1. Fys. Nervsystemet

Front 1

De olika nervcellsreceptorerna baserade på funktion, 5st

Back 1

Mekano-, kemo-, termo-, foto- och polymodalareceptorer

Front 2

Mekanoreceptorers funktion, samt namnge 4st

Back 2

Registrerar mekanisk påverkan. ex,muskelreceptorer, balansceller, tryck ochberöringsreceptorer i huden, hårfollikelreceptorer

Front 3

kemoreceptorers funktion, namge 4ställen där dom finns

Back 3

retas av kemiska substanser. Finns i luktepitel, i tungans smaklökar och i vissa blodkärl där de registrerar förändringar i syrgasspänningen och pH

Front 4

termoreceptorer, funktion och lokalisation

Back 4

registrerar temperaturförändringar. Kan vara värmereceptorer eller köldreceptorer och finns huvudsakligen i huden men också i hypothalamus

Front 5

fotoreceptorer

Back 5

tappar och stavar som finns i näthinnan, tappar registrerar färger och stavar bara svartvitt

Front 6

adekvat stimulus/inadekvat stimuli

Back 6

Det är den modalitet som en receptor reagerar bäst på. Trots detta kan ett starkt ”inadekvat” stimulus alstra perception av ett adekvat stimulus, t ex ett slag i ögat (tryck) aktiverar fotoreceptorer, vilket leder till att personen uppfattar ljus.

Front 7

perception baseras på vad?

Back 7

är den medvetna uppfattningen av omvärlden baserat på sinnesorganen, minne och andra neurala processer

Front 8

viscerala receptorer, exempel på receptorer?

Back 8

detekterar stimuli som uppstår inuti kroppen. t.ex kemoreceptorer som övervakar O2, CO2 och H+-nivåer i blodet och baroreceptorer som övervakar blodtrycket. (smärtreceptorer i muskler mm?)

Front 9

vad är proprioreceptioner?

Back 9

receptioner som registrerar perception av kroppens och lemmarnas position

Front 10

modalitet, exempel på olika modaliteter?

Back 10

är stimulus i form av ljusvågor, ljudvågor, tryck, temperatur och kemiska ämnen

Front 11

transduktion vad är det

Back 11

transduktion (signalomvandling) Omvandlingen av en energiform (stimuli) till en annan (elektrisk signal)

Front 12

SA och FA skillnaderna

Back 12

Slowly adapting receptorer: Registrerar och signalerar stimulis intensitet och duration.

Fast adapting receptorer: Har bättre förmåga att registrera och signalera förändringar i stimuli.

Front 13

olika modaliteters olika projektionssystem, 3 projektionssytem

Back 13

Dorsalsträngsbanan: beröring, proprioceptionen som ledpositioner som når medvetandet.

Posteriora spinocerebellära banan: proprioception som inte når medvetandet.

Laterala spinothalama banan: temperatur, smärta

Front 14

vad informerar receptorerna i huden hjärnan om, 4st

Back 14

varaktighet, intensitet, lokalisation och retningens typ (statisk vibrerande)

Front 15

vibrationsretningar, uppfattas av vilka receptorer?

Back 15

kodas av snabbt adapterande receptorer som pacini och meissner

Front 16

statisk huddeformering eller sträckningar i huden kodas av

Back 16

Långsamt adapterande receptorer (FA) som ruffini och merkel

Front 17

hudens sinnesreceptorer, mekanoreceptorer, 6st olika

Back 17

Fria nervändar, merkels diskar, meissners corpuscle, hårfollikel receptorer, pacinis corpuscle och ruffini

Front 18

skillnaden på icke hårig (glabrös hud) och hårig hud, 3 st

Back 18

Hårig saknar hårfollikerafferenter, har högre receptortäthet och receptorerna har mindre receptiva fält. t.ex på händerna

Front 19

receptivt fält

Back 19

är varje receptors ansvarsområde. Många receptorer= hög detaljupplösning (stor lokalisationsförmåga)

Front 20

skillnad på fingertoppar och handflata i receptortätehet

Back 20

fingertopparna: ca 140 receptorer/kubikcm
Handflata: ca 30 receptorer/kubikcm

Front 21

pacini och meissners (kodar skakningar)

Back 21

pacini kodar vibrationsretningar mellan 50-500hz (vibrationer) snabbare än meissner som uppfattar skakningar (5-50Hz)

Front 22

ruffini och merkel

Back 22

statisk hudderformering och sträckningar i huden kodas av långsat adapterande receptorer (FA)

Ruffini: sträckningar i huden
Merkel: statiska intryckningar av huden

Front 23

Vad är dorsalsträngsbanan?

