Use LEFT and RIGHT arrow keys to navigate between flashcards;
Use UP and DOWN arrow keys to flip the card;
H to show hint;
A reads text to speech;
477 Cards in this Set
- Front
- Back
histologi
|
vävnadslära
|
|
undulera
|
gå i vågor
(fysikaliska vågrörelser) |
|
opportun
|
passande
(opportunism innebär en klandervärd anpasslighet (principlöshet) efter för tillfället rådande omständigheter och maktförhållanden. En opportunistisk politik nöjer sig med att yrka sådana åtgärder som har utsikt att kunna genomdrivas. Uttrycket sammanblandas ibland med populism) |
|
libido
|
begär
(åtrå, längtan, drift, begärelse. Ett vanligt begrepp inom psykoanalysen, främst förknippat med freudianismen. I talspråk ofta associerat med sexuell åtrå) |
|
partisan
|
medlem av motståndsrörelse
(en person som genom gerillakrigföring och olika typer av sabotage bekämpar en fiende, ofta en ockupationsarmé) |
|
beatnik
|
person tillhörande beatgenerationen
(nihilistisk, antikonformistisk ungdomsrörelse som uppstod i bohemiska miljöer i Greenwich Village (New York) och San Francisco under 1950- och 60-talen. Jack Kerouac, Allen Ginsberg och William Burroughs. Med antiakademisk, experimenterande och frihetsälskande hållning. Direkt och indirekt påverkade av de europeiska trenderna inom existentialistisk filosofi) |
|
existentialism
|
filosofiskt tänkande som börjar med det mänskliga subjektet – inte bara det tänkande subjektet utan det agerande och kännande, den levande mänskliga individen. Inom existentialismen karaktäriseras en individs startpunkt efter vad som har kallats för "den existentiella inställningen", eller ett känsla av desorientation och förvirring inför vad som verkar som en meningslös och absurd värld. Kirkegaard, Nietzsche, Sartre, Kafka.
|
|
interpretation
|
konstnärlig tolkning
(en interpret (exekutör) tolkar upphovsmannens/konstnärens intentioner innan de når åhöraren eller betraktaren. Begreppet används företrädesvis inom musik och teater) |
|
artotek
|
konstverkssamling
|
|
drägg
|
bottensats
|
|
apparans
|
utseende
|
|
hovsam
|
måttfull, behärskad, moderat
(Ex: "Uppsatsen är skarp, men hofsamt skrifven") |
|
bryologi
|
mosslära
|
|
burgen
|
förmögen
|
|
ekvivalent
|
likvärdig
|
|
dynamik
|
inom fysiken (klassisk mekanik) de regler och skeenden som har att göra med hur ett fysikaliskt system förändras med tiden. Partiklars och kroppars rörelse under påverkan av krafter. Grundar sig på kinematik.
system av förändringar. läran om tonstyrka i musik. |
|
pro forma
|
för formens skull
|
|
doublé
|
metall med guld- eller silveröverdrag
|
|
fribyteri
|
sjöröveri
|
|
verserad
|
belevad/mycket artig och världsvan
|
|
nativ
|
naturlig/medfödd
(naturlig om ämne: som finns färdigt i naturen, inte konstgjort. Ex: "I anseende på tilkomsten (är ett salt) antingen nativt eller artiflcielt) |
|
artefakt
|
av människan konstgjort/fabricerat föremål
(inom arkeologin används beteckningen för alla ting som tillverkats av människor (redskap, verktyg, vapen, smycken och ibland även hus, gravar och båtar). I beteckningen inkluderas också avfallsprodukter från föremålstillverkning) |
|
indignerad
|
upprörd
|
|
passiar
|
pratstund
|
|
abbreviation
|
förkortning
|
|
censur
|
förhandsgranskning
|
|
dysenteri
|
akut tarminflammation, rödsot
(orsakas av bakterier eller amöbor som man får i sig genom dåligt vatten eller infekterad mat) |
|
appell
|
vädjan
|
|
inbilsk
|
egenkär/fåfäng/uppblåst
(som hyser övordrivna föreställningar om sig själv) |
|
escargot
|
snigel
(fransk maträtt. Vitlöksgratinerade sniglar som äts direkt ur skalet) |
|
absens
|
kortvarig medvetslöshet
|
|
promovera
|
lagerkröna
(akademisk ceremoni då insignier för doktorsexamen utdelas) |
|
presidera
|
sitta som ordförande
|
|
naturalisera
|
ge medborgarskap till
|
|
detronisera
|
avsätta
|
|
postisch
|
lösfläta
(löshår som fästs i det naturliga håret för att göra frisyren fylligare men som alltså inte utgör en fullständig peruk) |
|
enlevera
|
bortföra
|
|
skinntorr
|
mager
|
|
dilettant
|
klåpare
(en person som sysslar med något utan att inneha nödvändig sakkunskap inom detta ämnesområde) |
|
nimrod
|
ivrig jägare
(Nimrod – en biblisk person från första Mosebok. Nimrod anses vara grundläggare av både det babyloniska och assyriska riket och som den som grundade staden Babel och enligt Josefus byggare av det babyloniska tornet. Nimrod kallas "en väldig jägare inför Herren" och representerar i sägnen en ny kulturepok, som gjorde slut på det forna nomadlivet. Ordet "nimrod" brukas som skämtsam benämning för en ivrig jägare) |
|
stenisk
|
kraftfull, med stark livsverksamhet
(från gammal medicinsk term, steni, typ retbarhet. Motsats asteni) |
|
ackordera
|
köpslå / försöka träffa ekonomisk överenskommelse
(ex "Gåår .. til .. andre Köpmän och .. accorderar medh them om itt wist prijs") |
|
grötmyndig
|
dryg
|
|
åmning
|
markering på fartygsskrov
(på fartygets skrov, för och akter samt ofta även midskepps, markeras fartygets djupgående genom den s.k. åmningen) |
|
opus
|
skrivet verk
(Ordet förkortas vanligen op.. Det används främst inom musiken av kompositören i namn på verk, då följt av (kronologisk) siffra. Mindre vanligt som ett mera kultiverat språkbruk för verk, eller värdeladdande för att tillerkänna ett visst verk en större betydelse än andra i samma genre. I de senare fallen brukas ibland benämningen magnum opus) |
|
solvent
|
ha bra betalningsförmåga
|
|
multilateral
|
flersidig/gällande fler än två parter (vanligen nationer)
|
|
vederfaras
|
drabbas
|
|
subversiv
|
(politiskt) omstörtande
|
|
auktoritativ
|
sakkunnig
|
|
brink
|
kort och brant backe
(återfinns ofta vid stränder till meandrerande vattendrag eftersom vattnet för med sig materialet vid yttersväng till innersväng. När detta händer gröps strandkanten vid yttersvängen ut och det bildas en brink. Motsatsen till brink är näs) |
|
närig
|
snål
|
|
stringent
|
strängt följdriktig, logisk, konsekvent, koncis, som hänger väl ihop
(“ett stringent resonemang”) |
|
flänsa
|
skära späck från val
(även förse med fläns: tunn, utstickande skiva, som löper längs eller runt ett föremål. Har olika syften: kylfläns, stoppfläns, skarvfläns mm. Tåg har flänshjul där fläns hindrar vagnen att spåra ur) |
|
hedonism
|
njutningslära
(namnet på en rad filosofiska och psykologiska teorier som alla sätter njutning som centralt mål för människans strävanden. Hedonist vardagligt för livsnjutare) |
|
vesper
|
aftonsång
(tidebön som hålls ungefär vid solnedgången. Höjdpunkten utgörs i västkyrkan av Magnificat, Marias lovsång. I Svenska kyrkan blivit namn på högtidlig aftongudstjänst av varierande innehåll) |
|
chargera
|
överdriva
|
|
faktori
|
vapenfabrik
|
|
maklig
|
bekväm
|
|
bong
|
kassakvitto
|
|
exlibris
|
bokägarmärke
|
|
semantik
|
läran om (språkliga) uttrycks betydelse
(redan under antiken diskuterades flitigt vad ett begrepps betydelse egentligen är och i vilken utsträckning omfånget definieras av verkligheten eller av människans analys. I mer modern tid har semantik i mångt och mycket utgjort gränssnittet mellan teoretisk filosofi och lingvistik, med bidrag från forskare ur båda lägren) |
|
porfyr
|
hård bergart
(oftast svart till grå men också röd, rödbrun eller brunviolett. Älvdalen och Dalarna känt för sina vackra porfyrer. Pga sin stora hårdhet, sina omväxlande färger och vacker polityr lämpar den sig för konst- och arkitektoniska föremål som pelare, vaser, urnor, bordskivor, byggnadssten, gravstenar, ljusstakar och mortlar. Idag endast porfyrbearbetning i hantverksmässig skala) |
|
nimbus
|
gloria
|
|
ikonostas
|
skärmliknande vägg täckt med ikoner
(placerad mellan altaret och församlingen i en ortodox kyrka. Genom ikonostasen leder tre portar. Den mellersta, den kungliga porten, leder fram till altaret. Den högra leder till en sakristia, kallad diakonikon, och den vänstra leder till prothesis, ett litet rum, där nattvardsgåvorna tillreds inför gudstjänsten) |
|
aladåb
|
klassisk fransk maträtt
(kall maträtt med kött, grönsaker eller fisk i gelé) |
|
illusorisk
|
endast skenbar; förvillande lik
|
|
spaljé
|
ställning av metall eller trä, vanligen avsedd att bära upp eller stödja klätterväxter eller fruktträ
|
