K7 Oligofreni

Front 1

Vad kan vara orsaker till oligofreni?

Back 1

Medfødte misdannelser
Arvelige lidelser og kromosomanomalier
Metaboliske sygdomme
Infektioner
Asfyksi (hypoxi och hyperkapni, pga kvävning ex vid födsel)
Traumer
Toksisk påvirkning af fosteret (FAS)
Understimulering (ex från retarderade föräldrar eller allt för upptagna föräldrar)

Front 2

Vilken IQ räknas som lättare grad av mental retardering? Hur klarar de sig i livet?

Back 2

50-69
De har svårt att hänga med i skolan, men klarar sig någorlunda bra socialt. Har ett ok talspråk som räcker till vardagen. Kan bo själva och ha ett simpelt (skyddat) arbete.
De är oftast medvetna om att de är annorlunda, vilket kan vara plågsamt för dem.

Front 3

Vilken IQ räknas som medelsvår grad av mental retardering? Hur klarar de sig i livet?

Back 3

IQ 35-49 Även kallat imbecilitet av lättare grad.
De har uttalad utvecklingsstörning. Kan lära sig en del viktiga saker, men behöver stöttning för att klara vardagen.
Några kan delta i ett simpelt samtal, andra kan endast ge uttryck för basala behov, och några kan inte prata alls men förstår simpla instruktioner.
Hos dessa kan det ofta påvisas en organisk orsak.

Front 4

Vilken IQ räknas som svår grad av mental retardering? Hur klarar de sig i livet?

Back 4

IQ 20-34. Även kallat imbecilitet i svår grad.
Behöver ihållande hjälp och stöttning.
Liknar de lättare imbecila i framtoningen och det kan även här ofta påvisas en organisk orsak.
De har ofta uttalade motoriska svårigheter.
(http://www.oligo.dk/Udviklingsh%C3%A6mning/Grader_af_udviklingsh%C3%A6mning.aspx)

Front 5

Vilken IQ räknas som mental retardering av svåraste graden? Hur klarar de sig i livet?

Back 5

IQ under 20. Även kallat idioti.
Är ofta immobila eller har svåra rörelsehandikapp.
Kan inte hålla sig själva rena och kan inte förstå språklig kommunikation. Kräver konstant hjälp och uppsyn.
Organisk orsak kan ofta påvisas.

Front 6

När får man misstanke om utvecklingshämning?

Back 6

Prenatal eller vid födslen
Försenad utveckling i barnåren
Bristande förmåga att vara med i sociala sammanhang i barnåren.
Problemer med att följa med i skolan.
Problemer med att klara sig på arbetsmarknaden.
Dyssocialt beteende (de kan ex ta ut sina frustrationer över att inte förstå genom att likna ex ADHD barn)

Front 7

Man kan ibland säga att ex en 30-årig utvecklingsstörd är på samma nivå som ex en 7-åring. Men vad är den väsentliga skillnaden mellan 7-åringen och den utvecklingsstörda på 30?

Back 7

Barn utvecklas gradvis inom alla områden. En utvecklingsstörd kan däremot utvecklas långt på ett område, men vara långt efter på ett annat. Ex kan språket vara en 7-årings men den sexuella utvecklingen en 30-årings.

Områdena det pratas om är ex:
-språklig utveckling
-utveckling av intressen
-social mogenhet
-sexuell utveckling

Detta betyder mycket för vilka symptom den utvecklingsstörda har.

Front 8

Hur stor är förekomsten av svår retardering?

Back 8

ca 4 per 1000 levande födda. Ca 260 barn per år.
Prevalensen i nordiska länder ca 0,7-1%

Front 9

Hur många av dem med infantil autism är mentalt retarderade?

Back 9

70%

Front 10

är det liten eller stor del av mentalt retaderade som är retarderade pga kromosomanomalier?

Back 10

Liten del.

Front 11

Hur många barn föds med fötalt alkoholsyndrom (FAS) och Fötal alkohol effekt (FAE)?

Back 11

100 barn med FAS
300 barn med FAE

Front 12

Vad är FAE?

Back 12

Børn med lettere komplikationer (från alkohol) kan have CNS-affektion men ikke dysmorfe træk. Dette kaldes føtale alkoholeffekter (FAE) 4

Från <https://www.sundhed.dk/sundhedsfaglig/laegehaandbogen/generelt/tilstande-og-sygdomme/alkohol/alkohols-virkning-paa-fosteret/>

Front 13

Vad för fysiska karakteristika har barn med FAS?

Back 13

Kort ögonspalt, platt och bred näsrot. Smalt mittansikte, utslätad överläpp utan philtrum, smala läppar. Små ögon

Små händer

Småväxta.

Front 14

Vad ger FAS för karakteristiskt beteende?

Back 14

de får hjärnskada och av detta får de:
Mental och motorisk retardering
Hyperaktivitet
Ändrat sömnmönster
Matproblem
Språkproblem, språklig dysfunktion
Perceptionsstörningar
Generella inlärningsproblem.

