• Shuffle
    Toggle On
    Toggle Off
  • Alphabetize
    Toggle On
    Toggle Off
  • Front First
    Toggle On
    Toggle Off
  • Both Sides
    Toggle On
    Toggle Off
  • Read
    Toggle On
    Toggle Off
Reading...
Front

Card Range To Study

through

image

Play button

image

Play button

image

Progress

1/22

Click to flip

Use LEFT and RIGHT arrow keys to navigate between flashcards;

Use UP and DOWN arrow keys to flip the card;

H to show hint;

A reads text to speech;

22 Cards in this Set

  • Front
  • Back

Vad upplever drygt 40% av de tandlösa med avtagbara proteser?

De uppgav att de hade svårigheter att tugga hårda saker som hårt bröd eller äpple.

Vilka är konsekvenserna av att bli tandlös?

X Fysiska och anatomiska



X Biomekaniska



X Nutritionella



X Psykosociala



X Fonetiska

Vad är viktiga frågor att ta upp innan en ny protes börjar tillverkas?

X Anamnes
– Ostrukturerad intervju
– Strukturerad intervju



X Medicinering – muntorrhet



X Överkänslighet & Allergier



X Matvanor



X Protesbärare hur länge?



X Varför ny protes?

Vad tittar man på extraoralt?

Ansiktshöjden både framifrån och i profil.

Vad tittar man på intraoralt?

X Kristor


- Är de resorberade ngnstans = ounderstödd slemhinna.



X Relationen ök/uk



X Tungan



X Intaorala muskler



X Saliv



X Slemhinna



X Befintliga proteser


- Jämföra betthöjd bl.a.

Vad har protesen för funktion?

X Återställa tuggfunktionen



X Ersätta förlust av tänder och
alveolarutskott



X Ge stöd åt mjukvävnaden och
åstadkomma ett harmoniskt utseende



X Bidraga till en god psykosocial funktion
hos patienten

Vilka faktorer bidrar till protesens retention?

X Undertryck


- Där ett inhägnat område har lägre tryck
än området runt omkring



X Adhesion


- Den molekylära vidhäftning som finns
mellan två kroppar vid nära kontakt



X Kohesion


- Bindningen mellan molekyler och atomer i
ett material



X Muskulatur



X Tyngdkraften



X Ocklusion och artikulation

Vilka muskler ses som retinerande muskler?

X Vestibulärt
- M. buccinator
- M. orbicularis oris



X Lingualt
- M. genioglossus
- Mm. linguae intrinsic

Vilka muskler ses som dislokerande muskler?

X Vestibulärt
- M. masseter
- M. mentalis
- M. depr angulus oris
- Raphe pter. mand



X Lingualt
- M. mylohyoideus
- M. pterygoideus medialis
– Mm. linguae extrinsic

Vilka anatomiska strukturer bör man beakta?

X Frenula


- Under tungan


- Alla i vestibulum


- Protesen får anpassas så den inte ligger på dessa strukturer



X Raphe Pterygomandibulae


- Fäster in i Trigonum retromolare så protesen kan inte sträcka sig allt för långt bak på dessa.

Vad använder man bitschabloner till? (fr. nästa plattprotetikföreläsn.)

X Fastställa relationen ök/uk


X Överföra den relationen till artikulator


X Fastställa ocklusionsplanet


X Fastställa tändernas placering


X Fastställa estetiken

Hur går arbetet till med bitschablonerna?

1. Börja med ök. Fastställ längden på incisiverna genom att titta hur mkt av tänderna som ska synas under läppen. Är individuellt hur mkt som bör synas men referensmåttet ligger på ca 1mm under överläppen. Pat. är med och bestämmer.



2. Ocklusionsplanet ska framifrån ligga parallellt med pupillinjen



3. Ocklusionplanet ska även ligga parallellt med Camperska planet som man ser i profil. Camperska planet är en tänkt linje mellan tragus och näsvinge.



