• Shuffle
    Toggle On
    Toggle Off
  • Alphabetize
    Toggle On
    Toggle Off
  • Front First
    Toggle On
    Toggle Off
  • Both Sides
    Toggle On
    Toggle Off
  • Read
    Toggle On
    Toggle Off
Reading...
Front

Card Range To Study

through

image

Play button

image

Play button

image

Progress

1/66

Click to flip

Use LEFT and RIGHT arrow keys to navigate between flashcards;

Use UP and DOWN arrow keys to flip the card;

H to show hint;

A reads text to speech;

66 Cards in this Set

  • Front
  • Back

Råbock (utan horn)



¤ Svårt att se ev. pensel. Men tofs saknas vid könsöppningen vilket avslöjar att det rör sig om en bock.


¤ Vit spegel skiljer denna från förväxlingsbara arter som dov- eller kronvilt.


¤ Brunst/Kalvar: Slutet av juli - aug. Kalvar i maj-juni.




Råbock (utan horn)



¤ Penseln under magen talar för att det rör sig om en råbock trots avsaknad av horn.


¤ Vit spegel skiljer denna från förväxlingsbara arter som dov- eller kronvilt.


¤ Brunst/Kalvar: Slutet av juli - aug. Kalvar i maj-juni.



Råbock



¤ Tydliga horn karaktäristiska för råbock.



¤ Brunst/Kalvar: Slutet av juli - aug. Kalvar i maj-juni.


Rådjurskid

Råget med kid



¤ Slank kroppsform med smal hals, avsaknad av horn och tofs vid könsöppningen vid spegeln talar för en råget med kid.



¤ Brunst/Kalvar: Slutet av juli - aug. Kalvar i maj-juni.

Råget



¤ Slank kroppsform med smal hals, avsaknad av horn och tofs vid könsöppningen vid spegeln talar för en råget



¤ Brunst/Kalvar: Slutet av juli - aug. Kalvar i maj-juni.

Fjolårstjur



¤ Älgtjur. Ansiktsform, de små hornen och det lilla hakskägget tyder på att det rör sig om en fjolårstjur.



¤ Brunst/Kalvar: Slutet av sept - okt. Kalvar i maj-juni.

Älgkalv

Älgko med kalv



¤ Avsaknaden av horn samt det avlånga ansiktet tyder på en älgko.



¤ Brunst/Kalvar: Slutet av sept - okt. Kalvar i maj-juni.

Älgko (t.v.) och älgtjur (t.h.)



¤ Den vita strimman mellan låren på älgar kan användas för att skilja könen åt sett bakifrån. Notera det vita området på älgon till vänster som älgtjuren till höger saknar.

Älgtjur



¤ Brunst/Kalvar: Slutet av sept - okt. Kalvar i maj-juni.

Kronhind med kalvar



¤ Gul-beige spegel med medellång svans talar för kronvilt.


¤ Slank och smal hals samt ansikte med avsaknad av horn talar för kronhind.



¤ Brunst/Kalvar: Brunst i september. Kalvar i maj-juni.

Kronhind



¤ Gul-beige spegel med medellång svans talar för kronvilt.


¤ Slank och smal hals samt ansikte med avsaknad av horn talar för kronhind.



¤ Brunst/Kalvar: Brunst i september. Kalvar i maj-juni.

Kronhjort



¤ Karaktäristiska horn för en kapital kronhjort.



¤ Brunst/Kalvar: Brunst i september. Kalvar i maj-juni.

Kronhjort



¤ Karaktäristiska horn för en kapital kronhjort.



¤ Brunst/Kalvar: Brunst i september. Kalvar i maj-juni.

Kronkalv



¤ Gul-beiga spegeln avslöjar att det rör sig om en kronkalv och ej ett rådjur

Dovhind med kalv



¤ Vitfläckig mot rödbrun päls med vit svans som är svart i mitten och på sidorna av spegeln är tecken på dovvilt.


¤ Slank hals och ansikte. Inga horn. Tyder på hind.


¤ Brunst/Kalvar: Slutet av okt-nov. Kalvar i juni-juli.

Dovhind



¤ Vitfläckig mot rödbrun päls med vit svans som är svart i mitten och på sidorna av spegeln är tecken på dovvilt.


¤ Slank hals och ansikte. Inga horn. Tyder på hind.


¤ Brunst/Kalvar: Slutet av okt-nov. Kalvar i juni-juli.

Dovhjort (Spetshjort)


¤ Dovvilt får ofta en mer enfärgat gråbrun päls vintertid men man kan fortfarande skilja dem från övrigt vilt med hjälp av den karaktäristiska vita svansen med svart i mitten och vid sidorna av spegeln.


¤ De enkla hornen och penseln under magen tyder på att det är en spetshjort.


¤ Brunst/Kalvar: Slutet av okt-nov. Kalvar i juni-juli.

Dovhjort


¤ Vitfläckig mot rödbrun päls med vit svans som är svart i mitten och på sidorna av spegeln är tecken på dovvilt.


¤ Skovelformade horn och penseln tyder på dovhjort.


¤ Brunst/Kalvar: Slutet av okt-nov. Kalvar i juni-juli.

Vildsvin - Galt


¤ Pensel, mer muskulös kroppsform och kompakt tryne med antydan till betar tyder på att detta är en galt.



¤ Brunst/Kultingar: Brunst generellt i okt-nov. Kultingar i feb-april.

Vildsvin - Galt (t.v.) och sugga (t.h.)


¤ Illustration av skillnaden i ansiktsform på en galt till vänster och en sugga till höger.


¤ Suggan har en mer avlång ansiktsform som nästan kan liknas med en tratt eller myrslok medan galtens tryne är mer kompakt och har betar.

