Reading...
Play button
Play button
Use LEFT and RIGHT arrow keys to navigate between flashcards;
Use UP and DOWN arrow keys to flip the card;
H to show hint;
A reads text to speech;
71 Cards in this Set
- Front
- Back
|
Innebörd och form
|
För att information på ett korrekt sätt skall återge de transaktioner och andra händelser som den avser att återge, måste de redovisas i enlighet med ekonomisk innebörd och inte enbart i enlighet med juridisk form. Den ekonomiska innebörden av en transaktion eller annan händelse överensstämmer inte alltid med vad som framgår av den juridiska formen.
|
|
|
Fullständighet
|
Menas att redovisningen skall innefatta alla väsentliga ekonomiska händelser som inträffat under perioden och alla väsentliga aspekter av företagets ekonomiska tillstånd vid periodens ****
|
|
|
Verifierbarhet
|
Möjlighet att kunna kontrollera sanningshalten. Reducerar risken för olikheter. Kopplas till försiktighet. Ex. Om man låter ett antal personer bedöma de avskrivna restvärdet av en anläggningstillgång och deras bedömningar ligger i närheten av varandra, sägs måttet ha en hög grad av verifierbarhet."sanna värdet"
|
|
|
Vad innebär att ägarna intar en särställning?
|
Särställning innebär att ägarna får sitt när övriga intressenter har fått sitt.
|
|
|
Redovisningens användare/ intressenter
|
1. Ägare - Dedömma ledningingen. Utifrån det veta om de ska köpa, sälja eller behålla aktier. Viktigt med prognos över företaget framtida utveckling.
2. Långivare - Kreditrisken 3. Leverantörer och kunder - Att företag kan betala. 4. Konkurrenter - Lönsamheten, Benchmarking 5. Annställda - Anställningstrygghet 6. Stat och kommun - Skatt |
|
|
Tillförlitlighet
|
Informationen som redovisningen ger ska vara tillförlitil ich stämma överens med verkligheten. Nära sammankopplad med:
* Validitet - neutralitet - innebörd och form - fullständighet vs. väsentlighet Redovisningen ska avbilda väsentliga ekonomiska aspekter på bästa sätt, ge en korrekt bild av verkligheten. * Verifierbarhet - försiktighet Möjligt att kontrollera sanningshalten. Reducerar risk för olikheter. |
|
|
Relevans
|
Relevant info som är användbar som beslutsunderlag.
*Prognosrelevans - Redovisningsinfo ska fungera som beslutsunderlag för upprättande av prognoser. Som kan ligga till grund för investeringsbeslut. *Återföringsrelevans - Redovisningen ska fungera som ett medel för att verifiera och kontrollera tidigare prognoser. Sedan göra förbättringar utifrån det. Minimikrav: *Begriplighet *Aktualitet (ej ges ut för sent efter avslutad redovisningsperiod) |
|
|
Jämförbarhet
|
*Jämförbarhet över tiden.
