Study your flashcards anywhere!

Download the official Cram app for free >

  • Shuffle
    Toggle On
    Toggle Off
  • Alphabetize
    Toggle On
    Toggle Off
  • Front First
    Toggle On
    Toggle Off
  • Both Sides
    Toggle On
    Toggle Off
  • Read
    Toggle On
    Toggle Off
Reading...
Front

How to study your flashcards.

Right/Left arrow keys: Navigate between flashcards.right arrow keyleft arrow key

Up/Down arrow keys: Flip the card between the front and back.down keyup key

H key: Show hint (3rd side).h key

A key: Read text to speech.a key

image

Play button

image

Play button

image

Progress

1/103

Click to flip

103 Cards in this Set

  • Front
  • Back

Deduktivt perspektiv;

Ett synsätt på relationen mellan teorioch forskningspraxis där den senare genomförs utifrån hypoteser och idéer somhärleds ur teorier.




från det generella till det konkreta. Väljer enmodell/påstående/ teori – och hittar data som passar denna för att prövamodellen/teorin.

Induktivt perspektiv;

Ett synsätt på relationen mellan teori och forskningspraxis där teorin genereras utifrån praktiken.




från det konkreta till get generella. Genomobservationer, ser hur fenomenet uppträder, letar mönster, söker effekter – ochmönster av dessa effekter. Man utgår ifrån data.

Abduktion

– både induktion och deduktion, forskaren rör sig mellan teori och empiri och låter förståelsen successivt växa fram. T.ex. läkaren – ser observationer, symptom – teori – prövar botemedel genom medicine – patienten blir antigen frisk eller kommer tillbaka då testa läkaren ny hypotes/teori.

Positivism;

En kunskapsteoretisk ståndpunkt som säger att man ska tillämpa naturvetenskapens metoder på studiet av den sociala verkligheten.




naturvetenskapligt ideal, distanserande avforskningsprocessen, verktyg skall användas för att bearbeta empiriStäller sig objektivt, armlängdsavstånd. Tillämpar naturvetenskapliga metoder på samhällsämnen.

Paradigm;

Beskriver en uppsättning åsikter och föreskrifter som påverkar forskare i en viss disciplin beträffande det som ska studeras, hur forskningen konkret ska utföras och hur resultaten ska tolkas.

Ontologi;

En teori om arten av sociala företeelser.

Objektivism;

En ontologisk ståndpunkt som går ut på att sociala företeelser och deras innebörder har en existens som är oberoende av sociala aktörer.

Hermeneutik –

tolkande ideal, det viktigaste instrumentet i forskning är forskaren själv vid bearbetande av empirin.

Konstruktionism/ Konstruktivism;

En ståndpunkt inom ontologin som innebär att sociala företeelser och deras mening är något som sociala aktörer kontinuerligt får till stånd.

Forskningsdesign;

Betecknar hur insamling och analys av data gått till. En ram för insamling och analys.

Fallstudie;

En detaljerad och ingående analys av ett enda fall.

Komparativ design;

Ingriper en jämförelse mellan två eller fler fall i syfte att illustrera en existerande teori eller generera teoretiska kunskaper som en följd av motsatta resultat på bygger på jämförelsen i fråga.

Kvasi experiment;

Liknar ett laboratorieexperiment, men som inte till fullo uppfyller alla de krav som hör till detta.

Longitudinell undersökning;

Man samlar in data från ett sample vid minst två tillfällen.

Tvärsnittsdesign;

En forskningsdesign som innebär att man samlar in data om mer än ett fall och tillfälle i syfte att få fram kvantitativa och kvalitativa data som rör en eller fler variabler som sedan ska analyseras för att upptäcka olika variation- och sambandsmönster.

Forskningsmetod;

Utgör en teknik för insamling av data

Reliabilitet;

Den utsträckning i vilken ett mått på ett begrepp är stabilt eller pålitligt.

Intern reliabilitet;

Den utsträckning i vilken de indikatorer som utför en skala är samstämmiga med varandra.

Interbedömarrelabilitet;

Den utsträckning i vilken två eller fler individer är överens om hur data skall bedömas och kodas.

Intrabedömmarrelabilitet;

Den utsträckning i vilken en viss individ bedömer eller kodar data på ett likartat sätt vid två olika tillfällen.

Stabilitet;

man måste fråga sig om måttet över tid är så pass stabilt att man kan vara övertygad om arr de resultat som gäller ett urval av respondenter inte fluktuerar.

Replikbarhet;

Den utsträckning i vilken resultaten från en viss undersökning kan upprepas.

Validitet;

I vilken utsträckning ett mått på ett begrepp verkligen ger et bild av de begreppet.

Intern validitet;

Frågan om i vilken utsträckning ett resultat som inbegriper ett kausalt förhållande mellan två eller fler variabler är riktigt eller giltigt.

Extern validitet;

Berör frågan om huruvida resultaten från en undersökning kan generaliseras utöver den speciella undersökningskontext i vilken undersökningen genomfördes.

Ekologisk validitet;

Detta rör frågan om huruvida samhällsvetenskapliga resultat är tillämpliga i människors vardag.

