• Shuffle
    Toggle On
    Toggle Off
  • Alphabetize
    Toggle On
    Toggle Off
  • Front First
    Toggle On
    Toggle Off
  • Both Sides
    Toggle On
    Toggle Off
  • Read
    Toggle On
    Toggle Off
Reading...
Front

Card Range To Study

through

image

Play button

image

Play button

image

Progress

1/22

Click to flip

Use LEFT and RIGHT arrow keys to navigate between flashcards;

Use UP and DOWN arrow keys to flip the card;

H to show hint;

A reads text to speech;

22 Cards in this Set

  • Front
  • Back
  • 3rd side (hint)
1. Vilka krav ställs på bärande konstruktioner?

1. Bärförmåga - Det ska hålla.


2. Funktion - Deformationer, svängningar, sprickbildning.


3. Beständighet - Stå kvar säkert och funktionellt.

2. Redogör för hur träets struktur inverkar på brotthållfastheten i tryck och drag.

Plus hint

3. Hållfastheten hos trä påverkas i stor utsträckning av hur det används. Redogör för de viktigaste faktorerna och hur dessa påverkar hållfasthetsegenskaperna hos trä samt hur man tar hänsyn till dessa vid dimensionering av träkonstruktioner.

4. Redogör för hur spänningsfördelningen för en momentbelastad träbalk ser ut och hur denna förenklas i beräkningsmodeller.

5. Visa med hjälp av en figur hur skjuvspänningen är fördelad över en rektangulär träbalk belastad med tvärkraft. Förklara hur ett tvärkraftsbrott i en träbalk ser ut.

6. Visa med hjälp av en figur hur spännings-töjningssambandet för en stålstav belastad i drag fungerar. Redogör för begrepp som fy, fu, E, elastiskt område, plastiskt område och deformationshårdnande.

7. Visa med hjälp av en figur hur moment-krökningssambandet för en I-balk av stål ser ut. Förklara hur moment- krökningssambandet påverkas av lokalinstabilitet, töjningshärdning och egenspänningar.

8. Redogör för skillnaderna mellan de 4 olika tvärsnittsklasserna för stål.

Det under pilen är eventuellt överkurs

9. Förklara begreppet vippning och beskriv minst 3 åtgärder man kan vidta för att minska risken för vippning.

Vippning: Den tryckta delen av balken böjer ut i sidled. Störst risk för balkar som är veka i sidled och har låg vridstyvhet, t.ex. I-tvärsnitt.


Åtgärder:


1. Stagning (t.ex. takplåt, bjälklag)


2. Tvärsnittsform (t.ex. ökad sidostyvhet, bredare)


3. Lastangreppspunkt (t.ex. lastpåföring i underkant)


4. Upplagsförhållanden (t.ex. fast inspänning bättre än fri uppläggning)

10. Stålbalken nedan är belastad med två punktlaster. Förklara hur balken kommer att uppföra sig då tvärkraftskapaciteten är uttömd a) om balken är kraftig b) om balken är slank.

+bild som ligger som hint

11. Redovisa typiska arbetskurvor för betong och hur dessa förenklas i modeller.


12. Redogör för verkningssättet hos en fritt upplagd armerad betongbalk som belastas successivt till brott, särskilj sprött och segt beteende.

13. Vad menas med en konstruktionsdels B-zoner och D-zoner? Vilka beräkningsantaganden införs vid beräkning av armerade betongtvärsnitt ingående i en B-zon?

B-zon är en zon där ovanstående antagande gäller.


D-zon är en zon där det t.ex. sker tvärsnittsändring, håltagning och vid punktlaster.

14. Visa med hjälp av en figur beräkningsförutsättningarna vid böjning av ett enkelarmerat rektangulärt betongtvärsnitt i brottgränstillstånd, med varmvalsad armering. Ställ upp grundekvationerna.

Ekvationerna som hint.

15. Hur påverkas verkningssättet hos ett armerat betongtvärsnitt av töjningsfördelningen i brottögonblicket? Hur kännetecknas sprött och segt beteende?

Segt brott kännetecknas av stora deformationer innan brott.

16. Vilka åtgärder kan vidtas för att undvika överarmerade tvärsnitt?

Tvärsnittsmått: Öka bredden (b), öka höjden (d)


Betong: Öka fcd


Tryckarmering: Tryckarmering i balkens tryckta del

17. Visa med hjälp av figur hur huvuddragpåkänningarna är orienterade vid kant och i balkliv före sprickbildning, olika typer av sprickor som kan uppkomma i en armerad betongbalk och hur spänningsfältet påverkas av sprickbildning.

18. Förklara med hjälp av figur hur tvärkraft överförs i en snedsprucken armerad balk med tvärkraftsarmering.

19. Redogör för olika typer av tvärkraftsbrott och skjuvkraftsöverförande mekanismer för armerade betongbalkar.

20. Härled med hjälp av en fackverksmodell ett villkor för att livtryckbrott ej skall inträffa. Redovisa beräkningsförutsättningarna i figur.

21. Visa och förklara vilka snitt som blir kritiska med avseende på tvärkraft i en fritt upplagd armerad betongbalk belastad med jämnt utbredd last! Hur bestäms den dimensionerande tvärkraften?

22. Beskriv olika sätt att stabilisera en envåningsbyggnad!