- Samma händelse idag ska redovisas på samma sätt imorgon. - Direkt betydelse för redovisningens prognosrelevans. Kan kopplas till penningkonventionen ang. att penningvärde ska ej redovisas med inflation/deflation --> detta försvårar. * Jämförbarhet mellan företag - "Lika händelser och tillstånd ska redovisas på samma sätt". - Direkt koppling till relevans. |
|
|
Fyra kvalitativa egenskaper
|
1. Relevans
2. Tillförlitlighet 3. Validitet och verifierbarhet 4. Jämförbarhet |
|
|
Tillgångsvärderingsvärderingsmetod
|
Med tillgångsvärderingsmetod menas på vilket sätt icke-monetära tillgångar värderas i pengar. Val av tillgångsvärderingsmetod har betydelse för hur resultat periodiseras, dvs. fördelas mellan år. Fyra metoder:
1. Anskaffningsvärde 2. Återanskaffningsvärde 3. Nutida försäljningsvärde 4. Framtida försäljningsvärde |
|
|
Anskaffningsvärde
|
*Anskaffningsvärde (OT)
*Avskrivet anskaffningsvärde (AT) -så mycket det kostade att köpa in en tillgång, utgår från marknadsmässiga principer. -Redovisningen bygger i huvudsak på anskaffningsvärde. - Värdering enligt det faktiska utbytet vid anskaffningstidpunkten. -Anskaffningsvärde av en tillgång, innebär anskaffningsvärdet för de resurser som ingår i tillgången. |
|
|
Framtida försäljningsvärde
|
*Nettoförsäljningsvärde (OT)
*Nyttjandevärde (AT) Kan delat in i dessa delar: -Odiskonterat värde av tillgångar: -Diskonterat värde av tillgångar: Summan av de kassaflöden som försäljning eller användning av tillgången förväntas ge upphov till. Värderas till försäljningsvärde-försäljningskostnad=netto försäljningsvärde. Motsvarande kassaflöden diskonterade till balansdagen med en ränta för avkastningskrav. Tillgångar värderas till det diskonterade värdet av de kassaflöden den förväntas ge upphov till under sin livstid. Ett sådant värde kallas för nyttjandevärde. = Diskonterat framtida värde (nuvärde) |
|
|
Nutida försäljningsvärde
|
* Försäljningsväret på balansdagen efter avdrag för försäljningskostnader.
*Ger uttryck för de alternativ ett företag står inflr. Alternativinäkten för att inte sälja tillgången. |
|
|
Återanskaffningsvärde
|
*Återanskaffningsvärde (OT)
*Avskrivet återanskaffningsvärde (AT) -Vad det på balansdagen skulle kosta at köpta de råvaror och resurser som anses ingå i det nuvarande lagret. -OBS! Ej kostnad för att köpa in ett likande lager. |
|
|
Kapitalbibehållande begrepp
|
Resultatet för ett fullständigt kretslopp "from cash to cash" påverkas av kapitalbibehållande begrepp som resultatet beräknas efter. Tre begrepp:
1. Bibehållande av monetär kapital 2. Bibehållande av allmänköpkraft 3. Bibehållande av fysisk kapacitet |
|
|
Bibehållande av monetärkapital
|
Enbart det monetära värdet av det EK som måste bibehållas innan man tillgodoräknar sig en vinst.
|
|
|
Bibehållande av allmänköpkraft
|
Innan man tillgodoräknar sig en vinst måste allmänna köpkraften av det egna kapitalet bibehållas.
|
|
|
Bibehållande av fysisk kapacitet
|
Företaget har möjlighet att fortsätta verksamheten på samma nivå som tidigare genom att man bibehåller eller kan återanskaffa de fysiska resurser som ligger till grund för verksamheten.
|
|
|
Vad handlar redovisningsproblemet om?
|
Hur man ska ta hänsyn till en osäker framtid när man skall bedöma vad som faktiskt har hänt
|
|
|
Vilka är användarna som har direkt intresse av hur de går för företaget?
|
ägare, långivare, leverantörer och kunder, anställda, stat och kommun
|
|
|
Vilka två syften använder ägarna extern redovisning?
|
1. bedöma företagasledningens skötsel av företaget, och om styrelsen skalla sitta kvar på sin post 2. Beslut om att köpa, sälja eller behålla aktier i bolaget.
|
|
|
På vilket sätt har ägarna indirekt kontroll på bolaget?
|
Genom bolagstämman kan ägarna vägra bevilja ansvarfrihet för styrelsen eller ge ansvarfrihet men ändå byta styrelse
|
|
|
Vad innebär prognos relevans?
|
Om redovisningsdata är användbara för prognoser
|
|
|
Vad innebär återföringsrelevans?
|
Om redovisningsdata är användbar för efterhandskontroller
|
|
|
Varför har långivare intresse av redovisningen?
|
Kredrisken, risken att företaget inte betalar för sig, på kort sikt är likviditeten och soliditeten viktig och på långsikt lönsamhetsutvecklingen
|
|
|
Varför har leverantörer och kunder intresse av redovisningen?
|
Om leverantören har krediter har dem intresse av att dem blir betalda
|
|
|
Varför har konkurrenter intresse av redovisningen
|
Se hur andra har för lönsamhet på sina produkter och ha de som underlag för sin egen prisättning, eller bara för att jämföra
|
|
|
Varför har anställda intresse av redovisningen?
