Kof - Bettskenor, Design Och Funktion

Front 1

Ge exempel på olika sorters skenor!

Back 1

X Stabiliseringsskena
- Individuell skena gjord av tandläkare
- Ofta av hårdakrylat

X Mjuka skenor
- Individuella av tandläkare
- Används ofta som idrottsmunskydd
- Billigare än ovanstående
- Lättare att framställa

X Positionspåverkande
- Håller käken i ett visst läge

X Avslappningsskenor
- Används ej under längre tid då de kan ge tandförflyttning och därmed fel ocklusion

X Splintar
- Sektioner av skenor som man cementerar fast.
- Patienten kan ej ta ut denna själv.
- Kräver ej preparation och kan användas vid lateralt öppna bett som utfyllnad

Front 2

Vilken av bettskenorna är den mest användbara överlag och varför?

Back 2

Stabiliseringsskenan som tex tandläkare brukar tillverka.

- Inga bieffekter

- Specialtillverkad efter de besvär som patienten har

- Uppföljning av skenan görs.

- Lätta att hantera både för tandlkäkare och patient.

- Lätta instruktioner

Dock är denna mkt dyrare än om man skulle köpa ngn universal på tex apoteket. Apoteksskenorna skyddar visserligen tänderna, men ger inte alltid den stabilitet som krävs och kan ibland även orsaka problem.

Front 3

Vad ska man ta hänsyn till innan en stabiliseringsbettskena framställs?

Back 3

X Diagnostillstånd
- Patienten ska ha ett tillstånd där en bettskena anses vara en lämplig behandlingsform enligt nationella riktlinjer

X Typ
- Vilken typ av skena är mest lämplig?

X Syftet
- Målet med skenan ska fastställas och man ska göra patienten införstådd med detta


X Placeringen
- Skenan ska positioneras i munnen på bästa sätt.

Front 4

Till vilka tillstånd rekommenderas bettskenan?

Back 4

Man brukar ranka lämplighetsgraden med NR 1-10 där nr 1 är väldigt lämpligt för ett visst tillstånd och nr 10 inte är bra alls. En 4:a på skalan anses vara ganska högt.

X Käkledssmärta (artralgi) - NR4

X Käkledsartrit - NR4
- Associerad med inflammatorisk sjukdom

X Symptomatisk diskförskjutning med återgång
- NR5

X Symptomatisk diskförskjutning utan återgång
- NR6

X Symptomatisk käkledsartros - NR5

X Käkmuskelsmärta (myalgi) - NR4

X  Huvudvärk associerad med käkfunktionsstörning
- NR5

X Tandslitage med risk för progression - NR5

X Bruxism och annan orofacial parafunktion - NR6

X Käkfunktionsstörning - NR4

X Käkmuskelsmärta associerad med generell smärta
- NR8

X Dysocklusion som inte kan observeras kliniskt
- NR8

X Tung-­ och munsveda - NR7

Front 5

Vilka är indikationerna för att en bettskena kan vara aktuell?

Back 5

X Smärta
- Vid akut eller kronisk smärta från käkmusklerna (myalgi) och från käkleder (artralgi)

X Huvudvärk associerad med käkfunktionsstörning

X Tandslitage med risk för progression

Front 6

Vad är syftet med bettskenan?

Back 6

X Påverka/ändra belastningsförhållandena i käksystemet genom en reversibel åtgärd. Få kontraindikationer

X MInska belastningen av överbelastad vävnad

X Stabilisera och positionera käkleden

X Skydda mot tandslitage

X Störa/påverka parafunktionsmönster

X Eliminera styrande tandkontakter och för att förhindra symptomutlösande interferenser

X Pre-protetiskt
- Behandla funktionsstörning och testa betthöjd

X Kognitivt
- Beteendepåverkande

X Anti-apné

X Utnyttja placeboeffekt

Front 7

Vart ska man placera stabiliseringsskenan?

Back 7

Om man ska placera skenan i ök eller uk avgörs av:

- Antalet tänder i resp. käke. Man brukar sätta den i den käke där patienten har minst antal tänder för att få en så jämn belastning som möjligt.

- Att det överlag är lättare att ha skenan i ök eftersom det är lättare att få god retention i ök. Detta pga uk-tändernas kronflykt.

- Om patienten har korsbett. Då placeras den oftast i uk

- Vilka tider på dygnet patienten ska använda skenan. Är det dagtid vill man underlätta talet och då placeras den i uk

Front 8

Vilka är de tänkbara verkningsmekanismerna för bettskenorna?

Back 8

Det är egentligen inte helt kartlagt men man tror att många problem löser sig pga:

X Minskad belastning av överbelastade vävnader (muskler, käkled, tänder)

X Stabilisering av käke och käkled

X Ändrat reflektoriskt mönster i käkmusklerna

X Att det kognitiva beteendet har förändrats
- om det handlar om tex inhopbitningar har man sett att antalet ihopbitningar minskar även efter avslutad behandling.

X Att placeboeffekten har gjort verkan

Front 9

Hur ska stabiliseringsskenan vara utformad?

Back 9

X  Den ska täcka samtliga tänder
- Även tandlösa partier där det finns en motstående tand

X Den ska sitta stabilt på tandraden
- Inte vicka
- Ha lagom retention
- Cervikalt ska den vara placerad minst 1 mm från gingivalranden

X Den ska tillåta rörelsefrihet för uk

X Ge bilateral, mandibulär stabilitet

X Komfortabel
- Krävs att den har en tunn och fin design
- Tillåta läppanslutning

Front 10

Hur gör man med avtryck och index för stabiliseringsskenan?