4. Bitschablonerna ska ge läppstöd så att det ser naturliga ut.


- Ibland får man göra ordentliga utbyggnader för att ge läppstöd och ibland får man smälta bort lite så det inte "ser ut som en snus" under läppen.



5. Uk-schablonen anpassas sedan efter ök-schablonen.



6. Längden på uk-incisiverna ska vara i höjd med underläppen.



7. Höjden i bakre partierna för inte vara lägre än trigonum retromolares höjd.



8. Sedan tittar man på sekundära stödytor som ligger mot protesen



9. Ocklusionsytorna på uk- och ök-schabloner ska vara parallella i RP.



10. Se upp för felaktig styrning pga för tjock basplatta som schablonerna vilar på. Man måste ibland slipa till den.



11. Innan man skickar in till teknikern måste man bestämma färg och form på tänderna.


- Är pat. nöjd med gamla protesens tandform (tex diastema i front el. dyl.) kan man skicka med ett avtryck på den gamla protesen till teknikern.



12. Måste även välja tandstorlek

Vilka saker märker man ut på schablonerna?

X Medellinje



X Hörntandslinje



X Mimiklinje



X Retentionsfåror för att kunna kontrollera bettregistrering och ett index med tex Inprint Bite.

Hur slår man in gipsavtrycket i artikulatorn?

X Man går efter medelvärden. Därför sätter man kondylbanans lutning på 30 grader. Vinklarna i Bonwills triangel sätts som 15 grader.

Vad tittar man på då man har fått tanduppsättningen?

X RP stämmer i munnen


X Balanserad ocklusion och artikulation


X Betthöjd


X Patienten kan utföra mimiska rörelser utan
att protesbasen interfererar med frenula
och muskelfästen



X Att tandfärgen harmoniserar med
patientens färger


X Att tandform & tandstorlek harmoniserar
med patientens ansikte


X Att mittlinjen stämmer med ansiktets
mittlinje


X Att tändernas ställning med avseende på
lutning, rotation, diastemata etc verkar
naturliga för patienten



X Att fonetiken är bra
- Kan pat. säga S, V, F, R
- Jämför utformning på gammal och ny
protes avseende tanduppsättning och basmaterial

Om tanduppsättningen passar bra, vad ska man göra innan pressning?

Id-märka och bestämma basfärg.

Vad gör man med de pressade och putsade proteserna vid inslagning?

De fixeras mot varandra i ett konstruerat RP-läge som borde ligga ca 1 mm från IP. Man använder avbrutna tändstickor och gult klibbvax för att fixera proteserna på det sättet.



Man får ej skymma incisiver och sexor.



Vid inslagning används vaselin på protesens slemhinnesidor som isolering. Bomull används i vissa områden för blockering av kristatoppar och ev. underskär.

I vilken ordning gör man inslipningen då man fått den pressade protesen?

1. Ocklusion i RP


- Helst kontakt på alla tänder



2. Artikulation


Laterootrusion - Helst kontakt på alla tänder


Mediotrusion - 3 kontakter


Protrusion - 3 kontakter på vardera sida om mittlinjen



3. Ocklusion i IP


- Helst alla tänder i kontakt



Vart ska man slipa för att få kontakter i IP?

Slipning sker i FOSSAN. Endast på kuspen om den tar i alla lägen.

Vart ska man slipa om man vill ha fler kontakter i laterotrusion? (Arbetssidan)

Slipa på fasetterna och använd BULL-metoden (Buccal Upper, Lingual Lower). Detta för att man ej vill slipa på bärande kuspar.

Vart ska man slipa om man vill ha fler kontakter i mediotrusion? (balanssidan)

Om det blir tidigt kontakt gör man fasettslipning på den del av kuspen som minst påverkar kontakten i RP samt övrig ocklusion och artikulation.



Interferensfrihet skapas sedan mellan RP och IP efter inslipningen är klar.

Vilka hjälpmedel används vid inslipningen?

X Artikulationspapper



X Liten karborondumborr



X Paraffin + pimpsten