Reading...
Play button
Play button
Use LEFT and RIGHT arrow keys to navigate between flashcards;
Use UP and DOWN arrow keys to flip the card;
H to show hint;
A reads text to speech;
40 Cards in this Set
- Front
- Back
|
adrenalin
|
ett s.k. stresshormon, som insöndras vid t.ex. psykisk stress, hårt fysiskt arbete och sjunkande blodsocker. Försätter kroppen i "alarmberedskap" vid dessa upplevda yttre hot. Bereder kroppen på att fly eller slåss. Hjärtats slagfrekvens ökar. Blodflödet ökar till hjärta och skelettmuskulatur, men minskar till övriga organ. Andningen stimuleras, samtidigt som luftrören vidgas. Prestationsförmågan ökar kortsiktigt
(används som läkemedel vid hjärtstillestånd, svår astma och svåra allergiska reaktioner) |
|
|
teleologi
|
tankeriktning enligt vilken naturskeenden, inte bara handlingar, kan och bör förklaras genom svar på frågan vilket ändamål de tjänar
(ändamålsenligheten kan ses som teleologiskt "gudsbevis", för att det finns någon som skapat, ordnat och styr universum. Hos bl a Platon, Aristoteles, och Leibniz. Behöver dock inte handla om medveten avsikt att tjäna ändamålet. Hos Aristoteles om en 'inbyggt' syfte i varje ting. Inanimata ting som stenar strävar efter vila. För människan högsta målet eudaimonia, typ 'lycka' eller 'blomstring'. Den idéhistoriska betydelsen omätlig. Under antiken utmanades den av atomismen, men dominerade ännu under renässansen. 1600- och 1700-talens nya naturvetenskap och senare darwinismen bröt denna dominans) |
|
|
limbiska systemet
|
sammansatt system av nervceller på tinninglobernas insida, ett överordnat centrum för utvärdering av signaler från kroppen och omvärlden; det sätter värde på och rangordnar händelserna, registrerar deras överlevnadsvärde
(nära samhörighet med hjärnans belöningssystem som utlöser lust och olust, således även med inlärning och minne; vårt beteende baserar sig på att stimulera sådant som ger känslor av välbehag och tvärtom. Tar emot signaler från kroppens inre och dess sinnen, och kontrollerar synliga känsloreaktioner och ändringar i kroppen som tillhör känslorna – hjärtklappning, hudrodnad. Gör en irrationell vid förälskelse pga för stor endorfinutsöndring. Styr sexualiteten. Viktiga anatomiska delar är amygdalan, hippocampus och gyrus cinguli. Av latinets li'mbus för kant, rand) |
|
|
hippocampus
|
del av limbiska systemet som spelar stor roll för korttidsminnet, bildandet av nya minnen och lokalsinnet, vår förmåga att orientera oss rumsligen i tidigare okända områden
(inga minnen lagras här, snarare en omkopplingsstation. Även omkopplingsstation för vissa sinnen, t ex lukt. Har fått namn efter sjöhästen pga sin form) |
|
|
kontamination
|
grammatisk term för sammanblandning av synonyma eller besläktade uttryck
(ex: - "han håller fanan brinnande" - "ta självmord" - "han tillhör en av landslagets bästa spelare" - I uttrycket "nu och då" har "dåd och då" blandats samman med engelskans "now and then" - i "avståndet mellan Göteborg till Stockholm är ..." har "från G till S" blandats med Avståndet mellan G och S", vilket lett till kontaminering av det uttalade) |
|
|
skabrös
|
oanstädig, moraliskt stötande, slipprig
(ex: "en samling skabrösa anekdoter") |
|
|
bronker
|
större luftrör som förgrenar sig från luftstrupens nedre ände och ut till lungornas olika lober
|
|
|
engram
|
minnesspår, den tänkta fysikaliska basen för lagring av minnen i centrala nervsystemet
(forskningsrön visar att minnets fysikaliska kod måste vara belägen i hjärnans synapser, och man tänker sig att inlärning och minne innebär en förändring i synapsernas fysikaliska struktur och i de komplexa kemiska processer som svarar för överföring av information i dem) |
|
|
vitiligo
|
hudsjukdom som ger vita fläckar där det bruna hudpigmentet melanin saknas
(de pigmentbildande cellerna försvinner från överhuden, troligen genom en autoimmun reaktion. Komplext och svårbehandlat, drabbar 1-2 % av befolkningen) |
|
|
