Metod

Front 1

Deduktivt perspektiv;

Back 1

Ett synsätt på relationen mellan teorioch forskningspraxis där den senare genomförs utifrån hypoteser och idéer somhärleds ur teorier.

från det generella till det konkreta. Väljer enmodell/påstående/ teori – och hittar data som passar denna för att prövamodellen/teorin.

Front 2

Induktivt perspektiv;

Back 2

Ett synsätt på relationen mellan teori och forskningspraxis där teorin genereras utifrån praktiken.

från det konkreta till get generella. Genomobservationer, ser hur fenomenet uppträder, letar mönster, söker effekter – ochmönster av dessa effekter. Man utgår ifrån data.

Front 3

Abduktion

Back 3

– både induktion och deduktion, forskaren rör sig mellan teori och empiri och låter förståelsen successivt växa fram. T.ex. läkaren – ser observationer, symptom – teori – prövar botemedel genom medicine – patienten blir antigen frisk eller kommer tillbaka då testa läkaren ny hypotes/teori.

Front 4

Positivism;

Back 4

En kunskapsteoretisk ståndpunkt som säger att man ska tillämpa naturvetenskapens metoder på studiet av den sociala verkligheten.

naturvetenskapligt ideal, distanserande avforskningsprocessen, verktyg skall användas för att bearbeta empiriStäller sig objektivt, armlängdsavstånd. Tillämpar naturvetenskapliga metoder på samhällsämnen.

Front 5

Paradigm;

Back 5

Beskriver en uppsättning åsikter och föreskrifter som påverkar forskare i en viss disciplin beträffande det som ska studeras, hur forskningen konkret ska utföras och hur resultaten ska tolkas.

Front 6

Ontologi;

Back 6

En teori om arten av sociala företeelser.

Front 7

Objektivism;

Back 7

En ontologisk ståndpunkt som går ut på att sociala företeelser och deras innebörder har en existens som är oberoende av sociala aktörer.

Front 8

Hermeneutik –

Back 8

tolkande ideal, det viktigaste instrumentet i forskning är forskaren själv vid bearbetande av empirin.

Front 9

Konstruktionism/ Konstruktivism;

Back 9

En ståndpunkt inom ontologin som innebär att sociala företeelser och deras mening är något som sociala aktörer kontinuerligt får till stånd.

Front 10

Forskningsdesign;

Back 10

Betecknar hur insamling och analys av data gått till. En ram för insamling och analys.

Front 11

Fallstudie;

Back 11

En detaljerad och ingående analys av ett enda fall.

Front 12

Komparativ design;

Back 12

Ingriper en jämförelse mellan två eller fler fall i syfte att illustrera en existerande teori eller generera teoretiska kunskaper som en följd av motsatta resultat på bygger på jämförelsen i fråga.

Front 13

Kvasi experiment;

Back 13

Liknar ett laboratorieexperiment, men som inte till fullo uppfyller alla de krav som hör till detta.

Front 14

Longitudinell undersökning;

Back 14

Man samlar in data från ett sample vid minst två tillfällen.

Front 15

Tvärsnittsdesign;

Back 15

En forskningsdesign som innebär att man samlar in data om mer än ett fall och tillfälle i syfte att få fram kvantitativa och kvalitativa data som rör en eller fler variabler som sedan ska analyseras för att upptäcka olika variation- och sambandsmönster.

Front 16

Forskningsmetod;

Back 16

Utgör en teknik för insamling av data

Front 17

Reliabilitet;

Back 17

Den utsträckning i vilken ett mått på ett begrepp är stabilt eller pålitligt.

Front 18

Intern reliabilitet;

Back 18

Den utsträckning i vilken de indikatorer som utför en skala är samstämmiga med varandra.

Front 19

Interbedömarrelabilitet;

Back 19

Den utsträckning i vilken två eller fler individer är överens om hur data skall bedömas och kodas.

Front 20

Intrabedömmarrelabilitet;

Back 20

Den utsträckning i vilken en viss individ bedömer eller kodar data på ett likartat sätt vid två olika tillfällen.

Front 21

Stabilitet;

Back 21

man måste fråga sig om måttet över tid är så pass stabilt att man kan vara övertygad om arr de resultat som gäller ett urval av respondenter inte fluktuerar.

