Use LEFT and RIGHT arrow keys to navigate between flashcards;
Use UP and DOWN arrow keys to flip the card;
H to show hint;
A reads text to speech;
97 Cards in this Set
- Front
- Back
|
Autonoma nervsystemet |
- Inre organ - Sympatiska och parasympatiska |
|
|
Motoriska nervsystemet |
- Skelettmuskulatur - Viljestyrt |
|
|
Centrala nervsystemet |
- Hjärna och ryggmärg - Kontrollerande - Mekaniskt och kemiskt skydd |
|
|
Mekaniskt skydd av CNS |
- Skelett; skallben, ryggrad (inkapslar ryggmärg) - Hjärnhinnor - CSF |
|
|
Hjärnhinnor |
3 lager som skyddar CNS - Pia mater; närmast, tunnast - Arachnidmembran "spindelhinnan" - Dura mater; yttre "hårda hinnan" |
|
|
CSF |
Cerebrospinal fluid - Vätska mellan pia mater och arachnoidmembranet - Stötdämpande "kudde" - Lyftkraft: Minskar tyngd (från 1,5 kg till 30 g) från (den mjuka) hjärnan mot nedre skallbenet och därmed tryck på blodkärl och neuton ex. |
|
|
Kemiskt skydd av CNS |
Blodhjärnbarriären
I kapillärer.
TJ atrocyter utsöndrar parakriner så att tight junctions bildas mellan endotelceller och porerna mellan dessa tätas så att det blir semipermeabelt, vilka partiklar som kommer genom.
Fettlösliga rör sig lättare genom än vattenlösliga, de flesta bakterier går ej igenom. Glukos går genom med särskilda transporter för att komma mellan blod och hjärna.
För att skydda hjärnan mot fluktuationer och skadliga ämnen. |
|
|
Ryggmärgen |
- Leder signaler mellan hjärnan och organ i resten av kroppen. - Grå substans; nervcellskroppar (efferent och afferent), inre fjärilsstruktur - Vit substans; utanför fjärilsstrukturen ljusare, axoner. |
|
|
Ryggmärgsreflex |
Spinal reflex. Signal går via affarenta, inter (CNS) och efferenta neuron i ryggmärg, men inte alls till hjärnan, på väg till effektor (ex. Muskel); i reflexbåge. |
|
|
Medulla oblongata |
- Förlängda märgen - Blodtryck, andning, kräk/sväljreflexer - En del av hjärnstammen |
|
|
Pons |
Andning, kopplingar mellan stor och lillhjärnan. Del av hjärnstammen. Vi |
|
|
Mitthjärnan |
Ögonrörelser, pupillstorlek. Del av hjärnstammen. |
|
|
Retikulära formationen |
- Spridd i flera delar, mellan hjärnstamm och talamus - Vakenhet, medvetande, sömn - Del av hjänstammen |
|
|
Hjärnstam |
- Medulla oblongata - Pons - Mitthjärnan - Retikulära formationen (- Ibland räknas även mellanhjärnan in) |
|
|
Nerv |
Många axon från massor av neuron samlade. |
|
|
Kranialnerver |
Både sensoriska och motoriska neuron för funktioner i huvudet. |
|
|
Thalamus |
Sensorisk information kopplas till rätt hjärnområde. - Del av mellanhjärnan. |
|
|
Hypothalamus |
- Under thalamus - Osmolaritet; hur mycket partiklar som finns lösta i blodet (mått på vätskebalans) - Kroppstemperatur (hos jämnvarma djur, annars beteende) - Hunger - Reproduktion (könshormon ex, via nedan) - Reglerar hormonfrisättning från hypofysen - Del av mellanhjärnan |
|
|
Hypofysen |
= Pituitary gland - Främre; fettvävnad - Bakre; fortsättning av hypothalamus - Hormonutsöndring - Del av mellanhjärnan |
|
|
Tallskottskörteln |
= Pineal gland - Utsöndrar melatonin då det är mörkt vilket ger sömn - Del av mellanhjärnan |
|
|
Mellanhjärnan |
= Diencephalon - Thalamus - Hypothalamus - Hypofysen - Tallskottskörteln |
|
|
Nacklob |
- Nackregion (grön på bilden) - Occipitallob - Syncentrum |
|
|
Parietallob |
Primary somatic sensory cortex; strax bakom mitten, info från somatiska sinnen. Bakom finns sensory association area där sinnesinformationen också interageras och behandlas.