|
kvarkar
|
elementarpartiklar, begrepp inom kvantfysiken
(så vitt man vet materiens minsta byggstenar tillsammans med leptonerna. Finns i sex olika slag med nonsensnamnen upp, ned, sär, charm, topp, botten, vardera i tre olika färger (röd, grön, blå) och med var sin antikvark. Förekommer inte som fria partiklar. Namnet taget från nonsensdikten Finnegans Wake av James Joyce) |
|
melaniner
|
färgpigment i hud, hår och regnbågshinnor
(svarta, bruna och röda. Finns både hos växter, djur och protister. Funktion att absorbera en del av de skadliga strålarna från solen. Melaninerna färgar därmed huden brun) |
|
pistong
|
gammalt ord för kolv
(en maskindel som utför en fram- och återgående rörelse i en cylinder) |
|
papill
|
liten vårtliknande utväxt, alternativt annat namn för ögats blinda fläck
(på däggdjur kan utväxt innehålla känselceller, vara vidhäftningsorgan eller omge mynningar för körtlar. Bl a mönstret på tungan (smaklökarna) består av papiller. På växter vanliga på kronblad, där de påverkar färg och lyster) |
|
diafragma
|
mellangärde
(den viktigaste muskeln i andningsprocessen) |
|
kvasar
|
aktiv galaxkärna
(extremt ljusstark och avlägsen. Supermassivt kompakt objekt som avger enorma mängder elektromagnetisk strålning. Det förmenta svarta hålet sliter sönder och slukar stjärnor och annan materia runt sig, vilket avger enorma mängder energi) |
|
förment
|
ansett, menat, hållit för troligt
|
|
cerebral
|
anger samband med cerebrum, storhjärnan
|
|
morfologi
|
inom språkvetenskapen studiet av ordens inre struktur, deras former och bildning, alltså läran om morfemen, deras varianter och grammatiska funktion
(omfattar ordbildningslära och böjningslära (formlära). Ex: skillnaden mellan potatis, potatisar och potatisskalare) inom biologi och medicin läran om skillnaderna och likheterna mellan organismers anatomi (även kallat jämförande anatomi) |
|
cp
|
cerebral pares
(förlamning till följd av hjärnskada uppkommen under fostertiden, förlossningen eller de tre första levnadsåren) |
|
spinal
|
som har med ryggraden eller ryggmärgen att göra
|
|
drivbänk
|
mindre variant av växthus
(fönsterglas vilande på en ram av brädor, 10-15 cm över marken) |
|
agnosi
|
förlust av förmågan att känna igen föremål, personer, ljud, former och lukter
(det specifika inblandade sinnesorganet oskadat. Ej heller omfattande minnesförlust) |
|
endokrina organ
|
utsöndrar hormoner i blodomloppet som tillsammans med centrala nervsystemet samordnar fundamentala livsprocesser såsom ämnesomsättning och fortplantning
(bl a sköldkörteln, binjurarna, bukspottskörteln, äggstockarna och testiklarna) |
|
mysk
|
parfym
(utvinns ur starkt luktande substans utsöndrad från körtlar i testiklarna på myskhjortar) |
|
konglomerat
|
blandning
(grupp av företag med sinsemellan olika verksamheter. Idén spred sig till Europa från USA efter andra världskriget. Fördelarna ansågs ligga i att företagets långsiktiga lönsamhet skulle öka genom riskspridning till olika affärsområden alt. sedimentär bergart som består av ett finkornigt matrix och innehåller mer eller mindre rundade bollar som har sitt ursprung i andra bergarter) |
|
fekalier
|
avföring, exkrementer, skit
|
|
stellär
|
som hör till/rör en stjärna
|
|
analogier
|
system av likheter mellan olika objekt
|
|
jaspis
|
prydnadssten av kvarts
(ogenomskinlig, vanligen ådrad, bandad eller fläckig. Ofta röd/rödbrun men finns i alla nyanser, beroende på vilket ämne jaspisen är uppblandad med. Används bl a till sniderier, mosaik, plattor vid eldstaden, bordsskivor och broscher) |
|
zirkon
|
mycket hårt, genomskinligt, starkt ljusbrytande mineral
(hög motståndskraft mot vittring och erosion vilket innebär att det finns mycket gamla zirkonkristaller kvar på jorden. Det något annorlunda sammansatta cubic zirkon används ofta till smycken) |
|
beryll
|
mineral med mycket varierande färg och glasaktig lyster
(ädelstensvarianterna smaragd (grön), bixbit (röd) och akvamarin (blå) är beryller. Beroende på renhet allt från transparent till matt. Beryll också ekonomsikt viktig för framställning av beryllium som används till bl a flygplan) |
|
krysolit
|
genomskinlig ädelsten, blekgrön till gulgrön
(kallas även olivin och peridot) |
|
spatial
|
som har med tillstånd i det tredimensionella rummet att göra, bl a sakers rumsliga placering
|
|
homonculus
|
"liten människa"
(alkemisten Parcelsus påstod sig ha skapat en på 1500-talet med funktioner ungefär som Golem. Ordet åter i bruk på 1600-talet angående graviditet och ärftlighet. "Spermisterna" upptäckte spermier men trodde att det var små, små människor. Motståndarna invände att i så fall borde varje manlig homonculus bära med sig ett förråd av ännu mindre homonculi i sin pung, som i sin tur bar ännu mindre homoculi och så vidare tills storleken blev oändligt liten. Försvararna menade att detta åtminstone förklarade arvssynden eftersom alla varit med från skapelsens början. Modernt använt för att skapa små figurer i roll och dataspel, samt inom psykologin. Sensorisk och motorisk humunculi. Motoriska områden i hjärnan placerade så att det liknar kroppens anatomi. |
|
metamorfos
|
förvandling
(i första hand insekters, t ex fjärilars, förvandling från larv till vuxet djur. Motiv i saga där förvandling sker av människa till exempelvis djur, växt eller himlakropp. Inom geologin omvandling av en ursprunglig bergart, ofta pga av förändrat djup i jordskorpan) |
|
oleander
|
städsegrön buske eller träd med smala, läderartade, glänsande blad och väldoftande blommor i knippen
(urspr. från medelhavsområdet. I Sverige som krukväxt. Upp till 5 m hög. Mångformig. Över 400 sorter. Blommorna praktfulla och doftande. Kronan kan vara purpurröd, rosa, vit laxrosa eller gul. Hela växten är giftig. Art i släktet oleanderväxter) |
|
diorama
|
tittskåp
(arrangemang med föremål i förgrunden och en målad fond, kombinerad på ett sådant sätt att de ger en perspektivisk helhetsbild) |
|
makulatur
|
kasserade trycksaker
|
|
punktur
|
sammanfattning av de naturliga punkterna på (del av) en insekt.
Ibland medicinskt uttryck för punktion – instick i organ eller hålighet med hjälp av en kanyl för att utförskaffa innehåll (punktat) |
|
amygdala
|
två likformiga områden i hjärnan som tros ha funktion vid uppkomsten av såväl fruktan som njutning och spela en viktig roll för patologiska tillstånd som ångest, autism, depression, narkolepsi, posttraumatisk stress och olika fobier.
(allvaret i yttre hot bedöms här. Aktiverar bl a pulsökning och handsvett samt försvarsreaktioner som orörlighet, flykt och försvar. Kallas även mandelkärnan) |
|
lameller
|
tunna och plana komponenter
(inom maskintekniken i t.ex. kopplingar och bromsar. Inom anatomin term för liten, tunn, skivformig vävnadsstruktur) |
|
pannå
|
träskiva på vilken man utför en målning
(inom reklamvärlden pappskiva med budskap på) |
|
gobeläng
|
handvävd tapet med bilder
(egentligen egen vävteknik. Färgarfamiljen Gobelin började 1662. Bild på Apokalypstapeten) |
|
trepanera
|
operationsmetod av kraniet (trepanation)
(med en trepan sågas runda bitar av kraniet ut för att få bort intryckta skalldelar, främmande kroppar som gevärskulor eller ansamlat var/blod. Den äldsta operationsmetod vi känner till. Har funnits sedan stenåldern. Tidigt utförande kan ha varit sätt att släppa ut och in andar. Bevis finns för tidiga, lyckade operationer) |
|
disparat
|
olikartad på ett iögonfallande eller stötande sätt
(ofta även motsatt) |
|
jugend
|
stilart inom bl a arkitektur
(slutet av 1880-tal till 1910-tal. Samlingsbegrepp, ej enhetlig stil. Kallades på de flesta språk "Art Nouveau". Tog inspiration från naturens oregelbundna och organiska former, men i stiliserad form. Reaktion mot det historicistiska tänkandet. Arkitekterna frigjorde sig från klassiska kompositionsprinciper och smyckade ut byggnaderna med en naturalistisk ornamentik. På katalanska "Modernisme". Gaudí hyfsat känd förgrundsgestalt) |
|
determinism
|
filosofisk ståndpunkt enligt vilken allt som sker är bestämt av förutgående orsaker eller andra redan givna villkor (allmänna lagar, naturlagar). Hård determinism menar att den fria viljan är en illusion. Mjuk att den är en fråga om grader.
