Reading...
Play button
Play button
Use LEFT and RIGHT arrow keys to navigate between flashcards;
Use UP and DOWN arrow keys to flip the card;
H to show hint;
A reads text to speech;
140 Cards in this Set
- Front
- Back
|
Vad är shifting baseline och hur påverkar det oss?
|
Shifting baselines är när ens referensramar ändras med tiden. Då miljötillståndet ändras ändras också det vi anser vara normalt och då i förlängning vår ambitionsnivå för i vilket skick miljön ska bevaras
|
|
|
Vem förvaltar resursen?
|
Offentlig resurs: EU, staten, myndighet, kommun
Privat resurs: Ägaren Uppdelad resurs: flera gemensamma förvaltare Informell förvaltning: frivillig förvaltning Intressenter: De som påverkas av resursen & förvaltningen |
|
|
Vilka delar måste man ta hänsyn till för hållbar utveckling?
|
De tre huvudaspekterna är det sociala, ekonomin och miljön. När alla tre är i balans har vi en hållbar utveckling.
|
|
|
Vad innebär hållbart nyttjande?
|
Ett hållbart nyttjande fokuserar på två aspekter:
Produktionsförmågan och påverkan på miljön i övrigt. Man vill bruka resursen så att produktionen bibehålls samtidigt som man inte minskar biodiversiteten eller skadar miljön. |
|
|
Nämn några naturresurser (biotiska/abiotiska, förnyelsebara/icke förnyelsebara)
|
Förnyelsebara:
- Biotiska: Fisk, alger, ekosystemtjänster etc - Abiotiska: Vind, vågor, vatten Icke förnyelsebara: - Abiotiska: Olja, gas, plats (kan ev återanvändas) |
|
|
Hur beräknas en miljörisk?
|
Konsekvenserna av att något händer * sannolikheten att det ska hända
|
|
|
Vad innebär ekosystemsatsen?
|
Det är en förvaltningsstrategi för bevarande och hållbart utnyttjande av naturresurer som också inkluderar rättviseaspekter. Den ser människan som en del av ekosystemet och bygger på försiktighetsprincipen
|
|
|
Princip 1-3 av ekosystemansatsen
|
1) Samhällets intresse bestämmer förvaltningens mål
2)Förvaltningen bör vara decentraliserad i största möjliga utsträckning för att engagera och balasera lokala och allmäna intressen 3) Effekter på andra ekosystem bör beaktas. |
|
|
Princip 4 av ekosystemansatsen
|
Ekosystemets värde ska förstås ur ett ekonomiskt perspektiv och förvaltningen bör reducera subventioner som leder till utarming av biologisk mångfald samt skapa incitament som främjar den och hållbart utnyttjande samtidigt som kostnader och vinster integeras efter möjlighet.
|
|
|
Princip 5, 7 och 8 av ekosystemansatsen (ESS)
|
5: Ekosystemets stuktur och funktion ska bevaras för att säkra ekosystemtjänser.
7: ESS bör tillämpas på lämplig skala i tid och rum 8: Då tidsfördröjningar påverkar ekosystemprocesser bör långsiktiga mål sättas. |
|
|
Princip 6 av ekosystemansatsen samt försiktighetsprincipen
|
6: Ekosystem bör förvaltas inom ramen för dess funktioner och försiktighetsprincipen bör beaktas.
Försiktighetsprincipen: Avsaknad av full vetenskaplig bevisning kan inte användas som argument för att inte vidta åtgärder vid hot mot biodiversiteten. |
|
|
Princip 9-12 av ekosystemansatsen (ESS)
|
9: Förvaltningen måste acceptera att förändring är oundvikligt.
10: ESS bör integrera bevarandet av biologisk mångfald och nyttjandet av denna. 11: All tillgänglig information skall tas hänsyn till 12: ESS bör involvera alla relevanta samhällssektorer och vetenskapliga discipliner |
|
|
Vad är DPSIR?
|
DPSIR är en modell för ett miljöproblems livscykel:
- Drivkraft: Ökad turism längs kusten - Press: Fler hamnar, buller, utsläpp - Status: Areal och kvalitet hos bottnar - Inverkan: Minskad areal, förändrad artsammansätt. - Respons: Planeringsregler (strandskyddet m.m) |
|
|
Vad är ekosystemtjänser?
|
De varor och tjänster som människan får av naturen
Finns 4 typer: Stödjande, reglerande, producerande, kulturella |
|
|
Vad är stödjande ekosystemtjänser?
|
Processer som ser till att biologiska system fungerar, som näringsvävens dynamik, biologisk mångfald, livsmiljö och systemets resistens.
