Kof- Bett Och Ocklusion

Front 1

Vad behandlar kursen i KOF?

Back 1

Den omfattar diagnostik och behandling av besvär inom käksystemet med symptom som:
- Rörelsebegränsningar
- Smärttillstånd
- Allmänsjukdomar och funktionsstörningar inom käksystemet

Front 2

Vad innefattar bettfysiologin?

Back 2

X Struktur

X Mekanism

X Riskfaktorer
- Tex trauma, inflammatoriska processer och psykisk hälsa

X Funktion

X Dysfunktion

X Smärta

X Assessment
- Hur man ska bedöma och utvärdera de kliniska fynden

X Management
- Hur det vetenskapliga underlaget är

Front 3

Hur hanterar man patienter som kommer med smärta i käkleden?

Back 3

- Ocklusionsanalys

- Klinisk undersökningsmetodik

- Journalförning om behandlingsgången

- Stabiliseringsskena

- Ställa diagnos för att behandla

Front 4

Vilka tre kardinaltecken finns det för dysfunktion i käkleden?

Back 4

X Käkledsljud

X Nedsatt rörelse

X Ihållande smärta

Front 5

Var har ofta smärtan sitt ursprung ifrån?

Back 5

Ofta är smärtan koncentrerad till:
X Ursprung och fäste för m. masseter

X Ursprung och fäste för m. temporalis

X Trapezius

X Kring örat
- Patienten lokaliserar ofta smärtan till örat

X Nackområdet

X Pannan
- Smärta från nackområdet kan sprida sig till pannan då den trigeminala kärnan sammanlänkar de olika delarnas nerver och ibland sker då en förlängning av smärtan. sk. refererad smärta?

Front 6

Exempel på benämningar på besvär i käksystemet:

Back 6

X Bettfysiologiska besvär
- Tydligen inte en bra benämning enligt Anders

X TMD
- Temporomandibular disorders

X Bruxism
- Samlingsbegrepp för tandpressning och tandgnissling
- Parafunktionell nednötning

X Käkfunktionsstörning
- Det uttryck man ofta brukar använda istället för TMD

X Belastningsskador i käksystemet

Front 7

Varför bör man inte låta smärttillstånd i käkens muskulatur gå obehandlad under längre tid?

Back 7

Utom det självklara faktum att man ska slippa smärta så kan det även leda till atrofi av muskler.

Har man ont länge i musklerna kommer hjärnan försöka stänga av dess funktion för att undvika smärtan. Används inte musklerna kan de bli atrofiska vilket leder till en kraftförlust.

Front 8

Vad gör periodontiet?

Back 8

- Utgör tandens fäste i alevolära benet

- Fungerar dämpande

- Fördelar kraften som tänderna utsätts för

- Verkar som ett sensoriskt organ

Front 9

Vilka strukturer är det som håller tänderna på plats och bestämmer deras lutning?

Back 9

- Kind

- Tunga

- Läppar

- Motstående tänder

- Periodontiet

Är det ett ojämnt tryck, tex att tungan trycker på mer än vad läpparna kan stå emot kan framtänderna börja stå utåt.

Front 10

Hur kan den bettfysiologiska morfologiska ocklusionen indelas?

Back 10

X Sagittal relation

X Vertikal relation

X Transversell relation

Front 11

Vad tittar man på för att avgöra den sagittala ocklusionen och vilka klasser finns det?

Back 11

X Klass I - Normalt bett
- Uk-6:ans distobuccala kusp ska ligga i mitten av ök-6:ans .
- Uk-3:orna ska vara lite innanför Ök-3:orna (uk3an ligger ungefär i mitten av tex 13 och 12)

X Klass II - Postnormalt/ Överbett/ Distalbett
- Då ligger Uk-6:ans distobuccala kusp distalt om Ök-6:ans distala kusp
- Uk-3:orna ligger distalt om Ök-3:orna

X Klass III - Prenormalt/Underbett/Mesialbett
- Uk-6:ornas distobuccala kusp ligger mesialt om ök-6:ornas mesiobuccala kusp.