Back 23

Information från sinnesorganen för beröring överförs till högre centra inom cns via dorsalsträngsbanan

Front 24

nocioreceptorer

Back 24

känner smärta, kan stimuleras av flera olika sorters modaliteter

Front 25

Vad är adaption?

Back 25

vid konstant stimuleringsstyrka under en längre tid kommer receptorpotentialten (och därmed nervimpulsfrekvensen att minska) detta kallas adaption. t.ex när dofter avtar. Adaptionen beror perifert på receptornivå men också på centrala mekanismer i omkopplingsstationer för nervimpulserna

Front 26

receptoriska fält, små/stora

Back 26

en receptor detekterar retningar inom ett bestämt område, dess receptoriska fält. i tätt innerverade områden ligger receptorerna nära och där är deras receptoriska fält små. där har receptorn ett litet ansvarsområde och sänder en detaljerad information till cns. Därmed krävs även fler nervceller i cortex för att hantera informationen

Front 27

vad är proprioception?

Back 27

förmågan att avgöra de egna kroppdelarnas position, har egna receptorer för detta som registrerar ledernas lägen genom att registrerar spänningen i muskler och senor, är inte alltid medvetet.

Front 28

vad är golgis senorgan?

Back 28

sitter i övergången mellan muskel och sena och skickar information till cns om senans belastning. När belastningen i muskeln ökar kommer receptorerna att klämmas åt och vid för hög belastning kommer afferenta signaler gå till ryggmärgen där de inhibitoriska interneuronen skickar signaler tillbaka till muskeln vilket får den att slappna av, motverkar översträckning av senan.

Front 29

Muskelspoles funktioner mm

Back 29

är ett sinnesorgan med två funktioner: känna av när muskelns längd förändras och känna av vilken belastning muskeln utsätts för. Ligger insprängda mellan muskelceller och består av små celler som kallas intrafusala fibrer omslutna av en kapsel.

Har stor betydelse för balansen och för att veta musklernas läge

Front 30

receptorer som uppfattar proprioception, 3 st

Back 30

golgis senorgan, muskelspolar och berörings och tryckreceptorer

Front 31

Termoreceptorers egenskaper, 3st

Back 31

x god förmåga att känna ändringar i hudtemperaturen, uppfattar förändring mindre än en grad

x Denna goda förmåga beror på att vi har ett spektrum termoreceptorer som svarar inom specifika temperaturintervaller

x receptorerna sitter på nakna nervändsslut

Front 32

hur når de mekanoreceptiva receptorernas information cns?

Back 32

informationen från de perifera receptorernanår ryggmärgen via bakrötterna. Nervtrådarna fortsätter antingen direkt uppåt i ryggmärgens vita substans eller ha sina första synaptiska omkopplingar i bakhornet, därifrån finns två banor som förmedlar infon vidare till högre nivåer inom cns.

Front 33

TRPV

Back 33

transient receptor potentia. Olika transduktionskanaler som aktiveras inom distinkta temperaturintervaller, t.ex TRPM8: köld. och TRPV1:värme.

Front 34

Dermatom

Back 34

Ett dermatom är ett område på huden som innerveras av en särskild spinalnern. Är viktigt för att kunna spåra skador på spinalnerver genom att undersöka hudområden.

Front 35

trigeminala nervstammar

Back 35

opthamicus v1, maxillaris v2 och mandibularis v3

Front 36

olika typer av transduktion, 2st

Back 36

Iontrop: som är den vanligaste där stimuli påverkar jonkanaler som startar en receptorpotential.