Ex biogeokemiska kretslopp och primärproduktion |
|
|
Vad är reglerande ekosystemtjänster?
|
Processer som reglerar förlopp av betydelse för människan, påverkar klimat och luftkvalitet, bevarar sediment, minskar övergödning, reglerar vattenflöden etc
|
|
|
Producerande ekosystemstjänser?
|
Resurser vi använder direkt som livsmedel, råvaror, energi, kemikalier, utsmyckning, genetiska resurser, utrymme och vattenvägar
|
|
|
Kulturella ekosystemtjänster?
|
Naturliga företeelser som ger upplevelser, estietiska värden, lugn, hälsa, avkoppling, inspiration, andliga världen.
Ex bada, dyka |
|
|
Vad är en författningstext?
|
Författning är samlingsnamnet för lagen, förordningen och föreskriften. Vi ska till exempel lära oss svergies miljöförfattningar. Typ?
|
|
|
Vad är en lag/ förordning/ föreskrift och hur/ av vem stiftas dom?
|
Grundlagen stiftas av riksdagen och det måste vara ett val i mellan två röstningar.
Lagar stiftas av riksdagen ofta på förslag från regeringen och är ofta väldigt generella. Förordningar beslutas av regeringen och är regler, ofta för hur statliga myndigheter ska arbeta och är lite mer specifika än lagar. Föreskrifter fastläggs av myndigheter (ex. HaV) och är mer detaljerade/ lokalanpassade regler utifrån förordningen och lagen. |
|
|
Vad är de materiella/ formella reglerna?
|
De materiella reglerna benämner själva innehållet i lagen, vad du får och inte får göra (krav) medan de formella reglerna behandlar hur man ska använda lagen, hur man ska göra det man får / inte får göra.
|
|
|
Hur tolkas lagar och vilka hjälpmedel finns?
|
För att tolka en lag kan man titta på förarbetet, som är en förklarande text till lagen (dock inte giltligt om det som står går i konflikt med lagen). Även praxis, doktrin och sedvänja kan hjälpa till att tolka lagen. Det som står i lagen är dock absolut, även om det går emot ovanstående hjälpmedel.
|
|
|
Hur prioriteras olika lagar om de är i konflikt med varandra?
|
En nyare lag går före en äldre lag.
Speciallagar går före vanliga lagar Lagar går före förordningar som i sin tur går före föreskrifter. |
|
|
Hur tillsätts befattningsposter i verk och domstolar?
(Verk som i migrationsverket) |
Verk - Regeringen utser en generalsekreterare & styrelse, men ska vara politiskt ostyrt.
Domstolar - Domstolsverket utser då ingen politik ska vara inblandad för att undvika ministerstyre. |
|
|
Vad skiljer landsting från länsstyrelse?
|
Landstinget är politiskt styrt och väljs reginalt via val
Länsstyrelsen är en statlig myndighet. All myndighetsutövning ska ligga på länsstyrelsen. |
|
|
Vad är miljöbalkens mål?
|
- Främja hållbar utveckling
- Vi och kommande generationer ska ha en god miljö - Naturen har ett eget skyddsvärde - Vi har ett förvaltningsansvar Miljöbalkens mål är styrande. |
|
|
Vilka är MB:s fem grundstenar och hur anser förarbetet att de ska tolkas?
|
1) Hälsa och miljö ska skyddas
2) Natur och kultursområden ska skyddas och vårdas 3) Den biologiska mångfalden ska bevaras 4) En god hushållning av mar och vatten ska tryggas. 5) Återanvändning och återvinning ska främjas Tolkas genom de 16 nationella miljökvalitetsmålen. |
|
|
Vilka är de 16 nationella miljökvalitetsmålen?
|
1) Frisk luft; (2) Grundvatten av god kvalitet; (3) Levande sjöar och vattendrag; (4) Myllrande våtmarker; (5) Hav i balans samt levande kust och skärgård; (6) Ingen övergödning; (7) Bara naturlig försurning; (8) Levande skogar; (9) Ett rikt odlingslandskap; (10) Storslagen fjällmiljö; (11) God bebyggd miljö; (12) Giftfri miljö; (13) Säker strålmiljö; (14) Skyddande ozonskikt; (15) Begränsad klimatpåverkan; (16) Biologisk mångfald
|
|
|
När gäller miljöbalken?
|
MB gäller allt som motverkar MB:s mål. Hänsynsreglerna styr mot balkens mål och rättspraxis visar vägen.
Miljöbalken gäller ALLA och parallellt med annan lag även om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt MB. |
|
|
Vilka är miljöbalkens begränsningar?
|
MB gäller bara inom Sveriges gränser (territorialgränsen?)