|
|
historicism
|
inom filosofin tro på en historisk determinism
(Hegels, Marx) Inom arkitekturen återgång till stilelement från tidigare epoker (nyromantik, nygotik, nyrenässans osv) |
|
dimunitiv
|
förminskningsform
(ofta med hjälp av suffix. Engelskans -let (booklet), spanskans -ito, -ita (poquito), italienskans -etto, -etta (piazetta). Ovanligt i svenskan. Ögla av öga. Fossing av fot. Några slutar på -is (kådis av kondom). Även ibland med prefixen små- och lill- (småle, lilltå)) |
|
figurin
|
liten människo-, guda- eller djurfigur, ofta i keramik
(förminskad avbildning som representerar någon typ av varelse. Tros historiskt ofta ha haft religiös eller ceremoniell betydelse. Dimunitivform av figur) |
|
funkis
|
stil inom arkitektur, vard. för funktionalism
(främst under 20- och 30-tal. Del av modernismen. Hus helt och hållet utifrån funktion. Traditionellt arkitekturtänkande, historiska stilar och utsmyckade fasader förkastades (ansågs falskt och sentimentalt). Släta, ljusa fasader. Platta tak och lådaktiga volymer. Omfattade strängt taget ett program för att förändra världen. Stark tilltro till utveckling och framåtskridande. Genom rationellt tänkande och logisk problemlösning skulle man skapa bättre levnadsvillkor för människorna. Många arkitekter på vänsterkanten. Funktionalisterna själva såg det mer som arbetsmetod än stilart) |
|
hemisfär
|
halv sfär, ofta om jordens södra eller norra halvklot
(kan även användas om andra himlakroppars halvor eller om himmlessfären själv (den halva av den som betraktaren ser). Inom anatomin även om hjärnans högra eller vänstra del) |
|
frenologi
|
läran att man kan utläsa en människas karaktär utifrån skallens form
(framställd av Franz Joseph Gall ca 1800. Själsegenskaper är lokaliserade i hjärnan vid vissa organ. Ju mera utpräglad en egenskap är, desto mera utvecklat är det motsvarande hjärnområdet. Detta visar sig genom motsvarande upphöjning på skallens yttre yta) |
|
etologi
|
läran om djurs beteende
|
|
inkunabel
|
bok som tryckts ca 1450–1500, under boktryckarkonstens begynnelseskede
|
|
pungslå
|
lura på pengar
|
|
legär
|
lättvindig
(ex: "Exercisen tycktes mig gå temligen legert till") |
|
partitur
|
stämsamlad notskrift
|
|
hugna
|
glädja
(ex. "söta ord hugnar de fromma") |
|
pustel
|
varblåsa
|
|
drott
|
fornnordisk hövding
(under fornnordisk tid en man som hade ett krigsfölje – hird, hövding, furste- n drotts hustru kallades drottning) |
|
vivör
|
festprisse
|
|
kurbits
|
blomsterdekoration i måleri
(dekorativ målarkonst från Dalarna med en särpräglad blomdekor, bl a på dalahästar) |
|
lända till
|
leda till, orsaka, åstadkomma
|
|
effektuera
|
verkställa, utföra
|
|
prudentlig
|
överdrivet noggrann
|
|
esoterism
|
hemliga läror och fördolda kunskaper knutna till hemliga sällskap ex. sufism, gnosticism, zen
(har uppkommit inom nästan alla religioner när dessa inte räckt till för att förklara fenomen. I vid bemärkelse används begreppet esoterism för allt från frimureri, teosofi, ockultism och alkemi till parapsykologi, efemerider, rollspel, yoga och tarot) |
|
nitid
|
prydlig
|
|
exogen
|
verkande utifrån
(med ursprung utanför eller på utsidan av det system eller den organism man studerar. Motsatsen är endogen) |
|
pejorativ
|
nedsättande
|
|
uraktlåta
|
försumma, låta bli, åsidosätta – ofta om en plikt
(ex: vad äntligen teologerna icke må uraktlåta är att låta sin ...) |
|
konsolidera
|
förstärka
(genom att förbättra den inre strukturen. Ofta om ekonomi och företag) |
|
knappologi
|
meningslös och pedantisk systematik
(från Strindbergs novell "De lycksaliges ö" i Svenska öden och äventyr) |
|
pneumatisk
|
som innehåller eller drivs med (tryck)luft; som har att göra med luft
(pneumatik eller tryckluftsteknik innebär användning av gaser, vanligtvis luft, för att överföra, lagra och styra energi) |
|
triera
|
rensa, skilja ur
(om utsäde. Ett trierat säde har inga ogräsfrön, skalade korn eller mindre korn) |
|
pensum
|
uppgift
(förelagt eller utfört arbete, vanligen av intellektuell natur: viss mängd kunskap som ska inhämtas) |
|
partikuljär
|
egendomlig
|
|
versatil
|
mångsidig, mångkunnig, (intellektuellt) rörlig, snabb
(även ombytlig, vankelmodig, obeständig) |
|
förveten
|
nyfiken
|
|
lustrum
|
femårsperiod
(Ursprungligen avsåg lustrum det reningsoffer som förrättades av Roms censorer på Marsfältet i samband med att de avslutade sin femåriga ämbetsperiod.) |
|
diakonikon
|
sakristia
|
|
herbicid
|
ogräsmedel
|
|
periferi
|
omkrets, utkant, ytterområde
(I geometrin avser periferi cirkelns omkrets) |
|
simili
|
oäkta material
|
|
råk
|
isspricka
|
|
misskundsam
|
barmhärtig
|
|
martyr
|
trosvittne
(blodsvittne, det vill säga den som med sitt liv fått plikta för sin tro) |
|
backanal
|
dryckeslag
(en under antiken extatisk och religiös rit till guden Bacchus ära) |
|
analogi
|
likhet, överensstämmelse, motsvarighet (i något visst avseende)
(inom biologin likartad form och funktion trots olika ursprung, t.ex. klängena hos en ärtväxt och en gurkväxt: hos ärten den yttersta delen av bladets mittnerv och hos gurkan ombildade sidoskott; klängena är analoga. Inom retoriken synonym till liknelse) |
|
kinetik
|
I fysiken läran om hur ett system förändras när det inte är i jämvikt
(del av dynamiken. Bör ej förväxlas med kinematik) I kemin läran om hur snabbt kemiska reaktioner och andra processer sker och på vilket sätt. |
|
excitera
|
uppliva
(stimulera till ökad verksamhet) |
|
drittel
|
tunna
(kärl för smör. 1/3 tunna. Från tyskans drittel = tredjedel) |
|
predilektion
|
förkärlek
|
|
kontaminera
|
smitta
|
|
anestesiologi
|
bedövningslära
|
|
sinister
|
ogynnsam, dyster, olycksbådande
(även vänster, vänstersidig från heraldiken. Ett sätt att undvika missförstånd när man beskrev bärarens vapens mönster. Sinister är till vänster utifrån betraktarens synvinkel) |
|
frälse
|
skattebefriad
(fornnordiskt begrepp. Ofta medel från kungamakten att knyta till sig inflytelserika personer) |
|
prunkande
|
färggrann
|
|
lex
|
lag
|
|
eljest
|
annars
|
|
bajadär
|
glädjeflicka
(européerna kallade under 1800-talet de sydindiska tempeldanserskor som utövade av den klassiska dansen Bharata natya för bajadärer) |
|
memento mori
|
'tänk på att du ska dö'
(en varning för övermod, ofta i triumfens ögonblick. Latin) |
|
memento
|
varning
|
|
ämabel
|
älskvärd
|
|
in media res
|
omedelbart in i ämnet
|
|
rumstera
|
stöka (om), bråka
(uppträda på ett flängigt, bråkigt, bullersamt, våldsamt sätt. Leta efter något under åstadkommande av oordning. Ex: "Det är ett fasligt rumsterande, när nån ska födas eller dö numera") |
|
allegro
|
livlig
|
|
dermatologi
|
hudlära
|
|
anestesi
|
bedövning
|
|
bevågen
|
välvillig
|
|
permeabel
|
genomtränglig
|
|
myopisk
|
närsynt
|
|
recensera
|
anmäla
(från att man anmäler för allmänheten att t ex en ny bok kommit) |
|
stackato
|
uppehåll mellan toner
("lösgjort". Betecknar att anslaget eller tonens ansättande skall vara kort spetsigt, icke bundet, med en helt liten paus efter var ton. Staccato betecknas med en punkt över noten) |
|
inventiös
|
sinnrik
|
|
trind
|
klotrund
(även cirkelformad) |
|
integritet
|
oberoende, att stå emot påtryckningar
|
|
nebulös
|
dimmig, töcknig
(ofta överfört: oklar, kaotisk, svårbegriplig) |
|
bettla
|
tigga
|
|
elaborera
|
utarbeta omsorgsfullt
|
|
derivera
|
härleda
(inom matematiken bestämma (härleda) en funktions derivata) |
|
portik
|
pelarhall
(en kolonn- eller pelarburen taktäckt förhall framför ingången till en byggnad, till exempel en kyrka) |
|
hermetisk
|
lufttät
|
|
förpläga
|
ge mat och dryck
|
|
profylaktisk
|
förebyggande
(ofta inom medicin, t ex vaccinering) |
|
apostrofera
|
tilltala
(livlösa ting som om de vore levande, eller frånvarande (döda eller inte) som om de vore närvarande) |
|
ackommodera
|
anpassa sig till ändrade förhållande
(ögats ackommodation är dess anpassning till seende på olika avstånd. Även psykisk förändring som möjliggör anpassning till verklighetens krav) |
|
bissera
|
upprepa
(på publikens begäran ta om ett musikavsnitt, t.ex. en aria) |
|
bigott / bigotteri
|
trångsynt, överdrivet from, religiöst intolerant / hyckleri, skenhelighet
|
|
bale
|
fågelbo
|
|
reciprok
|
ömsesidig
(undergrupp pronomen som anger ömsesidighet (och flertal). Det viktigaste är varandra. alt. Begrepp inom matematiken. Två storheter sägs ha reciproka värden om produkten av dem är lika med 1. T.ex. är talen 11/4 och 4/11 reciproka, eftersom (11/4)·(4/11)=1.) |
|
entente
|
vänskapsförbindelse mellan stater
(förstånd/hemligt förstånd/gott förhållande mellan två staters styrelser, utan att formligt förbund ingåtts) |
|
affektiv
|
starkt emotionell
|
|
didaktik
|
undervisningslära
|
|
antropofag
|
kannibal
(i regel förknippas kannibalism med föreställningar om att den som äter delar av en död fiendes eller väns kropp övertar en del av dennes styrka, mod eller andra goda egenskaper) |
|
fallbila
|
giljotin
|
|
rapsodisk
|
löst sammanhängande, osystematisk
(om framställning i tal eller skrift som består av med varandra löst sammanfogade avsnitt; som flyktigt behandlar flera ämnen; som ger glimtar; som saknar enhetlighet o. fast komposition) |
|
rapsodi
|
musikstycke av medleykaraktär
(skrivs ofta genom att tonsättaren sammanfogar en mängd redan befintliga melodier med hjälp av musikaliska övergångar) |
|
imposant
|
ståtlig
(som har imponerande yttre egenskaper, ofta med tonvikt på storlek) |
|
täck
|
vacker, med ett behagligt sätt
(ofta om ung kvinna – det täcka könet. jfr otäck) |
|
dristig
|
modig
|
|
opasslig
|
som inte mår riktigt bra, illamående, indisponerad
|
|
anemi
|
blodbrist
(blodets förmåga att ta upp syre nedsatt på grund av brist på röda blodkroppar eller hemoglobin) |
|
anemisk
|
blodfattig, i överförd betydelse gällande t ex diktning eller färgerna i ett konstverk
(lidande av anemi, blodbrist) |
|
advers
|
åtsida (framsida) på mynt eller medalj
(även avers. Baksidan kallas revers) |
|
backfisch
|
tonårsflicka, fjortis
(skämtsamt. Kommer av det tyska ordet för 'stekfisk', dvs. småfisk, i överförd betydelse någon som är alltför liten eller omogen) |
|
revers
|
baksida på mynt eller medalj
|
|
manierad
|
konstlad, tillgjord
|
|
bravera
|
skryta
|
|
legislativ
|
lagstiftande
(ex: "den legislativa makten") |
|
legislatur
|
den lagstiftande makten inom en stat
|
|
lupusfläck
|
fläck orsakad av hudsjukdomen lupus vulgaris, hudtuberkulos
|
|
lupus vulgaris
|
kronisk tuberkulos i huden
(långsam sjukdom. Kan bestå av endast en fläck under många år. Breder sedan ut sig på olika sätt: ansvällning av näsa, läppar, öron eller ett sönderfall av huden. Var som helst på kroppen, men oftast ansiktet. Mycket vanställande. Även Lupus erythematodes finns (ser ut som lightvariant men är egentligen helt annan, ej smittsam sjukdom)) |
|
elritsa
|
karpfisk
(dalarnas landskapsfisk) |
|
nota bene
|
märk väl, lägg märke till
(imperativ) |
|
indolent
|
håglös, passiv, oföretagsam
(medicinsk term. Ibland även för avsaknad av smärtförnimmelser) |
|
klausul
|
förbehåll, tilläggsbestämmelse
(i skriftliga handlingar) |
|
kumulativ
|
succesivt adderande
|
|
kumulation
|
anhopning
(inom medicin för anhopning av gifter eller läkemedel i kroppen. Inom juridiken för sammanförande av flera mål till gemensam handläggning) |
|
beediga
|
svära
|
|
bornerad
|
trångsynt, inskränkt dumdryg, uppblåst
|
|
infam
|
ondsint
(som styrs endast av önskan att skada) |
|
referendum
|
folkomröstning
|
|
rudiment
|
organ eller vävnad med obetydlig kvarstående funktion
(har till största delen försvunnit under artens evolution eller under fosterutvecklingen. Ex blinkhinneresten i inre ögonvrån, blindtarmen och svanskotorna. Även rester av de embryonala strukturer som utvecklas till det motsatta könets könsorgan kan kvarstå som rudiment) |
|
rudimentär
|
I överförd bemärkelse obetydlig, minimal, enkel. Om kunskap elementär.