Se bild! |
|
|
Frontallob |
- Primary motorcortex; viljestyrda rörelser, arbetar bla. med motor association (premotor) cortex som är precis framför. - Prefrontal association area |
|
|
Temporallob |
På sidan. Auditvt cortex, olfactory cortex, auditory association cortex. |
|
|
Cerebellum |
- Lillhjärnan - Information från och/eller till balanssinnet, muskler, senor, leder, motorcortex i storhjärnan (ger koordination). |
|
|
Perifiera nervsystemet; efferenta nerver |
Autonoma (sympatiska och parasympatiska) och somatiska motorneuron. |
|
|
Parasympatiska ANS |
- Mest aktivt vid vila och matsmältning - Neurotransmittorn Acetylkolin (ACH) både i ganglion mellan pre- och postganglionära neuroner (Nikotina receptorer), och mellan postganglionär neuron och targetvävnad (muskorina receptorer). - Ganglion nära målvävnad. - Preganglionär (lång) neuron från CNS till ganglion, postganglionär (kort) från ganglion till målvävnad.
(Cell-cellkommunikation, affinitet protein-ligand, diffussion) |
|
|
Sympatiska ANS |
- Mest aktivt vid fight and flight - Neurotransmittorn Acetylkolin (ACH) i ganglion mellan pre- och postganglionära neuroner (Nikotina receptorer), men Noradrenalin mellan postganglionär neuron och targetvävnad (Adrenerga receptorer). - Ganglion nära CNS. - Preganglionär (kort) neuron från CNS till ganglion, postganglionär (lång) från ganglion till målvävnad. - Binjuremärgen
(Cell-cellkommunikation, affinitet protein-ligand, diffussion) |
|
|
Adrenerga receptorer |
- För adrenalin och noraradrenalin - Alfa: mest känslig för noradrenalin - Beta1: Lika känslig för båda - Beta 2: Mest känslig för adrenalin (ej innerverade) - Beta 3: Mest känslig för noradrenalin (innerverade)
Oftast har postganglionär sympatikusneuron sekretion av noradrenalin till adrenerga receptorer. |
|
|
Kolinerga receptorer |
Tar emot ACH - Nikotina - Muskarina All preganglionic neurons secrete ACh onto nicotinic cholinergic receptors. As a rule, postganglionic parasympathetic neurons secrete ACh onto muscarinic cholinergic receptors. |
|
|
(adrenalin) Sympatiska signalvägen LÄS |
ANS-S preganglionära neuron → Binjuremärg (nervvävnad, modifierad sympatikusganglion i märgen, frisättning av hormonet adrenalin från märgen (inte barken väl?) → Blodet → Cirkulation till alla perifiera (vilka ingår) organ |
|
|
Somatiska motorneuron |
- Skelettmuskulatur kan ej dra ihop sig utan detta - ACh som neurotransmittor; nikotina receptorer - Fysiologiska principer; diffusion, cell-cellkommunikation, transport av elektrisk laddning ... - En neuron med cellkropp i CNS och axon i perifiera systemet |
|
|
Vad sker i synapsen i somatiska nervsystemet? |
Depolarisation av presynaptisk neuron (aktionspotential) öppnar ca2+jonkanaler i axonterminalen - Nettopostitvt av Ca²+ in i presynaptiskt membran (neuronen), tack vare öppnadet av jonkanaler. Öpnnar ACH-kanaler. - ACH-esteras bryter ner ACH så att det inte ska verka mer. |
|
|
Motorändplattan |
- En del av skelettmuskelfibrens membran. - Tätt med (nikotina) receptorproteiner som kan ta emot neurotransmittorer (ACH) |