Innefattar inte arbetsmiljö (egen författning), renhållning av statens vägar eller vid krigsfara (försvarsmakten blir absolut-ish?) |
|
|
Vad innebär de allmäna hänsynsreglerna (MB:2)?
|
Materiella kravregler
Alla paragrafer ska vägas mot paragraf 7 (7 §) för att se om det är rimligt. |
|
|
Bevisbörderegeln (MB 2.1)
|
Omvänd bevisbörda - det är den som gör något som ska visa att reglerna följs under hela processen:
Före - i ansökan om tillstånd Under - Vid tillsyn Efter - om olägenhet kvarstår Gäller inte miljöBROTTmål, vitesutdömande och miljösanktions??? |
|
|
Kunskapskravet (MB 2.2)
|
Det är den som gör något som ska ha TILLRÄCKLIG kunskap om hur miljön och människors hälsa påverkas och skyddas - stor störning kräver stor kunskap.
Kunskap före handling, gäller även icke tillståndspliktiga verksamheter. |
|
|
Försiktighetskravet (MB 2.3)
|
Du måste vidta åtgärder vid risk så snart det finns skäl att anta att det kan medföra skada eller olägenhet för hälsa eller miljö. Detta utifrån bästa möjliga teknik.
Förorenaren betalar. |
|
|
Vad innebär bästa möjliga teknik (BMT) och best available technology (BAT) och vad skiljer dom åt?
|
BMT: Bästa kommersiellt tillgängliga teknik i världen ställt i perspektiv mot vad som är ekonomiskt rimiligt för ett företag av den storleken generellt i Sverige. Maximum nivå på tekniken som krävs.
BAT: EU-direktiv, minimum nivå på tekniken. |
|
|
PRoduktvalsregeln (MB 2.4)
|
Om det finns miljövänligare alternativ till rimliga kostnader på marknaden måste dessa användas så länge kostnaden av att byta är rimlig.
|
|
|
Hushållningsregeln och kretsloppregeln (MB 2.5)
|
Man ska hushålla med råvaror och energi samt utnyttja möjligheter till återanvändning och återvinning. Minimal resursförbrukning och effektiv användning.
|
|
|
Val av plats (MB 2.6)
|
Plats skall väljas med efter att ändamålet ska uppnås med minsta intrång och olägenhet för miljö och hälsa. Detta vägs mot skälighetsprincipen (MB 2.7) och kompromisas fram, dock inte för saker som berör stycke 2 och 3.
|
|
|
Skälighetsregeln (MB 2.7)
|
Det ska inte vara orimligt att uppfylla paragraf 2.1-2.5 och de ska vägas mot nyttan av skyddsåtgärder och andra försiktighetsmått jämfört med kostnaderna för sådana åtgärder. Kostnad vägs mot miljönytta och kraven ska vara miljömässigt motiverade.
|
|
|
Skadeansvaret (MB 2.8)
|
Om det blivit skada eller olägenhet på miljön ansvarar den som orsakat det tills skadan eller olägenheten upphört (efter skälighet i kap 10)
Ansvaret för att skada blir avhjälpt kvarstår till skadan är avhjälpt men ansvaret regleras i kap 10. |
|
|
Stoppregeln (MB 2.39 & MB 2.10)
|
Man får inte bedriva något eller vidta en åtgärd som leder till att ett stort antal människor får sina levnadsförhållanden väsentligt försämrade eller miljön försämras avsevärt (även om alla möjliga försiktighetsåtgärder vidtas). Gäller ej för regeringstillåten verksamhet (kap 17) eller om verksamheten har synnerlig betydelse (kap 10). Dock aldrig om det finns risk för det allmäna hälsotillståndet.
|
|
|
Vad behandlar kapitel 3 i MB?
|
Grundläggande bestämmelser för hela landet.
Bevandeintressen: Stora opåverkade områden, ekologisk känsliga områden, natur och kulturvärden (r), friluftsliv (r). Nyttjandeintressen: Jord och skogsbruk, rennäring (r), fiske (r), vattenbruk (r), lägesbunda anläggningar (r), totalförsvaret (r). (r) = riksintresse från kommun/länstyrelse |
|
|
Vad behandlar kapitel 4 i MB?
|
Särskilt utpekade omården av riksintresse:
Turism och fritidsliv, orörda kuster, exploaterade kuster, orörda fjäll, vattendrag, nationalstadsparker, natura 2000 områden. Är överordnad kap 3, riksintressen satta av riksdag. |
|
|
Vilka delar består fiskeriförvaltning av?
|
- Fisk som resurs
- Fiskemetoder - Förändringar och problem - Fiskeribiologi och förvaltning - Beståndsidentifikation |
|
|
Varför är fiskeriförvaltning viktigt?
|
30% av allt djurprotein som äts globalt är fisk, i många fall den enda källan till protein.