Front 22

Replikbarhet;

Back 22

Den utsträckning i vilken resultaten från en viss undersökning kan upprepas.

Front 23

Validitet;

Back 23

I vilken utsträckning ett mått på ett begrepp verkligen ger et bild av de begreppet.

Front 24

Intern validitet;

Back 24

Frågan om i vilken utsträckning ett resultat som inbegriper ett kausalt förhållande mellan två eller fler variabler är riktigt eller giltigt.

Front 25

Extern validitet;

Back 25

Berör frågan om huruvida resultaten från en undersökning kan generaliseras utöver den speciella undersökningskontext i vilken undersökningen genomfördes.

Front 26

Ekologisk validitet;

Back 26

Detta rör frågan om huruvida samhällsvetenskapliga resultat är tillämpliga i människors vardag.

Front 27

Ytvaliditet;

Back 27

Står för i vilken grad en indikator kan spegla innehållet i ett visst begrepp.

Front 28

Samtidig validitet;

Back 28

Går ut på att relatera ett mått till ett kriterium som man vet att tex människor skiljer sig utifrån och som är relevant för begreppet i fråga.

Front 29

Predikativ validitet;

Back 29

En forskare använder sig av framtida kriterium och inte ett som finns i nuet.

Front 30

Konvergent validitet;

Back 30

Man bedömer validiteten hos ett mått med andra mått på begreppet som utvecklats med hjälp av ett annat tillvägagångssätt.

Front 31

Begrepp;

Back 31

Ett namn som ges till en kategori och som organiserar observationer och idéer utifrån gemensamma drag.

Front 32

Indikator;

Back 32

Ett mått som används för att referera till ett begrepp då inget direkt mått finns tillgängligt.

Front 33

Faktoranalys;

Back 33

Används i samband med et stort antal variabler för att ta reda på om det finns någon tendens att grupper av variabler har samband med varandra.

Front 34

Urval/ sample/ stickprov;

Back 34

Den del av populationen som väljs för ett studium.

Front 35

Population;

Back 35

Helheten av de enheter varifrån ett urval görs.

Front 36

Urvalsram;

Back 36

En förteckning över alla de enheter som ingår i den populationen ur vilket ett urval skall göras.

Front 37

Representativt urval;

Back 37

Ett urval som speglar populationen på ett korrekt sätt.

Front 38

Urvalsbias;

Back 38

En skevhet när det gäller samplets eller urvalets representativitet som beror på sannolikheten att några medlemmar av populationen/urvalsramen ska komma med i urvalet är låg eller icke existerande.

Front 39

Sannolikhetsurval;

Back 39

Ett urval som valts ut på slumpmässiga grunder där varje enhet i populationen har samma chans att komma med i urvalet.

Front 40

Obundet slumpmässigt urval;

Back 40

Ett urval eller stickprov där varje enhet i populationen har samma chans att komma med i urvalet.

Front 41

Systematiskt urval;

Back 41

Man väljer enheter direkt från urvalsramen, dvs utan att använda någon slumptabell.

Front 42

Stratifierat slumpmässigt urval;

Back 42

Ett urval där enheterna valts ut slumpmässigt från en population som delats upp i kategorier eller strata (skikt).

Front 43

Kluster urval;

Back 43

En urvalsteknik där forskaren initialt bestämmer sig för olika urvalsområden (kluster) och därefter gör urvalen av enheter från dessa kluster.

Front 44

Bekvämlighetsurval;

Back 44

Ett urval som görs för att enheterna är lättillgängliga för forskaren.

Front 45

Snöbollsurval;

Back 45

Forskaren får en initial kontakt med ett mindre antal individer som är relevanta för undersökningen frågeställning och därefter får hjälp med kontakt med andra individer.

Front 46

Kvoturval;

Back 46

Ett urval som på ett icke slumpmässigt sätt har hämtats från en population på grundval av den relativa proportionen av kategorier av människor som finns i populationen.

Front 47

Samplingsfel;

Back 47

Skillnaden mellan ett slumpmässigt urval och den population som det hämtats från.

Front 48

Svarsfrekvens;

Back 48

Utgör den procentuella del av samplet som faktiskt besvarar frågorna.

Front 49

Bortfall;

Back 49

Består av den procentuella del av samplet som inte besvarar frågorna.

