Sinnena

Front 1

Vad är det för skillnad mellan stavarnas och tapparnas funktion, samt vad har de för relation till gula fläcken i ögat?

Back 1

Stavarna: registrerar ljuskontraster, alltså svart/vitt. Ligger som tätast precis utanför gula fläcken. (stavar och tappar ligger ytterst i näthinnan längst bort från glaskroppen)

tapparna: registrerar färg samt ansvarar för skärpan. Gula fläcken innehåller endast tappar (möjliggör skarp-/detaljseende).

Front 2

Redogör för vilken väg en nervimpuls som aktiverats av ett beröringsstimuli löper från huden på höger stortå och till slutstationen i hjärnloben. Var omkopplingen sker och vilken lob som utgör slutstation ska ingå. (1)

Back 2

- Sensoriska nervceller i huden skickar en nervimpuls till ryggmärgen som går in i ryggmärgen på lumbal (L5) nivå

- impulsen förs genom spinalganglier, in till bakre hornet och vidare upp till hjärnstammen.

- Omkoppling sker genom synaps upp till neuron nr 2 som byter sida i hjärnstammen.

Front 3

Redogör för vilken väg en nervimpuls som aktiverats av ett beröringsstimuli löper från huden på höger stortå och till slutstationen i hjärnloben. Var omkopplingen sker och vilken lob som utgör slutstation ska ingå. (2)

Back 3

- Därefter fortsätter den vidare till vänster talamus, där en ytterligare omkoppling sker till neuron nr 3.

- Denna för informationen vidare till somatosensoriska storhjärnbarken i hjässloben som har hand om känsel.

Front 4

Beskriv ögats olika skikt med dess olika delar och nämn (dvs beskriv inte ingående)någon funktion hos de olika skikten. (1)

Back 4

Hornhinnan = är en genomskinlig hinna där ljuset börjar brytas när det passerar in mot ögat.

Senhinnan = omsluter resten av ögat och är dess yttersta vägg i ögongloben.

Åderhinnan = där blodkärlen i ögongloben breder ut sig.

Näthinna = där sinnescellerna finns (tappar och stavar) och tar emot synintrycken och skickar vidare.

Regnbågshinnan = reglerar pupillens storlek och därmed insläppet av ljus.

Pupillen = hål som släpper in ljus.

Front 5

Beskriv ögats olika skikt med dess olika delar och nämn (dvs beskriv inte ingående) någon funktion hos de olika skikten. (2)

Back 5

Linsen = reglera skärpan (ackommodation) med hjälp av muskler i ögat

Ciliarkroppen = håller fast linsen med hjälp av fibrer, är muskeln för ackommodation

Glaskroppen = geleartad massa som fyller utrymmet mellan linsen och näthinnan. Ger ögat form och bidrar till ljusbrytningen

Fovea centralis = fördjupning i gula fläcken, rakt bakom pupillen. Platsen för ögats detaljseende.

Synnerv = informationen som leds till hjärnan går via synnerven som bildas av ganglieceller närmast glaskroppen.

Front 6

Beskriv var ögats kammarvätska bildas och vilken väg den rinner i ögat innan den töms i venblodet.

Back 6

- Kammarvatten bildas genom filtrering av blodplasma genom kapillärer i ciliarkroppen.

- Den cellfria vätskan strömmar långsamt genom pupillen till rummet mellan regnbågshinna och hornhinna, absorberas sedan genom Schlemms kanal och dräneras tillbaka till blodsystemet.

Front 7

Tre strukturer i ögat saknar blodförsörjning. Vilka? Hur får dessa näringstillförsel samt hur flödar denna näringsvätska i ögat? Svaret ska inkludera bildningsplats, flödesväg, utlopp.

Back 7

Linsen, hornhinnan och glaskroppen. Dessa får näring via kammarvattnet, plasma som filtreras genom kapillärerna i ciliarkroppen. Vätskan sipprar långsamt genom pupillen och absorberas genom väggen till Schlemms kanal som är lokaliserad i kammarvinkeln som är övergången mellan regnbågshinnan och hornhinnan och sedan vidare ut i venblodet.

Front 8

Redogör för hur infallande ljus kan nå synnerven samt skillnaden mellan stavarnas och tapparnas funktion och lokalisation.

Back 8

Ljuset kommer in i ögat och når tappar och stavar som skickar synimpulsen vidare till interneuron. Den i sin tur skickar impulsen vidare till ganglionceller, vilkas axon bildar synnerven som leder impulsen till synområdena i nackloberna i storhjärnans bark.

Front 9

Beskriv på vilken väg en synimpuls som träffat en synreceptor på retinas nasala del i höger öga fortleds ända bort till syncentrum.