(inom anatomin: som befinner sig i sitt första stadium, embryonal eller om organ som tillbakabildats eller aldrig utvecklats, ett så kallat rudiment) |
|
blinkhinna
|
tunn hinna innanför ögonlocken hos kräldjur, fåglar och några däggdjur, bl a katt. Fördelar tårvätska på hornhinnan
(den blekröda hinnan i inre ögonvrån på människan är rudiment av denna) |
|
biotop
|
typ av livsmiljö
(biologisk term. Ex äng, lövskog, insjö) |
|
konvalescens
|
period av tillfrisknande
|
|
pagod
|
buddhistiskt tempel
(det sägs att i varje pagod så ligger en kroppsdel av Buddha) |
|
utmönstra
|
gallra ut, kassera
|
|
credo
|
trosbekännelse
(latin för "jag tror". Inledningsord i bland annat den apostoliska trosbekännelsen, den vanligaste i svenska kyrkan) |
|
accis
|
punktskatt
(en extra indirekt skatt som lagts till på enskilda varor eller varugrupper. Införs av flera skäl; för att öka statens inkomster, för att styra konsumtionen i en för staten önskvärd riktning samt för att finansiera kollektiva nyttigheter som är kopplade till förbrukningen av en viss vara. De tre äldsta och mest kända punktskatterna i Sverige är de på tobak, alkohol och energi) |
|
temperera
|
mildra, dämpa el. blanda i rätt proportioner, utjämna, moderera
(även ge lämplig temperatur åt, alternativt stämma instrument så att det kan spelas i många olika tonarter) |
|
joint venture
|
gemensamt projekt
(samarbete där företag går ihop i ett nytt bolag för att kunna utveckla ett projekt tillsammans) |
|
falsarium
|
förfalskning, bedrägeri, förfalskad vara/dokument
|
|
brokad
|
tygsort med ornament eller figurer i olika färger på monokrom botten
(mönstren åstakoms med hjälp av ett extra inslag i väven. Historiskt sett använts till beklädnad och inredning, men idag främst som möbeltyg) |
|
harnesk
|
del av rustning, vanligen bröstplåt
(skyddsvapen i form av en kroppsbepansring, ofta av metall, som har använts av krigare tusentals år tillbaka) |
|
sonor stämma
|
som ljuder klart, starkt och fylligt
(på ett musikaliskt välljudande sätt, klangfullt) |
|
redikyl
|
löst buren påse av tyg, ursprunget till senare tiders handväska
(hette redikyl fram till slutet av 1800-talet. Användes av damer i hemmet för förvaring av sysaker, handarbete, nycklar osv. Namn sprunget ur ”ridiculous” eftersom den påsliknande lilla väskan ansågs löjlig) |
|
eroter
|
kärleksgudar framställda som nakna, bevingade barn
(ur grek myt. Förlängningar av kärleksguden Eros, som haft begränsat inflytande i myten, men blev allt vanligare i konsten från hellenismen och framåt) |
|
voile
|
slöjliknande, nästan transparent väv
(lätt och tunnt, tvinnat garn i olika material. Främst till gardiner och dekorationer på klänningar) |
|
åbrodd
|
art i familjen korgblommiga växter
(citrondoftande halvbuske med dilliknande blad och svagt gula blommor i små korgar. Släkt med malört. Har använts mot bl.a. magbesvär, ormbett och skallighet samt till djävulsutdrivning och som brännvinskrydda. Ingick ofta i kyrkbuketten, som i Sverige användes för att hålla sig vaken under kyrkobesöket på söndagarna (de starkt doftande lavendel, timjan, kyndel och körvel var också vanliga)) |
|
makramé
|
form av dekorativknytning
(knytningar, vridningar och flätningar. Vanligen av grova garnlänkar. Handarbete som oftast gjorts av kvinnor till skillnad mot sjömansarbeten i liknande teknik. Från arabiskans "frans", men även dekorativa föremål – korgar, väskor, smycken mm – tillverkas) |
|
falsk tillvitelse
|
osanna utsagor
(att uppsåtligen till myndighet lämna osanna utsagor om en annan person, brott enligt svensk lag) |
|
oscillera
|
pendla
(oscillation – rörelse- eller signalvariationer som går fram och tillbaka. En fastsatt lina med en hängande vikt (pendel) som flyttas från sitt jämviktläge pendlar i en oscillerande rörelse. Inom fysiken betraktas framför allt oscillationerna vibrationer, kvantmekaniksa partiklar och vågrörelser) |
|
oscillator
|
svängande/pendlande system
(inom elektroniken anordning som genererar periodiska signaler. Förekommer som viktiga komponenter i bl a klockor, mätinstrument och datorer) |
|
junker
|
herreman, "ung herre"
(Medeltida titel för adliga eller kungliga ynglingar. Med suffixet -are används ordet utan avseende på ålder i titlar som hov- och fanjunkare) |
|
fanjunkare
|
underofficer i armén
(tidigare svensk tjänstegrad – infördes 1806, togs bort -83. Numera tjänstegrad för värnpliktigt befäl och hemvärnsbefäl) |
|
sutenör
|
hallick
|
|
effeminerad
|
förkvinnligad, förvekligad
(som liknar en vek kvinna) |
|
obstinat
|
envis, mycket trotsig
|
|
kria
|
övningsuppsats/skoluppsats
(över ett givet ämne, som kunskapsprov, ofta med studentexamen som mål. Användes mest fram till slutet av 60-talet) |
|
konsiliant
|
medgörlig
|
|
fluktuera
|
växla, variera
(pendla mellan olika värden) |
|
herbarium
|
samling av pressade växter
(ofta för studier i botanik. Vanligen uppfästa på pappersark och försedda med etiketter med artens vetenskapliga namn, insamlingsplats osv) |
|
epistel
|
brev, dikt i brevform
(ursprungligen benämning på en del av Nya Testamentets skrifter) |
|
irreversibel
|
obotlig, oomvändbar
(inom kemi och fysik: enkelriktade reaktioner, processer som kan försiggå endast i en riktning) |
|
vestal
|
ålderd. om kysk kvinna/mö
(vestalerna var prästinnor i antikens Rom. Sex till antalet, högättade, och utvalda i ung ålder. Bodde i Vestas tempel på Forum Romanum. Vårdade bl a den eviga elden. 30 års tjänstegöring. Privilegierat liv, men enligt stränga regler. Kyskhetslöfte, som gav dödsstraff om det bröts) |
|
brånad
|
åtrå
|
|
axiom
|
självklart riktigt påstående
(grundsats som kan accepteras utan bevis, genom konvention eller som kan antas vara självklart sann) |
|
biplanet
|
satellit
|
|
dendrologi
|
trädlära
|
|
härold
|
"utropare" av officiella kungörelser, överbringare av budskap
(ursprungligen funktionär i heraldikens tjänst med uppgift att reglera, övervaka och registrera vapnen för i torneringar deltagande riddare) |
|
evalvera
|
omräkna
(t ex från en valuta till en annan) |
|
bevekelsegrund
|
motiv
|
|
förverka
|
förlora
(ofta egendom t ex pga brottsligt förfarande) |
|
krass
|
egennyttig, (ensidigt) materialistisk, hänsynslös
(latin för tjock, grovkornig, konstlös, ohöljd, drastisk. Ofta om streber eller om den krassa verkligheten) |
|
mecenat
|
beskyddare
(person eller organisation som ekonomiskt eller på andra sätt främjar konst, litteratur eller andra kulturyttringar) |
|
ovarium
|
äggstock
|
|
oocyt
|
äggmodercell
(stadium i djuräggets utveckling. Oocyten utvecklas genom tillväxt och meios till ett ägg som kan befruktas. Det befruktade ägget kallas zygot och ger upphov till ett embryo. Hos människan bildas och utvecklas oocyterna i äggstockarna) |
|
meios
|
reduktionsdelning
(den celldelning som sker när könsceller bildas i testiklarna respektive äggstockarna. Halvering av kromosomerna sker för att inte antalet kromosomer ska fördubblas i varje generation människor) |
|
mitos
|
celldelning
(process då en cell delas i två dotterceller. Uppdelad i interfas, profas, prometafas, metafas, anafas, telofas och cytokines) |
|
kromosom
|
cellstruktur som bär arvsmassan
(uppbyggd av (extremt långa) DNA-molekyler och proteiner. Hos människan 46 kromosomer: 23 par, med en från vardera föräldern i varje) |
|
replikation
|
process som dubblerar DNA-molekylen
(sker vid varje celldelning så att en kopia av molekylen kan hamna i varje dottercell. Bindningarna mellan DNA-spiralens båda strängar bryts, och strängarna fungerar var för sig som mallar för uppbyggnaden av nytt DNA, vilket resulterar i två identiska DNA-dubbelspiraler med en gammal och en nyuppbyggd halva. På så sätt förs den genetiska informationen vidare från cellgeneration till cellgeneration) |
|
genomet
|
arvsmassan
(den totala mängden DNA i en cell, en individ eller en art) |
|
metafas
|
stadium i celldelningen/mitosen
|
|
zygot
|
befruktad äggcell
(cell som bildas vid befruktning, sammansmältning av manlig och kvinnlig gamet (spermie och äggcell)) |
|
gamet
|
könscell
(sädescell/spermie eller äggcell/ägg. Kan smälta samman med annan könscell och ge upphov till en ny individ med ny genetisk sammansättning. Bildas genom reduktionsdelning (meios) och är haploid, dvs med bara en uppsättning kromosomer) |
|
embryo
|
barn eller unge i tidigt utvecklingsstadium
(hos många djur hela utvecklingen från befruktat ägg till kläckning, men hos däggdjur oftast bara om perioden från groddbladens uppkomst till när organen och extremiteterna har anlagts (hos människan mellan andra och åttonde graviditetsveckan)) |
|
groddblad
|
tre cellager som tillsammans bildar ett tidigt stadium (gastrulaskedet) under embryoutvecklingen hos de flesta djur (ektoderm, entoderm och mesoderm). Komplexa rudiment som bildar olika organ i den senare färdiga kroppen.
