• Shuffle
    Toggle On
    Toggle Off
  • Alphabetize
    Toggle On
    Toggle Off
  • Front First
    Toggle On
    Toggle Off
  • Both Sides
    Toggle On
    Toggle Off
  • Read
    Toggle On
    Toggle Off
Reading...
Front

Card Range To Study

through

image

Play button

image

Play button

image

Progress

1/7

Click to flip

Use LEFT and RIGHT arrow keys to navigate between flashcards;

Use UP and DOWN arrow keys to flip the card;

H to show hint;

A reads text to speech;

7 Cards in this Set

  • Front
  • Back
  • 3rd side (hint)

Opioidrotation - vad är det och varför kan läkaren välja att göra detta?

Opioidbehandling kan leda till toleransutveckling, d.v.s. att smärtlindrande effekt avtar trots doshöjning.




För att undvika eller komma till rätta med toleransutvecklingen kan man testa byta till annan opioid. På så vis kan effekt bibehållas och doshöjning undvikas, vilket också minskar risk för biverkningar.

Förklara projicerad smärta

Smärta upplevs i den kroppsdel där den skadade nervens nociceptorer är belägna.

Förklara allodyni

När beröring, temperaturstimuli och tryck, som normalt sett inte ska orsaka en smärtupplevelse, framkallar smärta.

Förklara hyperalgesi

En smärtsam retning ger ett förstärkt smärtsvar.

Vid långvarig smärta aktiveras helt andra områden än vid akut smärta. Man brukar säga att hjärnans plasticitet förändras vid långvarig smärta. Beskriv med medicinska termer de områden som aktiveras och hur de ger sig till uttryck. Använd följande begrepp: amygdala, default mode, arousal, hippocampus, illnessresponses

Vid akut smärta ses aktivitet i somatosensoriska cortex, prefrontala cortex och till viss del limbiska strukturer. Vid långvarig kontinuerlig smärta kommer andra områden i hjärnan att aktiveras i högre grad. Associationsprocesser som tidigare huvudsakligen förlades i prefrontalcortex har nu omdistribuerats till frontalcortex och djupare strukturer i hjärnan. Dessa områden är direkt eller idirekt kopplade till amygdala och påverkan på desa strukturer kan hos patienter uttryckas som en ökad oro eller rädsla. Smärtan har därmed ändrat karaktär från att vara en akut och intermittent larmsignal till en konstant upplevelse av obehag. Detta leder till en ökad aktivitet i områden som reglerar vakenhet och vila. Hjärnans subkortikala strukturer har nu en högre basaktivitet även i vila, d.v.s. hjärnans viloläge ("default mode") är nu fördröjt, vilket kan leda till en symtombild som i mycket liknar utmattningstillstånd med en känsla av energilöshet. Paralellt med aktivering av de limbiska strukturerna sker en sekundär ökad aktivitet ("arousal") i sensoriska kortikala områden. Detta kan leda till att vissa patienter upplver även andra sensoriska stimuli än smärta som starka och obehagliga, d.v.s. patienterna får en ökad känslighet för ljud, ljus, smak och lukt. Denna reaktion ses även vid akuta smärttillstånd som exempelvis huvudvärk och vid alla typer av stresstillstånd.

Förklara vad som händer rent fysiologisk vid akut smärta

Akut smärta har en skyddsfunktion för att informera hjärnan om en skada. Vid akut smärta reagerar kroppen med en kraftig stressreaktion: förhöjt blodtryck och puls, ökad andningsfrkvens och "arousal" (ökad medvetandegrad). Vid stress aktiverar hypotalamus det endokrina och det autonoma nervsystemet.



- Det endokrina nervsystemet aktiverar binjurarna genom ett system som kallas HPA-axeln (innefattande hypotalamus, hypofysen och binjurar):



Vid akut smärta och därmed akut stressreaktion frisätts CRF (kortikotropinfrisättande hormon) från hypotalamus. CRF leder till att ACTH (adrenokortikotropt hormon) frisätts från adenohypofysen ut i blodet. ACTH binder till receptorer i binjurebarken, vilket i sin tur resulterar i att kortisol (kroppens eget kortison) frisätts till blodet. Från binjuremärgen frisätts paralellt hormonerna adrenalin och noradreanlin.



Kortisol bidrar till mobilisering av fria fettsyror medan adreanlin och noradrenalin medför en redistribution av blodflödet från hud och viscera till muskulatur. Syftet med detta är att förbereda kroppen för flykt och kamp (fight or flight).



- Det sympatiska nervsystemets aktivitet ökar vid akut stress, vilket leder till en ökad frisättning av noradrenalin som binder till adrenerga receptorer i målorganen vilket i sin tur elder till bl.a. ökad hjärtfrekvens, slagvolym & kontraktionsskraft i hjärtmuskulaturen. Aktivering av sympatiska systemet påverkar även binjuremärgen och dess frisättning av adrenalin och noradrenalin till blodet. Till skillnad från det endokrina systemet, som tar minuter till timmar att aktivera, reagerar det sympatiska n.s. redan inom några sekunder.

Skyddsfunktion


Hormoner


Effekter


sympatiska n.s.

Förklara SIA (stressinducerad analgesi)

En kraftig stressprovokation kan leda till SIA, d.v.s. ökad tolerans för smärta under en begränsad tid.



Från ett evolutionärt perspektiv kan SIA ses som en del av "fight or flight"-reaktionerna eftersom minskad smärtkänslighet är fördelaktigt för den hotade individen.