|
|
Divergens |
- Signal startar i enskild neuron och går ut i flera. - Kan sprida information och funktion. - Ex. i sympatiska ANS. |
|
|
Konvergens |
- Många signaler samlas till en enda. - Kan förstärka signaler. - Ofta sensoriska neuron. |
|
|
|
|
|
Ganglion |
Ganglionsamling nervcellskroppar i perifiera nervsystemet. Nuklei i CNS samma som ganglion i perifiera. |
|
|
Vilomembranpotentialenberoende av..? |
... att membranet är permeabelt för både Na+ och K+ (fast i regleradejonkanaler!) |
|
|
Nervvävnad |
- Neuroner;retbara som skickar elektriska signaler - Gliaceller;fysiskt stöd och kommunikation med neuroner |
|
|
Schwann-celler |
- Huvudsakligatypen av glialceller i perifiera nervsystemet - Formar myelinskidor runt neuroner |
|
|
Satellitecells |
- are glial cells associated with the peripheralnervous system. (nämns även vid muskler, Kanske ett bredare koncept) |
|
|
Oligodendrocytes |
- Glialceller I CNS - Formar myelinskidor runt neuroner |
|
|
Nodesof Ranvier |
- are sections of uninsulated membrane occurring atintervals along the length of an axon. |
|
|
Neuralastamceller |
- Kan utvecklastill neuroner och glia - Hittas Iependymala lager, bland annat, eller I andra delar av nervsystemet. |
|
|
Astrocyter |
- Glialceller I CNS |
|
|
Ependymalceller |
- Glialceller I CNS |
|
|
Microglia |
- Glialceller I CNS - Modifierade immunceller “act as Scavengers” |
|
|
Uppbyggnad hela nervystemet |
- Affarenta/sensoriskaneuron leder in signaler från sinnesreceptorer i perifiera nervsystemet tillcentrala nervystemet - Centralanervystemet (hjärna och ryggmärg) sorterar signaler - Genomefferenta/motoriska neuron går signaler från CNS går ut i perifiera nervystemetantingen som autonoma (S eller PS) eller somatiska nervystemet. |
|
|
Autonoma nervsystemet kontrollerar |
- Glattmuskulatur - Körtlar - Fettvävnad |
|
|
Somatiska nervsystemet kontrollerar |
- Skelettmuskulatur |
|
|
Interneuron |
- Helt ochhållet placerad i CNS - Formenvarierar men har ofta komplex förgrening som möjliggör kommunikation med mångaandra neuroner - Vissa småjämfört med modell-neuronen |
|
|
Neurontyper |
|
|
|
Neuronens uppbyggnad |
|
|
|
Dendriter |
- tar emotinkommande signaler/retning- En graderadpotential startar |
|
|
Axon |
- leder enelektrisk signal (AP) till axonterminalen. |
|
|
Axonterminal |
- Aktionspotentialenfrisätter neurotransmittor från neuronets ändterminal via exocytos. |
|
|
Nervcellernas elektriska signaler uppstår |
- när laddadepartiklar förflyttar sig över nervcellens cellmembran via alltid öppnajonkanaler (Läckagekanaler) eller reglerade jonkanaler (som kan öppnas ochstängas). |
|
|
Laddade partiklar betydelsefulla förnervcellens elektriska signalering |
- Pr- =negativt laddade delar av membranbundna proteiner, som inte kan sig ut urcellen. - Kaliumjonermest intra cellulärt - Natriumjoner,kloridjoner och kalciumjoner mest extracellulärt |
|
|
Membranpotential (mV) |
