Reading...
Play button
Play button
Use LEFT and RIGHT arrow keys to navigate between flashcards;
Use UP and DOWN arrow keys to flip the card;
H to show hint;
A reads text to speech;
29 Cards in this Set
- Front
- Back
|
Ortopedisk Traumatologi
4 grupper som råkar ut för skada |
- Led och ledband
-> distorsion (stukning), subluxation, luxation - Sena -> ruptur - Muskel -> kontusion, blödning, ruptur - Skelett -> frakur |
|
|
Subluxation
|
=stukning, lederna dras
|
|
|
Luxation
|
= Lederna slits
|
|
|
Muskelskada
+läkning |
- God blodförsörjning
- Stor läkningsyta - Liten rupturdiastas ("glipa") -> goda läkningsbetingelser -> kräver ej operation |
|
|
Vad innebär en fraktur
|
En fraktur är inte endast en skada på skelettet
En fraktur kan även innebära x kärlskador x nervskador x skelettskador x muskelskador x ledbandsskador Även ledband skadas och Polystrukturer som ser till attsenorna ligger på rätt plats |
|
|
Frakturlokalisation
|
Som vuxen kan man få skador i metafysik och diafysen.
Barn kan även få frakturer på epifysen och fysen (tillväxtlinjen). Frakturer på fysen kan leda till att en benbrygga bildas, detta kan ge tillväxtstörningar. |
|
|
Frakturlokalisation
Barn Vuxna |
Barn har en annan typ av skelett, de växer och de har därför mindre kalk i sitt skelett. Skelettet är mjukare.
Frakturer delas in i två grupper; Inkompletta och kompletta. Barn får oftast inkompletta, dessa delas i sin tur in i tre undergrupper: -Böjning utan fraktur (Inte ens en spricka) - Greenstick (Skelettet har ej gått av helt och hållet, detta är en klassisk benfraktur) - Infraktion (Benet har tryckts ihop men inget har gått sönder) Vuxna får oftast Kompletta Frakturen har då gått igenom båda sidorna |
|
|
Frakturutseende
5 st |
Tvär
Sned Spiral Komminut ( flera olika fragment i det hela Kompression (tex kota i kotpelare som tryckts ihop.detta är en vanlig osteoporosfraktur. Denna typ av fraktion likna Infraktion, men här har benet gått sönder.) |
|
|
Stabilitet
Vad ger en stabil respektive instabil fraktur |
Stabilitet avgörs av förhållandena runtomkring den faktiska frakturen
STABIL FRAKTUR - Frakturändarna är intryckta i varandra så att D en mekaniska stabiliteten är intakt. --> ex kompressionsfraktur INSTABIL FRAKTUR - majoriteten av alla fraktur - behöver stabiliseras ( behöver stöd för att läka) |
|
|
2:a Klassifikation
2 grupper |
Öppna frakturer
( sår som går genom huden) Slutna frakturer (Även om man skrapar handen vid en cykelolycka så räknas detta till en sluten fraktur) |
|
|
Öppna frakturer
3 grupper |
1. Sår _< 1 cm (genomstick)
2. Sår > 1 cm, men ingen muskeldefekt 3. Stor mjukdelsskada, substansdefekt 3A. Adekvat mjukdelssträckning möjlig utan plastikkirurgisk lambåplastik (mjukled går att sy ihop) 3B. Kräver någon typ av lambåplastik (tar då vävnad från annan del av kroppen) 3C. Som A eller B men dessutom kärlskador. Kräver reparation. |
|
|
Frakturläkning
Vad utmärker ben och hur går läkningen till? |
- Ben är unikt i det att det läker utan ärr, dvs ny normal benvävnad bildas
- Vid fraktur påbörjas ett förlopp där vilande stamceller börjar dela sig hastigare än vid en malign tumör (cellerna är mkt potenta) |
|
|
Vad är det första som händer vid en fraktur?
|
När ben bryts uppstår alltid en lokal kärlskador som ger upphov till ett hematom
|
|
|
Vad är det andar som händer vid en fraktur?
|
Kärlskadan gör att benet närmast frakturen dör.
