Reading...
Play button
Play button
Use LEFT and RIGHT arrow keys to navigate between flashcards;
Use UP and DOWN arrow keys to flip the card;
H to show hint;
A reads text to speech;
40 Cards in this Set
- Front
- Back
|
Hur presenterar sig depression oftast hos husläkaren?
|
Oftast med somatiska symptom.
|
|
|
Vad kan man göra hos de pat som har symptom som inte passar in på ngn somatisk sjukdom och som man är osäker på?
|
Man kan byta spår och fråga hur denne har det på arbetet, med chefen, partnern, föräldrar osv. Eller fråga om det skett något nyligen innan de fick symptomen. Kan det bero på tidigare sjukdomar, stress, bekymmer osv?
|
|
|
Är det sant att äldre pat kan vara svåra att diagnostisera depression på?
|
Ja för de har oftats ett diffust mönster.
|
|
|
Vilka andra personer är viktiga att uppmärksamma för att inte missa depression?
|
Personer från andra kulturer än den som läkaren är van vid, då de kan ha andra mönster och sen även patienter som är sjukskrivna, då sjukskrivningen kanske var gjord av somatisk klaga men som var pga depression.
|
|
|
Vad kan vara bra screeningsfrågor för depression?
|
Er du ked af det?
Har du tabt lysten og interessen? Har du ingen kræfter og energi? Om pat svara bekräftande på minst två av dessa frågor finns det grund att misstänka depression. |
|
|
Vad är kriterierna för att diagnostisera depression?
|
Varighet på minst 2 veckor, man ska ha uteslutit somatisk lidelse som en orsak och ska inte förr ha haft bipolär sjukdom. Sen ska man ha minst två av kärnkriteriena. Kan dela in vilken svårighetsgrad mha ledsagande kriterierna.
|
|
|
Vilka är kärnkriterierna?
|
Nedtrykthed, nedsat lyst/interesse och nedsat energi eller ökad trötbarhed.
|
|
|
Vilka är de ledsagande symptomen?
|
Nedsatt selvtiilid/selvfölelse, selvbebrejdelser/skyldfölelse
tanker om död/selvmord tanke-/kocentrationsbesvär agitation/hämning sömnforstyrrelser appetit- eller vægtendring. |
|
|
Nämn några differentialdiagnoser till depression
|
Angstlidelser, OCD, Somatoforme tilstande, PTSD (obs flygtninge og indvandrere), Demens, Misbrug, Personlighedsforstyrrelse, Somatiske lidelser, diabetes, anemi och stress
|
|
|
Vad tal om självmord kan man prata om modforestillinger. Vad menas med det?
|
Det är det som pat kan anse hålla personen ifrån att begå självmord. Te.x en pat kanske säger att denne inte kan göra det för dennes barns skull.
|
|
|
Hur många % av de med depression begår självmord?
|
15%.
|
|
|
Vad kan anses som riskfaktorer till att begå självmord?
|
detaljerade planer, fysisk sjukdom, tidigare försökt, socialt isolerad och tidigare tillfälle i familjen.
|
|
|
Här kommer exempel på frågor angående sälvmord:
|
– Har du overvejet, om det var bedre for dig ikke at vågne i morgen?
– Har du tænkt på selv at gøre noget for at dø? – Har du lagt nogen planer for hvordan du kunne gøre? – Er der noget, der hindrer dig i at gøre det? |
|
|
Riskfaktorer för depression?
|
– Familiær disposition
-Tidligere depression – Tidligere suicidalforsøg – Kronisk somatisk sygdom – AMI og hjerteoperation – Fødsel, abort, menopause – Psykiske belastninger specielt tabsoplevelser – Arbejdsløshe – Alkohol- eller andet misbrug |
|
|
Vad gör man vid första konsultationen vid misstänkt depression?
|
Man screenar för depression genom att fråga frågor och evt kan man ställa diagnosen. (behöver vara minst 2 veckor ett av kriterierna)
|
|
|
Vad gör man vid andra konsultationen vid misstänkt/bekräftad depression?
|
Ställer diagnosen, evt revärderar man, undersöker sårighetsgraden, väljer/planerar en behandling.
|
|
|
Vad gör man tredje och följande konsultationer vid depression?
|
fortföljer behandling, evt kan man justera medicinsk behandling, Bör följa upp var 1-2 vecka till remission och där efter var 1-3 månad.
|
|
|
Vad är graderingen för lätt depression?
|
Minst 2 kärnkriterier och minst 2 ledsagande kriterier.
|
|
|
vad är kriterierna för en moderat depression?
|
minst 2 kärnkriterier och minst 4 ledsagandekriterier. Med eller utan melankoliformt syndrome
|
|
|
Vad är kriterierna för svår depression?