Vildsvin - Galt


¤ Pensel, mer muskulös kroppsform och kompakt tryne med antydan till betar tyder på att detta är en galt.



¤ Brunst/Kultingar: Brunst generellt i okt-nov. Kultingar i feb-april.

Vildsvin - Galt


¤ Pensel, mer muskulös kroppsform och kompakt tryne med antydan till betar tyder på att detta är en galt.



¤ Brunst/Kultingar: Brunst generellt i okt-nov. Kultingar i feb-april.

Vildsvin - Kulting


¤ Klassisk randig vildsvinskulting som sällan går att förväxla.


¤ Ränderna sitter i till ca 3-4 månaders ålder.

Vildsvin - Kultingar


¤ Klassiska randiga vildsvinskultingar som sällan går att förväxla.


¤ Ränderna sitter i till ca 3-4 månaders ålder.

Vildsvin - Sugga


¤ Det något avlånga trynet samt avsaknaden av betar tyder på att detta är en sugga.


¤ Brunst/Kultingar: Brunst generellt i okt-nov. Kultingar i feb-april.

Mufflon - Baggar (t.v.) och tackor (t.h.)

Mufflon - Bagge

Mufflon - Tacka

Mårdhund


Mårdhund

Rödräv

Rödräv

Vargar

Vargar

Björnunge

Brunbjörn

Grävling

Grävlingar

Iller


¤ Kan skiljas från mink och skogsmård genom färgen på pälsen och det typiska randiga ansiktet.

Iller


¤ Kan skiljas från mink och skogsmård genom färgen på pälsen och det typiska randiga ansiktet.

Lodjur

Lodjur

Mink

Mink

Skogsmård



¤ Ljusbrun-beige "hakklapp" som tyder på skogsmård.

Skogsmård



¤ Ljusbrun-beige "hakklapp" som tyder på skogsmård.

Bisam

Bisam

Bäver

Bäver

Fälthare



¤ Brunaktiga pälsen och de långa öronen i relation till ansiktet skiljer den större fältharen från den mindre skogsharen.


¤ Går i vissa fall även att urskilja på att svansen hos fältharen har en svart ovansida till skillnad från skogsharens som är vit.

Fälthare



¤ Brunaktiga pälsen och de långa öronen i relation till ansiktet skiljer den större fältharen från den mindre skogsharen.


¤ Går i vissa fall även att urskilja på att svansen hos fältharen har en svart ovansida till skillnad från skogsharens som är vit.

Fälthare



¤ Brunaktiga pälsen och de långa öronen i relation till ansiktet skiljer den större fältharen från den mindre skogsharen.


¤ Går i vissa fall även att urskilja på att svansen hos fältharen har en svart ovansida till skillnad från skogsharens som är vit.

Skogshare


¤ Den mörkare pälsen och mindre storleken skiljer skogsharen från fältharen. Skogsharen byter även till vinterpäls och kan bli helt vit i de norra delarna av Sverige under vintern medan den blir mer blågrå i södra Sverige.


¤ Går i vissa fall även att urskilja på att svansen hos fältharen har en svart ovansida till skillnad från skogsharens som är vit.

Skogshare


¤ Den mörkare pälsen och mindre storleken skiljer skogsharen från fältharen. Skogsharen byter även till vinterpäls och kan bli helt vit i de norra delarna av Sverige under vintern medan den blir mer blågrå i södra Sverige.


¤ Går i vissa fall även att urskilja på att svansen hos fältharen har en svart ovansida till skillnad från skogsharens som är vit.

Vildkanin


¤ Korta öron och ben, gråbrun päls, avsaknad av svarta toppar på öronen samt den långa fluffiga svansen skiljer vildkaninen från hararna.

Vildkanin


¤ Korta öron och ben, gråbrun päls, avsaknad av svarta toppar på öronen samt den långa fluffiga svansen skiljer vildkaninen från hararna.

Gråsäl


¤ Betydligt större än övriga sälarter i Sverige.
¤ Saknar tydlig pannavsats så att pannan och den långa nospartiet bildar en nästan rak linje vilket ger upphov till det något hästlika ansiktet i profil.


¤ Grå päls som dock kan variera beroende på ålder där ungdjur och honor oftare är ljusare och fläckiga.

Gråsäl


¤ Betydligt större än övriga sälarter i Sverige.
¤ Saknar tydlig pannavsats så att pannan och den långa nospartiet bildar en nästan rak linje vilket ger upphov till det något hästlika ansiktet i profil.


¤ Grå päls som dock kan variera beroende på ålder där ungdjur och honor oftare är ljusare och fläckiga.

Gråsäl


¤ Betydligt större än övriga sälarter i Sverige.
¤ Saknar tydlig pannavsats så att pannan och den långa nospartiet bildar en nästan rak linje vilket ger upphov till det något hästlika ansiktet i profil.


¤ Grå päls som dock kan variera beroende på ålder där ungdjur och honor oftare är ljusare och fläckiga.

Knubbsäl


¤ Skiljs från gråsälen då knubbsälen har en mer distinkt pannavsats i jämförelse.


¤ Knubbsälens fläckar är betydligt mindre än hos gråsälens ungdjur och honor.

Knubbsäl


¤ Skiljs från gråsälen då knubbsälen har en mer distinkt pannavsats i jämförelse.


¤ Knubbsälens fläckar är betydligt mindre än hos gråsälens ungdjur och honor.

Vikaresäl


¤ Betydligt mindre än gråsälen. Tydlig pannavsats och kort nos som skiljer den från gråsälen.


¤ Har mer ringformade fläckar som skiljer arten från övriga sälar.

Vikaresäl


¤ Betydligt mindre än gråsälen. Tydlig pannavsats och kort nos som skiljer den från gråsälen.


¤ Har mer ringformade fläckar som skiljer arten från övriga sälar.