Osteoclasterna äter den döda vävnaden. Tittar man på frakturen 10 dagar efter att skadan skett ser man att frakturspalten är större än vad den var från början. |
|
|
Vad är det tredje som händer vid en fraktur?
|
Det döda benet resorberas.
Subperiostala stamceller utdifferentieras, beroende på de lokala förhållandena, till osteoblaster, chondroblaster, eller fibroblaster. |
|
|
Hur påverkar syreförhållandena och stabiliteten stamcellsdifferentieringen.
|
- Hög vävnads pO2
-> benvävnad - Låg vävnads pO2 -> broskvävnad - Instabilitet -> fibrös bindväv (Därför är det bra med gipsar eftersom dessa förbättrar läkningen) |
|
|
Vanära detfjärde som händer efter en fraktur?
|
Cellproliferationen leder till en spolformig uppdrivning = callus
Först bildas brosk och fibrös vävnad, vilka succesivt omvandlas till ben |
|
|
Fixation av fraktur. Finns två undergrupper
|
Fixation av fraktur är viktig för stabilitet.
1. Yttre fixation a. (Plast) gips --x skena --x cirkulär (måstefixera leden proximalt + distraktion om frakturen) b. Extern fixation c. Sträckbehandling 2. Inre fixation = osteosyntes a. Fraktufragmenten fixeras till varandra med hjälp av skruvar, spikar, plattor, ståltrådar |
|
|
Vilken typ av fixation används vid en led och lednära fraktur
|
Platt och skruv osteosyntes
|
|
|
Vilken typ av fixation används vid en Diafysfraktur
|
Då frakturen är lång används märgspik (denna kommer få sitta kvar efter läkning)
|
|
|
Extern fixator
Vad används den för? |
- Svåra öppnanfrakturer
- Snabb fixation hos multitrauma med många diafysfrakturer - Temporärt för att stabilisera lednärafraktur tills mjukdelarna tillåter intern fixation |
|
|
Varför använda extern fixation då man fått en fraktur vid ledytor
|
Efter en fraktur vid ledytorna kan man få posttraumatisk artros.
Det är viktigt att få ihop delarna av frakturen så exakt som möjligt så att man får så lite artros som möjligt |
|
|
Rehabilitering
|
- Börjar så snart reposition/fixation utförts (syftet med fixation är att patienten ska kunna gå upp och röra sig så snabbt som möjligt)
- Viktigaste terapueten =patienten själv -- sjukgymnast -> stödjer och instruerar ---1. Icke immobiliserade kroppsdelar tränas aktivt ---2. Höglägder i vila minskar smärt-svullnad ---3. Aktiv rörelseträning av skadad extremitet ---4. Gångträning med kryckor vid fraktur på benet OBS! Det tar mycket längre tid för mjukdelarna att läka och åtgå normal funktion än det tar för skelettet |
|
|
Frakturläkningstid
Vad läker snabbt? |
Ålder - barn
Frakturens läge - metafys Frakturens typ - spiral (ju störrefraktionsyta desto snabbare läkning) Doslokationsgrad - odilocerad Uppkomstsätt - lågenergi Repositionen - gott läge Fixationen - stabil |
|
|
Energimängd vid frakturer
2 typer |
- Högenergi
-- Trafikolycka, fall från höjd --- Sämre prognos för läkning - Lågenergi -- snubbling, fall från stol/ säng --- bättre prognos för läkning |
|
|
Frakturläkningstid
Vad läker långsamt? |
Ålder - äldre
Frakturens läge - diafys Frakturens typ - tvär Dislokationsgrad - dislocerad Uppkomstsätt - högenergi Reposition - dåligt läge Fixationen - instabil |
|
|
Frakturförekomst ålder
< 15 |
Frekvens - vanlig
Mekanism - låg energi Lokalisation - meta + epifys Kroppsdel - underarm, nyckelben |
|
|
Frakturförekomst
15- 50 år |
Frekvens - ovanligt
Mekanism - hög energi Lokalisation - diafys Kroppsdel - femur, tibia |
|
|
Frakturförekomst
> 50 år |
Frekvens - vanligt
Mekanism - låg energi Lokalisation - metafys Kroppsdel - höft, knä, handled |