metabolism
|
ämnesomsättning
(alla de biokemiska reaktioner som försiggår i levande organismer, processer där näringsämnen och läkemedel tas upp, omvandlas, bryts ner, omsätts till energi och avlägsnas ur kroppen. Grundvalen för livet. Gör det möjligt för celler att växa, föröka sig och underhålla sina strukturer. Indelas grovt i katabolism, sönderdelning av molekyler för att utvinna energi eller mindre byggstenar, och anabolism, uppbyggnad av större molekyler som protein och aminosyror) |
|
|
synkretism
|
religionsblandning, när föreställningar och bruk från två eller fler religioner ingår syntes
(vanligt när två kulturer möts – grekiskt och orientaliskt i hellenismen. Gamla seder kan också leva kvar i ny religion – fornnordiska inslag i ett kristnat Sverige) |
|
|
försynen
|
begrepp i kristen troslära som åsyftar gudomlig påverkan på händelseförloppet på jorden, i synnerhet i människolivet
(Gud anses ingripa för att åstadkomma det som är bäst för oss i ett evigt perspektiv. Försynens händelser låter sig sällan förstås ur ett jordiskt perspektiv. Vi ser bara fragment, lösryckta ur ett evigt, överjordiskt sammanhang) |
|
|
värdenihilism
|
värdeteori som menar att värden är chimäriska, att alla värdeutsagor ("detta är ont") är uttryck för vilje- eller känsloattityder och ingenting som beskriver verkligheten
(får stor konsekvens för synen på moral, juridik och estetik. Dock eg. värderingsneutral uppfattning om värderingars funktion, och ska inte blandas samman med den normativa värdeförnekelse som säger att ingenting är rätt eller fel, utan allt tillåtet. En vanlig missuppfattning att den ena måste leda till den andra. Teorin introducerad av uppsalafilosofen Axel Hägerström 1911, dock given av hans motståndare. Viktig i kulturdebatten fram till 50-talet. Kan möjligen sägas ha påverkat den svenska samhällsutvecklingen) |
|
|
intrinsikalt värde
|
det värde något har enbart i kraft av sina inre egenskaper, sin egen natur, och alltså oberoende av sina konsekvenser och andra yttre omständigheter
(kallas ofta egenvärde eller värde i sig. Exempel: sanning, kunskap, frihet, demokrati, hälsa, skönhet, vänskap, liv, lycka och frånvaro av lidande. Vissa filosofer menar att ingenting har ett intrinsikalt värde, att alla värden är instrumentella) |
|
|
instrumentellt värde
|
det värde som något har som medel till något annat, antingen något med intrinsikalt värde, eller något i sin tur instrumentellt värdefullt
(ex: glass har inget värde i sig men däremot ett instrumentellt, då det får mig att må bra. Även om ett bra medel till något som önskas av någon, antingen med bra sidoeffekter eller bara effektivt) |
|
|
helvetesmaskin
|
ålderdomligt om tidsinställd bomb för attentat, t ex låda fylld med sprängämnen som exploderar efter beräknad tid
(tidigare om skepp som fylldes med sprängämnen och drevs mot broar, dammar och dylikt för att åstadkomma förödelse) |
|
|
transcendent
|
översinnlig, gränsöverskridande
inom filosofi: som det som ligger utanför det mänskliga medvetandet eller fattningsförmågan (motsats till immanent. Distinktionen särskilt viktig inom fenomenologin, som bygger på att endast det immanenta, det i medvetandet (Brentano) eller i kunskapsakten (Husserl) fullständigt givna, kan vara föremål för verklig kunskap) |
|
|
transcendens
|
det att vara transcendent
(latin för 'överskridande') |
|
|
neurotransmittor
|
annat namn på signalsubstans, molekyl som förmedlar en nervsignal på kemisk väg från en nervcell till en annan i nervsystemet
(signalsubstanser inblandade när vi känner. tänker, upplever och minns. Depressioner, neuroser och psykoser kan bero på problem med dessa. Serotonin, dopamin, histamin och adrenalin är vanliga varianter) |
|
|
mantla
|
förse med hölje
(ex mantlad kabel) |
|
|
apokalyps
|
uppenbarelse, uppenbarelsebok, avslöjande av hemligheter (underförstått från Gud)