|
|
|
Hur ser det ut mellan yrkesfiskare och fritidsfiskare?
|
Betydelsen av de olika grupperna varierar mellan länder då deras ekonomiska faktor, antal och politisk tygnd varierar. I Svergie finns det signifikant fler fritidsfiskare än yrkesfiskare, men yrkesfisket får fjantigt mycket statligt stöd pga "sitt kulturella värde"
|
|
|
Vilka olika fiskemetoder finns?
|
Fasta redskap:
- Nät eller garn, ryssjor, burar: fisk/kräftdjur, långrev Rörliga redskap: - Trål, ringnot, snurrevad, dörj |
|
|
Vilka nya problem har utfisket lett till?
|
Vi fiskar nedåt i näringskedjan och har börjat fiska djuphavsfisk och nya arter till nya användningsområden (läppfiskar till laxodlingar)
|
|
|
Vilka ekologiska problem uppstår av fiske?
|
Trofiska effekter
Fiskeriinducerad evolution Nya känsligare fisken (djuphavsfiske/läppfisk) Habitatförstörelse Energianvändning, CO2 utsläpp |
|
|
Vilka fiskeri modeller finns?
|
Kvotsättning
Strategier och återuppbyggnad Historiska förlopp |
|
|
Vilka är problemen med trålning?
|
- Förstör botten
- Drar mycket bränsle - Slammar upp - Smutsar ned - Effektivt (+ & -) |
|
|
Nackdelar med burfiske och andra fasta redskap?
|
Sämre kvalitet på fångst (torskfiske)
Man måste fiska upp agn till burarna Slitsamt för fiskaren och mindre fångst för samma tid. |
|
|
Vad är fiskeri inducerad evolution?
|
Om man har ett fiske som enbart plockar ut de stora individerna får man en storlkesförskjutning av de individer som reproducerar sig med och man pressar ner ålder och könsmognad i beståndet. Ex producerar stora honor (torsk/hummer) bättre/fler större ägg.
|
|
|
Hur mäter man bestånd?
|
Man mäter landningar (hur mycket fisk som fiskare tar in till land) plus oberoende provfiskning av de separata bestånden.
|
|
|
Hur tänker man vid kvotsättning?
|
Man vill fiska när tillväxthastigheten i beståndet är som högst.
MSY = Maximum sustainable yield. |
|
|
Vilka orsaker beror överfiske på?
|
Svårt att mäta mängden fisk.
Människor agerar inte enligt modellen pga socio-ekonomiska orsaker Fisk reagerar inte enligt modellen pga biologiska orsaker. Sen interagerar dessa två. |
|
|
Vilka är fiskeriförvaltningens mål?
|
Bra resursutnyttjande
Socioekonomiska intressen: Fiskare ska ha stabil inkomst, levande landsbyggd, turism. Avvägning mot andra intressen: Naturvård. |
|
|
Hur går biologisk rådgivning till?
|
Forskare tittar på fiskebestånd och modellerar. Rapporterar till ICES som i sin tur rapporterar till beslutsfattande organ. Som sedan inte alltid (ofta *host host*) inte följer ICES råd. Fiskerinäringen har inte varit delaktig i beslutsfattandet (beter sig därför som barn)
|
|
|
Vad är försiktighetsansatsen?
|
|
|
|
Vilken kritik finns mot fiskeriforskning och förvaltning?
|
Alltför inriktad på resursens biologiska egenskaper och för lite fokus på hur det ska genomföras. Dålig på att få gehör på genomföringsplanen. För lite fokus på fiskets drivkrafter och beteende.
|
|
|
Vad är high grading?
|
Man slänger i viss fångst för att kunna fylla sin kvot med bättre fångst som ger bättre betalt.
|
|
|
Vad skiljer MSC märkning från KRAV?
|
MSC tar bara hänsyn till om bestånden av uthålligt beskattade , alltså beståndets status och om det är hållbart förvaltat. KRAV tar även hänsyn till ekosystemeffekter av fisket.
|
|
|
Utefter vilka parametarar kan man identifiera bestånd?
|
- Geografiskt, socioekonomiskt, ekologiskt, meristics (rymdkvoter) och morfologi, parasiter, gener
|
|
|
Vad innebär kodande/ ickekodande DNA?
|
Ickekodande DNA är "nonsen"DNA som verkar sakna funktion för bildning av aminosyror.
|
|
|
Varför skiljer sig populationer åt?
|
- Genetisk drift, selektion, migration, mutation
|
|
|
Vilka processer bestämmer vilka genetiska markörer som finns i en population?
|
- Drift, mäts i Fst, isoleringsmått
- Mutation, långsam - Selektion, svag vid nonsens DNA - Migration, motverkar drift |
|
|
Hur ska man tänka när man sätter en kvot?
|
Den svagaste ursprungspopulationen sätter gränsen i blandade bestånd
|
|
|
Varför är det viktigt att hålla koll på olika populationer?
|
- Olika anpassningar (alaska lax)
- Biodiversitet inom arten (kallas ibland biokomplexitet) |
|
|
Vad är UNCLOS?
|
United Nations Convention on the Law of the Sea och bestämmer vilka skyldigheter och rättigheter stater har. Styr även vad som är nationeltt och internationellt vatten.