De kan ha självskadande beteende, låg frustrationströskel, benägenhet till acting-out, stora humörsvängningar.

Front 15

Vad kan man tro att de med FAS har, om man inte förstår att de har FAS?

Back 15

Pga deras uppförsel kan man tro att de har en typ personlighetsstörning.

Front 16

Vilken IQ har de med FAS?

Back 16

70-89 ca

Front 17

På vilka symptom ställer man diagosen FAS?

Back 17

Generell växthämning

Hjärnskada- ska finnas tecken på neurologiska abnormiteter, utvecklingssvårigheter eller intellektuell oförmåga.

Karakteristiska ansiktsdrag

Front 18

Hur stor växthämning har man vid FAS?

Back 18

både vikt, längd och huvudomfång är under den 10.percentilen.

Front 19

En person med Downssyndrom kan plötsligt inte längre utföra de aktiviteter som hen brukar. Vad kan vara problemet?

Back 19

Kan vara många orsaker. Ex kan det vara början på en demens. Downssyndrom och alzheimers hör nämligen mycket ihop.

Front 20

Hur stor del av människor med Downssyndrom utvecklar en demens?

Back 20

Downs över 40 så har 24% demens
Downs över 45 så har 45% demens
Downs över 65 så har 75% demens

Front 21

Vilka symptom har en patient med Downs i den första fasen av demens?

Back 21

Tab af hukommelse
Desorientering i tid og sted
Irritabilitet
Tab af sprog
Ændret døgnrytme

Front 22

Vilka symptom har en patient med Downs i den andra fasen av demens?

Back 22

Tab af færdigheder
Apraksi * (mkt inlärda saker försvinner också, ex kan glömma hur man borstar tänderna eller hur man lägger sig ner.
Gangforstyrrelser *
Hypertoni *
Myoklonier (ex i benen, så trillar de helt plötsligt)*
Epilepsi *

* symptomer er ofte debutsymptomer hos svært retarderede

Front 23

Vilka symptom har en patient med Downs i den tredje fasen av demens?

Back 23

Apati
Sengeliggende
Aggressivitet
Inkontinens *
Patologiske reflekser *

Front 24

Hur testar man för demens hos Downspatienter?

Back 24

Man testar regelmässigt från att de är 35.
MMSE och CAMCOG kan inte användas.

Front 25

En utveckligsstörd kommer in till akuten och är våldsamt agiterad, eller kanske plötsligt börjat krypa istället för att gå, vad gör du?

Back 25

Börjar utreda. Har personen ett språk? samla in alla tillgängliga upplysningar från så långt tillbaka som möjligt (få en bild av hur de brukar vara)
Göra grundlig somatisk undersökning (tänka extra mycket på tänder, ögon, urinvägar)
Om inte somatiskt: Komma fram till om det är en beteendeproblematik eller psykisk sjukdom

Front 26

När ska du tänka att tillståndet är organisk mental retardering?

Back 26

Om sjukdomsbilden alltid varit densamma.
Om det är komorbiditet iform av epilepsi.

Front 27

Vad ska man speciellt tänka på vid skizofreni-diagnostik av mentalt retarderade?

Back 27

Skizofrenidiagnostik er afhængig af patientens sprog !
Grundsymptomer kan forekomme i samme omfang, som hos personer uden MR
Psykosesymptomer vurderes altid iht. patientens udviklingstrin
Cave bizarre vrangforestillinger
Cave varighedskriterierne

Front 28

varför ska man vid skizofrenidiagnostik av mentalt retarderade vara uppmärksam på om det varit väsentliga ändringar i p. miljö på det senaste?

Back 28

Det ska man för att de har stor benägenhet att utveckla reaktiva psykoser (akut och förbigående psykos).

Front 29

Vad ska man tänka på om en mentalt retarderad har epilepsi?

Back 29

Psykoser vid epilepsi kan lätt förväxlas för skizofreni.

Front 30

Hur ter sig ofta en depression hos utvecklingsstörda?

Back 30

de blir ofta arga och irritabla istället för stilla. Likadant som äldre.

Front 31

Vilka förbehåll ska man ha när man diagnosticerar en affektiv sjukdom hos p. med mental retardering?

Back 31

Forbehold som ved skizofrenidiagnostik, dog er kravet til sprog mindre.
Husk ”familiære dispositioner”
Omhyggelig registrering af adfærd kan afsløre svingninger
Ved mistanke om bipolær lidelse begyndes forebyggende behandling
Husk manier og svære adfærdsforstyrrelser er nemme at forveksle

Front 32

Vad är smart att göra när man ska diagnosticeras och behandla en psykisk sjukdom hos MR?

Back 32

Grundig instruktion af pædagoger og pårørende!
Grundig instruktion i registrering af symptomer!
Klart formål for behandlingen
Hvad vil man opnå og hvilken metode anvendes.
Aftal altid hvornår behandlingen skal evalueres
Ugentligt i akutfasen, herefter hvert halve år
Husk at seponere ineffektiv behandling