(idag ofta sammankopplat med sammanbrott, mänsklig undergång och världens ****. Beror på att den mest kända uppenbarelsen är "Johannesapokalypsen" i Bibelns sista bok "Uppenbarelseboken". Skildrar inte själva katastrofen utan bara uppenbarelsen, alltså den yttersta tiden med sin dramatiska förödelse orsakad av Antikrist före Messias ankomst) |
|
|
adobe
|
soltorkat men obränt lertegel för murning av väggar
(ofta förstärkt genom inblandning av halmstrå eller kreaturshår. Hus i adobestil har byggts i många tusen år, idag vanligen med täckande lager av puts) |
|
|
transversaldyner
|
raka sandryggar bildade vinkelrätt mot den förhärskande vindriktningen
(ofta brant läsida och en svagare sluttning mot vindriktningen. Ofta som svärmar i öknen. Kallas i Sahara för elb) |
|
|
noumenal
|
det som existerar genom sig självt oberoende av om det upplevs
(jfr det fenomenella) |
|
|
anatema
|
bannlysning, uteslutning ur kyrkan och församlingens gemenskap
(från början en förbannelseformel, ex 'anathema esto' – 'förbannad vare han') |
|
|
konkordans
|
alfabetisk lista över ord eller ting som uppträder i en skrift eller ett författarskap
(används inom språkvetenskapen bl a för att studera ordfrekvens, samförekomster och hur ett ord används) |
|
|
deficit
|
brist, underskott
(ex: "De inom jubileumsfonden uppkomna deficiten") |
|
|
omnipotens
|
obegränsad makt, allsmäktighet
|
|
|
diabas
|
mörk, basisk, magmatisk bergart som används till monument, skulpturer, gravstenar och heminredning
(relativt vanligt förekommande i Sverige. Kallas även svart granit) |
|
|
gårdvar
|
gårdshund
(av varierande ras, och med varierande uppgifter: vakt- sällskaps-, jakt- och vallhundar) |
|
|
laterit
|
äldre benämning på starkt vittrade röda, bruna och gula jordar, med hög järnhalt
(i nederbördsrika tropiska och subtropiska klimatområden. Näringsfattig och dålig för odling. Kallas även järnsten) |
|
|
halm
|
restprodukt från skördning av olika sädesslag som framför alt används som strö till djur (suger upp urin)
(även till julpynt och foder, men är mycket mer näringsfattigt än hö. Gult och doftlöst) |
|
|
hö
|
torkat vinterfoder för gräsätare
(vallväxter som används är gräs (timotej, ängssvingel), baljväxter (klöver, lusern) och örter (cikoria). Vallfoder som jäses istället för torkas kallas ensilage) |
|
|
träns
|
den vanligaste formen av betsel för vardaglig ridning, av läder och metallspännen
(består av bett som hästen har i munnen, och remtyg, bl a de tyglar (vard tömmar) som kopplar samman hästens mun med ryttarens hand) tät söm för stabilisering av tygkant vid t ex knapphål snöre eller snodd som prydnad på t ex uniformer |
|
|
cikoria
|
flerårig ört med ljusblå blommor
(vilt i sydligaste Sverige samt på Öland och Gotland, där de ofta följer vägrenarna. Odlas ofta, då bladen kan ätas som sallad. Ex på odlade sorter är rosé- och frisésallad) |
|
|
sienna
|
orange-brunt färgpigment
(urspr. från slamning av lera, nu direkt av järnoxid. Pigmentet kallas ibland 'terra di Siena', med hänsyftning till jorden i den italienska staden) |
|
|
ockra
|
jordfärgämne i pigmentform, i gula, röda och bruna nyanser, som bevisligen använts i upp till 20000 år, bl a som kroppssmyckning och till hällristningar. Idag vanlig i konstnärsfärger
(från 1700-talet ofta syntetiskt framställt under benämningen marsfärger. De gula nyanserna förvandlas vid hög värme till röda, vilket bl a ger tegel dess färg) |
|
|
umbra
|
mörkbrunt färgpigment som är en vanlig konstnärsfärg
(jordfärg. Bränd variant har rödare ton) |
|
|
kollagen
|
fiberprotein som utgör 1/3 av allt protein hos däggdjur, framför allt i stödjevävnad som ben, hus, senor och blodkärlsväggar
(ofta mkt motståndskraftigt mot slitande krafter. Används i bl a korvskinn och smink) |
|
|
kudzu
|
mångårig, klängande ärtväxt med ursprung i Japan och Kina
(kan nå höjder på 20 - 30 m i träd och har blivit okontrollerbart ogräs på många håll i världen. I matlagning och medicinalkonst. Studier visar positiv effekt på både bakfylla och vid alkoholsug) |