Metabotrop transduktion: t.ex luktämnen som fastnar på luktkänselceller och startar en kaskad av intracellulära signaler (g-protein)

Front 37

adekvat stimuli

Back 37

Är den typ av retning som aktiverar en receptor. t.ex för fotoreceptorer är det ljus, för hörseln är det vibrationer och för smak är det kemiska ämnen

Front 38

aktiveringströskel

Back 38

Stimulit måste ha en viss minsta kraft , vara tillräckligt stor för att receptorn ska föra vidare dess signaler till cns. Är retningen för liten kommer inte någon aktionspotential ske i nervtråden

Front 39

adaption innebär

Back 39

att sinescellernas retbarhet (känslighet) succesivt minskar om de blir utsatta för stimuli under en längre tid. FA= fast adaption. SA= slowly adaption

Front 40

hudens beröringsreceptorer 4st

Back 40

FA1: Meissner är beläget mot epidermislagret och har ett skarpt avgränsande mottagarfält, känner av skakningar, receptorerna sitter tätt och finns mest i fingertopparna.

FA2: Pacini, ligger i bindväven i underhudsvänaden och känner av vibrationer i huden, dess receptiva område är stora med diffusa gränser.

SA1: Merkel, ger oss info om statisk intryckning av huden, har tätt mellan receptorerna som ger oss en bra upplösning på vad vi håller i med fingrarna, har små receptiva fält.

SA2: Har stort receptivt fält, receptorerna finns utspridda över hela handen och sitter nere i bindväven och i nagelbädden, känner av sträckningar i huden.

Front 41

Somatotopi

Back 41

Olika hjärnbarksområden (cortexområden) representerar olika kroppsdelar, vissa kroppsdelar representeras mer än andra.

Front 42

tonotopi

Back 42

hur ljudsignaler bearbetas av olika områden inom ljudområdet i hjärnan

Front 43

retinotopi

Back 43

hur synsignaler bearbetas av olika områden inom synområdet i hjärnan

Front 44

divergens

Back 44

Olika sinnesceller har egna reläceller de smälts samman med

Front 45

konvergens

Back 45

flera sinnesceller har synapser in mot en och samma reläcell

Front 46

vart sitter termoreceptorerna i huden?

Back 46

i epidermis på fria nervändsslut

Front 47

vad är somatotopi, tonotopi och retinotopi?

Back 47

somatotopi: Olika hjärnbarksområde representerar olika kroppsdelar. Vissa kroppsdelar är mer representerade än andra.

Tonotopi: hur ljudsignaler bearbetas av olika områden inom ljudområdet i hjärnan.

Retinotopi: hur synsignaler bearbetas av olika områden inom synområdet i hjärnan.

Front 48

hjärnans lober

Back 48

frontal, parietal, temporal och occipital

Front 49

ledningsbana/tractus

Back 49

är buntar av nervtrådar i cns som har ett gemensamt ursprung och ett gemensamt målområde. En sån bana börjar i det område där nervtrådar/axoner har sina cellkroppar och slutar där dom delar upp sig i sina slutgrenar och kontaktar andra nervceller.

Front 50

ledningsbana som börjar i ryggmärgen och slutar i lillhjärnan heter

Back 50

spino-cerebellär bana

Front 51

primära projektionsområden, 3st

Back 51

somatosensoriskt (känselsystemet) i parietalloben.

Visuella i occipitalloben

Hörseln i temporalloben

Front 52

Associationsområden, 3st

Back 52

parietala, prefrontala och temporala

Front 53

primära projektionsområden, 3 st

Back 53

primära somatosensoriskt cortex: Ligger bakom centralfåran

Primära syn/visuellt cortex: Längst bak ovanför lillhjärnan

primära hörselcortex: Nedanför somatosensoriska

Front 54

Hjärnans 3 associationsområden

Back 54

Temporala, prefrontala och parietala

Front 55

vad är associationsområden och projektionsområden?