|
|
gastrulaskedet
|
stadium av embryoutveckling
(när det tidigare enkla cellskiktet (blastodermet) delas upp i flera så kallade groddblad) |
|
ektoderm
|
yttre cellskiktet hos ett embryo i gastrulaskedet
(bildar epidermis, nervssystemet och delar av kraniet hos ryggradsdjur) |
|
entoderm
|
innersta cellskiktet hos ett embryo i gastrulaskedet
(bildar matspjälkningssystemet, lungorna och levern) |
|
mesoderm
|
mittersta cellskiktet hos ett embryo i gastrulaskedet
(bildar ben, brosk, muskler, bindväv, blod och hudens innersta lager) |
|
interfoliera
|
(regelbundet) inflika
(ofta i framträdande, tal och dylikt. Även om bild, scen, natur. Då i betydelsen avbrytas av, blandas med: "röda små trähus interfolierade av gröna lövträd") alt. häfta in blanka anteckningsblad mellan de tryckta bladen i en bok. |
|
hypofys
|
centralt endokrint organ
(körtel belägen centralt i skallbasen. Överordnat andra endokrina organ. Påverkar dessa genom att utsöndra hormoner i blodet) |
|
gigantism
|
sällsynt tillstånd som orsakas av onormalt stor ökning av tillväxthormon
(även kallat jätteväxt) |
|
akromegali
|
sjukdom som hos vuxna leder till förstoring av händer, fötter, näsa, haka, öron etc
(orsakas av godartad tumör i hypofysen, vilket leder till för hög insöndring av tillväxthormon i blodet. Mycket ovanlig. Bland 1 miljon finns 50-70 med akromegali. Hos barn som står i växten leder det till gigantism) |
|
schabrak
|
sadelunderlägg, sadeltäcke
(fyrkantigt sadelunderlägg avsett att skydda hästen mot skavsår och sadelns stoppning mot hästens svett. Även sadeltäcke som läggs över sadeln för prydnad vid t ex tornerspel och parader) |
|
vojlock
|
sadelunderlägg skuret efter sadelns form
(till skillnad från det fyrkantiga schabraket) |
|
husar
|
lätt kavallerist
(med enkel beväpning och iögonfallande uniform. Första husarförbanden i Serbien sent 1300-tal) |
|
cypress
|
barrväxt
(nära släkt med enen. Upp till 2000 år. Länge brukats som byggnadsmaterial. Omskrivet och dyrkat träd. Förknippat med kvinnlig skönhet (gudinnor som Hera och Afrodite ofta avbildat med det) och senare med dödsguden Hades. Ofta planterat vid religiösa platser som kyrkogårdar och tempel då det är grönt året om, vilket förknippas med evigt liv. Vanlig runt Medelhavet) |
|
neuron
|
nervcell
(ansvarig för mottagandet och överförandet av nervimpulser. Stort antal olika neuron skiljer sig till utseende och funktion. Neuron i hjärnan – hjärnceller – beräknas uppgå till ungefär 100 miljarder) |
|
åtbörd
|
gest
(ex "med åtbörder, så lifliga och glada som svagheten tillät, emottog hon sitt anlända sällskap") |
|
skrofler
|
yttringar av tuberkulos hos små barn
(leder bland annat till kronisk snuva pga förstorade lymfkörtlar, samt hopknipna ögon. Har man skrofler kan man beskrivas skrofulös) |
|
malakit
|
intensivt grönt, kopparhaltigt mineral
(använt delvis till prydnadsstenar) |
|
obsidian
|
svart, magmatisk bergart av typen vulkaniskt glas
(lava som stelnat mycket hastigt. Mörkrbrun, mörkgrön eller svart. Ogenomskinlig. Amorft, ej kristallint. Eggen på nyslagna bitar mycket vassa, därför använt till verktyg och vapen genom hela historien. Vanligt på Island. Också i Mexiko där dödsmasker, knivar och prydnadsföremål tillverkas. Kan dock hittas var som helst pga istiden) |
|
amorf
|
oformlig, formlös, ej kristallinsk
(om oorganiska, fasta ämnen som saknar kristallers ordnade inre struktur och därför aldrig uppvisar regelbunden yttre form, som t ex träkol) |
|
hyalin
|
glasig, klar, genomskinlig
(om vävnad som företer ett glasigt, alltigenom likformigt utseende. Hyalint brosk, den vanligaste typen av brosk som bland annat täcker ledytorna) |
|
pärlemor
|
regnbågsskimrande skikt på insidan av de flesta blötdjurs skal, t.ex. pärlmusslans
(byggs upp av främst tunna lager av kristaller av mineralet aragonit. Populärt som dekorationsmaterial i bl a smycken. Då vissa arter av ostron invaderas av parasiter eller ett främmande objekt som det inte kan bli kvitt, t ex ett sandkorn, inleds process där det främmande föremålet kapslas in i successiva lager av pärlemor. Kan pågå under flera år och till slut ge upphov till pärla) |
|
figurativ konst
|
konstverk som avbildar den synliga verkligheten
(motsats: nonfigurativ (abstrakt) konst) |
|
black (adjektiv)
|
om färg: matt, oklar, färglös, trist, gulgrå, grådaskig, urblekt, sjaskig
(även bildligt, t ex "den blacka tystnaden", samt pank) hästfärg (vildfärg med s.k. primitiva tecken såsom mörkt kantade öron och en mörk strimma (ål) från nacken ut i svansen) |
|
anförvant
|
förenad genom släktskap
(anhörig, släkting, nära vän) |
|
leddjur
|
insekter, mångfotingar, kräft- och spindeldjur
(det uppskattas finnas 10 miljoner arter. Mångsegmenterade. Varje segment bär ursprungligen ett par ledade extremiteter. Kroppen täcks av ett yttre proteinskelett, som ömsas flera gånger under djurets tillväxt) |
|
blötdjur
|
djurstam bl a med klasserna snäckor (sniglar), musslor, bläckfiskar, urmollusker och maskmollusker
(90 000 levande arter, de flesta i haven) |
|
mollusk
|
annat namn på blötdjur (mollusca)
|
|
nymf
|
kvinnligt naturväsen i grekisk mytologi
(tänktes befolka naturen och skydda dess livskraft. Personifikationer av de kreativa och utvecklande aktiviteterna i naturen. Trädnymfer (dryader), bergs- och grottnymfer (oreader), havsnymfer (okeanider, atlantider, nereider), färskvattennymfer (najader) samt bl a plejader. Oftast välvilligt inställda till människor men med förmåga att skada. Namnkunniga nymfer: Dafne, Echo, Eurydike och Kalypso) |
|
satäng
|
tätt vävt tyg som är smidigt, med blank yta
(gjort med satängbindning. Av siden, bomull eller rayon. Tidigt använt till underkläder och korsetter. Nu också bl a sängkläder och gardiner. Även kallat satin eller atlas) |
|
viskos
|
konstfiber, basmaterial för både konstsilke och cellofan
(av cellulosa. Förekommer uppblandat i kappor, dräkter, underkläder osv. Vanligt från ca 1910. Efter 1960 tappat mycket i betydelse. Kallas även rayon. Närbesläktat med kupro och modal) |
|
frivolitet
|
knutet spetsarbete, ofta på damunderkläder och nattlinnen
(äv lättsinnighet) |
|
frivol
|
lättsinnig, lättfärdig
(som (alltför) lättsinnigt behandlar tabubelagda eller allvarliga ämnen) |
|
volang
|
utsmyckning på klädesplagg
(rynkad eller veckad tygremsa av varierande bredd, ibland av spets. Från franskans volant, "flygande") |
|
Packard
|
amerikanskt bilmärke (tillverkningen upphörde 1956)
|
|
filigran
|
arbete av fina guld- eller silvertrådar som löds på ett underlag
(ofta till smycken. Ofta försedda med små kulor. Hantverk sedan antiken. I vid betydelse skuren utsmyckning i större skala som ger ett liknande intryck av intrikat sprödhet) |
|
lymfa
|
vätskan i lymfkärlen
(färglös vattnig vätska som läckt ut ur blodet till vävnaderna) |
|
lymfkärl
|
nätverk av tunna rör som liksom blodkärlen har grenar in i kroppens alla vävnader
(del av lymfatiska systemet – lymfan, lymfkörtlar samt organen brässen, mjälten, benmärgen och tonsillerna. Transporterar lymfan tillbaka till blodkärlen. Även uppgifter i immunförvar, samt avlägsnar gamla och skadade celler. Inte, som blodets, ett slutet system med central pump. Lymfan rör sig långsamt och under lågt tryck, skelettmusklerna pressar fram vätskan i kärlen) |
|
mjälte
|
organ som bryter ner gamla blodkroppar av båda färger, samt har viktiga funktioner för immunförsvaret
(hos människan stor som en knuten näve. Sitter djupt under vänster revbensbåge i mellangärdet) |
|
tonsiller
|
halsmandlar