Back 9

- Synimpulsen fortleds genom synnerven (II:a kranialnerven) via interneuronen och gangliecellerna.

- Den fortsätter sedan i synnerven förbi synnervskorsningen, där den byter sida, för att ledas till talamus där det bildas synapser/omkoppling med nervceller som skickar informationen vidare till syncentrat i nackloben i synbarkens vänstra sida.

Front 10

Beskriv mellanörats delar, deras funktion samt var mellanörat är förbundet med ytter-respektive innerörat. (1)

Back 10

Mellanörat förbinds till ytterörat genom trumhinnan. Denna sätts i vibration av ljudvågor och sätter hammaren, stigbygeln och städet i svängning i samma frekvens som ljudvågen. Stigbygeln slår då på ovala fönstret så att vibrationen fortsätter in i snäckan. Innerörat är förbundet med mellanörat via ovala fönstret.

Front 11

Beskriv mellanörats delar, deras funktion samt var mellanörat är förbundet med ytter-respektive innerörat. (2)

Back 11

Örontrumpeten hör också till mellanörat och förbinder mellanörat till svalget. Runda fönstret är precis som ovala fönstret ett membran mellan inner- ytteröra.

Front 12

Beskriv hur en ton (= luftvåg) utanför örat kan uppfattas av hjärnan som just en ton. Det ska framgå vilka strukturer som vidareförmedlar luftvågen och om den omvandlas till någonting annat under sin väg. (1)

Back 12

Luftvågen träffar ytterörat och leds sedan via hörselgången till trumhinnan. Denna sätts i svängning och fortleder vibrationerna genom hammaren, städet och stigbygeln.

Front 13

Beskriv hur en ton (= luftvåg) utanför örat kan uppfattas av hjärnan som just en ton. Det ska framgå vilka strukturer som vidareförmedlar luftvågen och om den omvandlas till någonting annat under sin väg. (2)

Back 13

-Stigbygeln slår på det ovala fönstret så att vibrationerna fortsätter i snäckan (cochlia) där ljudvågen blir en vätskevåg eftersom snäckan är fylld med vätska till skillnad mot där ljudvågen har färdats innan.

Front 14

Beskriv hur en ton (= luftvåg) utanför örat kan uppfattas av hjärnan som just en ton. Det ska framgå vilka strukturer som vidareförmedlar luftvågen och om den omvandlas till någonting annat under sin väg. (3)

Back 14

- Snäckan har basilarmembran som sätts i svängning av vågen så att hörselcellernas hår gnuggas mot tektorialmembranet.

- Hårets rörelse depolariserar cellen och vågen omvandlas till en elektrisk impuls.

Front 15

Beskriv hur en ton (= luftvåg) utanför örat kan uppfattas av hjärnan som just en ton. Det ska framgå vilka strukturer som vidareförmedlar luftvågen och om den omvandlas till någonting annat under sin väg. (4)

Back 15

Hörselcellen skickar då vidare signalen via synaps till sensoriska nervfibrer som samlas ihop till VIII kranialnerven. Kranialnerven går via hjärnstammen till talamus och vidare till hörselcentret i temporalloben.

Front 16

Beskriv i rätt ordning vilka strukturer en ljudimpuls passerar på sin väg från öronmusslan tills den når n. Vestibulococclearis (n.VIII)

Back 16

öronmussla-ytterörat- hörselgången- trumhinnan – hammaren – städ - stigbygeln- ovala fönstret- vätskefyllda snäckan - basilarmembranet – hörselceller/specialiserade hårceller-tektorialmembranet - nervfibrer- VIII kranialnerven vestibulocochlearis.

Front 17

Vilken funtion har utriculus och sacculus? (=otolitorganen)

Back 17

De registrerar tyngdkraften och ger nervsystemet information och huvudets läge i förhållande till lodlinjen - påverkar vår balans.

Front 18

Hur är båggångarna uppbygda?

Back 18

Båggångarna är tre cirkelformade kanaler som är mot varandra vinkelrätt placerade. Inuti finns en trögflytande båggångsvätska. I varje båggång finns en utbuktning, ampulla, där hårceller ligger i en del av bågväggen. Sinneshåren omges av en geléaktig massa, cupula, som kan röras fritt fram och tillbaka i ampullen.

Front 19

var är luktcellerna placerade?

Back 19

I ett sinnes/luktepitel överst i näshålan.

Front 20

vad är adaptation?

Back 20

Minskad känslighet för varaktigt/konstant stimuli. Ex. man slutar känna en viss lukt efter ett tag eftersom luktcellerna främst reagerar på förändringar (skyddsmekanism).