Den horisontella överbitningen skiljer sig oftast vid de olika klasserna. upptill ca 3mm överbitning är normalt

Front 12

Vad tittar man på för att avgöra hur den vertikala ocklusionen/ frontala relationen och hur indelas det?

Back 12

X Frontalt öppet bett
- Fronten kan ej stängas ordentligt. Oftast pga att kontaktpunkterna är för kraftiga i molarområdet
- Om man som vuxen får et öppet bett beror det oftast på trauma som resulterar i en fraktur, att visdomständerna tar i varandra eller att tungan pressar på tänderna så att de får en annan lutning än vad de tidigare haft.

X Kant-i-kant-bett
- incisalskären ligger mot varandra vid ihopbitning

X Normalt bett
- Upptill 5mm är normalt

X Djupt bett
- 5 mm eller mer
- Tar munslemhinnan skada?

Den vertikala överbitningen beräknas från insicalskären på 41 till incisalskäret på 11.

Front 13

Hur klassificeras den transversella relationen?

Back 13

X Normal relation
- Uk-molarernas buccala kuspar ligger i mitten av ök-molarernas kuspar

X Korsbitning/korsbett
- Då ligger istället Ök-molarernas buccala kuspar i centralfåran i uk-molarerna.
- Om det är korsbitning eller korsbett beror på hur många tänder det omfattar
- De med korsbett har erfarenhetsmässigt mer problem med käkleden. Tex knäppningar och låsningar

X Saxbitning/saxbett
- Då möts inte kusparna alls vid sammanbitning
- Är inte så vanligt utan förekommer främst på åttorna

Front 14

Hur kan den bettfysiologiska funktionella ocklusionen indelas?

Back 14

X Occlusion in centric
- Är RP-läge och IP-läge

X Occlusion in excentric
- Är käkledens rörelse i sidled

Front 15

Vad innebär occlusion in centric?

Back 15

Det är olika sätt att positionera mandibeln på. Är mer reproducerbara än andra lägen.

X Interkuspidations Position (IP)
- Utgår från att tänderna är centrerade i sitt naturliga ocklusionsläge. Den position när underkäkens och överkäkens tänder har flest kontakter med varandra.
- Förutsätter att man har tillräckligt med tänder
- Inte riktigt lika stabilt och reproducerbart som RP eftersom tändernas form och position kan förändras lättare.
- Säger inget om ledens position förutom att den är längre fram i ledhålan
- Ofta synonymt med: Centric occlusion, tooth position, habitual position

X Retruderad Position
- Utgår från att kondylen ligger superiort och posteriort i ledhålan
- Mandibeln är i den bakersta läget den kan vara i
- Är oberoende av tänder och hur de ligger
- RP är det mest stabila och mest reproducerbara mandibelläget.

Front 16

Vilka sju olika tekniker kan man använda sig av vid upprepade registreringar? (ett läge man hittar igen)

Back 16

1. Patienten passiv, gångjärnsrörelse, tryck

2. Patienten passiv, gotisk båge

3. Patienten passiv, lätt guidning

4. Vanemässig sammanbitning

5. Patienten aktiv, gångjärnsrörelse

6. Patienten aktiv, gotisk båge

7. Patienten aktiv, retrusion

Då patienten är passiv får man bäst resultat och framförallt nr 3.
En gotisk båge är då man för käken bakåt och sen lateralt för att sedan återgå till det centrala läget och sen lateralt åt andra hållet. Bra om patienten är avslappnad

Front 17

Så hur når man ett stabilt läge på käken?

Back 17

X Patienten avslappnad i käke och nacke

X Patienten är passiv

X Lätt guidning med lätt tryck
- Skillnaden mellan 0,5 kg tryck och 2,5 kg är endast 0,16 mm

Front 18

När använder man sig av RP?