(ansamling av lymfatisk vävnad i svalget. Verksamma i uppbyggnaden av immunförsvaret i barndomsåren. Angrips vid halsfluss. Stora tonsiller kan orsaka snarkningar, sömnapné samt klangförändringar i talet, så kallad guttural klang. Förstorade kan orsaka sväljningsbesvär. Kan tas bort vid återkommande problem) |
|
sömnapné
|
andningsuppehåll i sömnen
(ofta kopplat till snarkning. Leder till dålig sömn och dagtrötthet. Minst tio sekunder åt gången för att diagnostiseras) |
|
ganglion
|
nervknut, anhopning av nervceller i det perifera nervsystemet
(plural ganglier) |
|
suckulenter
|
växter med tjocka, köttiga blad eller reducerade blad och köttiga stammar som växer på torra platser
(bl a kaktusar. Magasinerar vatten i sin vävnad. Suckulent betyder saftrik) |
|
agaver
|
släkte suckulenta växter med naturlig utbredning i varma trakter i Nord- och Latinamerika
(arten agave blommar bara en gång efter 50-60 år, sen dör den. Används för framställning av drycken pulque ur vilken man gör mescal. Ur mexikanska tequilaagaven utvinns bas för tequila) |
|
jalusi
|
rörlig avskärmningsanordning för fönster eller skåp, sammansatt av lameller
(även svartsjuka, avundsjuka) |
|
pilaster
|
väggpelare
(kolonn framträder i flat relief som en del av väggen. Plural pilastrar) |
|
bjälklag
|
horisontell bärande byggnadsdel
(åtskiljer våningarna i en byggnad. Bär upp lasten från våningsplanet samt för över tyngden till väggar och pelare) |
|
entablement
|
benämning på bjälklaget i klassisk arkitektur
(består av arkitrav, fris och kornisch. Vilar på kolonner, pelare och pilaster) |
|
fris
|
bandformigt, dekorerat fält under taklist
(avsett som avgränsning eller utsmyckning. I klassisk arkitektur en del av entablementet) |
|
kornisch
|
profilerat listverk som utgör avgränsning mellan fasad och yttertak
(även listkrön över dörr- och fönsteröppningar samt stång eller list över draperi- eller gardinuppsättning) |
|
inläggning
|
dekorationsteknik där bitar av olikfärgat eller olikartat material läggs in och bildar mönster i en yta
(bottenytan kan utgöras av trä, metall eller sten, inläggningsmaterialet av trä, elfenben, horn, sköldpadd, pärlemor, metall, marmor, ädelsten etc) |
|
intarsia
|
typ av inläggning där bottenmaterialet består av trä och helt täcks av mönstret eller motivet
(för att forma ornamentala mönster, arkitektoniska perspektiv, figurscener etc. Populärt renässans, höjdpunkt 1700-tal) |
|
kashmir
|
ullfiber från kashmirgeten
(ger mjukt, tunt ylletyg) |
|
ebonit
|
svart hårdplast
(i början och mitten på 1900-talet i elektrisk utrustning som radioapparater pga elektrisk isolationsförmåga och lätthet för mekanisk bearbetning. Kan bearbetas som trä, bl a gängas. Idag i pipskaft) |
|
spisrosor
|
röd färg på kinderna, förorsakad av spishetta
|
|
mantilj
|
stor slöja, oftast av svart eller vit spets
(tillhör traditionell spansk kvinnodräkt. Draperad över en hög hårkam faller den över axlarna. Skymmer ej ansiktet. På spanska mantilla) |
|
garnityr
|
utsmyckning/prydnad
(Ex: "Klädningen af tyll med et garniture af blå rosor och blad") sammanhörande tillbehör, t ex möbelgrupp eller uppsättning smycken garnering i matlagning |
|
sepia
|
mörkbrunt vattenlösligt färgämne
(utvinns ur bläckkörteln på bläckfiskar. Framställs numera syntetiskt. Sepiatoning av fotografier, särskilt porträtt (blanda svavel i kemikalierna) var vanligt förr. Den gulbruna tonen upplevs mer harmonisk än vitt) |
|
kvitten
|
fruktträd i familjen rosväxter
(gul äppel- och päronliknande frukt som ej kan ätas som den är, men användas till sylt och marmelad) |
|
paroxysm
|
anfallsvis uppträdande sjukdomssymptom
(ex plötslig attack av kramp eller smärta) |
|
pampuscher / galoscher / bottiner
|
överdragsskor avsedda att skydda finare innerskor från t ex väta
(galoscher låga för herr utan dragkedja. Bottiner oftast för dam med hög vrist och knäppbara. Pampuscher "damigare" variant av bottiner) |
|
dahlia/dahlior
|
släkte prydnadsväxter
(med ursprung i Mexico och Colombia) |
|
tyfus / fläcktyfus
|
sjukdom orsakad av bakterier överförda med löss, loppor, kvalster och fästingar
(symptom: hög feber, frossa, muskelvärk, omtöckning, hudutslag. Gynnas av ohygieniska förhållanden och därför vanlig bland stridande och fångar i krig) |
|
pellagra
|
sjukdom vid brist på B-vitaminet niacin
(omfattande försämring av psykiska funktioner, hudförändringar och diarré. 4-D-sjukdomen: diarré, demens, dermatit (hudinflammation), död. Fortfarande vanligt i områden med ensidig majsdiet) |
|
anilinpenna
|
penna som liknar blyertspenna men har anilin isätllet för grafit i stiftet
(texten kan ej raderas. Får användas för permanent skrift) |
|
melodramatisk
|
överdrivet patetisk och känslosam
|
|
melodram
|
teaterpjäs med sentimental eller rafflande handling
(liknar i mycket den klassiska tragedin, men med lyckligt slut) |
|
arabesk
|
yttäckande ornament av stiliserade, sirliga bladrankor (ursprungligen inom islamisk arkitektur och konst)
|
|
agreabel
|
behaglig, angenäm
|
|
beskickning
|
suverän stats representation hos en annan suverän stat, bestående av ett eller flera sändebud – vanligen ambassadörer eller envoyéer – samt annan personal som t ex attachéer
(huvudsakligt ändamål att sköta mellanfolkliga spörsmål. Även kallat ambassad, mission eller legation) |
|
attaché
|
diplomatisk tjänsteman av lägsta graden i UD eller vid beskickning
(militärattaché är officer vid beskickning som följer främmande stats militära förhållanden) |
|
agremanger
|
behagligheter
(ex: "Badorten är ett dammigt fiskläge utan skugga och utan agremanger") |
|
expatriera
|
landsförvisa
|
|
brio
|
livlighet, bravur
(inom musiken att ett stycke ska framföras livfullt och eldigt – con brio eller brioso. Italienska) |
|
ök
|
dragdjur/lastdjur
(oftast om häst) |
|
entomologi
|
insektslära
|
|
perestrojka
|
förändring, ombyggnad
(ekonomiskt reformprogram som infördes av Michail Gorbatjov efter makttillträdet 1985. Gjorde avsteg från gamla partilinjen för att öka effektivitet och tillväxt) |
|
fistel
|
icke normal sårgång/kanal mellan ihåliga utrymmen/organ (ex tarm/urinblåsa) i kroppen, eller mellan organ och hudyta
(medfödd eller genom inflammation/malign process. Kan också anläggas kirurgiskt i behandlande syfte) |
|
kavitet
|
hålighet
|
|
aforistisk
|
kärnfull
|
|
rekviem / requiem
|
romersk-katolsk dödsmässa/själamässa
(benämnd efter inledningsorden Requiem aeternam dona eis ('Giv dem evig vila'). På Alla själars dag samt vid begravningar) |
|
njugg
|
sniken, icke givmild, alltför sparsam, knusslig
|
|
konform
|
likformig, likartad, överensstämmande med hänsyn till yttre
(Ex: "Bröstets inre och yttre former förändras konformt med varandra". Även överfört rörande åskådning, lära, norm. Ex: "Detta fans skäligt och konformt med riksdagsordningen") |
|
brodd
|
extern järnpigg som fästs på sko, hästsko eller käpp mot halka
|
|
pikant
|
sinnesretande
(piffigt kryddad, raffinerad, som genom orginalitet, djärvhet, raffinemang retar sinnet och lockar till lustbetonat intresse. Smått skandalös. Tidigare: skarp, frän, insinuant om både smak/lukt och persons yttrande) |
|
triton
|
havsgud i grekisk mytologi
(son till Poseidon och Amfitrite. Hade människas överkropp och fisks underkropp. Vanlig fontängud. Även namn på en av Neptunus månar) |
|
kviga
|
honkalv
(ca från könsmogen till före första kalvningen) |
|
politess
|
belevat uppträdande, hövlighet
|
|
lejdare
|
repstege, enkel stege eller brant trappa i fartyg
|
|
tribun
|
i fornkristna kyrkor och basilikor en upphöjd plats i absiden för biskopen. Valvet mellan kor och absid kallas tribunbåge.
