Use LEFT and RIGHT arrow keys to navigate between flashcards;
Use UP and DOWN arrow keys to flip the card;
H to show hint;
A reads text to speech;
37 Cards in this Set
- Front
- Back
|
Beskriv den kemiska gruppen 1: alkaliemetaller?
|
De har endast 1 valenselektron som de gärna vill bli av med. De reagerar lätt med halogenerna, grupp 17, och bildar vita salter eller med vatten då de bildar en starkt basisk lösning.
|
|
|
Beskriv den kemiska gruppen 2 alkaliska jordartsmetaller?
|
2 valenselektroner. Reagerar gärna med halogener.
|
|
|
Beskriv den kemsiska gruppen 17 Halogener?
|
De har 7 valenselektroner. De reagerar lätt med andra ämnen och bildar gärna negativa joner.
|
|
|
Grupp 18 Ädelgaser:
|
8 valenselektroner. Reagerar ogärna med andra ämnen.
|
|
|
Vad är elektronnegativitet?
|
Ett värde på atomens förmåga att dra till sig elektroner i en bindning. mha elektronnegativitet kan man avgöra vilken sorts bindning som finns mellan ett par atomer.
|
|
|
Hur kan man avgöra vad det finns för bindning mellan två olika atomer mha elektronnegativitet?
|
skillnaden i elektronnegativitet: Större än 2,0 ger jonbindning mellan atomerna mindre än 1,7 ger kovalent bindning mellan atomerna om skillnaden ligger i intervallet 1,7-2,0 får man undersöka om föreningen leder ström i smälta eller lösning. Gör den det så är det en jonbindning. |
|
|
Vad är en polär respektive opolär molekyl?
|
En polär molekyl är övervägande positivt laddad i minst en ände och negativ i andra änden. En opolör molekyl har inga elektriskt laddade poler. |
|
|
Hur löser sig opolära respektive polära ämnen?
|
Lika löser lika. |
|
|
Vad är en jonbindning?
|
Jonbindningen är en kemisk binding mellan två joner, en positiv (katjon) och en negativ (anjon). Jonföreningar kallas för salter och förekommer oftast mellan en metall och en icke-metall.
|
|
|
Vad är en kovalentbindning?
|
"elektronparbindning". Uppstår när två atomer delar 1,2 eller 3 elektronpar mellan sig. Detta gör de eftersom de strävar efter att uppnå ädelgasstruktur.
|
|
|
Vad är en metallbindning?
|
Metallatomerna delar "valenselektroner" i ett elektronmoln. Molnet håller ihop de positiva joner som bildas då elektronerna släpper från metallen.
|
|
|
Vad är en dipol-dipol bindning?
|
En intermolekylär (mellan atomerna) bindning som uppstår när två polära molekyler binder varandra genom attraktionen i dess elektriska laddning. ex: HCl
|
|
|
Vad är en jon-dipol bindning?
|
En kemisk bindning mellan joner och lösningsmedel. Ex saltvatten.
|
|
|
Vad är en Vätebindning?
|
En stark dipolbindning som uppstår om den positiva delen av en dipol består av en väteatom bunden till en starkt elektronegativ atom (kväve, syre, flour.)
|
|
|
Vad är en Van der Waals bindning?
|
När det uppstår tillfälliga dipol-dipol bindningar mellan tillfälliga dipoler i molekyler. De försvinner lika snabbt som de bildas och är därför svaga.
|
|
|
Relatera de olika bindningarna till ett materials egenskaper. Kovalent bindning: Jonbindning: Metallbindning: Vätebindning: Dipol-Dipol bindning: Van der Waals bindning: |
Kovalent bindning: mycket starka bindningar i små molekyler. Ex: diamant, kvart. Mycket hårda och har höga smält och kokpunkter. Jonbindningar: starka bindningar, spröda ämnen med höga smält och kokpunkter. Metallbindningar: starka bindningar som ger smid och valsbara ämnen. De leder värme elektricitet samt har metallglans. alla utom Hg är fasta vid rumstemperatur. Vätebindning: mellan molekyler då H binder till N, f, O. Vanligtvis gasformiga eller flytande ämnen vid rumstemperatur. Dipol-dipol bindningar: mellan molekyler som är polära vanligen gasformiga eller flytande vid rumstemperatur. Van der Waals bindningar: mycket svaga bindningar. Blir starkare ju större molekylen blir. Vanligen gasformiga eller flytande vid rumstemperatur. |
|
|
Beskriv de olika aggregationstillstånden:
|
Gas: De ingående molekylerna (atomerna) rör sig helt oberoende av varandra. Vätska: Kondenserad materia. Tillståndet har inte en elastisk deformation vid skjuvning (deformation utan volymändring). Låg viskositet. Fasta faser: Tätare, ändrar inte sin form lika lätt som de andra ämnena. |
|
|
Förklara principerna för Kemisk jämvikt:
|
För att kemisk jämvikt ska erhållas måste dessa villkor uppfyllas: Reaktionerna måste vara reversibla (kunna gå åt båda håll). Hastigheten på reaktionen måste vara samma i båda riktningar. Reaktanternas och produkternas koncentrationsförhållanden får inte ändras. Ingen av reaktionerna får upphöra |
|
|
Tolka begreppen jämviktskonstanten (K) och reaktionskvoten (Q).
