K7 Skizofreni

Front 1

Vad är incidensen för skizofreni?

Back 1

ca 1-2 per 10.000. Sjukdomsrisken ca1% och prevalencen 0.5%

Front 2

När är det vanligast att skizofreni debuterar?

Back 2

ca 22 år för män och ca 24år för kvinnor.

Front 3

Vad är etiologin och patogenesen till skizofreni?

Back 3

Patienter med skizofreni har en medfödd sårbarhet för sjukdomen men utöver det är psykosocial eller biologisk stress nödvändig.

Front 4

Vad kan det vara mer för riskfaktorer till skizofreni?

Back 4

-virusinfektion under 2:a trimestern i fosterlivet
-skador vid födslen
-anemi och järnbrist hos modern under graviditet
-akut psykosociala belastningar under uppväxten,
-faderns ålder är >50år (speciellt för flickor)
-användning av narkotikapreparat.

Front 5

Beskriv sjukdomsutvecklingen för skizofreni

Back 5

Utvecklar sig som regel i stadier. 1. Proromal fasen här har pat. ospecifika (icke-psykotiska) symptom. 2.Psykotisk fas 3.Post-psykotisk fas.

Front 6

Hur diagnotiseras skizofreni?

Back 6

A. 1 eller mer FRS
ELLER
ihållande ”bizarra” vanföreställningar
ELLER
minst 2 av förljand (:
-Ihållande hallucinationer med vanföreställningar utan affektivt innehåll
-Språkliga tankestörningar
-katatont beteende
-negativa symptom.
B. Ska vara minst 1 månad.
C. Ska ha uteslutit primär affektiv sinneslidelse och organisk orsak.

Front 7

Vad kan det vara tal om, om symptomen är variga mindre än 1 månad?

Back 7

Akut förbigående psykos.

Front 8

Vilka är FRS?

Back 8

A.Tankepåverkningsupplevelse:
–Tankefråntagning
–Tankepåföring
–Tankeudspredning
–Tankehörlighet
B.3:e persons hörselhallucinatiner
–kommenternade stemmor
–Disskuterande stämmor.
C. Styringsoplvelser(dem känner att deras handlingar styrs av någon annan
–påförd handling
–påförd viljeimpuls
–påförd kännsla.
D.Kroppsligapåverkningar
E.felaktiga sinnesupplevelser –”delusional perceptions”

Front 9

Vad menas med katatont beteende?

Back 9

Antingen svår oro, ofta med repetativt beteende, eller stupor där pat. helt kan stelna i en bestämd position.

Front 10

Vilka är de negativa symptomen?

Back 10

tröghet, slöhet, affektaffladning, initiativlös, passitivitet, ensamhetssökan, mindre kontakt, bristande drivkraft eller intresse, tom eller föremålslöst beteende, insjunken i sig själv, social tillbakadragning och få frågor.

Front 11

Hur kan man gå till väga vid undersökning vid misstänkt skizofreni?

Back 11

Utför anamnesen (sympombeskrivningen)med en strukturerad klinisk interview. PSE (Present State Examination) är ett utmärkt verktyg i vilket patienten efter bestämda regler utfrågas om alla psykopatologiska förhållanden. PSE är en del av SCAN (Schedules for Clinical Assesment in Neuropsychiatry). När man ska mäta graden av sjukdom hos de som redan blivit diagnostisrade med PSE är den vanligaste skalan man använder PANSS (Positive and Negative Syndrome Scale for Schisophrenics).

Front 12

Nämn några differentialdiagnoser

Back 12

narkotikautlöst psykos, affektiva sinnessjukdomar, paranoid psykos, skizoaffektiva psykoser, akut förbigående psykos, temporallobsepilepsi, förgiftnings- och abstinenssyndrom i förbindelse med alkohol eller narkotika och organiska psykosyndrom(endokrina, infektions sjukdomar, trauma, tumörer)
OBS bevidshedsplumring är ett viktigtdiffsymptom när detta finns är det inte skizofreni!

Front 13

Vilka är de vanligaste symptomen?

Back 13

Vanföreställningar, tankestörningar, hallucinationer, språkliga störningar, störningar i Jag-funktionen, katatont beteende och negativa symptom.

Front 14

Hur kanman dela in psykopatologin för skizofreni?

Back 14

Grundsymptom (expressiva och subjektiva) psykotiska symptom och andra symptom & problem.

