Bacterial Skin And Std Infections F27 (22/4-13)

Front 1

Vilka är de vanligaste hudinfektionerna?

Back 1

-staphylococcus
-streptococcus
-andra organismer, pseudomonas (brännskador), clostridium (gas gangrene)

Front 2

Olika Staphylococcus infektioner!

Back 2

- folliculitis - infektion i follikel - finne
- furunkel eller abcess -större infektion ("böld")
- carbuncle -större och flera
- "scaled skin syndrome" eller "tampong sjukan" - exotoxin från S. aureus, två typer av exfoliating toxiner-kromosomala och plasmid kodade

Front 3

Olika Streptococcus infektioner!

Back 3

-scharlakans feber - S. pyogenes, orsakas av erythrogenic toxin, kodas av temperate phage
-rosfeber - hemolytisk streptococci
-svinkoppor - från streptococci eller staphylococci eller båda

Front 4

vad är definitionen på orden: A. Incidens B. Prevalens

Back 4

A. The frequency with which something, such a disease, appears in a particular population or area. in disease epidemiology, the incidence is the number of newly diagnosed cases during a specific time period
B. The proportion of individuals in a population having a disease. Prevalence is a statistical concept referring to the number of cases of a disease that are present in a particular population at a given time.

Front 5

beskriv Neisseria - hur ser bakterien ut, vilka sjukdomar kan de olika arterna orsaka?

Back 5

-patogena är N. gonorrhoeae (ger gonorrhea) och N. meningitidis (ger meningitis)
-det finns även icje-patogena arter
-gram negativ diplococci
-parasit på mukosa membran
-aerob eller fakultativa anaerob, växer bäst i 5-10% CO2
-producerar cytochrome oxidas

Front 6

hur kan Neisseria diagnotiseras?

Back 6

-direkt mikroskopi
-koloni morfologi
-oxidas test
-kolhydrat nedbrytning (hur utnyttjar de socker, detta skiljer mellan arter)
-DNA diagnostik

Front 7

beskriv sjukdomen Gonorrhea!

Back 7

1. sexuellt överförbar
-genitala infektioner (man: urethrit, kvinna: urethrit, ingektion/inflammation i uterus mukosa membran -> risk för infertilitet)
-pharyngeala
-anorectala
-PID (pelvic inflammatory disease) - infektion sprids till pelvis, äggledsinflammation, allvarligt kräver snabb behandling)
DGI (disseminated gonococcal infection) - bekteriemi, septic arthrit (bakterien tar sig in i leder -> varbildning)
2. icke-sexuellt överförd
-från mamman till foster i uterus eller under förlossning
-kan leda till conjunctivitis med blinghet till följd

Front 8

patogenes för Gonhorrhoeae samt virulensmekanismer för Gonococci!

Back 8

PATOGENES
-Pili och Opa/PII fasiliterar adhesion till epitelceller i uretra, rectum, cervix, pharynx eller conjunctiva
-Pili inhiberar fagocytos
-PI inhiberar fagosom och lysosom fusion
-produktion av IgA proteas som klyver IgA
-mycket varbildning under lokal infektion
-kronisk inflammation och fibros (ärrbildning -> infertilitet)
-känslig mot värme och torka
VIRULENS
-adhesion
-ECM penetration
-cytotoxicitet, cytotoxin av LOS och peptidoglykan fragment
-immun respons effekt - IgA proteas, antigenisk variation (många olika typer av Pili som kan uttryckas -> svårt att göra vaccin mot)
-Pili - initial bindning
-PI - inhiberar fagosom fusion
-PII - ger tight bindning
-Tbp, Lbp, Hbp - binder järn
-beta-lactam resistent

Front 9

Meningococcus (N. meningitidis) har 3 olika kliniska varianter - vilka?

Back 9

1. Nasopharyngitis
-nästan inga symotom
-lätt förkylning
2. Meningococcal sepsis
-vanligast 4-6 år
-hög feber
-artrit
-DIC - vessel ocklutioner...
-nekros av adrenal cortex
3. Meningitis
-vanligast 18-19 år
-<5% mortalitet

Front 10

virulensfaktorer hos meningococci!

Back 10

-adhesion och kolonisering medieras av Pili
-resistent mot phagocytos - kapsel (i princip ända som skiljer från gonococci)
-toxisk effekt av LPS
-IgA proteas
-N. meningitis kan delas upp i olika serogrupper, immunotyper och serotyper

Front 11

karakteristika för Chlamydia!

Back 11

-Gram-negativ cocci (har ett yttre och inre cellmembran, cellväggenn liknar den hos Gram-negativa)
-väldigt liten (0,2-0,3 mikrometer)
-obligat intracellulär parasit
-speciella utvecklingscykel
-3 olika arter C. psittaci (papegojsjukan), C. trachomatis (LGV, trachom conjuctivis-allvarlig ögonsjukdom som kan fås i ex. badtunnor), C. pneumoniae (TWAR, pneumococci)
-utvecklar inte immunitet
-pathogenes - inhiberar fagosom och lysosom fusion, toxin?
-icke motila
-både DNA och RNA

Front 12

Hur ser livscykeln ut för chlamydia?

Back 12

-elementärkropp (EB) binder till receptorer på cell och tas upp genom fagocytos
-i fagosomen reorganiseras EB och blir en retikulärkropp (RB)
-RB delar sig och fagosomen blir inclusions kroppar
-när det finns tillräckligt med RB så reorganiseras de och blir till EB
-EB tar sig ut från cellen genom lys eller exocytos

Front 13

vilken är den vanligaste bakteriella STD?

Back 13

-Chlamydia trachomatis
-ofta lindriga eller inga symptom (symptom kan vara smärta vid kissning)
-kan få allvarliga konsekvenser, speciellt hos kvinnor, kronisk tyst infektion

Front 14

hur yttrar sig Chlamydiophila pneumoniae?

Back 14

-vanligaste Chlamydia infektionen hos människa
-läker oftast ut av sig själv
-Epidemisk och endemisk
-övre och nedre luftvägsinfektion, mild lunginflammation, kan ha hosta längre tid
-associerad med kroniska tillstånd: atheroscleros, hjärtattack, stroke, asthma, kronisk bronkit
-farligt att överanstränga sig vid denna infektion -> hjärtmuskelinflammaiton

Front 15

beskriv Treponema!

Back 15

-T. pallidum (syfilis)
-T. pertenue (hudsjukdom)
-T. carateum (kronisk hudsjukdom)
-kan inte odlas artificiellt
-obligat anaerob
-lång generationstid
-känslig mot: yttorkning, temperatur, tungmetaller

Front 16

hur yttrar sig syfilis?

Back 16

-diagnotisera med kliniska symotom, mikroskopi (spirochete), PCR, serologi
-syfilis liknar många andra sjukdomar, även om detta är en ovanlig sjukdom tas många prover för att utesluta syfilis
-T. pallidum pallidum är sexuellt överförbar och yttrar sig i tre steg:
1. primär syfilis - ca 3 veckor, läker oftast ut av sig själv, sår vid infektionsstarten
2. sekundär syfilis - 3 v. -> 3 mån, spirocheterna har spridit sig i blodet, sekundära sår i annan del av kroppen
3. tertiär syfilis - 5-50 år, nya sår nästan var som helst på kroppen, CNS, kardiovaskulär, hud, ben, ögon
-ligger latent innan tertiär, inga sår men kan påvisa infektion i blodprov