Front 50

Strukturerad intervju;

Back 50

En intervjuform där alla respondenter får exakt samma frågor i exakt samma ordningsföljd och med samma formulering.

Front 51

Semistrukturerad intervju;

Back 51

Intervjuaren ställer frågor utifrån en generellt hållen intervjuguide där det också är möjligt att variera ordningsföljden mellan frågorna.

Front 52

Ostrukturerad intervju;

Back 52

En intervju form där intervjuaren vanligtvis bara har en lista eller frågeställningar som ska behandlas under intervjun.

Front 53

Intensivintervju;

Back 53

Synonym med ostrukturerad intervju.

Front 54

Kvalitativ intervju;

Back 54

beskrivning av ostrukturerade och semistrukturerade intervjuer.

Front 55

Djupintervju;

Back 55

Ostrukturerade eller semistrukturerade intervjuer som berör färre frågeställningar men på ett mer ingående sätt.

Front 56

Fokuserade intervjuer;

Back 56

Öppna frågor till respondenten som berör en specifik situation eller händelse som är av relevans för dem och av intresse för forskaren.

Front 57

Fokusgrupp;

Back 57

En form av gruppintervju där de förutom ledaren finns flera deltagare närvarande.

Front 58

Gruppintervju;

Back 58

Ett antal gruppmedlemmar diskuterar många olika frågeställningar som bara delvis behöver vara relaterade till varandra.

Front 59

Muntlig traditions intervju/ muntlighistoria;

Back 59

Ostrukturerad eller semistrukturerad intervju där man ber respondenten att dra sig till minnes vissa skeenden från sitt liv och reflektera över dessa.

Front 60

Livsberättelseintervju;

Back 60

En metod som liknar den som förekommer i muntlig historia, men målet är att få fram respondentens hela historia och bakgrund.

Front 61

Strukturerande observationer;

Back 61

En teknik där forskaren använder sig av explicit formulerade regler för observation och registrering av beteenden.

Front 62

As libitium-

Back 62

urval; En urvalsmetod där man registrerar vad som händer under den tid då observationen genomförs.

Front 63

Beteende urval;

Back 63

En urvalsmetod där en hel grupp observeras och observatören registrerar vem eller vilka som är inblandade i ett visst beteende.

Front 64

Deltagande observation;

Back 64

En metod som innebär att forskaren under en längre period lever i en social miljö och observerar bland annat beteenden.

Front 65

Icke-deltagande observation;

Back 65

Observatören iakttar det som sker i en miljö med deltar inte.

Front 66

Ostrukturerad observation;

Back 66

Man använder sig ej av ett observationsschema för registrering av olika beteenden.

Front 67

Enkel observation/ styrd observation;

Back 67

Observatören är inte delaktig, påverkar inte situationen och miljön och kan heller inte ses av deltagarna.

Front 68

Cohens kappa;

Back 68

Ett mått på graden av överenstämmelser mellan hur två observatörer kodar samma faktorer.

Front 69

Reaktiva effekten;

Back 69

En term som används för att beskriva hur undersökningspersonens svar och/eller reaktion påverkas av medvetenheten om att de deltar i en undersökning.

Front 70

Försökskaninseffekten;

Back 70

Man är medveten att man är studerad och vill göra ett gott intryck.

Front 71

Rolleffekten;

Back 71

Personer som observeras har en tendens att gå in i vad de tror är en "önskvärd roll".

Front 72

Själva undersökningen som påverkningsfaktor;

Back 72

Faktumet att forskaren är närvarande i en situation där det vanligtvis inte finns några forskare kan förändra beteenden.

Front 73

Systematisk skevhet i reaktionerna;

Back 73

I förstahand rör intervjuer och enkäter där respondenten svarar på en uppsättning frågor på ett systematisk med skevt sätt.

Front 74

Sekundäranalys;

Back 74

En analys av data som görs utav forskare som inte varit inblandade i insamlingen av dessa data och vars syfte de ursprungliga forskarna inte haft eller tänkt sig.

Front 75

Kvantitativ forskning;

Back 75

En forskning där man vanligtvis lägger tyngden på kvantifiering vid insamling och analys av data.

Front 76

Variabel;

Back 76

En egenskap i termer av vilken olika enheter kan variera.

Front 77

Intervallvariabel;

Back 77

En variabel där avståndet mellan en variabels kategorier är lika stort överallt.