Front 15

Vad gäller för grundsymptomen?

Back 15

Det är oftast förekommande, dem är också ofta patogenomiska. Finns både före, under och efter psykosisk episod. Det är lverlappande symptom och är karakteristiskt är tänkning, konakt och kännslor påverkat. Ofta utan psykotisk intensitet.

Front 16

Vad kan vara expressiva grundsymptom?

Back 16

A.Autism: Brist i common sens och situationskännsla, påfallande utseende, isolation och själv försummelse.
B.Affektstörningar: inadekvata kännslor, minskat av intresse.
C.Formella tankestörningar som
-Dissorganisation (kan inte samla sig ): oklar/otydlig, tangentialitet, osamlad och Inkohærens(brist på sammanhang).
-Autistisk logic (det lokiska tänkandet upphör.
–Semantiska störningar
-Pars pro toto, synkretisme (t.ex. vi har likadana glasögon på oss, vi måste vara från samma familj)
–konkret tänkning (klara inte av ironi, tar det bokstavligt).

Front 17

Vilka är de subjektiva grundsymptom?

Back 17

-Perplexisitet (vet inte vart man ska någonstans)
-Ambivalnes (kan inte bestämma sig, ändrar sig hela tiden),
-Jag-störningnar (börjar med att man iaktar sig själv. man märker att kroppen försvinner, rädd för att det kanske sköljs bort om man går in i duschen och självhänförelse: allt kretsar kring en själv, folk bär inte en tröja med samma färg som en själv av misstag/slump utan det är för att den är just den färgen en själv har),
-uppmärksamheten/perception
-Kognitivta problem (Koncentrationsbesvär, tanke-interferens, perceptualisering och spatialisering=t.ex blir så arg så man känner tankarna kommer från axlarna., tankehörlighet och tankestop.)
-Emotionella störningar.
-Handling/rörlighetsstörningar.

Front 18

Yttrar sig sjukdomen annorlunda mellan individer?

Back 18

Ja det är stor variation person till person och även stor variation i graden och förloppet.

Front 19

Nämn några undergrupper av skizofreni

Back 19

Paranoid skizofreni, Hebefren skizofreni, kataton skizofreni, odifferentierad skizofreni, postskizofren depression och skizofren residualtillstånd.

Front 20

Berätta om paranoid skizofreni

Back 20

Diagnos F20.0. Det är den vanligaste typen av skizofreni. Den domineras av
–vanföreställningar (vanligt iform av förföljning)
–Hörselhallucinationer.
Det är avsaknad av negativa symptm, katatona symptom och inte heller disorganiserat tal. Kan vara episodisk eller kronisk Debuterar 25-45år.

Front 21

Berätta om Hebefren skizofreni

Back 21

F20.1 Utmärks av desorganiserat tal och beteende samt flacka känslor, social tillbakadragning och negativa symptom, social opassning oförusigbar och ofta aggresisiv och farligt beteende. Kan plötsligt och oväntat framvisa vrede eller liknande. Vanligast hos män debuterar ofta redan 15-25årsåldern. Har en dålig prognos, större risk för att bli kroniker. Man ser tydligt att de är sjuka i klädsel och lukt.
(har fler negativa symptom! Den paranoida har fler positiva!)

Front 22

Beskriv Kataton skizofreni

Back 22

F20.2 Rätt ovanlig idag, domineras av psykomotoriska störningar. De katatona symptomen ska vara framträdande i minst 2 veckor. Symptom är orörlighet, överaktivitet, bisarra kroppställningar (Flexibilitas cerea = person blir stående som en vaxfigur i sådan ställning som andra har satt honom i) och stereotypa rörelser. Debuterar ca 25-35års åldern.

Front 23

Beskriv Udifferentierad skizofreni

Back 23

F.20.3 Ett psykotisk tillstånd som uppfyller de generella kriterier för skizofreni men som uppträder utan dominans av något bestämd karaktersitiskt symptom.

Front 24

Beskriv postskizofren depression

Back 24

F20.4 Det är ett depressivt tillstånd som uppstår efter en skizofreni. generella kriterier för skizofreni ska vara uppfyllda inom de senaste 12 månaderna, dock inte aktuella, det kan finnas enkla symptom men inga FRS eller bizarra vanföreställningar. Kriterier för depressivt enkelepisod ska också vara uppfyllda.

