K7 Psykiatriska Journalen

Front 1

Vad för punkter under anamnesen i den psykiatriska journalen kan vara bra att ha med?

Back 1

- Hänvisningsorsak
-Allergier
-Dispositioner
- sociala förhållanden
-somatiska sjukdomar
-missbruk
-medicin
-tidigare psykiska tillstånd
-Aktuella psykiska tillståndet

Front 2

Ska hänvisningsorsaken vara lång? Vad är viktigt att ha med?

Back 2

Nej den ska vara så kort som möjligt, viktigt är dock att ta med om det är en frivillig inläggelse eller om det ät tvångsinläggning eller bara att nårstående har tryckt på lite.

Front 3

Vad kan man tänka på angående dispositioner?

Back 3

Om personen eller någon i dennes familj har någon sinnessjukdom, neuroser, oligofreni (= mental retardering), personlighetsavvikelser, alkoholism, självmord i familjen, eller självmords försök, andra neurologiska lidelser eller endokrina lidelser.

Front 4

Ska Informationen till den somatiska anamnesen stå i kronologisk ordning?

Back 4

Ja.

Front 5

Vad kan man ta med under social förhållanden?

Back 5

Egentligen allt möjligt, förhållanden, barn, hur man bor, utbildning jobb. Med pensionärer som kanske haft flera jobb och hunnit med massa i sitt liv kan sista jobbet innan pension och orsak till pension vara viktigast.

Front 6

Vad är viktigt att aldrig glömma när man tar anamnesen hos en psykiatrisk patient?

Back 6

Fråga om missbruk!

Front 7

Vad kan man tänkas ha med under aktuellt psykiskt?

Back 7

upplysningar från pårörande, debut utveckling och varighet av psykiska symptomen, behandlings försök och symptomen och subjektiva problem.

Front 8

Framtoning ska beskrivas i den objektiva psykiatriska undersökningn vad menas med det?

Back 8

Det är hur personen visar sig, de flesta psykiatriska sjukdomar kommer avspegla sig i patientens generella framtoning.

Front 9

Hur kan man beskriva patienten, gällande medvetande, i den objektiva psykiatriska undersökningen?

Back 9

Man delar in den i kvantitet och kvalitet. Kvantiteten kan kan ändra sig i intensiteten och kan vara somnolens, sopor eller koma.
Kvaliteten kan ändra sig i klarhet och i enhet.

Front 10

Vad innebär det att medvetandes kvalitet ändrar sig i klarhet?

Back 10

Man kallar det plumring- Antingen bevidsthedsuklarhed eller bevidsthedsplumring.
Det är om patienten är klar eller inte, vid plumring är personen i sin egna värld och kan inte svara på ens frågor.

Front 11

Vad menas med att medvetandes kvalitet kan ändra sig i enhet?

Back 11

Det är en fråga om hur orienterad personen är i sig själv, man kallar det spalting. Personen kanske inte förstår att armen är hans egna.
Men också en fråga om personen vet vem han är och vart han kommer ifrån, ex om han vet vart han bor och hans familj.
Kan vara tågetilstand (dissociation, man är i en dimma) eller depersonalisering.

Front 12

Hur kan man beskriva patienter angående orientering vid den objektiva psykiatriska undersökningen?

Back 12

Antingen autopsykisk desorientering (kan inte namn, födelsedatum och civitillståndet) eller Allopsykisk desorientering ( kan inte tid, ställe, eller tidigare kända personer).

Front 13

Hur beskriver man stämningsläget?

Back 13

Kan vara neutral, ökat eller dämpat.

Front 14

Hur kan man beskriva det psykomotoriska tempot?

Back 14

som naturligt, ökat eller nedsatt. Det psykomotoriska tempot kan man se på kroppspråket. T.ex en pat med Parkinsson har nedsatt psykomotoriskt tempo.

Front 15

Hur kan man beskriva tankegången hos en psykiatrisk patient?

Back 15

Kan vara ändrad i hastighet (kvantitet) eller som form och innehåll (kvalitet).

Man kan beskriva det som ett realitetstapp,

kan beskriva det som en samlad tankegång, eller osamanhängande,

Vid tankeflygt flyger tankarna fram (t.ex vid Mani)

kan man prata om spærring

kan man beskriva det som perseverende, paranoid eller tvangstankar.

Front 16

Vad menas med spærring vid tankegang?

Back 16

Innebär att pat. associerar i normalt tempo för att sen plötsligt stanna upp, det är karakteriskt för skizofrent syndrom.

Front 17

Vad menas med perserverende tankegång?

Back 17

Personer med denna typ av tankegång visas vid en fastlåsning tidigt i ämnet i ett så stort omfång att det skapar irritation i omgivningen.

Front 18

Hur kan man dela in vanföreställningar?

Back 18

persekutoriska (känslan av att vara förföljd), megalomana, hypokondriska, depressiva, snabbt skiftande, systematiserande.

Front 19

Känslor är en rubrik i den objektiva psykiatriska undersökningen. Vad kan man beskriva under den?

Back 19

Hur personen hanterar sina känslor.
T.ex:
-inkongurent affekt (personen säger något sorgligt och skrattar samtidigt)
-euforisk
-affektlabilitet
-affekteksplosiv
-affekit inkontinens
-adekvata affekter
-følelse flad (=inga känslor).

Front 20

Vad menas med affektlabilitet?

Back 20

svinger patienten hurtigt og meget mellem forskellige affekter*

Sigurd Benjaminsen m.fl.
Kapital 2, Akut psykiatri – Skadestuepsykiatri
2. udgave (FADL 2007, ISBN 978-87-7749-491-8)

Front 21

Vad menas med in affektinkontinens?

Back 21

Svårt att hålla tillbaka känslor / svårt att hålla masken.

Front 22

Vad menas med affektpræget?

Back 22

En person som inom samma situation skiftar mellan känslor. ????

Front 23

Hur kan man beskriva kontaktformen?

Back 23

Om den är formell eller inte, om det är emotionell eller inte, eller hur man uppfattar personen, autistisk, narcisistisk, neurotisk, appellerande.

Front 24

Vad menas med Holdning?

Back 24

Hur personen arbetar tillsammans med läkaren, t.ex kooperativ, avvisande, svängande, tillmötesgående, fientlig osv.

Front 25

Det är viktigt att prata om självmord och hurvidare det är något patienten tänkt på. Vad kan man använda för rubriker?

Back 25

Om personen tänkt på att dennes skulle ha det bättre av att inte vakna upp/dö.
Om personen har tänkt över hur denne skulle kunna ta sitt liv.
Om det finns något som håller tillbaka personen från att göra det.