upphöjd plats, plattform, läktare från vilken man framför (podium, scen, talarstol) och/eller åser något (i sht hedersläktare) (bildligt om framförande av tankar, åsikter. Ex: "Från tryckpressens vidtljudande tribun") titel på en rad romerska ämbeten (mest omtalad är folktribunen. Inrättades 494 fKr för att skydda plebejerna (underklassen) mot patricierna (adeln, ämbetsmännen). Var okränkbara, hade vetorätt och kunde fängsla ämbetsmän. 23 fKr övertog Augustus deras makt och ämbete) |
|
glossarium, glossar
|
ordlista med översättningar eller förklaringar
(ofta med utländska/föråldrade/sällsynta ord, ex: glossarier över det fornsvenska lagspråket) |
|
soulagera
|
stödja/göra levnadsförhållandena lättare för någon, i synnerhet ekonomiskt. Även vanligt överfört för kompensera/gottgöra/ersätta
(mer sällan: trösta, bereda någon lindring fysiskt/psykiskt) |
|
asyl
|
det skydd som en stat ger inom sitt territorium eller på annan plats under dess jurisdiktion, t.ex. på ambassad eller krigsfartyg, till en person som söker detta skydd
(från latinets asylum – fristad, tillflyktsort) |
|
onomatopoetisk
|
ljudhärmande
(onomatopoesi är inom lingvistiken ljudhärmande ord, t ex "bom", "krasch", "sörpla", "slafsa", "pang" och "fjärt") |
|
diakritiskt tecken
|
litet tecken med särskiljande funktion som läggs till en bokstav, dvs som får uttalet av den att ändras
(ex: akut accent (á), grav accent (è), cirkumflex (â, û), hake (č), trema (ü, ÿ), tilde (ñ), cedilj (ç, ş) och svans (ą, ę). Ursprungligen t ex å, ä, ö, men sen de blivit egna bokstäver räknas tecknen inte längre som diakritiska. Dock i t ex idé) |
|
diktion
|
sätt att uttala och frasera, särskilt med hänsyn till tydligheten
(Ex: "Innehållet motsvaras värdigt af diktionens ädla hållning") |
|
portiär
|
dörrförhänge / dörrdrapperi
|
|
granntyckt
|
nogräknad, kräsen, pedantisk
|
|
schematisera / schematisk
|
skissera, förenkla, generalisera / framställd i stora drag
(och därför ibland förefallande alltför enkel och mekanisk) |
|
gös
|
liten flagga som förs då fartyg, framför allt örlogsfartyg, ligger förtöjt eller till ankars
(förd på gösstake i förstäven) |
|
örlogsfartyg
|
stridsfartyg, fartyg som ingår i nationalstats väpnade styrkor
(ex: hangarfartyg, kryssare, ubåtar, jagare, fregatter, korvetter, torpedbåtar, patrullbåtar och minröjningsfartyg) |
|
kokettera
|
försöka behaga, göra sig intressant genom att visa fram sina egenskaper
(ex: "hon koketterade en smula med att vara mycket frisinnad") |
|
sprund
|
typ av slits i klädesplagg
(på kavaj mitt baktill, från början för att öka rörelsefriheten på långa kavajer, senare modedetalj. Även t ex halssprund på halvöppna skjortor) |
|
septisk
|
som åstadkommer föruttnelse
medicinskt: som har att göra med blodförgiftning eller infektion (septiktank är uppsamlingskärl för avföring i t ex flygplan. Antiseptiskt medel/antiseptikum (plur antiseptika) dödar eller hämmar tillväxt av mikroorganismer – bakterier, svamp osv – på hud och slemhinnor. Vardagligt ofta sammanblandat med desinfektionsmedel, men detta används även på t ex bordytor) |
|
trakterad
|
förtjust
(oftast: inte vara trakterad av, inte sätta värde på) |
|
traktera
|
spela musikinstrument
behandla, bemöta, sköta om person hantera, handskas med (bl a verktyg, vapen, problem. Ex: "Så voro vähl vi kunde tractera denne saken med sådan tysthet", "när hon trakterar två rockringar") erbjuda gäst att äta eller dricka (ex: "Pasteja af tuppkamar åht jag hos Cliffort, då han tracterade de högmögne herrar") underhålla ett sällskap (ex: "hon trakterade dem med roliga historier) |
|
kurtisan
|
finare prostituerad
(ofta verkande i hovmiljö, sällskapsdam. Vanlig i den europeiska överklassen från renässans fram till 1800-tal) |
|
demimondedam
|
prostituerad kvinna från fattigt samhällsskick som försöker efterlikna den förnäma världens levnadssätt, omge sig med lyx
(från franskans demi ’halv-’ och monde ’värld’. I motsats till den högre societetens "hela" värld. Termen myntades av Alexandre Dumas d.y. i dramat Le demi-monde från 1855) |
|
hetär
|
grekisk benämning på prostituerad
(oftast av högre klass, snarast kurtisan, som kunde delta i sällskapsvärlden på samma nivå som männen. En av få självständiga grupper kvinnor utan förmyndare. Gav viss möjlighet att utvecklas andligt) |
|
celest
|
himmelsk, överjordisk
(astronomi: som rör himlavalvet. Celesta föremål. Celesta scenerier) |
|
atrofi
|
förtvining av cell, vävnad eller organ på grund av sjukdomstillstånd
(ex: muskelatrofi vid benbrott, organatrofi vid upphörd hormonell stimulering. Duchennes muskeldystrofi (Jon) leder till atrofi av skelettmuskulaturen) |
|
klärvoajans
|
inom bl a spiritism förmågan att, ofta under abnormt själstillstånd, skåda ting som är dolda för sinnena
(från franskans clairvoyance för klarseende/klarsynthet) |
|
frondör
|
oppositionsman, missnöjd person
(person som fronderar, visar missnöje. Ex: "Den mot regeringen fronderande högern") |
|
adaption
|
anpassning
(överföring av en berättelse från ett medium (t ex bok) till ett annat (t ex film). Även adaptation) |
|
jardinjär
|
skål eller ett mindre bord avsett för rumsväxter eller blomsterarrangemang
|
|
moderation
|
måtta, återhållsamhet, sans
(ex: "Agan giör snälla Barn, när han skeer med moderation") |
|
ad libitum
|
efter behag
|
|
hippolog
|
hästkännare
|
|
fioritur
|
melodiutsmyckning
(ofta i vokala melodier i arior på 1800-talet. Från italienskan fiore – "blomma") |
|
täckhet
|
skönhet
|
|
baggböla
|
avverka skog
(olovligt hugga timmer, hänsynslöst skövla skog) |
|
snugga (verb)
|
tigga sig till ex mat och dryck, snyltgästa, leva på andra av snålhet
|
|
patella
|
knäskål
(anatomisk term) |
|
blamage
|
klavertramp, handling varigenom man skämmer ut sig
|
|
opak
|
ogenomskinlig
(om bl a glas, emalj och ädelsten. Ex: "I transparenta och opaka färger") |
|
antropologi
|
vetenskapen om människan eller människosläktet
(grek antropos "man/människa" och logos "lära". Söker förståelse för sammanhang mellan olika sidor av den mänskliga tillvaron och hennes natur eller avsaknaden av en sådan. Hämtar stoff från många andra vetenskaper. Stärktes under 1800-talet, inte minst med Darwin. Olika betydelse vid olika tider och i olika delar av världen. I Sverige nu i princip synonymt med socialantropologi som betraktar människan som samhällsvarelse. Här läggs stor vikt vid att människan i alla samhällen skapar symboler för att kommunicera med andra eller för att beskriva, tolka och förstå sig själv och sin omvärld) |
|
antropomorf
|
människoliknande
(antropomorfism: föreställningen att t ex djur eller gudar tillskrivs mänskliga egenskaper. Vanligt i polyteistiska religioner, men sker även i Bibeln. Även om tomtar och troll, fabeldjur, tecknade figurer och antropomorfiska dockor vid t ex krocktester. Också när vi antar att djurens beteenden styrs av motiv liknande människans) |
|
loggia
|
täckt gång eller galleri på byggnad som med kolonnad eller arkad är öppen utåt åt en eller flera sidor
(i modern arkitektur övertäckt altan. pl. loggior, ital.) |
|
arkad
|
rad av valvbågar/arkadbågar uppburna av kolonner eller pelare
(bågarna bär i sin tur upp mur, entablement eller tak, från lat. arcus - båge) |
|
kolonn
|
bärande, cirkelrund pelare
(består av bas, skaft och kapitäl. Idén snoddes från Mesopotamien till Grekland) |
|
kolonnad
|
pelargång, rad av kolonner eller pelare som bär upp entablement eller bågar
|
|
fresk
|
väggmålning/muralmålning gjord direkt på fuktig, nylagd kalkputs
(håller längre än "al secco", gjord på torr puts. Freskomåleri förekom överallt i Italien från senmedeltid fram till 1600-talet. Kända verk är Michelangelos "Yttersta domen" i Sixtinska kapellet, samt sådana av da Vinci, Rafael och Botticelli) |
|
antidot
|
motgift
|
|
illuster
|
lysande, mycket framstående och ryktbar/berömd
|
|
marketenteri
|
serveringsställe
(vid arbetsplats eller, särskilt för meniga, vid militärförläggning. Populärt kallat "markan") |
|
kaustik
|
frätande, brännande
(om alkaliskt ämne, med basisk reaktion, inom kemin) |
|
jamboree
|
stort internationellt scoutläger
(sägs betyda "munter tillställning" på indianspråk) |
|
anglisera
|
göra (mera) engelsk
(alltså inte anglifiera!) |
|
koncipiera
|
befruktas
(ex: "Af dessa Ston har 1500 koncipierat") överfört att undfå/frambringa en idé/tanke/plan/utkast på t ex ett konstverk (ex: "Att koncipiera idén är en lätt sak; att utföra den, pröfvar mannen") |
|
deklamatorisk
|
retorisk, högtravande, bombastisk, effektsökande
|
|
bjärt
|
gräll, som framkallar starkt färgintryck, ofta genom att närliggande färger bryter starkt mot varandra
(Ex: "Bjert grönskande granar blanda sig med alldeles gulnade silkesfurur") överfört: starkt framträdande, kraftig, skarp, särskilt i fråga om motsatsförhållande. Ex: "Stå i bjärt motsats till, ett bjärt afbrott") |
|
illumination
|
festlig upplysning
(överfört inom esoterisk tradition om inre upplysning, en högre intuition, och kontakten med överjaget) utsmyckning av handskrift med färglagda initialer, randornament och bilder som belyser texten (en av de vanligaste formerna av bildkonst under medeltiden och in på 1600-talet. Utövarna kallades illuminatörer eller illuminister) |