Back 18

- Proteser

- Används alltid vid käkregistrering av tandlösa käkar,

- Stora broar etc.

- Används vid ocklusionsanalys RP slide in centric

- Vid selektiv inslipning

- Vid inslipning av stabiliseringsskena/ bettskena

- Då man vill ha fram det funktionella läget vid sväljning

Front 19

Det är viktigt att kolla hur kontaktpunkterna ser ut mellan tänderna om man har problem. Vad kan vara orsaken om man bara har en kontaktpunkt tex?

Back 19

Kan vara tex pga en käkledsskada eller att en restauration har fått en för hög kusp.

Det är väldigt viktigt att ha bilateral stabilitet och det är alltid det man försöker uppnå vid behandling.

Front 20

Hur många kontaktpunkter brukar man ungefär ha i IP?

Back 20

Enligt Anders har man ca 10

Front 21

Hur kan hårt tryck öka antalet kontaktpunkter?

Back 21

- Parodontiet sviktar (ca 50 mikrometer)

- Tänderna glider på plats

- Käken gungar beroende på ledens position

Front 22

Hur registrerar man tändernas ocklusionskontakter?

Back 22

- Det vanligaste är färgband som i princip består av färg och bärare av färg (papp, tyg, plastfolier). Detta är en folie som är 8µm tjock Dubbelvikt således 16 µm Dubbelvikt igen 32 µm Ytterligare en gång 64 µm etc.

- Därutöver finns tryckkänsliga databaserade tekniker samt några andra

Front 23

Vad är infraocklusion resp. supraocklusion?

Back 23

Infra = Dålig, om ngn, kontakt mellan tänderna

Supra = Väldigt hård kontakt.

Ojämn kontaktfördelning ger ojämn belastning på käken.

Front 24

Vilka hävstängsprinciper talar man ofta om inom KOF?

Back 24

X Klass I - Gungbrädan

X Klass II - Skottkärran

X Klass III - Spaden

Dessa beskriver hur skev belastningen blir i käken om ocklusionen inte är i balans. Tänderna utgör rotationspunkterna.

Front 25

Vad innebär Klass I-hävstången?

Back 25

Ju längre fram man för huvudet desto större belastning på atlas. Viktigt att tänka på ergonomin när vi arbetar bla. Men vad mer...???

Front 26

I vilken situation kan klass II-hävstången uppkomma och vad innebär det?

Back 26

Då tänderna bara har kontakt på ena sidan av munnen får vi krafterna riktade på samma sätt som vid användning av en skottkärra.

På den sida där ingen kontakt finns blir det tungt för ledkontaktpunkten att hålla uppe käken och aldrig få vila i ocklusionen.

Det kan vara om man gjort en för hög kusp på en restauration. I 100% av fallen då kuspen är för hög ses en frontal rotation med ökat tryck i den kontralaterala käkleden. Denna situation kan även förekomma i vardagen, tex då vi äter knäck

Front 27

Vad innebär en klass III-hävstång?

Back 27

Det är som när man håller i en spade med en hand längst bak på skaftet och en hand längre fram som är den kraftgivande armen.

Ju närmare kraften (kontaktytan) är käkleden desto mindre belastning och tvärtom. Så om man biter på naglarna med insiciverna blir avståndet långt ifrån käkleden vilket innebär att stor kraft från käkleden behövs --> Hög belastning.

Om en kusp av ngn anledning har blivit för låg blir det en klass III-hävstång. Det ger belastningen på samma sida som defekten sitter på. (Kan vara att molarerna har slipats ner på en sida och numera vilar kraften endast på premolarerna där)

Front 28

Hur stor bitkraft har vi?

Back 28

Ca 60-100kg. Män biter hårdare än kvinnor...
Man har inte helt oväntat högre bitkraft i molarområdet.