Front 25

Beskriv skizofren residualtillstånd

Back 25

F20.5 Almänna kriterier för skizofreni ska vara upppfyllt, men inte aktuellt. Så ska man ha minst 4 negativa symptom.

Front 26

Beskriv skizofrenia simplex

Back 26

F20.6 Vid denna form har det aldrig funnits några positiva symptom. Tillståndet utvecklar sig gradvis med uindføleligt beteende, nedsatt funktionsförmåga, och bristande förmåga till att klara kraven i famlijen eller samfundet. De negativa symptomen är dominerande.

Front 27

Vilka är de diagnostiska kriterier för skizofreni simplex?

Back 27

A. Under minst 1 år ha smygande utveckling av:
-Personlighets- eller beteendeändringar
–negativa symptom
–sociala funktionsnedsättningar.
B.Psykotiska symptom har aldrig funnits.
C.Organisk orsak ska vara utesluten.

Front 28

Vad kan man tänkas ställa för frågor vid misstanke om psykos?

Back 28

Hallucinationer: ◦ Har du hørt eller set ting som er mærkelige eller som andre ikke opfatter? ◦ Har du haft mærkelige oplevelser knyttet til kroppen (følt dig fjernstyret mærket elektriske stød eller lignende)? ◦Har du haft mærkelig lugt- eller smagsoplevelser?
Vrangforestillinger: ◦ Har du følt dig overvåget forfulgt eller haft usædvanlige ideer? ◦ Har du specielle evner eller modtager du meldinger eller budskaber fra aviser, radio eller TV, som er specielt møntet på dig?
Tankeforstyrrelser: ◦ Føler du at du kan tænke klart eller er der noget, der forstyrrer dine tanker?
Spørg om tankelæsning tankeindsættelse, -tyveri eller betydelige problemer med at samle tankerne

Front 29

Vad är psykose?

Back 29

Personen har en uppfattning om verkligheten som inte stämmer överrens med ens egna (förutsatt att du själv är frisk). Patientens verklighetskontakt är bruten och tolkningen av omvärlden har blivit väldigt privat/egen. Patienten kan inte längre skillja mellan vad som finns i verkligheten och sina egna tankar, känslor och minnen. Kan inehålla vanföreställningar, hallucinationer och katatoni.

Front 30

Vad innebär skizotypiska sinneslidelser?

Back 30

präglad till tendens att isolera sig socialt, feltolkar andra, har aparte idéer, tendens till magiskt tänkande. Symptomen liknar de vid skizofreni, dock ej psykotiska symptom och generellt en mildare grad av symptomen vid skizofreni.

Front 31

Mellan vilka psykotiska diagnoser brukar man placera skizotypisk sinneslidelse?

Back 31

Personlighetsavvikelse och skizofreni.

Front 32

Vilka områden påverkar skitzotypiska lidelser?

Back 32

samma områden som skizofreni; beteende, änkning och kännsloliv.
Beteendet är oftast excentriskt, tankegång och språk är vagt och känslorna mot andra är ostabila.

Front 33

Vilka är de diagnostiska kriterier för skizotypisk lidelse?

Back 33

A. genem minst 2 år ha kontinuerligt eller regelbundet minst 4 av följande:
-Inadekvata eller insnärvade kännslor, kännslokall
-Exentrisk, sär eller aparta utseende eller beteende
-kontaktfattigdom och isolationstendens
- Sära ideér eller magiskt tänkande som påverkar beteendet och som inte svarar till de subkulturella mönstret
-Misstroiska eller paranoida ideér
-Obsessiva ruminationer utan inre motstånd ofta med dysmorfofobisk, sexuellt eller agressivt innehåll.
-ovanliga sinnesintryck/up, somatosensoriska eller andra illusioner, depersonalisation, derealisation
-Vag, omtändig, metaforisk, konstig eller stereotyp tankegång
- Mikropsykiska episoder med intens illusioner, hallucinatoriska upplevelser eller vrangaktiga ideér som vanligtvis uppträder utan yttre provokation.
B. Får aldrig ha uppfyllt kriterierna för skizofreni!!

Front 34

Hur kan man behandla patienter med skizotypoid lidelse?

Back 34

Kan ha effekt av såväl farmakologisk som psykoterapi. . De flesta pat har dock behov för kombinations behandling pga av uttalde symptom som ger dem handikap.
Farmakoligiskt använder man medicin som Olanzapin eller Risperidon i moderata doser.