|
veritabel
|
äkta, sann, "riktig"
(ofta endast bildligt, "en veritabel guldgruva för studenter") |
|
klitter
|
sanddynor
|
|
allokering
|
tillgångsfördelning, fördelning av resurser till olika områden
(ex minnesallokering när ett dataprogram vid uppstart reserverar (allokerar) del av RAM-minnet att ha som resurs vid behov) |
|
bonbonjär
|
godisskål med lock
|
|
humus
|
matjord, nerbrutna växt- och djurdelar i förnan
(mörkfärgad, nästan svart, organisk substans. Utgör på obrukade jordar huvuddelen av översta marklagret. Klassificering: mull - högt ph-värde och daggmaskar ger näringsrik jord med stor omblandning. mår - omrörande djur saknas under bildningsprocess. Tydlig botten. torv - i mossar och kärr förmultnar växtdelarna endast delvis pga syrebrist dy - utfällda humusämnen på sjöbottnar) |
|
machiavellisk
|
samvetslös
|
|
epidermis
|
överhud
(den blodkärlslösa yttersta delen av huden) |
|
legio
|
mycket stort eller oräkneligt antal
(ex: "Exempel av detta slag finnas i legio". Latin för romersk häravdelning) |
|
exegetik
|
bibeltolkningslära
|
|
comme-il-faut
|
passande, korrekt
(fr franska men finns med i SAOL) |
|
gentil
|
elegant, lyxig, som visar stor hänsyn och frikostighet mot andra
|
|
rendera
|
ge i utbyte
|
|
polityr
|
förfining, avputsning, belevenhet
(ofta av ytlig natur. fernissa. Ex: "En salongsherre med hufvudstadens polityr") polering, glans hos polerad yta lack eller dylikt för polering av trä |
|
litterat
|
beläst, bokligt bildad
|
|
berså
|
lövsal, trädgårdsrum av buskar eller träd
(fransk. berceau - vagga) |
|
försaka
|
undvara, avstå från, neka sig
|
|
ärna
|
ämna, avse
|
|
beväring
|
värnpliktig soldat
|
|
palissad
|
försvarsverk av pålar
(befästning som består av stockar nedtryckta i marken, ofta spetsade. Fördel framför mur att det går relativt snabbt att bygga den, därför användes den (ända från forntiden) först och främst för att hjälpa till att försvara tillfälliga läger) |
|
agnat
|
I Rom personer som hörde till samma hushåll (familia)
(även hustru, barn, slavar, klienter ingick) släkting på manssidan, blodsförvant (personer som är släkt med varandra utan kvinnligt mellanled, t ex far och son. Agnatisk succession - arvsrätten överförs genom män Agnatisk tronföljd - kronan ärvs av förstfödde prinsen, till skillnad från kognatisk där den tillfaller äldsta syskonet Agnatisk namnordning - barn och hustru bär mannens släktnamn, gällde till 1982 i Sverige) |
|
polstra
|
vaddera, stoppa möbel med t ex vadd
|
|
pontifikat
|
påveämbete eller en påves ämbetstid
|
|
interregnum
|
mellanregering
(tillfällig styrelse mellan en härskares avgång och valet av efterträdare. I allmänt språkbruk även längre uppehåll i en ledning eller en verksamhet) |
|
kolorit
|
färgverkan, färggivning, färgglans, klangfärg hos en målning eller annan färgkomposition
|
|
pugilist
|
boxare
(från lat pugil - knytnävskämpe. Boxning självklar del av antika OS. De moderna Quensburryreglerna utformades år 1867) |
|
enigmatisk
|
(mycket) svårförklarlig, gåtfull, gäckande
(ex: "Mona Lisas enigmatiska leende") |
|
ikonografi (ikonologi)
|
konstvetenskaplig term som syftar på undersökningen av idéer och motiviskt innehåll (t ex symboliskt eller allegoriskt) i ett konstverk
(ikonologi om konstverks mer allmänna betydelse, historiskt och kulturellt) |
|
kalamitet
|
olycka, missöde, olycklig omständighet / tillstånd av allmän olycka och elände
(Ex: "Beträffande kalamiteten med de överfyllda båtarna, måste man nog taga i betraktande" Ex: "Till de mest förödande kalamiteter, hvaraf ett folk kan hemsökas, hörer utan tvifvel kriget") |
|
valkyria
|
kvinnlig krigare
(i nordisk mytologi ett kvinnligt andeväsen som vid slagfälten i Midgård valde ut de krigare som skulle dö och förde dem med sig till Valhall) |
|
interpellation
|
omfattande fråga i riksdagen, framställd av en riksdagsledamot till statsråd
(del av riksdagens kontrollmakt gentemot regeringen. Interpellera - mer allmänt ställa en fråga till någon) |
|
insurgent
|
deltagare i uppror, upprorsmakare, rebell
(ibland även bildligt: "Litteraturens insurgenter") |
|
evaporera
|
förångas, avdunsta, förmå att övergå i gaform
(Ex: "vätskan har en benägenhet att evaporera", "evaporera vätskan tills bara kristallen finns kvar") |
|
ibidem
|
på anfört ställe, på samma ställe
(ofta i uppsatser då flera källhänvisningar från samma ställe förekommer direkt efter varandra. Förkortas ibid., ib. eller ibm.) |
|
eremitage
|
eremitboning, plats för avskildhet
(vanligen primitiv, rustik lite undanskymd byggnad i 1700-talets trädgårdar och parker. Även om avsides belägna lust-, jaktslott eller lantgårdar) |
|
förvägen / oförvägen
|
djärv, orädd, dristig
(alltså otippat nog samma betydelse, förvägen dock mycket mindre använt) |
|
prejudikat
|
tidigare dom, beslut eller utslag i domstol som fungerar som regel eller vägledning i senare inträffade mål eller ärenden med likartade omständigheter
|
|
resorbera
|
suga upp
|
|
oförvitlig
|
fläckfri
|
|
curare
|
sydamerikanskt pilgift
(orsakar förlamning och andningsstillestånd) |
|
typifiera
|
likrikta, göra likformig, standardisera
(Ex: "Abstraktion innebär också att förvandla till kategori, att typifiera". Tror ung samma som typisera) |
|
expropriation
|
tvångsinlösen, rättsligt förfarande där ägaren av fastighet av hänsyn till allmänna intressen tvingas att mot ersättning avstå från fastigheten eller del av den
(kommunen kan expropriera mark för framtida tätbebyggelse. Andra ändamål: försvar, kommunikationer, elektricitet, värme, vatten och avlopp samt naturvård och friluftsliv) |
|
bilateral
|
tvåsidig/dubbelsidig
(ex: "Leddjurets kropp är symmetrisk och bilateral") ömsesidig/ömsesidigt bindande (jur. om avtal) |
|
espri / esprit
|
rörlig intelligens, kvickhet, spiritualitet
(Ex: "Den skarpa psykologiska träffsäkerheten, elegansen.., espriten med ett ord, saknas") |
|
sekularisering
|
överförande av områden som stått under kyrklig jurisdiktion till världsliga makthavare
(allmänt om processer som innebär att religionen förlorar i betydelse i ett samhälle och i medborgarnas medvetande; religiösa förklaringar ersätts med vad som ses som mer rationella) |
|
celluloid
|
plastsort
(uppfanns 1868. Användes i bl. a. biograffilm och leksaker. Pga stor brandfarlighet är användningsområden inte många längre. Dock i bordtennisbollar) |
|
kamfer
|
vitt, transparent, vaxartat, kristallint ämne med mycket säregen lukt
(vanligt i eteriska oljor och tigerbalsam. Utvinns ur olja från trädet japankamfer) |
|
kaki/khaki
|
sandfärgat till olivgrönt tyg av linne eller bomull
(vanligt i uniformer i varma klimat. Från persiska ordet khak (jord/aska)) |
|
att hamna på glasberget
|
att inte bli gift
(glasberg är ett folkdiktsmotiv som förekommit i de flesta genrer, liksom i myter och folkkonst. Mest känt är sagan Prinsessan på glasberget, där prinsessans hand erbjuds den som kan rida uppför berget till henne) |
|
retrospektiv
|
tillbakablickande
(ofta om utställning eller filmvisning med återblick på en ännu levande konstnärs verk) |
|
dynamisk
|
som har att göra med krafter och rörelser
(ofta i överförd mening, då om åskådning som betonar förändring (och utveckling)) |
|
morula
|
stadium i tidig fosterutveckling, bl a hos människan
(morulan består av klump med många små celler. Övergår genom upprepad celldelning till blastocyst. Kallat mullbärsstadium) |
|
amoriner / kupidoner
|
kärleksgudar ofta gestaltade i konsten som små, nakna, bevingade gossebarn med pil och båge
(Den romerska mytologins kärleksgud hette Cupido (åtrå) eller Amor. Motsvarighet till grek Eros. Amoriner ledsagade i första hand kvinnor, kupidoner män) |
|
marketeri
|
möbeldekor, utskurna bitar av trä, elfenben, horn, m.m. sammanfogade till yttäckande mönster
(skillnad mot intarsia att bitarna här inte är nedsänkta i stommen. Ersatte efter hand intarsia) |
|
kokett
|
behagsjuk, tillgjord
(som genom utstuderat, erotisk eggande uppträdande och raffinerad klädsel vill behaga och bli beundrad. Ofta nedättande. Även om rörelse, gest, föremål: "en kokett min") |
|
serif(f)
|
det tvärstreck som begränsar bokstavsstaplar i serif(f)er/antikvor. (kallas även klack/schattering. Ofta i brödtext. Ursprung hos antika italienska bildhuggare som högg ut extra bit på bokstaven för undvika smuts i dess hörn. Serif(f)er saknas på sanserif(f)er/grotesker)
|
|
schattering
|
skugga eller färgnyans i konstverk, övergång mellan ljust och mörkt parti, skiftning
(schattera: skugga, förse med skiftning, nyanser och alltså fördjupa, försöka variera. Ex: "På det ifrigaste sökte man att kunna åstadkomma någon schattering i klavicymbalernas likformiga ton". Även serif(f)) |
|
biosfär
|
sammanfattande benämning på de delar av jorden där liv kan förekomma, summan av jordens alla ekosystem
(syftar på det tunna skikt – litosfären (100 km av jordskorpan och övre delen av manteln), hydrosfären (vätska, vatten) och atmosfären (gas, luft) – runt jorden som hyser biologiskt liv) |
|
schatull
|
skrin
|