Front 78

Kvotvariabel;

Back 78

En intervallvariabel med en absolut nollpunkt.

Front 79

Ordinalvariabler;

Back 79

En variabel vars kategorier kan rangordnas, men där avstånden mellan kategorierna inte är lika stora.

Front 80

Nominalvariabler;

Back 80

en variabel som inbegriper kategorier som inte går att rangordnas.

Front 81

Dikotom variabel;

Back 81

en variabel med endast två kategorier.

Front 82

Univariat analys;

Back 82

Analys av en variabel i taget.

Front 83

Spridningsmått;

Back 83

Statistiskt mått som i likhet med vidd och standardavvikelse sammanfattar graden av variation i en fördelning.

Front 84

Standardavvikelse;

Back 84

Ett mått på spridningen runt medelvärdet.

Front 85

Bivariat analys;

Back 85

Studiet av två variabler vid en enda analys.

Front 86

Kausalitet;

Back 86

En inriktning på att etablera orsakssamband mellan variabler och inte enbart relationer eller samvariationer mellan dem.

Front 87

Multivariat analys;

Back 87

En granskning av tre eller fler variabler i samma analys.

Front 88

Korrelation;

Back 88

Ett mått som tillämpas vid analysen av intervall/kvot/ordinalvariabler vars syfte är att bestämma styrkan i och riktningen på den relation som finns mellan variablerna.

Front 89

Hypotes;

Back 89

Ett oftast välgrundat antagande som formuleras i syfte att prövas; hypotesen rör en möjlig relation mellan två eller fler variabler.

Front 90

Kvalitativ forskning;

Back 90

En forskning där man vanligtvis lägger tyngden på ord och inte på siffror vid insamling av analys och data.

Front 91

Naturalism;

Back 91

En term som innebär ett åtagande att anta den naturvetenskapliga metodens principer, att man är trogen arten av de företeelser som studeras och innehar en syn på forskning där man strävar efter att minimera den störning som artificiella metoder för datainsamling innebär.

Front 92

Etnometodologi;

Back 92

syftar till förståelse av hur den sociala ordningen skapas och formas genom samtal och samspel.

Front 93

Emotionalism;

Back 93

bygger på ett intresse för subjektet och en strävan att fånga "insidan" av upplevelser och erfarenheter och har en inriktning på människors inre verklighet.

Front 94

Respondent validering;

Back 94

Är den process där en forskare förmedlar sina resultat till de människor som varit föremål ör eller på annat sätt ingått i undersökningen. Syftet är att få bekräftelse på att den beskrivningen som forskaren förmedlat är riktigt.

Front 95

Triangulering;

Back 95

Användningen av mer än en metod eller data källa vid studiet av en social företeelse i syfte att få en extra kontroll av resultatets giltighet och relevans.

Front 96

Diskurs analys;

Back 96

Ett angreppsbegrepp vid analysen av samtal och andra typer av diskurser som lägger tonvikten på hur olika versioner av verkligheten skapas eller uppnås med hjälp av språket.

Front 97

Narrativ analys;

Back 97

Ett angreppssätt för att ta fram och analysera data som kan fåna den tidsmässiga ordning som människor upptäcker i det de har varit med om och för in i sina berättelser.

Front 98

Analytisk induktion;

Back 98

Ett angreppssätt vid analys av data där forskaren försöker komma fram till universella förklaringar genom att fortsätta med datainsamlingen tills inga avvikande eller negativa fall hittas som strider mot en hypotetisk förklaring till en företeelse.

Front 99

Grundad teori;

Back 99

Ett synsätt på analys av kvalitativa data som syftar på att generera teori ur data genom att skapa en passform mellan de två.

Front 100

Flermetodsforskning;

Back 100

En term som används för att beskriva en forskning där både kvalitativ och kvantitativ strategi kombineras med varandra.

Front 101

Ontologiska frågor:

Back 101

Frågan om hur ser världen/verkligheten ut? t.ex. är elefanter farliga?

Front 102

Epistemologiskafrågor:

Back 102

Hur skall vi kunna ta reda på detta?

t.ex. deltagande studier?

t.ex. sekundär data/tidigare forskning t.ex. observation studie/experiment

Front 103

Referensramen –

Back 103

aktuella teorier, metoder, tidigare forskning som är till ämnet