Reading...
Play button
Play button
Use LEFT and RIGHT arrow keys to navigate between flashcards;
Use UP and DOWN arrow keys to flip the card;
H to show hint;
A reads text to speech;
41 Cards in this Set
- Front
- Back
|
diakront perspektiv
|
som koncentrerar sig på utvecklingen längs en tidsaxel
(diakron eller historisk lingvistiks huvudsakliga verktyg är analys av historiska dokument och jämförelse av ordförråd, ordbildning och syntax mellan nutida och utdöda språk. Man vill kartlägga världens språk och förstå principerna bakom språkutveckling. Indelningen i språkfamiljer ett av de viktigaste bidragen. Har vuxit fram ur den äldre disciplinen filologi) |
|
|
synkront perspektiv
|
som ej tar hänsyn till historia utan bara till vad som existerar just nu
(motsättningens synkron-diakron har spelat stor roll inom lingvistiken. Ferdinand de Saussure förespråkade sent 1800-tal ett synkront förhållningssätt, alltså att man bör studera språket som ett system (en struktur), fungerande vid en viss tidpunkt) |
|
|
filologi
|
forskningsgren inom den historiska språkvetenskapen
(i vid mening ägnar sig filologi åt texttolkning som har till yttersta syfte att fastställa det innehåll ett språkligt dokument rymmer) |
|
|
nomenklatur
|
system av (och förteckning över) termer och beteckningar inom ett fackområde
|
|
|
profan
|
som har att göra med det vardagliga livet och inte med religionen eller kyrkan
(motsats till sakral/helig) |
|
|
sakral
|
förknippad med religion och gudstjänst
(om t.ex. arkitektur, musik, klädedräkt och kulthandlingar) |
|
|
autodidakt
|
självbildad person
(person som har skaffat sig kunskaper utan att genomgå högre skolor) |
|
|
korrektiv
|
medel att rätta till något; (försvagat) motvikt
(ex: "en nyskriven konstitution saknar de behövliga korrektiven till ett renodlat folkstyre") |
|
|
generisk
|
inom språkvetenskapen: som tillhör, utmärker genus
(annars fackspråkligt: som tillhör, utmärker släktet / släktbegreppet) |
|
|
taxonomi
|
vetenskapen om organismernas klassificering
(domän, rike, klass, släkten, familj, art, underart osv) |
|
|
anagnorisis
|
den plötsliga insikten
(i antikt drama) |
|
|
peripeti
|
"plötslig förändring", den avgörande vändpunkten i ett drama
(termen viktig del av Aristoteles poetik. Ex: när Kung Oidipus plötsligt inser att han själv är den mördare som han letar efter) |
|
|
katarsis
|
rening
(ett plötsligt känslomässigt klimax eller sammanbrott bestående av en överväldigande känsla (sorg, empati, glädje mm) och som efterföljs av känslan av förnyelse, av nytt liv. Inom psykoanalysen använt för att beskriva en omvälvande och helande insikt hos analysanden. Aristoteles ansåg att tragedin renar oss) |
|
|
anomali
|
avvikelse från det normala, från regel, lag eller paradigm
|
|
|
stipulation
|
överenskommelse om definitionen av ett begrepp
|
|
|
stipulativ beskrivning
|
normerande beskrivning inom språkvetenskapen
(man skiljer mellan en normativ och deskriptiv beskrivning. Med normativ bestämmer man hur ord, grammatiska regler etc skall vara, med deskriptiv istället hur det faktiskt används av språkanvändarna) |
|
|
atavism
|
när en egenskap som är känd från tidigare släktled eller ett primitivt stadium hos en art plötsligt åter uppträder hos en individ
(generna finns bevarade i DNAt. Betyder också bakslag) |
|
|
pastoral diktning
|
herdediktning
(litterär genre av lyrik eller epik, vars innehåll handlar om herdar och herdinnor och andra enkla människor på landsbygden, och deras kärleksbestyr. Genren skapades av Theokritos (200-talet f Kr). Den romerske författaren Vergilius herdedikter (ekloger) blev mönsterbildande under renässansen) |
|
|
eklog
|
dikt eller diktpassage vald ur ett större verk