Nordkorea, Turkiet och USA har inte skrivit på och kan inte hävda ekonomisk zon etc. |
|
|
Vilka "regelzoner" (innanför internationellt vatten) finns i havet?
|
Baslinje - Lågvatten linje eller tänkt linje mellan de yttersta öarna i skärgården.
Om kontinentalsockeln sträcker sig utanför den ekonomiska zonen tillhör botten landet i fråga. |
|
|
Vad är OSPAR och HELCOM?
|
OSPAR är den regionala samarbetsorganisationen för Nordösta Atlanten
HELCOM är den regionala samarbetsorganisationen för Östersjön. Båda är beroende av politisk vilja och är ej bindande, men man försöker sätta gemensamma standards för mätningar etc. |
|
|
Vem planerar havet i Sverige?
|
Då kommungränsen går till territorialgränsen är mycket av havsplaneringen kommunstyrd. Utanör territorialgränsen är det regeringen som styr. Nya direktiv kommer dock överlappa varandra och regeringen kommer få mer makt inom kommunen.
|
|
|
Vad är en turist?
|
En turist är:
- en besökare som reser till en plats, ofta organiserade eller servade av speciella kommersiella aktörer - en person som för nöjes skull är misnst 10 mil från sin folkbokföringsadress under minst 24 h. |
|
|
Vad är rekreation/friluftsliv?
|
Vistelse utomhus i natur och kulturlandskapet för välbefinnande och naturupplevelser utan krav på tävling. Friluftliv är naturvårdens sociala dimension och hjälper att skapa kunskap, förståelse och engagemang för värdet av en god miljö.
|
|
|
Varför är turism en miljöfråga?
(Tänk DPSIR: Drivkraft, press, status, inverkan, respons) |
D: Är det vanligt?
D: Vad är den troliga trenden framåt? Drivkrafter? Aktörer? P: Hur går det till? S: Vilka miljövärden berörs? I: Leder det till effekter på miljövärdena eller ekosystemtjänsterna? R: Vad kan man göra? |
|
|
Vilka typer av turister finns? (drivkraft)
|
Purister: besöker orörd natur, klarar sig själv, tystnad
Urbanister: söker upplevelser, kultur, service, underhållning, god mat m.m Neutralister: Mitt emellan |
|
|
Hur påverkar rekreation landskapet? (press, status, inverkan)
|
Då människor vistas i landskapet brukas landskapets resurser. Det ger ökad bebyggelse av bostäder och bryggor m.m och människor får en åsikt om landskapet som i sin tur påverkar deras bruk av landskapet.
|
|
|
Hur kan man tex lösa störningen av fåglar från turister? (press, status, inverkan, respons)
|
Fåglar blir mer störda av människor än fordon och är mer känsliga vissa perioder. Man kan därför kanalisera:
Rum - stigar, rutter, torn, skyddade områden Tid - Fågelskydd under sommar/flytt Beteende - Regler/riktlinjer för besökare Zonering: tex barriärrevet eller fulufjället |
|
|
Vad är ROS och LAC för planeringstyper?
|
ROS - Recreation opportunity spectrum, människocentrerad, zonering
LAC - Limits of acceptable change, utgår från naturens bärkraft, accepterar variation i naturvärden. |
|
|
Vad är ekoturism?
|
Turism vars mål är att skydda naturen genom hänsyn till resemålets ekologiska begränsingar samt bidra till en hållbar utveckling i området och se till lokalbefolkningens välbefinnande.
|
|
|
Vad är energi?
|
Något som medför förändring, någon form av uträttat arbete eller en kraft som sätter något i rörelse. Kan finnas lagrad eller omvandlas i olika former. Kan dock aldrig försvinna eller förstöras.
|
|
|
Vart kommer energi ifrån?
|
Solen - värme, vind, nederbörd, olja, kol, naturgas, torv
Kärnenergi Tidvattenenergi Geotermisk energi |
|
|
Vad innebär energikonservering?
|
Energi inte kan produceras eller förstöras, bara omvandlas mellan olika former. Vissa energiformer är "bättre" än andra eftersom det är arbetet och inte värmeutvecklingen vi vill åt. Olja och kol är väldigt effektiva lagringsformer för energi.
|
|
|
Vad är arbete, energiflöde och effekt?
|
Arbete - kraft * sträcka (N*m=J)
Energiflöde - transport av energi (W/m^2 el. J/(s*m^2)) Effekt - Energiomvandling per tidsenhet (J/s=W) |
|
|
Vad är solenergi?
|
Utan solen skulle jorden vara kall och död då effekten som vi tar emot per år är 1350 W/m^2 (solarkonst.)