- Är enelektrisk spänning över nervcellens cellmembran; skillnad i elektrisk laddningmellan cellens utsida och insida. - Vilomembranpotentia;hos en ostimulerad nervcell är membranpotentialen -70mV (70 mv mindre änextracellulärt) |
|
|
Varför är vilomembranpotentialen –70 mV? |
- Denostimulerade nervcellen har öppna jonkanaler för K+ och för Na+ - Na+diffunderar in med laddningsgradient och sin koncentrationsgradient - K+ diffunderarut med sin koncentrationsgradient - Na+/K+-pumpen(3 Na+ UT/2 K+ IN) bidrar till att upprätthålla vilomembranpotentialen - Om Na+ ”fickbestämma” skulle jämvikten vara då vilomembranpotentialen är +60mV, medan detenligt K+ är -90mV - Beroende av att membranet är permeabelt för bådeNa+ och K+ (fast i reglerade jonkanaler!) |
|
|
Current flow (I) obeys
|
-Ohm’s law: I = voltage/resistance. Resistance to current flow comes primarily from-the cell membrane, which is a good insulator, and from the cytoplasm. |
|
|
Elektriska förutsättningar hos den ostimulerade nervcellen |
- Insidan av cellmembranet är mer negativt laddad än utsidan. - Koncentrationen av Na+, Cl- och Ca2+ är hög på utsidan av cellen och låg på insidan. - Koncentrationen av K+ är låg på utsidan av cellen och hög på insidan. - (Om reglerade jonkanaler i cellmembranet aktiveras (och öppnas) kan membranpotentialen snabbt förändras och en elektrisk signal startar) |
|
|
Conductance (G) |
- Is the reciprocal of resistance: G = 1/R. - Konduktivitet = ledningsförmåga = konduktans per längdenhet (siemens per meter) |
|
|
Vad händer när jonkanaler för Na+ eller Ca2+ öppnas? |
- Na+ och Ca2+ diffunderar in i cellen - Drivkraft; laddningsgradient och koncentrationsgradient |
|
|
Vad händer när jonkanaler för K+ öppnas?
|
- K+ diffunderar ut ur cellen - Drivkraft; koncentrationsgradient |
|
|
Vad händer när jonkanaler för Cl- öppnas?
|
- Cl- diffunderar in i cellen - Drivkraft; koncentrationsgradient |
|
|
Ett polariserat cellmembran |
- Innebär att det finns en laddningsskillnad mellan in-och utsidan av cellmembranet. |
|
|
Graderade potentialer |
- Startar hos dendriter/nervcellskropp eller sinnesreceptorceller - Oftast ligandberoende eller mekaniska jonakanaler - Amplituden varierar proportionellt med stimuleringens styrka och längd - Kan summeras på varandra - Kan vara depolariserande - Kan vara hyperpolariserande - IPSP eller EPSP |
|
|
Local current flow? |
- Våg av depolarisering i en cell Vad händer om avståndet ökar till punkten där en graderad potential startar? - Den graderade potentialens amplitud minskar |
|
|
Aktionspotentialen |
- Kan starta om den graderade potentialen har tillräckligt hög amplitud (tröskelvärdet) när den når nervcellens Trigger -zone (ett område där nervcellskroppen övergår i axonet) - Leds längs axonmembranet - Lyder under "allt eller inget" lagen - AP kan inte summeras på varandra - Varierar vanligtvis inte i amplitud - Har en retningströskel - Har en refraktärperiod - Varierar i frekvens (antal AP/msek) med stimuleringens styrka och längd |
|
|
Absolut refraktärperiod |
- Då en andra aktionspotential inte kan triggas oavsett hur stark stimulering - Därav kan inte aktionspotentialer summeras.