|
Alla 3 kärnkriterierna och minst 5 ledsagande kriterier.
|
|
|
Vad är behandlingen för lätt depression?
|
samtalsbehandling
|
|
|
Vad är behandling för moderat depression?
|
samtals behandling I 1-2 veckor, om det inte blir bättre eller t.o.m värre så påbörjar man medicinsk behandling med SSRI, dual action eller TCA, man ska vara observant på melankoliformt syndrome.
|
|
|
Vad är behandlingen vid svår depression?
|
Förutom samtal ger man alltid medicinsk behandling.
|
|
|
Man kan vid lätt och moderat depression ha med eller utan melankoliformt syndrom. Vad är tecken till det?
|
Minst 4 av följande
– Tidig uppvakning på morgonen – Värre på morgonen än resten av dagen –Hämmning eller agitation – Uttalad aptitlöshet och viktnedgång - nesatt lust och intresse – nedsatt libido |
|
|
Ibland kommer patienter med depressiva tecken. De är dock inte deprimerade. Vad kan det vara?
|
Tillpassningsreaktion (sorg- och krisreaktion)
kortvarig depressiv period av ett par dagars varighet med veckor till månaders intervall Cyklotymi ( Ihållande stämmningssvängande) Dysthymi (kronisk lättare stämmningsdämpning, det är så personerna är, kan inte göra något åt det. T.ex Ior I Nalle Puh). |
|
|
Vilka organiska och biologiska orsaksfaktorer kan ge depression?
|
Cerebrala skador, systemlidelser, fysiologiska ändringar, mediciner (t.ex. kortisol) och missbruk
|
|
|
Vilka är de pysiologiska och sociala orsaksfaktorer för depression?
|
– Traumatiske eller rystende oplevelser
– Tabsoplevelser – Livsændringer (forfremmelse (=befodran), flytning, pensionering, fødsel mm) – Konfliktforhold (familie, arbejde, nabo osv) – Andre (overanstrengelser og søvn) |
|
|
Vad kan vara kriterier för en hänvisning till inläggelse?
|
Självmordsrisk, psykotiskt tillstånd, uttalad svält /vägrar äta och dåliga sociala eller familjemässiga förhållanden.
|
|
|
Vilka är kriterierna för hänsvisning till specialist läkare eller elektiv inläggning?
|
Bristande respons på behandling
behov för formaliserad psykoterapi som husläkaren inte själv behärskar osäkerhet mht diagnos eller behandling, Patienter med bipolar affektiv sinneslidelse, Indikation för kombinationsbehandling eller anfallsförebyggande behandling. |
|
|
Är det viktigt att ta med närstående/familj/anhöriga för information osv gällande pat med depression?
|
Ja.
|
|
|
Är det vanligt att patienter får tillbaka depressionen?
|
Mindre än 50% blir frisk efter behandling av deras första depression. Dem andra får depression igen.
|
|
|
Hur stor är recidivrisken om man redan haft minst två depressiva episoder?
|
80%
|
|
|
Hur länge ska man behandla en depression?
|
Vid förstagångs episod av depression ska man efter det at de depressiva symptomen försvunnit fortsätta med behandlingen ytterligare 6-12 månader.
Detta för att förebygga att patienten får tillbaka sin depression. Utan behandling varar depressionen 6-9 månader. |
|
|
Hur länge ska man behandla en patient som haft 2 depressiva episoder inom 5 år?
|
efter de depressiva symptomen försvunnit ska behandlingen fortsätta 1,5-2 år.
|
|
|
Om pat har haft 3 depressiva episoder inom 5 år hur länge ska då behandlingen fortsätta?
|
då ska den fortsättas 5-10år ibland även livslångt.
|
|
|
Vilka andra faktorer, mer än fler depressiva episoder, kan göra att man förlänger behandlingstiden?
|
Äldre patienter, svåra depressioner, svåra självmords?? Och risker för tillbakafall (tidigare flash card)
|
|
|
Hur länge ska man ge behandling vid sent debuterande depression (50-50år åldern?)
|
livslångt, eftersom risken för recidiv är 100%
|
|
|
Är det någon ändring I biverkningsprofilen hos de antidepressiva när de används för längre tid?
|
Ja för de TCA är risken hos äldre att de får muntorrhet och därav dålig tantstatus. De övriga antidepressiva har samma biverkningsprofil som vid använding för enskild depressiv episod.
|
|
|
Kan man använda lithium till behandling för periodisk depression?
|
Ja.
|
|
|
Vad kan man göra för undersökning/prover vid misstanke om depression?
|
mäta sänkan, Hb och TSH. Ta ett EKG, rtg thorax
|