Energin vi tar emot är dock bara 342 W/m^2 då bara halva jorden belyses minus polerna. |
|
|
Vad driver jordens klimat?
|
Solinstrålning, vulkarner, aerosoler, växthusgaser (2W ~ +1C)
|
|
|
Beskriv den globala energibalansen
|
|
|
|
Vad är förnyelsebara energikällor?
|
Energi som inte kommer från en ändlig resurs. Energi som ger ett flöde av energi, en effekt man kan ta ut i all framtid.
|
|
|
Hur är den globala energiförbrukningen fördelad över källor?
|
|
|
|
Vilka metoder finns för utvinning av förnyelsebar energi?
|
Vågenergi, tidvattenenergi, havsbaserad vindkraft, termisk energi, osmos/saltkraft
|
|
|
Vad krävs för att kunna utnyttja vågenergi? För/nackdelar?
|
För att utvinna vågenergi krävs höga vågor som inte bryter då energin beror på våghöjden. Om man skulle anlägga vågkraftparker ändras dock cirkulationen i området och man får minskade vågor i angränsande områden. Man inför även hårdbotten i mjukbottenzon
|
|
|
Vad krävs för att kunna utnyttja tidvattenenergi? För/nackdelar?
|
Man kan bygga en damm för att utnyttja höjdskillnaden eller ta tillvara den ström som bildas av tidvattnet
|
|
|
Vad krävs för att kunna utnyttja havsbaserad vindkraft? För/nackdelar?
|
- Dyrare än på land: längre kabel m.m
- Ändrar cirkulationen då det kommer blåsa mindre vid parken, vindgradient bildas -> upwelling m.m |
|
|
Vad krävs för att kunna utnyttja värmeenergi? För/nackdelar?
|
- Påverkar skiktningen och närsaltshalterna
- Funkar bäst om skillnaden mellan yt och bottenvatten är >20 grader |
|
|
Vad krävs för att kunna utnyttja osmos eller saltkraft? För/nackdelar?
|
- Kräver sött och salt vatten (estuarier)
- Producerar bräckvatten |
|
|
Vad är vattenbruk?
|
Odling av marina organismer
|
|
|
Vilka odlingsarter finns?
|
Alger, skaldjur, blötdjur, kräftdjur, fisk, tagghudingar.
Karpfiskar och bivalver utgör ca 75% av allt vattenbruk. |
|
|
Vad används de odlade arterna till?
|
Bete, akvariehandel, sportfiske, beståndsförstärkning, mat
|
|
|
Vilka odlingssystem finns för vattenbruk?
|
Extensivt: liten input -> liten output
Intensivt: Hög input -> hög output Dammodling: Extensivt, naturen sköter det, främst sötvatten. Kassodling/Raceways: medel input, kräver helst vattenrening Tunnor: intensivt, högteknologiskt. |
|
|
Vad innebär multitrofa/integrerade odlingssystem?
|
Att man använder alla resurser i systemet, antingen via olika trofiska nivåer eller genom kombinering av olika ekosystem.
|
|
|
Hur skiljer sig odlingscykeln åt mellan arter? Yngeltillgång?
|
Laxuyngel är stora och kan gå direkt på torrfoder medan tex abboryngel måste ha levande föda. Har man inte en sluten odlingscykel måste man fånga vilda yngel. Man kan även inducera lek, låta dem ha naturlig lek eller använda stripping (hälla ut ägg/mjölke ur fisken)
|
|
|
Vilka samhälls/näringseffekter finns av vattenbruk?
|
- Lokalisering: stör rekreation/estetiska värden, hindrar båttrafik.
- Arbetstillfällen: sysselsätter glesbyggd - Mervärden: biogas från slaktavfall/alger, omega3 m.m |
|
|
Hur påverkar fiskfodret miljön?
|
Då fiskfodret ofta består av "skräpfisk" har det samma miljöeffekt som allt annat fiske med överfiskning och bifångst m.m. Dock krävs det mindre fiskfoder till fisk än till andra djur (gris/höna). Fodret kan också leda till övergödning om för mycket används och det kommer ut i omgivande vatten. Alternativ som musselmjöl m.m utvecklas.
|
|
|
Varför måste man ha fiskmjöl i fiskfodret?
|
Fiskar är dåliga på att ta upp kolhydrater från andra källor och då vi odlar mest rovfisk behövre de dessutom få i sig relevanta aminosyror.
|
|
|
Vilka ekosystemeffekter har vattenbruk?
|
- Utsläpp från foder/antibiotika/fekalier/kadaver.