Bitkraften beror även väldigt mkt på vår kroppsposition. Tex kan en kutryggad person ha en väldigt annorlunda kraftfördelning.

Front 29

Hur aktiveras käkmusklerna i en normalt bett i jämförelse med ett djupt bett?

Back 29

I ett normalbett aktiveras och inaktiveras musklerna i samspel. I ett djupt bett kan antagonist-muskler fortfarande vara aktiva i tex tuggning då den egentligen ska vara inaktiv. Detta ger större arbetsbörda för den motstående muskeln eftersom de motverkar varandra istället för att samarbeta.

Front 30

Hur påverkar tandkontakterna våra motoriska enheter?

Back 30

En motorisk enhet består av muskelfiber, alfaneuron och en efferent nerv. Då vi har massa tandkontakter i ett bett ökar antalet aktiverade motoriska enheter.

Har vi väldigt få kontakter i tex molarområdet blir vissa av de motoriska enheterna atrofiska. Detta ger överlag ett svagt bett då de motoriska enheterna som fortfarande aktiveras då överbelastas. Hjärnan vill nämligen motverka belastningen genom att göra ihopbitningen svagare.

Man kan träna upp rörelsen igen genom att tugga tuggummi bla.

Front 31

Vad är centric relation?

Back 31

Det är den mandibelposition där kondylen är lokaliserad i sitt mest superiora/anteriora läge den kan i ledhålan.

Front 32

Vad är point centric?

Back 32

Det är då IP och RP sammanfaller, Detta är inte alltför ovanligt.

CO = Centric occlusion

MEN CR är inte detsamma som RP.

Front 33

I vilka riktningar kan man slida med mandibeln? (Utläses: slajda)

Back 33

Vertikalt, anteriort, posteriort och lateralt.

Det är inte så vanligt att det skiljer sig mellan IP och RP då man ser till lateral rörelse. Brukar vara mindre än 0,5 mm

Den anteriora/posteriora skillnaden mellan lägena ligger på ca 1mm.

Den vertikala skillnaden är ca 0,5-1mm

Front 34

Vad är long centric?

Back 34

Det är den sliderörelsen man oftast brukar använda sig av vid rekonstruktion av bett. I denna slide tar man bort den vertikala rörelsen. Även kallad freedom of centric.

Front 35

Varför spelar patientens kroppshållning roll vid ocklusionsanalys?

Back 35

Förutom att, tidigare nämnt, bitkraften blir annorlunda blir även ocklusionen förändrad. Är huvudet i bakåtlutad position blir IP ett annat än om huvudet var framåtlutat mot golvet.

Front 36

Vad är muscular centric?

Back 36

Den muskulära kontaktpositionen är underkäkens position efter att ha höjts med minsta möjliga muskelkraft från vilo-positionen och uppnår den/de första lätta kontakten med överkäkständerna.

Front 37

Vad är en balanserad ocklusion vid laterotrusion?

Back 37

Vid laterotrusion har underkäken stöd mot överkäken både på laterotrusionssida (arbetssida) och på mediotrusionssida (balanssida).

( Kontaktglidning med jämn avstödning på båda sidor)

Front 38

Vilka kontakter har Mutually protected occlusion vid laterotrusion?

Back 38

Ömsesidigt skyddande ocklusion: Vid laterotrusion har en tand eller en grupp av tänder kontakt och skyddar övriga tänder mot belastning.

Front 39

Man ska kunna rita upp underkäkens gränsrörelse. Vad betyder alla förkortningar?

Back 39

RP - retruderad postition

IP - intercuspidationsposition

PP - Ringen mitt i visar det omfång där man oftast befinner sig i till vardags.

MPP - maximal protruderad position

MO - Maximal opening (40-60mm mella incisiverna)

Rotationsrörelsen - Pågår tills uk- och ök-fronten är ca 20-25 mm ifrån varandra.

Translationsrörelsen - kondylen translaterar över tuberkeln för maximal uppöppning

Front 40

Vad är incisal/anterior och cuspid guidence?