(har också använts om Vergilius herdedikter och även om medeltida herdedikt) |
|
|
genes
|
uppkomst eller utveckling
(i biologin händelseförlopp som resulterar i ett visst (normalt eller sjukligt) tillstånd, liksom även de faktorer som styr detta förlopp) |
|
|
arkaisk
|
ålderdomlig
(används bl.a. om en period i Greklands historia (700–480 f.Kr.)) |
|
|
hermeneutik
|
läran om texttolkning, ursprungligen i filologi och teologi
(forskningsmetod där tolkningen är central. Max Weber. Martin Heidegger) |
|
|
exposition
|
inledande parti av skådespel som presenterar situation och personer
(Utställning, expo: det att exponeras för något. Även om parti i musikstycke där det tematiska materialet introduceras) |
|
|
elegisk
|
som har att göra med elegi
(överfört klagande, sorgsen) |
|
|
emancipation
|
frigörelse i medborgarrättsligt avseende
(t.ex. rörelsen för kvinnans rättigheter i mitten av 1800-talet. Ursprungligen friköpande från fadersvälde i antikens Rom, använt både för frigivning av slavar och då en son förklarades myndig) |
|
|
fantasmagori
|
overklig syn; drömbild, bländverk
|
|
|
muserna
|
sångens, musikens och poesins gudinnor i grekisk mytologi
(sedermera även lärdomens. Uppges ofta vara nio till antalet och ha olika ansvarsområden (Kalliope - episk diktning och vetenskap, Klio - historieskrivning, Thalia - komedi, Polyhymnia - dans och pantomim osv). Uppträder ofta tillsammans under ledning av Apollon Musagetes. Antas ursprungligen ha varit källnymfer som uppsöktes för inspiration. Idag om en kvinna som inspirerar en diktare) |
|
|
etymologi
|
läran om ords (eller språkliga konstruktioners) ursprung och släktskap
|
|
|
allusion
|
hänsyftning, anspelning
(i skönlitteraturen är det ett vanligt grepp att alludera på andra texter och författare. Kan även anspela på andra konstverk, personer eller händelser) |
|
|
narcissism
|
självkärlek, förälskelse i det egna jaget, mer eller mindre abnorm böjelse för självbespegling
(av Freud för tidig fas i personlighetsutvecklingen. Ofta med överdriven känsla av betydelse och överlägsenhet) |
|
|
odalisk
|
haremskvinna
(slavinna eller konkubin, urspr hos turkisk sultan. Vanligt motiv i orientalismens konst) |
|
|
glissando (gliss)
|
snabb glidning från en ton till en annan
(med t ex violin eller trombon) |
|
|
biopsi
|
tagning av, och undersökning av, prov från levande vävnad
(oftast för ställande av diagnos) |
|
|
irisering
|
egenskap hos vissa ytor där färger framträder och skiftar om betraktningsvinkeln ändras
(bl a hos såpbubblor, pärlemor och fjärilsvingar. Även vissa moln visar, ca 20° vid sidan om solen, pastellfärger i rosa, blått eller grönt. Innehåller då mycket små vattendroppar) |
|
|
hemul
|
adj: som överensstämmer med det som anses rätt eller rimligt, särskilt i fråga om juridiska förhållanden
(ex: jag köpte lampan till ett mycket hemult pris. Även ohemul) Sub: krav som en säljare har på att bevisa sin rätt till något denna lägger upp för försäljning |
|
|
fylgia/fylgja
|
skyddsväsen i nordisk mytologi. Djur-, senare kvinnogestaltad dubbelgångare till människan
(uppenbarade sig ofta i drömmar, men även i vaket tillstånd, då som varsel om att man skulle dö. Från följa, följeslagerska. Jfr skyddsdjur hos många naturfolk) |
|
|
undersätsig
|
kortvuxen och kraftigt byggd
|
|
|
predikament
|
kinkig belägenhet, besvärlig situation
|
|
|
mesallians
|
icke ståndsmässigt äktenskap, giftermål med någon ur lägre samhällsklass
|
|
|
homofon
|
likljudande
(inom språkvetenskap ord som uttalas lika, men stavas olika och har olika betydelser (själ, skäl, stjäl)) |
|
|
travesti
|
komisk omgestaltning, karikatyr
(dock inte i avsikt att förlöjliga förebilden, som i parodi) |
