotis - nll parotidei |
|
|
b) Var är halsens terminala lymfgrupper belägna och var tömmer de sig?
|
De terminala lymfgrupperna ligger djupt (vart?) och tömmer sig i vena jugolaris interna
|
|
|
9. Svara på följande frågor om munhålan i anslutning till bilden! 3,5p
a) Ange vilken nerv som sensoriskt innerverar områdena markerade med pilarna hårda gommen, constrictor pharyngeus, m buccinator, tungryggen |
n trigeminus
|
|
|
c) Ange den artär som försörjer området vid palatum durum (gommen) och kinden (buccan)
|
a buccalis
|
|
|
e) Namnge ligamentet beläget under slemhinnan vid vecket som är liknande arcus palatoglossus, men framför
|
raphe pterygomandibulare
Muskler som fäster in dit är m buccinator och m constrictor pharyngeus sup |
|
|
10. Namnge de efterfrågade strukturerna! 1p
a) Nerven som kommer in till fossa pterygopalatina genom foramen rotundum. |
n mandibularis
|
|
|
b) Kärlgrenen som försörjer underläppen.
|
a labialis inferior
|
|
|
c) Broskröret som går från svalgväggen till mellanörat.
|
tuba auditiva
|
|
|
d) Fascian som omger infrahyoidala muskulaturen.
|
lamina pretrachealis fascia cervicalis
|
|
|
vad innerverar chorda tympani
|
smak från 2/3 främre tungan
gl. sublingualis och gl submandibularis |
|
|
d) Namnge venplexat som utfyller fossa infratemporale och den stora artär som försörjer de flesta strukturerna i fossan!
|
plexus pterygoideus
a maxillaris |
|
|
2012
2. Svara på följande frågor om m pterygoideus lateralis pars superior (2,5p) a) ange muskelns ursprung och fästen b) Ange muskelns motoriska innervation (kranialnerv och gren) c) Vilken rörelse av underkäken medverkar muskeln framförallt i? |
Ursprung: crista infra temporalis
fäste: käkledskapsel och disk kranialnerv och gren: Trigeminus, n pterygoidea lateralis rörelse: musklerna drar underkäke och leddisk framåt, enkelsidig drar på ena sidan, käken förs åt sidan |
|
|
2. Svara på följande frågor om m pterygoideus lateralis pars INFERIOR (2,5p) a) ange muskelns ursprung och fästen
b) Ange muskelns motoriska innervation (kranialnerv och gren) c) Vilken rörelse av underkäken medverkar muskeln framförallt i? |
Ursprung: lamina lateralis processus pterygoideus
fäste: fovea pterygoidea på collum mandibulae kranialnerv och gren: trigeminus, n pterygoideus lateralis rörelse: drar underkäke och leddisk framåt, eller drar ena sidan framåt - uk först åt sidan. |
|
|
3. Namnge de efterfrågade strukturerna (2,25p)
a) ligamentet sitter mellan cartilago arytenoidea och cartilago thyroidea
|
lig vocale
|
|
|
b) artärgrenen kommer fram genom incisura mandibula
och försörjer m masseter
|
a masseterica
|
|
|
c) venplexat omger bland annat m pterygoideus lateralis
|
plexus rami
|
|
|
d) venen går genom glandula parotis
|
v messeterica
|
|
|
g) kranialnervsgrenen innerverar platysma
|
n accesurius
|
|
|
h) I den här öppningen kommer n facialis motoriska grenar ut ur kraniet
|
foramen stylomastoideum
|
|
|
i) musklerna innerveras både av kraniala och spinala nerver
j) venen syns ofta på tungans undersida k) artären går in i foramen spinosum och försörjer hjärnhinnan. ej gjord |
kjks
|
|
|
4. Namnge en muskel, som aktivt medverkar i följande rörelser och funktioner Ange även vilken kranialnerv, som motoriskt innerverar muskeln (2,5 p)
a) drar ihop stämbanden
|
m arytnoideus transversus, n vagus
|
|
|
b) höjer hela munbotten
|
m mylohyoideus, n trigeminus (n mylohyides)
d) drar tungan uppåt bakåt; m styloglossus. n hypoglossus |
|
|
e) kan föra underkäken uppåt/bakåt
|
m temporalis. n trigeminus (temporalis profundi)
|
|
|
f) kan spänna gomseglet och medverka
vid luftning av mellanörat
|
m tensor veli palatini. n trigeminus (n mandibularis)
OBS! alla andra mjuka gommens muskler innerveras av n vagus! |