Ytvaliditet;

Står för i vilken grad en indikator kan spegla innehållet i ett visst begrepp.

Samtidig validitet;

Går ut på att relatera ett mått till ett kriterium som man vet att tex människor skiljer sig utifrån och som är relevant för begreppet i fråga.

Predikativ validitet;

En forskare använder sig av framtida kriterium och inte ett som finns i nuet.

Konvergent validitet;

Man bedömer validiteten hos ett mått med andra mått på begreppet som utvecklats med hjälp av ett annat tillvägagångssätt.

Begrepp;

Ett namn som ges till en kategori och som organiserar observationer och idéer utifrån gemensamma drag.

Indikator;

Ett mått som används för att referera till ett begrepp då inget direkt mått finns tillgängligt.

Faktoranalys;

Används i samband med et stort antal variabler för att ta reda på om det finns någon tendens att grupper av variabler har samband med varandra.

Urval/ sample/ stickprov;

Den del av populationen som väljs för ett studium.

Population;

Helheten av de enheter varifrån ett urval görs.

Urvalsram;

En förteckning över alla de enheter som ingår i den populationen ur vilket ett urval skall göras.

Representativt urval;

Ett urval som speglar populationen på ett korrekt sätt.

Urvalsbias;

En skevhet när det gäller samplets eller urvalets representativitet som beror på sannolikheten att några medlemmar av populationen/urvalsramen ska komma med i urvalet är låg eller icke existerande.

Sannolikhetsurval;

Ett urval som valts ut på slumpmässiga grunder där varje enhet i populationen har samma chans att komma med i urvalet.

Obundet slumpmässigt urval;

Ett urval eller stickprov där varje enhet i populationen har samma chans att komma med i urvalet.

Systematiskt urval;

Man väljer enheter direkt från urvalsramen, dvs utan att använda någon slumptabell.

Stratifierat slumpmässigt urval;

Ett urval där enheterna valts ut slumpmässigt från en population som delats upp i kategorier eller strata (skikt).

Kluster urval;

En urvalsteknik där forskaren initialt bestämmer sig för olika urvalsområden (kluster) och därefter gör urvalen av enheter från dessa kluster.

Bekvämlighetsurval;

Ett urval som görs för att enheterna är lättillgängliga för forskaren.

Snöbollsurval;

Forskaren får en initial kontakt med ett mindre antal individer som är relevanta för undersökningen frågeställning och därefter får hjälp med kontakt med andra individer.

Kvoturval;

Ett urval som på ett icke slumpmässigt sätt har hämtats från en population på grundval av den relativa proportionen av kategorier av människor som finns i populationen.

Samplingsfel;

Skillnaden mellan ett slumpmässigt urval och den population som det hämtats från.

Svarsfrekvens;

Utgör den procentuella del av samplet som faktiskt besvarar frågorna.

Bortfall;

Består av den procentuella del av samplet som inte besvarar frågorna.

Strukturerad intervju;

En intervjuform där alla respondenter får exakt samma frågor i exakt samma ordningsföljd och med samma formulering.

Semistrukturerad intervju;

Intervjuaren ställer frågor utifrån en generellt hållen intervjuguide där det också är möjligt att variera ordningsföljden mellan frågorna.

Ostrukturerad intervju;

En intervju form där intervjuaren vanligtvis bara har en lista eller frågeställningar som ska behandlas under intervjun.

Intensivintervju;

Synonym med ostrukturerad intervju.

Kvalitativ intervju;

beskrivning av ostrukturerade och semistrukturerade intervjuer.

Djupintervju;

Ostrukturerade eller semistrukturerade intervjuer som berör färre frågeställningar men på ett mer ingående sätt.

Fokuserade intervjuer;

Öppna frågor till respondenten som berör en specifik situation eller händelse som är av relevans för dem och av intresse för forskaren.

Fokusgrupp;

En form av gruppintervju där de förutom ledaren finns flera deltagare närvarande.

Gruppintervju;

Ett antal gruppmedlemmar diskuterar många olika frågeställningar som bara delvis behöver vara relaterade till varandra.

Muntlig traditions intervju/ muntlighistoria;

Ostrukturerad eller semistrukturerad intervju där man ber respondenten att dra sig till minnes vissa skeenden från sitt liv och reflektera över dessa.

Livsberättelseintervju;

En metod som liknar den som förekommer i muntlig historia, men målet är att få fram respondentens hela historia och bakgrund.

Strukturerande observationer;

En teknik där forskaren använder sig av explicit formulerade regler för observation och registrering av beteenden.

As libitium-

urval; En urvalsmetod där man registrerar vad som händer under den tid då observationen genomförs.

Beteende urval;

En urvalsmetod där en hel grupp observeras och observatören registrerar vem eller vilka som är inblandade i ett visst beteende.

Deltagande observation;

En metod som innebär att forskaren under en längre period lever i en social miljö och observerar bland annat beteenden.

Icke-deltagande observation;

Observatören iakttar det som sker i en miljö med deltar inte.

Ostrukturerad observation;

Man använder sig ej av ett observationsschema för registrering av olika beteenden.