Back 55

för varje sinnessysten finns ett primärt projektionsområde (mottagningsområde) i hjärnans cortex. Sen bearbetas t.ex synintrycken med avseende på färg, form, rörelse, avstånd etc i närhet av primära synområdet som occiptalloben och delar av temporalloben.

Nästa tolkningsnivp sker i associationsområdena här sammankopplas olika typer av information, både ny info från olika sinnessystem och lagrad information i form av minnen.

Front 56

hjärnans associationsområden och parietala associationscortex områden

Back 56

temporala, prefrontala och parietala.

Parietala: limbiskt, allmänsensoriskt och minnessystem (hippocampus)

Front 57

stereognosi och vad krävs för att det ska fungera

Back 57

gör att man kan känna igen ett föremål utifrån dess 3d struktur.
Stereognosi kräver intakta känselbanor upp till storhjärnans hjässlober, där känselimpulserna tolkas.

Front 58

Proprioception

Back 58

kunna avgöra de egna kroppsdelarnas position. För att kunna detta använder sig kroppen av en särskild sorts receptorer, proprioceptorer. Receptorerna registrerar ledernas lägen genom att registrera spänningen i muskler och senor.

Front 59

dorsalsträngsbanan

Back 59

info från sinnesorganen för beröring tar denna bana till högre centra inom cns

Front 60

afasi

Back 60

skador i talcentrum leder till afasi

Front 61

Agnosier

Back 61

från alla primära projektionsområden kommer info skickas så att hjärnan kan sammanställa i vilken miljö kroppen befinner sig i och ge oss en världsbild.

Om parietala associationscortex skadas kommer signalerna från primära projektionsområdet (och tidigare utifrån sinnesreceptorerna) inte kunna behandlas och detta leder till att hjärnan inte uppfattar världen på rätt sätt eftersom informationen inte tolkas rätt.

Agnosier: sensoriska skador i associationscortex

Front 62

vilka agnosier finns?

Back 62

Taktil, visuell, auditiv. osv osv

Front 63

associationshjärnbarkens utbredning och funktion

Back 63

utgör ca 80% av totala hjärnbarksvolymen, området förknippas med olika typer av högre (kognitiva) intergrerade funktioner

Front 64

apraxi

Back 64

motorisk neglect. skador i associationscortex. Oförmåga att utföra ändamålsenliga rörelser

Front 65

prosopagnosi

Back 65

oförmåga att känna igen ansikten, kognitivt

Front 66

anosognosi

Back 66

sensorisk neglect av den egna kroppen, kognitiva

Front 67

kognition, emotion och volition

Back 67

Kognition: tänkande (mentala processer, ofta viljestyrda som handlar om kunskap, tänkande och information.
Emotion: känsla,
volition: vilja

Front 68

kognition och perception

Back 68

psykologiska processer som är aktiva då vi tolkar sinnesintryck, är inte två helt skilda områden utan överlappar varandra något. Inom området kognition ryms studier av hjärnans olika funktioner såsom tänkande, uppmärksamhet, minne, inlärning, medvetande, språk samt beslutsfattande och problemlösning.

Front 69

sensorisk neglect symtom

Back 69

negligerar stimuli av motsatt kroppshalva, syn och hörselfälten, saknar insikt om sin vänsterhalva.

Funktionen ligger i dne hörga hjärnbarkshalvan

Front 70

vid skador i temporala associationscortex

Back 70

uppstår problem med att känna igen, namnge och identifiera objekt

Front 71

vad gör prefrontala associationscortex

Back 71

x har hand om arbetsminnet
x planering av framtiden
x beslut och ändringar av handlingsstrategier

Denna del av cortex ger våra beteenden deras struktur

Front 72

skador i prefrontala associationscortex, 3st

Back 72

Initiativlöshet, oförmåga att planera och bedömma följderna av en handling (emotionell avflackning)

bristande självkontroll (emotionell labilitet)

bristande förmåga att anpassa sig till ändrade förutsättningar (persevation)

Front 73

hjärnbarkens funktionella område.
parietala-, temporala-, och prefrontala associationscortex

Back 73

parietala: skapar representationer av kroppen och omgivningen, skador ger svårt att avgöra spatiala förhållanden vilket påverkar uppmärksamheten och motoriken.

temporala: viktigt för att kunna namnge objekt och personer.

prefrontala: arbetsminne, planering av framtid, ändra handlingsstrategier. Ger således vårat beteende dess struktur och sociala riktning

Front 74

denervation och långvarig träning kan påverka ”Hjärnbarkskartorna” (neuronal plasticitet).