|
|
|
Relativ refraktärperiod |
- En graderad potential behöver vara större än normalt för att trigga en aktionspotential |
|
|
Exitatorisk postsynaptisk (graderad) potential |
- Depolariserande. - Förändrar membranpotentialen från -70mV mot ett mer positivt värde. - Närmare retningströskeln -55mV och utlösandet av en AP. - EPSP |
|
|
IPSP |
- Inhiberande postsynaptisk (graderad) potential - Hyperpolariserande - Förändrar membran-potentialen i riktning längre ifrån retningströskeln och utlösandet av en AP (från -70mV mot en ännu mer negativ membranpotential). |
|
|
Summering av graderade potentialer |
- Flera graderade potentialer kan tillsammans ge aktionspotential om det är tillräckligt depolariserande för att nå trigger zone. - Temporal; i tid (flera graderade potentialer efter varandra i samma neuron) - Spatial; i rum (flera neuroner samtidigt) |
|
|
Aktionspotentialens rörelse längs axonet
|
- Startar när spänningsreglerade jonkanaler i axonets cellmembran aktiveras - Na+ och K+kanaler öppnas längs med hela axonet (och ej endast vid stimuli som för graderad potential) så att styrkan är likadan längs med hela axonet - AP startar vid axonets trigger-zone - AP startar när GP är minst -55mV (eller mer positiv) när GP når axonets trigger-zone |
|
|
Aktionspotentialen steg 1-9 |
1. Vilopotential -70mV 2. Depolariserande stimulus 3. Membranet depolariseras till tröskelvärdet (-55mV) där voltage-gated Na+ och K+ kanaler börjar öppnas- 4. Snabbt depolariseras cellen av Na+, vars kanaler öppnas snabbt (positiv feedback, då Na+ ger ytterligare depolarisering som öppnar för Na+ kanaler längs med axonet) 5. Na+ kanaler stängs (vid +30 mV) och långsammare K+kanaler öppnas (Negativ feedback då depolariseringen också gör att inaktiveringsgrindarna stängs och att K+kanaler öppnas så att depolariseringen leder till repolarisering – och hyperpolarisering på sikt) 6. K+ rör sig ut ur cellen till den extracellulära vätskan 7. K+kanalerna fortsätter vara öppna och mer K+ lämnar cellen så att den hyperpolariseras (ca -80mV mot -90mV) 8. Voltage-gated K+kanaler stängs, så mindre läcker ut 9. Cellen återgår till vilande jonpermeabilitet och vilopotential |
|
|
Hur fungerar voltage-gated kanalen för Na+? |
- Först är aktiveringsgrinden stängd - (den snabba) Aktiveringsgrinden öppnas vid tröskeln (ca. -55mV). - Na+ går in i cellen och depolariserar den tills att (den långsamma) inaktiveringsgrinden stänger kanalen. - Under repolarisering då K+ lämnar cellen så återställs grindarna till viloläge |
|
|
Hur kommer Na+ ut igen och K+ in? |
- De pumpas i Na+/K+ transportprotein, 3 Na+ ut, 2 K+ in. |
|
|
Reglering av aktionspotential |
- Na+ ger depolarisering som öppnar fler Na+kanaler; positiv feedback - K+kanaler öppnas också av depolarisering men ger repolarisering och så småningom hyperpolarisering; negativ feedback |
|
|
Aktionspotentialens ledning längs axonmembranet |
- Kan ej gå baklänges i axonet - Större diameter ger snabbare aktionspotentialer (minskad resistans?) - Depolarisering öppnar successivt kanaler längs axonet så aktionspotentialen bibehålls hela vägen till skillnad från graderad potential som avtar med distansen. |
|
|
Vad ökar konduktion (ledning av elektricitet) |
- Ökad diameter i axon ger minskad resistans - Ökad resistans mot läckage i membranet, ges av myelinskidor |
|
|
Myelinskidor |
- Ger snabbare ledning av elektricitet genom minskat läckage. - I nodes of Ravier finns massa jonkanaler koncentrerade, inga vid myelinskidorna - Behöver ej lägga tid på att öppna kanaler hela tiden, och tack vare läckage-resistansen i myelinskidorna kan AP färdas mellan noderna; snabbare ledning!