|
Jämviktskonstant (K)= beskriver förhållandet mellan produkter och reaktanter i en kemisk jämviktsreaktion. Reaktionskvoten (Q)= beskriver förhållandet mellan produkter och reaktanter i ett system som INTE är i jämvikt. |
|
|
Beräkna koncentrationer av produkter och reaktanter vid jämvikt.
|
Se separat papper.
|
|
|
Åt vilket håll går jämviktsreaktionen i förhållande till (K) & (Q)?
|
Om Q Om Q=K så är reaktionen i jämvikt. Om Q>K så går rektionen mot fler reaktanter och reaktionen är spontan. |
|
|
Hur påverkas jämviktsekvationer av temperatur?
|
Om värmen ökar i en exoterm reaktion så gynnas bildandet av fler reaktanter. Om värmen minskar så bildas produkter snabbare. Om värmen ökar i en endoterm reaktion så ökar koncentrationen av produkterna. om värmen minskar så gynnas bildandet av reaktanter. Ökad temperatur ger snabbare reaktion. |
|
|
Beskriv Gibbs fria energi:
|
Se separat papper.
|
|
|
Beskriv Le Chateliers princip:
|
Om kemisk jämvikt råder i ett system, som sedan påverkas av förändringar i koncentration, temperatur, eller totaltryck. Då kommer jämvikten att ändras så att förändringen motverkas.
|
|
|
Vad är PH ett mått på?
|
Surhet, det vill säga andelen vätejoner H+ i en lösning.
|
|
|
Vad är Titrering?
|
En analysmetod som används för att avgöra koncentrationer hos en lösning genom att låta den reagera med en lösning med känd koncentration.
|
|
|
Vad är en indikator?
|
En substans som används för att påvisa förekomsten av ett visst ämne. Vanligtvis PH-indikator.
|
|
|
Vad är en buffertkapacitet?
|
"Dämpning". Förmågan att dämpa en reaktion. Mark och vatten kan motstå försurning genom att ny buffertlösning reagerar med det sura ämnen och på sätt sänks inte PH-värdet.
|
|
|
Vad är Reduktions och oxidations reaktioner?
|
Reduktion - tar emot elektroner. Oxidation - Ger ifrån sig elektroner. |
|
|
Vad är en redoxreaktion?
|
När reduktion och oxidation sker samtidigt.
|
|
|
Vad är en standardpotential?
|
Förmågan att uträtta ett elektrokemiskt arbete, sätta fart på elektroner i bestämd riktning. Den kemiska potentialen är Gibbs fria energi per mol i den miljö som ämnet befinner sig i. Partiklar strävar efter att förflytta sig från högre potential till lägre precis som värme flödar från varmt till kallt. Standardpotential: E=eplus-eminus. |
|
|
Beskriv ett galvaniskt element.
|
Se separat papper.
|
|
|
Vad är och hur beräknar man Cellpotentialen i ett galvaniskt element?
|
Skillnaden i "dragkraft" om elektronerna blir den galvaniska cellens drivkraft, Cellpotentialen, E. Stor skillnad i dragkraft ger hög potential. Ecell= Ekatod-Eanod |
|
|
Vad är en halv-reaktion?
|
Innehåller fria elektroner.
|
|
|
Beskriv Nernst ekvation.
|
Se separat papper.
|
|
|
Vad är en elektrolytisk cell?
|
En cell som undgår kemisk reaktion när elektrisk spänning tillförs. Ex: Solceller. Återuppladdningsbara batterier verkar vid uppladdning som en elektrolytisk cell.
|
|
|
|
|