Back 40

X Insical - Kontaktglidning mellan incisiverna

X Anterior - Kontaktglidning mellan incisiver/3:or

X Cuspid - Kontaktglidning 3:or

Front 41

Vad är sk. group function?

Back 41

Kontaktglidning mellan premolarer och molarer på laterotrusionssidan (arbetssidan)

Front 42

Vad är mediotrusionsinterferens resp. Laterotrusionsinterferens?

Back 42

X Mediotrusionsinterferens
- Kontakt på mediotrusionssidan (balanssidan) som innebär disclusion på samtliga övriga tänder

X Laterotrusionsinterferens
- Enstakta kontakt på laterotrusionssidan (arbetssidan) posteriort om 3:or som innebär disclusion på samtliga övriga tänder

Front 43

Vad brukar man ha för behandlingsmål vid ocklusionsjustering/rehabilitering?

Back 43

1. Bilateral,jämn kontakt i RP och IP (ger mandibulär stabilitet)

2. Ej stor differens mellan RP och IP (<1 mm)

3. Axial belastning på tänderna i molar/premolar området

4. Avbitningsfunktion

5. Acceptabelt frivägsmellanrum
- Det avståndet som är mellan uk- och öktänder i viloläge

Front 44

Bra sammanfattning från KOF-lektionen: Vad undersöker man då man gör en ocklusionsanalys på den morfologiska ocklusionen?

Back 44

X Sagittal ocklusion
- Registrera relationen mellan 6:or i uk och ök, samt 3:orna.
- Utreda om bettet är neutralt, postnormalt eller prenormalt.
- Mäta den horisontella överbitningen

X Vertikal ocklusion
- Mäta den vertikala överbitningen
- Negativ = öppet bett.
- Ingen Vöb= kant-i-kant-bett
- 0-5 mm vöb = normalt
- > 5mm = Djupt bett

X Transversellt
- Normal, saxbitning/bett, korsbitning/bett

X Avvikelser i plats
- Trångställning/glesställning. Ange område

X Avvikelser i tandantal/position
- Övertal, undertal (aplasi), transposition (felaktiga positioner), rotationer, tippningar

Front 45

KOF-lektionen : Vad undersöker man då man gör en ocklusionsanalys på den funktionella ocklusionen?

Back 45

X Kontakt i RP
- Kan vara unilateral eller bilateral

X Glidning från RP till IP anteriort
- Man sätter ett sträck på ök-tand och på samma ställe ett på uk-tanden mittemot i RP-läge. Sedan ett nytt i IP-läget och mät sedan
- Normalt mellan 0-1 mm

X Vertikal glidning
- Sätt ett sträck där 11 ligger med incisalskäret på 41 i RP och sedan samma sak i IP. Mät skillnaden

X Laterala glidningen
- Sätt ett sträck vid mittlinjen i RP och sedan ett i IP.
Mät skillnaden

X Tänder i kontakt i IP
- Registrera med ocklusionsfolie.

X Kontaktmönster vid 1cm-sidorörelse åt höger resp. vänster.
- Incisal guidence = kontakt enbart på framtänderna
- Cuspid guidence = Kontakt enbart mellan hörntänder
- Anterior guidence = Kontaktglidning mellan både incisiver och 3:or
- Groupfunction = Kontakt mellan flera tänder på laterotrusionssidan
- Balanserad ocklusion = Kontakt samtidigt på både latero- och mediotrusionssidan
- Balansinterferens = Enstaka kontakt på mediotrusionssidan (och disclusion på övriga)
- Laterotrusionsinterferens = Enstaka kontakt på laterotrusionssidan bakom premolarerna (disclusion på övriga)

Front 46

Vilka guidence faller in under mutually protected contacts?

Back 46

- Cuspid guidence
- Anterior guidence
- Groupfunction

Det är dessa man föredrar.