|
|
|
Saltatory conduction |
- ”Hoppet” mellan noderna i myeliniserade neuroner |
|
|
Synaps |
- Mellan två neuroner där signaler leds mellan axonterminal i presynaptiskt neuron och dendriter i postsynaptiskt neuron - Kemisk eller elektrisk synaps |
|
|
Exempel på hur blodets kemi påverkar AP? |
- Hyperkalemia; mer kalium än vanligt i blodet ger en förhöjd vilopotential vilket gör att mindre graderade potentialer behövs för att få AP. (Förstått rätt?) - Hypokalemia; mindre kalium (K+) i blodet ger en sänkt vilopotential (hyperpolarisering) så att större graderade potentialer behövs för AP; förknippat med muskelsvaghet eftersom styrningen av dessa försämras. |
|
|
Synaps |
- Mellan två neuroner där signaler leds mellan axonterminal i presynaptiskt neuron och dendriter i postsynaptiskt neuron - Kemisk eller elektrisk synaps Elektrisk synaps - Elektrisk signal överförs via joner som går genom gap-junctions |
|
|
Neurotransmittorer |
- Kolinerga neuroner; acetylkolin - Adrenerga neuroner; noradrenalin - Andra; GABA, serotonin, glutamat, kväve-oxid och adenosine |
|
|
Typer av neurotransmittor-receptorer |
- Ionotropiska; ligand-gated - Metabotropiska; g-protein-kopplade |
|
|
Kemisk synaps |
1. Aktionspotential depolariserar axonterminal 2. Depolarisering öppnar voltage-gated Ca2+ kanaler 3. Ca2+ kommer in i cellen och stimulerar exocytos av synaptiska vesiklars innehåll 4. Neurotransmittorer rör sig över synaptisk klyfta till postsynaptisk cell där de binder till receptorer 5. Bindandet till receptorer (viktiga för där binder antagonister eller agonister, som läkemedel utgör, in) startar en respons i den postsynaptiska cellen |
|
|
Vad ger information om styrka och duration i stimuli? |
- Mängden neurotransmittor motsvarar mängden aktionspotentialer vilket ökar med högre frekvens av stimuli |
|
|
Synaptisk plasticitet |
- Aktiviteten förändras i synapsen på grund den aktivitet som redan skett - Facilitering eller depression/inhibering, kort- eller långtids. |
|
|
Snabba och långsamma responser |
- Långsam synaptisk potential; g-proteinkopplade receptorer öppnar jonkanaler via second messengers; håller längre (sekunder/minuter) - Snabb synaptisk potential; jonkanaler öppnas direkt av neurotransmittorer; håller kortare (millisekunder) |
|
|
Modulering av synapser |
- Presynaptisk facilitering ökar föregående neurons utsöndring av neurotransmittorer - Presynaptisk inhibering minskar föregående neurons utsöndring av neurotransmittorer - Kan vara globalt (påverka alla omkring liggande axonterminaler lika mycket) eller selektivt - Kan också ändra postsynaptisk respons; affinitet, struktur, antal receptorer - Neuromodulatorer påverkar ofta genom second-messener system, och effekterna kvarstår ofta längre än av neurotransmittorer - En molekyl kan verka både som neurotransmittor och neuromodulator beroende på receptorn som mottar. |
|
|
Vad händer med neurotransmittorn? (så att transmittor-aktionen avslutas) |
- Neurotransmittorer kan återvända till axonterminalen i presynaptisk cell för återanvändning. - Alternativt transporteras de till glialceller. - Enzymer kan inaktivera neurotransmittorer. - Neurotransmittorer kan diffundera ut ur den synaptiska klyftan; till blod eller extracellulär vätska |