|
De anställda och fackförenignarna som ombud är intresserade av företagets ekonomi och därmed hur anställningstrygheten ser ut
|
|
|
Varför har stat och kommun intresse av redovisningen?
|
Skatteindrivare(inkomstskatt) , om skattepliktiga resultatet har beräknats i enlighet med " god redovisningssed"
|
|
|
Vad innebär att redovisningen har en beslutsroll?
|
Utgör den del av ett beslutsunderlag för att ingå någon form av kontrakt(köp av aktier, lån till företag)
|
|
|
Vad innebär att redovisningen har en legal roll?
|
Syftet är att definiera konsekvenserna av lagstiftiftningen elle ett kontrakt som redan har ingåtts
|
|
|
Vad innebär neutralitet?
|
menas att om en affärshändelse har en ekonomisk innebörd som skiljer sig från dess formella juridiska innebörd, så redovisa efter "substansen"
|
|
|
Vad innebär nytta och kostnad?
|
Intäktsidan är värdet av de förbättrade beslut som fattas på grund av att informationen är tillgänglig, och kostnadssidan är kostnaderna för att producera, kommunicera och använda informationen
|
|
|
Realistationsprincipen
|
Man redovisar inte värdeökningen förrän vid försäljningen, Relationsprincipen och värdering till anskaffningsvärde är två sidor av samma mynt
|
|
|
Försiktighetsprincipen
|
Vinster redovisas inte förrän vid försäljning och förluster tas upp om de förväntas hända
|
|
|
Matchningsprincipen
|
Intäkterna skall matchas mot utgifterna för de resurser som använts för att skapa intäkterna
|
|
|
Antagande om fortlevnad
|
Man antar att företaget kommer att fortsätta sin verksamhet under obestämd tid.
|
|
|
Vilka fyra principer finns det för tillgångsvärdering?
|
1. Realistationsprincipen
2. Försiktighetsprincipen 3. Matchningsprincipen 4. Antagande om fortlevnad |
|
|
Vilka två principer finns det för kapitalbibehållande?
|
1. Penningkonventionen
2. Kongruensmetoden |
|
|
Penningkonventionen
|
Redovisningen uttrycks "i pengar" dvs monetära enheter, man beaktar inte penningsvärdets förändring, räknar alltså inte med inflation/deflation.
|
|
|
Kongruensmetoden
|
Innebär att alla förändringar av eget kapital, utom utdelning och nyemission, kommer till uttryck i resultatet för perioden.
|
|
|
Materiella AT: Anskaffningsvärde
|
När en AT redovisas för första gången i BR, värderas den till anskaffningsvärde. Enligt IAS 16 reduceras den sedan till anskaffningsvärde med årliga avskrivningar och ev. nedskrivningar. Ett undantag är tillgången mark som anses ha en obestämd ekonomisk livslängd och därför inte skrivs av.
|
|
|
Materiella AT: Aktivering
|
Utgifter för Materiella AT ska aktiveras, dvs. redovisas som en tillgång i BR. Enligt IAS 16, ska utgifterna aktiveras om det är troligt att de ekonomiska fördelarna tillfaller företaget och om anskaffningsvärdet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt: 1. Säkerhets-och mijlinvesteringar. 2. Utgifter för underhåll.
|
|
|
Två problem i samband med aktivering av Materiella AT
|
1. Säkerhets- och miljöinvesteringar; ifall investeringen är nödvändig för en fortsatt verksamhet, ska den tas upp dom en tillgång i BR. Motivet; att investeringen ger ekonomiska fördelar i jämförelse med om den inte jämfördes.
2. Utgifter för underhåll: får aktiveras som en av vilkoren är uppfyllda; "det är troligt att de ekonomiska fördelarna kommer tillfalla företaget, eller om anskaffningsvärdet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. |
|
|
Exempel på Materiella AT
|
*mark, byggnader, maskiner, transportfordon.
|
|
|
Värdering av Materiella AT
|
*Redovisning och värdering enligt IAS 16.