- Trålning - Störningar i lekvandring - Genetiska variationer - Främmande arter - Sjukdomar |
|
|
Hur kan man minska effekterna av utsläpp från vattenbruk?
|
Effektivisera foder/antibiotika användning, använda "täta" kassar, konstruera våtmarker el. sedimentationsdammar. Polykultur: odla makroalger eller bivalver i anslutning till fiskodlingen. Allt för att minska den organiska belastningen på sedimentet -> syrebrist. Vaccinera fisk ist för antibiotika
|
|
|
Varför behövs vattenbruk?
|
- Viktigt för att föda världen utan att fiska slut haven.
- Högst foder/kött ratio jämfört med andra domesticerade djur samt vild fisk. Kan användas för att minska övergödning, återställa bestånd m.m |
|
|
Vilka positiva effekter finns av vattenbruk?
|
Gynnar "rätt" växtplankton (icke diatomeer), oligotrofa vattensystem pga vattenkraft näringssatta igen, kompensationsodling av tex lax, skydd mot predation, nya substrat m.m
|
|
|
Vilka miljöövervakningsprogram finns för sediment?
|
Nationell miljöövervakning: NV/SGU
Regional miljöövervaking: VVF Recipient kontroll: tung industri, kommuner Tillfällig miljöövervakning: SGU tex vid muddring |
|
|
Vad påverkas marina sediment av?
|
Geograft, klimat, kemi, oceanografi, geologi, biologi och människan
|
|
|
Vilka föroreningskällor finns för sediment?
|
Geologisk vittring och gruvdrift
Industriella processer Användning av metaller och kemikalier Avfall från människor och djur Lakning från tätorter, skräp och soptippar |
|
|
Hur påverkar mänsklig aktivitet hav, botten och sediment?
|
Gifter och kemikalier, radioaktivitet, tungmetaller, varmvatten, närsalter, träflis och cellulosa, byggnationer m.m
|
|
|
Hur kommer föroreningarna ut i havet?
|
Adsorption - föroreningar absorberas av oflockulerade (fria) partiklar under transport till havet
Flockulering (aggregatbildning) - kontaminanterna inkorporeras i aggregat och ackumuleras tillsammans med dem. Estuarier/kustzon = fälla för stuff |
|
|
Hur skiljer sig oxiska från anoxiska bottnar i föroreningshantering?
|
Pga bioturbation får oxiska bottnar mer utspridd förorening
|
|
|
Vad är redoxklinen?
|
pH minimum i sedimentet som ger speciella kemiska aspekter att ta hänsyn till
|
|
|
Vilka faktorer påverkar fjordmiljön mest?
|
Tröskeldjup, bassängdjup, väder, vattenutbyten (vindstyrka/riktning) språngskikt, salthalt, nederbörd, mänsklig påverkan
|
|
|
Vad innebär laminerade sediment?
|
Avsaknad av bioturbation, oftast pga syrebrist i sedimentet
|
|
|
Vilka faktorer påverkar vart man kan ta sedimentprover?
|
Man vill ha ackulumationsbotten utan ankring, bottentrålning, muddring, bioturbation, släpspår, kabelplöjning eller andra fysiska störningar.
|
|
|
Vad resulterar fouling i?
|
Fouling: Ökad bränsleförbrukning, sämre styrning, spridning av invasiva arter (?) m.m
Anitfouling: giftspridning i marina miljöer |
|
|
På vilka sätt påverkar båtar den marina miljön?
|
Utsläpp av gifter via bottenfärg och avgaser
Störningar i form av ljud, vågor och nedskräpning |
|
|
Vilka sköter den marina miljöövervakningen och vad övervakas?
|
Främst har HaV tagit över Naturvårdsverket miljöövervakningsprogram, men även SMHI och SLU står för data för övervakningen.
Man övervakar den fria vattenmassan, vegetationsklädda bottnar, makrofauna på mjukbotten, metaller och organiska miljögifter, kustfisk, utsjöfisk, marina däggdjur m.m |
|
|
Vilken roll spelar övervakningen inom direktiven?
|
Den internationella utvecklingen påverkar lagstiftning och där med övervakning.