Back 10

- Man tar avtryck av både uk och ök i alginat

- Behövs både ett RKP-index (retruderadkontaktposition) och ett protrusionsindex

- Skickas till tandtekniker tillsammans med artikulatorn

Tandtekniker framställer då stabiliseringsskenan i varmpolymeriserat akrylat

Front 11

Vad är det viktigt att upplysa patienten om vid utlämning av skenan?

Back 11

Varför, när och hur skenan skall användas och skötas. Samt tid för uppföljning.

Front 12

Vad ska man tänka på då man slipar in skenan?

Back 12

Skenan ska först slipas in i RP. Sedan i MP, vilket är den muskulära positionen (muscular centric).

Viktigt med bilateral stabilitet längs sidorna och att man inte får för hård kontakt i fronten för att undvika klass 3 hävstång.

Efter det slipas den in för laterotusion och protrusion. I framåtglidningen är det viktigt att det tar på framtänderna, men samtidigt fördela kraften på alla tänder.

Så:
1. RP
2. MP
3. Laterotrusion
4. Protrusion

Front 13

Vilka olika stabiliseringsskenor finns det?

Back 13

X Michigan
- För ök

X Tanner
- För uk

X Shore
- Har gomplatta och saknar akrylat på sidorna
- Fäster med metallklamrar

X Molarstöd
- Fyller ut där man saknar molarer
- Kan vara av typen planstabiliseringsskena?

Front 14

Vad är andra namn för mjukplastskena?

Back 14

Resiliensskena och idrottsskena.

Front 15

Vilka indikationer finns det för en mjukplastskena?

Back 15

- Barn med mjölktandsbett eller växelbett

- Skena för idrottsutövande för skydd av tänder och alveolarutskott tex

- Korttidsbehandling

Front 16

Vilka fördelar har en mjukplastskena?

Back 16

X Kräver bara avtryck för den käke som skenan ska placeras i

X Kräver nästan ingen justeringstid

X Går ofta att framställa på kliniken

Front 17

Vilka nackdelar finns för en mjukplastskena?

Back 17

X Lägre hållbarhet

X Sämre stabilitet

X Ej inslipningsbar

Front 18

Vilka exempel på positionspåverkande skenor finns det?

Back 18

X Reponeringsskena/ledortopedisk skena

X MORA
- Mandibular orthopedic repositioning appliance

X Aktivator

X Anti­‐apné/MAD
- Mandibular advancement device

Front 19

Vilka indikationer har reponeringsskenan?

Back 19

Symtomatisk diskförskjutning med återgång (som
medför hakning). Leden kommer att knäppa vid rörelse

Front 20

Vad är syftet med reponeringsskenan?

Back 20

Man vill påverka diskens position mot ledhuvudet så att det inte knäpper och hakar längre.

Front 21

Vilka nackdelar finns det med reponeringsskenan?

Back 21

X Risk för ocklusionsförändringar

X Tveksam långtidseffekt
- Man har sett stor förbättring vid användning av skenan men när man väl ska ta ut den kan allt återgå till var det var förut.

Front 22

När används ofta MORA?

Back 22

Det är ofta preprotetiskt. Om denna har god retention kan den med fördel användas hela tiden. Annars kan man välja att ta ut den vid måltid

Front 23

När används en aktivator?

Back 23

Den används ofta inom tandregleringen. Justerar tillväxten och används för unga som bettskena.

Front 24

Vad gör MAD?

Back 24

Men den låses käkarna fast i ett framskjutet läge vilket öppnar upp andningsvägarna --> Kan förhindra sömnapné

Front 25

Vilka olika avslappningsskenor finns det?

Back 25

X Hawley/Dessner

X Relax

X NTI

Dessa skenor har bara kontakt med incisiverna och ibland även treorna.

Front 26

Vilka indikationer har avslappningsskenorna (även kallad partiell skena med framtandskontakt)?

Back 26

- Kan användas som alternativ till stabiliseringsskenan

- Om man vill ha elongation i molarområdet
 
- Kan användas vid bett utan molarstöd

Front 27

Vilka nackdelar finns det med avslappningsskenorna?

Back 27

- Risken för oväntade effekter är större för denna än för stabiliseringsskena

- Risk för ocklusionsförändringar och bettöppning

- Ej lege artis (vilket jag antar betyder att det inte finns överdrivet mkt forskning och empiri som ligger till grund för skenans påstådda effekt)

Front 28

Vilka är indikationerna för splintar?

Back 28

- Patienter med smärta och funktionsstörning i käkarna med komplicerad ocklusion

- Patienter där man överväger omfattande protetisk/ kirurgisk eller ortodontisk rekonstruktion men där man behöver veta om patienten faktiskt kommer påverkas positivt av ocklusionsjusteringen

Splintar var det man cementerade fast utan preparationer.

Front 29

Vilka frågor bör man ställa sig vid återbesöken?

Back 29

X Återbesök 1-2 veckor efter utlämning. Kontroll av skenans funktion.
- Har patienten kunnat använda skenan?
- Är passformen (utformning och ocklusion) bra?
- Behövs några justeringar göras?

X Återbesök 6-8 v,3-6 månader och 1 år efter. Utreder behandlingseffekten.
- Smärtans intensitet och frekvens (Hur smärtrehabiliteringen gått)
- Har det blivit ngn förändring i patientens besvärsbild?

X Har behandlingsmålen uppnåtts?
- MInskad smärta?
- Förbättrad funktion?