Back 74

Om en kroppsdel mister sin funktion kommer inte signaler från den komma upp till det primära projektions centret i parietalloben. Med tiden kommer då det område som fanns för den kroppsdelen att minskas då den inte används. Denna kroppsdels plats kommer då att minsta sin area i det primära somatosensoriska området, vilket i sig kommer tas upp av en annan kroppsdel.
Pianister får större areor för sina fingrar då de använder de mer. På så sätt kan man träna upp en typ av kroppsdel så att man får större funktion i det. Kroppsdelen innerveras då av fler neuron.

Front 75

Dorsalsträngsbanan:

Back 75

beröring, proprioceptionen som ledpositioner som når medvetandet.

Front 76

Laterala spinothalama banan:

Back 76

temperatur, smärta

Front 77

Posteriora spinocerebellära banan:

Back 77

proprioception som inte når medvetandet.

Front 78

vad är vilopotentialen för en nervcell? och vad innebär det med tanke på jonerna

Back 78

-70mV, då är alla joner i jämvikt över membranet.

Front 79

Vart är jonerna lokaliserade vid en en nervcells volopotential?

Back 79

Na+ finns mkt utanför och K+ finns innanför och vill ut.

Front 80

Varför finns det mycket K+ på insidan av cellen?

Back 80

eftersom insidan är lite negativt laddad så vill den dit och så finns det aktiv transport som pumpar in K+ samtidigt som den pumpar ut Na+, för varje K+ som pumpas in pumpas två Na+ ut så det blir en negativ laddning på insidan.

Front 81

5st olika jonkanaler för nervceller

Back 81

Spänningsstyrda: vanligaste (längst axonet) styrs av den elektrisa spänningen över ett membran
ligandbindande kanaler: aktiveras eller inhiberas av signalsubstanser
mekaniskt aktiverade: t.ex sinnesreceptorer som reagerar på mekanisk sträckning i huden
termiskt aktiverade: styrs av temperaturförändringar
ickestyrda läck-kanaler: jämt öppna

Front 82

3 sätt som partiklar kan passera genom ett membran

Back 82

1. passage genom fosfolipidskiktet
2. aktiv transport med jonpumpar (Na/K-pumpen)
3. passiv transport genom jonkanaler

Front 83

Vilka sorters jonkanaler finns det, 4st

Back 83

Vad är aktionspotential/nervimpulser?
snabba och stora förändringar i membranpotentialen

Front 84

vad är membranpotential?

Back 84

den elektriska spänningen mellan den intracellulära- och extracellulära miljön hos en cell. dvs potentialskillnad över ett membran

Front 85

Hur sker en aktionspotential i en nervcell

Back 85

Spänningskänsliga Na+ kanaler öppnar sig så att Na+ kryper in till tröskelvärden sedan forsar de inin och membranpotentialen går från -50 till +30 inom en millisekund. sedan kommer repolariseringsfasen då na-kanalerna stängs och tröga K+-kanaler öppnas och k+ strömmar in så att membranpotentialen återgår till vilovärde

Front 86

tröskelvärde

Back 86

är värdet som måste uppnås för att en aktionspotential ska kunna ske, -50 hos nervceller t.ex.
Om det är en retning som är undertrösklig fås enbart ett övergående svar och ingen aktionspotential sker.

Front 87

g-protein fungerar hur

Back 87

som en second messenger. När första signalen (neurotransmittorn, acetylkolin t.ex) träffar cellens receptor kommer ett g-protein aktiveras som i sin tur aktiverar ett protein. Receptorproteinet kan sen i sin tur öppna en jonkanal och omvandla jonaktiviteten i cellen