Vattendirektivet kräver övervakning för att uppnå "god ekologisk status i kust och inlandsvatten Marina direktivet - gott miljötillstånd i marina vatten Art och habitetdirektivet - god bevarandestatus för arter och habitat |
|
|
Hur delar man in vattentyper?
|
Vattentyper delas in efter ekotyper, salthalt, djup. Vi har 25 vattentyper längs svenska kusten. Är inte samma sak som vattenförekomster.
|
|
|
Hur sker övervakningen?
|
Kontrollerande- beskriver naturliga förhållanden och variationer, utforma MÖ-program, bedöma långsiktig påverkan
Operativ- Bedöma statusen i VF som ligger i riskzonen (ej GOD status) Undersökande- Utreda orsaker till försämringar |
|
|
Hur beskrivs en vattenförekomst?
|
Man tittar på vattnets egenskaper (kvalitetsfaktorer):
- Mänsklig påverkan - Biologiska egenskaper: fytoplankton, vattenväxter, bentiska evertebrater - Kemiskt-fysiska egenskaper: Siktdjup, temp, salt, syre, näring, förorenande ämnen |
|
|
Hur bedöms arters bevarandestatus?
|
Utbredningsområde och framtidsutsikter för arter och livsmiljöer.
Populationsstorlek och kvalitet på livsmiljö för arter. Förekomst areal och kvalitet för livsmiljöer. |
|
|
Hur kan man ta prover för statusbedömning inom MÖ?
|
Representativitet kan uppnås genom regelbunden provtagning både i tid och rum, men även stratifierad provtagning eller klustrad provtagning funkar beroende på vad man vill uppnå
|
|
|
Vad är Natura 2000?
|
Ett europeiskt sammanhängande nätverk av skyddade områden med syfte att skydda utvalda miljöer och arter (inom art och habitatsdirektivet)
|
|
|
Vilka marina direktiv och gemensam politik finns inom EU?
|
Utveckling av marina näringar och gemensam fiskeripolitik.
Havsmiljödirektivet - marin planering Art och habitatsdirektivet - naturskydd Vattendirektivet - ram för vattenkvalitet |
|
|
Vad är gynnsam bevarandestatus?
|
Att det utbredningsområde, struktur och funktion som krävs för att bibehålla ett habitat sannolikt kommer finnas kvar i en överskådlig framtid.
Populationsutvecklingen och utbredningsområdet samt artens livsmiljö är bevarad på sikt. |
|
|
Vilket skydd ger N2000 samt vad får man göra i ett N2000 område?
|
Starkt skydd för de utpekade habitaten och hot innanför och utanför området ska undanröjas.
Man använder försiktighetsprincipen och får inte lova att göra saker som kan skada habitaten, utom ingrepp som är allmännyttiga, nödvändiga för hälsa och säkerhet eller ger större miljönytta |
|
|
Vad behöver man göra för att lyckas med en miljöförvaltningsplan?
|
Övervaka naturens status, satsa på de åtgärder som ger störst chans till förbättring, mäta resultat av ens åtgärder och förbättra vid behov, övertyga alla om att resultaten är trovärdiga, lära från andra i liknande sits.
|
|
|
Varför är adaptiv förvaltning bra?
|
Då man ofta planerar för dynamiska, komplexa system måste ens planering vara dynamisk med för att hantera förändring och konkurrerande intressen
|
|
|
Vad är ett hot inom marin förvaltning och hur rankas dem?
|
Man hittar ett hot och dess orsaker. Därefter försöker man hitta en lösning
- Identifiera hoten - Ranka varje kombo av hot & bevarandevärde: omfattning, påverkan, irreversibilitet |
|
|
Vad är omfattningen av ett hot?
|
Geografisk omfattning av skada på bevarandevärdet som är troligt inom tex 10 år om nuvarande förhållanden fortgår
|
|
|
Vad är påverkan av ett hot?
|
Graden av trolig skada som kommer att ske inom tex 10 år om nuvarande förhållanden fortgår
|
|
|
Vad är irreversibiliteten av ett hot?
|
I hur hög grad kan bevarandevärdet återhämta sig inom tex 10 år om hotet undanröjs
|
|
|
Hur fungerar MB:s kontrollsystem?
|
Först kan man söka prövning för tillstånd eller dispens och få ett godkännande. Efter tillståndet sker tillsyn med anmälan, samråd eller allmän tillsyn. Man behöver alltid tillstånd vid miljöfarlig/vattenverksamhet ,vilthägn,regeringsprövning, N2000 områden.
|
|
|
Vilka aktiviteter är undantagna från MKB?
|
Installation av WC
Inrättande av värmepumpsanläggning Djurhållning inom planlagda områden Mindre markavvattningsföretag |
|
|
Vilka prövningsmyndigheter finns och vilka miljöfarliga verksamheter sköter dom?
|
Regeringen, Lst, andra förvaltningsmyndigheter
MD, MÖD, HD - A verksamhet MPD - B verksamhet MHN - C verksamhet (U versamhet kräver ej tillstånd/anmälan) |