*Materiella AT värderas till anskaffnignsvärde efter för ackumulerade avskrivningar och eventuellt ack. nedskrivning, dvs, till avskrivet anskaffningsvärde. *IAS 16 ger även en annan tillåten metod; omvärderingsmetoden, som innebär att tillgångarna till ett "omvärderat belopp". |
|
|
Nämn två typer av materiella AT som faller utanför IAS 16 tillämpningsområde
|
*Förvaltningsfastigheter (IAS 40) som värderas enligt verkligt värde metoden eller till avkrivet anskaffningsvärde.
*Biologiska tillgångar (IAS 41) värderas till verkligt värde, som är den enda tillåtna metoden. |
|
|
Komponentavskrivningar
|
Det redovisade värdet av den utbytta koponenten fås genom ansakffningsvärde minus ackumulerade avskrivningar av samma relativa storlek som för tillgången som helhet.
|
|
|
Avskrivningsbart belopp
|
Om tillgången bedöms ha ett restvärde som inte är försumbart, ska detta restvärde dras bort från anskaffningsvärdet. För att få bedömningen om det avskrivningsbara beloppet
|
|
|
Nyttjandeperiod
|
1. Den period under vilken ett objekt förväntas bli utnyttjat för sitt ändamål, eller
2. det antal enheterm som förväntas bli tillverkade med hjälp av tillgången. *tillgången kan bli utnyttjad under den tid (eller för det antal enheter) som den ger ekonomiska fördelar för företaget. |
|
|
Tre avskrivningsmetoder
|
1. Linjära avskrivningar - ett fast årligt avskrivningsbelopp
2. Degressiva avskrivningar - sjunkande avskrivningsbelopp under nyttjandeperioden. 3. Produktionsberoende avskrivningar - avskrivningsbeloppet bestäms utifrån tillgångens förväntade användning eller produktion. |
|
|
Nedskrivningar
|
Enligt IAS 36 ska ett företag per varje balansdag bedöma om det föreligger indikation på att en tillgång minskat i värde. Om så är fallet ska företaget beräkna företagets återvinningsvärde.
|
|
|
Återvinningsvärde
|
Det högsta av tillgångens verkliga värde minus försäljningskostnader och nyttjandevärde.
*verkligt värde minus fsg kostnader: det pris som skulle kunna erhållas vid försäljning av en tillgång efter avdrag för fsg kostnader. |
|
|
omvärderingsmetoden AT
|
Enligt denna metod ska tillgången värderas till verkligt värde, om en avvikelse mellan det verkliga värdet och det redovisade värdet är väsentlig. därutöver ska man göra avskrivningar och ev. nedskrivningar av tillgången.
|
|
|
verkligt-värde-metoden
|
*Det verkliga värdet (minus försäljningskostnader), ett nutida försäljningsvärde, ska spegla marknadens Värdering av tillgången på balans dagen. *Medans nyttjandevärde, ett framtida värde, ska spegla företagsledningens bedömning av de framtida kassaflöden som tillgången förväntas ge upphov till.
|
|
|
Definition av Immateriella tillgångar
|
Redovisning och värdering av immateriella tillgångar regleras enligt IAS 38. Standarden definerar tillgången som: en identifierabar icke-monetär tillgång utan fysisk form.
|
|
|
Innebörden av immateriella tillgångar
|
Immateriella tillgångar skiljer sig från materiella tillgångar genom att de uppkommit som en följ av anskaffning eller produktion av tjänsterm sim förväntas vara till nytta för företaget under en längre period.
|
|
|
2 Kriterier för immateriell tillgång
|
Tillgången måste vara definerbar, vilket innebär att ett av dessa två kriterier måste uppfyllas:
1. Tillgången är avskiljbar 2. Tillgången har uppkommit som följd av kontrakt eller legala rättigheter, ex patent, licenser, copyrights. |
|
|
När redovisas immateriella tillgångar?