Enkel observation/ styrd observation;

Observatören är inte delaktig, påverkar inte situationen och miljön och kan heller inte ses av deltagarna.

Cohens kappa;

Ett mått på graden av överenstämmelser mellan hur två observatörer kodar samma faktorer.

Reaktiva effekten;

En term som används för att beskriva hur undersökningspersonens svar och/eller reaktion påverkas av medvetenheten om att de deltar i en undersökning.

Försökskaninseffekten;

Man är medveten att man är studerad och vill göra ett gott intryck.

Rolleffekten;

Personer som observeras har en tendens att gå in i vad de tror är en "önskvärd roll".

Själva undersökningen som påverkningsfaktor;

Faktumet att forskaren är närvarande i en situation där det vanligtvis inte finns några forskare kan förändra beteenden.

Systematisk skevhet i reaktionerna;

I förstahand rör intervjuer och enkäter där respondenten svarar på en uppsättning frågor på ett systematisk med skevt sätt.

Sekundäranalys;

En analys av data som görs utav forskare som inte varit inblandade i insamlingen av dessa data och vars syfte de ursprungliga forskarna inte haft eller tänkt sig.

Kvantitativ forskning;

En forskning där man vanligtvis lägger tyngden på kvantifiering vid insamling och analys av data.

Variabel;

En egenskap i termer av vilken olika enheter kan variera.

Intervallvariabel;

En variabel där avståndet mellan en variabels kategorier är lika stort överallt.

Kvotvariabel;

En intervallvariabel med en absolut nollpunkt.

Ordinalvariabler;

En variabel vars kategorier kan rangordnas, men där avstånden mellan kategorierna inte är lika stora.

Nominalvariabler;

en variabel som inbegriper kategorier som inte går att rangordnas.

Dikotom variabel;

en variabel med endast två kategorier.

Univariat analys;

Analys av en variabel i taget.

Spridningsmått;

Statistiskt mått som i likhet med vidd och standardavvikelse sammanfattar graden av variation i en fördelning.

Standardavvikelse;

Ett mått på spridningen runt medelvärdet.

Bivariat analys;

Studiet av två variabler vid en enda analys.

Kausalitet;

En inriktning på att etablera orsakssamband mellan variabler och inte enbart relationer eller samvariationer mellan dem.

Multivariat analys;

En granskning av tre eller fler variabler i samma analys.

Korrelation;

Ett mått som tillämpas vid analysen av intervall/kvot/ordinalvariabler vars syfte är att bestämma styrkan i och riktningen på den relation som finns mellan variablerna.

Hypotes;

Ett oftast välgrundat antagande som formuleras i syfte att prövas; hypotesen rör en möjlig relation mellan två eller fler variabler.

Kvalitativ forskning;

En forskning där man vanligtvis lägger tyngden på ord och inte på siffror vid insamling av analys och data.

Naturalism;

En term som innebär ett åtagande att anta den naturvetenskapliga metodens principer, att man är trogen arten av de företeelser som studeras och innehar en syn på forskning där man strävar efter att minimera den störning som artificiella metoder för datainsamling innebär.

Etnometodologi;

syftar till förståelse av hur den sociala ordningen skapas och formas genom samtal och samspel.

Emotionalism;

bygger på ett intresse för subjektet och en strävan att fånga "insidan" av upplevelser och erfarenheter och har en inriktning på människors inre verklighet.

Respondent validering;

Är den process där en forskare förmedlar sina resultat till de människor som varit föremål ör eller på annat sätt ingått i undersökningen. Syftet är att få bekräftelse på att den beskrivningen som forskaren förmedlat är riktigt.

Triangulering;

Användningen av mer än en metod eller data källa vid studiet av en social företeelse i syfte att få en extra kontroll av resultatets giltighet och relevans.

Diskurs analys;

Ett angreppsbegrepp vid analysen av samtal och andra typer av diskurser som lägger tonvikten på hur olika versioner av verkligheten skapas eller uppnås med hjälp av språket.

Narrativ analys;

Ett angreppssätt för att ta fram och analysera data som kan fåna den tidsmässiga ordning som människor upptäcker i det de har varit med om och för in i sina berättelser.

Analytisk induktion;

Ett angreppssätt vid analys av data där forskaren försöker komma fram till universella förklaringar genom att fortsätta med datainsamlingen tills inga avvikande eller negativa fall hittas som strider mot en hypotetisk förklaring till en företeelse.

Grundad teori;

Ett synsätt på analys av kvalitativa data som syftar på att generera teori ur data genom att skapa en passform mellan de två.

Flermetodsforskning;

En term som används för att beskriva en forskning där både kvalitativ och kvantitativ strategi kombineras med varandra.

Ontologiska frågor:

Frågan om hur ser världen/verkligheten ut? t.ex. är elefanter farliga?

Epistemologiskafrågor:

Hur skall vi kunna ta reda på detta?




t.ex. deltagande studier?


t.ex. sekundär data/tidigare forskning t.ex. observation studie/experiment

Referensramen –

aktuella teorier, metoder, tidigare forskning som är till ämnet