|
Det räcker inte med att en resurs defineras som en tillgång (uppfyller kriterierna T1-T3) dessutom krävs det andra erkännandekriterier:
1. det är troligt att de förväntade ekonoomiska fördelarna som kan hänföras till tillgången tillfaller företaget. 2. tillgångens anskaffningsvärde kan beräknas på att tillförlitligt sätt. |
|
|
Aktivering av immateriella tillgångar - FoU
|
Resultaten av FoU inom ett företag. Standarden (IAS 38) gör åtskillnad mellan forskningsfasen och utvecklingsfasen, de utgifter man lägger ner på forskningsfasen får inte aktiveras som en immateriell tillgång utan ska kostnadsföras direkt de uppkommer. Detta på grund av att de ekonomiska fördelarna är alltför osäkra för att kriterium (1) ska kunna uppfyllas
|
|
|
Aktivering av immateriella tillgångar - Varumärken
|
Intern upparbetade varumärken ska enligt standarden inte tas upp som tillgångar i BR, med motiveringen att utgifter för att upparbete varumärket inte kan skiljas från andra utgifter i företaget, och uppfylller inte kriterium (2).
|
|
|
Exempel på immateriella tillgångar
|
patent, varumärken, licenser och investeringar i FoU.
|
|
|
Omvärderingsmetod immateriella tillgångar
|
tillgångarna ska redovisas enligt *anskaffningsmetoden och värderas till anskaffningsvärde efter avdrag för ev. ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar. tillgångarna kan också värderas enligt
*omvärdesmetoden i övernsämmelse med IAS 16. Dock är tillämpningskraven mer restriktiva. enligt standarden skall verkligt värde fastställas på en aktiv marknad som defineras enligt tre vilkoer: 1. handeln avser likvärdiga objekt 2. det finns vanligen intresserade köpare och säljare 3. Prisinfo är allmänt tillgänglig |
|
|
Avsättningar
|
Avsättningar är per definition skulder,vilka är osäkra vad gäller storlek eller tidpunk för de framtida negativa kassaflöden som skulden väntas ge upphov till.
|
|
|
Aktivering av avsättningar
|
Avsättningar för skatter är samma som uppskjuten skatteskuld. Enligt IAS 32, ska en avsättning redovisas när:
1. Ett företag jar en befintlig förpliktelse (legal eller informell) som en följd av en inträffad händelse. 2. det är troligt att ett utflöde av pengar kommer krävas för att reglera förpliktelsen.. 3. en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. |
|
|
Värdering av avsättning
|
Avsättningar ska motsvara nuvärdet av framtida betalningar som förpliktelsen förväntas ge upphov till.
|
|
|
Inkomst skatter
|
I sverige finns fortfarande ett formellt samband mellan skatteregler och redovisningen i det enskilda bolaget, vilket kommer till uttryck som obeskattade reserver i BR och bokslutsdispositioner i RR. I koncernredovisning har emellertid detta upphävts. Eftersom effeken av dessa avdrag är att man skjuter på skattebetalningarna på framtiden, visar man istället istället effekten av avdragen på de framtida betalningarna genom att redovisa sk. "uppskjutna skatteskulder"
|
|
|
uppskjuten skatteskuld
|
En redovisning av en uppskjuten skatteskuld har sin grund i antingen:
1. Det redovisade värdet av en tillgång är större än det skattemässiga värdet. 2. Det redovisade värdet av en skuld är mindre än det skattemässiga värdet. (tvärtom vad gäller skattefodringar) |
|
|
Aktivering av uppskjuten skattefodran
|
Man ska redovisa en uppskjuten skattefodran, bara om det förefaller sannolikt att företaget i framtiden visar skattepliktiga överskott som den temporära skillnaden kan utnyttjas mot.
|
|
|
Beräkning av uppskjuten skatte skuld/fodran
|
Balansomräkningsmetoden; Den uppskjutna skattefodran/intäkten som visas i RR, bestäms dedan utifrån förändringen i dessa poster i BR. En konsekvens av balansomräk.metoden är att skattekostnaden för RR kan påverkas även om den temporära skillnaden inte förändras under året.
|
|
|
Omsättningstillgång
|
Tillgångar som ska omsättas i verksamheten. Exempelvis varulager, fordringar, pågående arbeten, kassa.
|
