Reading...
Play button
Play button
Use LEFT and RIGHT arrow keys to navigate between flashcards;
Use UP and DOWN arrow keys to flip the card;
H to show hint;
A reads text to speech;
23 Cards in this Set
- Front
- Back
|
Vad är karaktäristiskt för den normala munslemhinnan?
|
X Flerskiktat skivepitel
X Hög turnover-tid - Vilket är den tid det tar för en cell att vandra från stratum basale till toppen av epitelet där den stöts bort - Tar ca 5-25 dagar vilket skiljer munslemhinnan från övriga kroppen där det tar längre tid X Epitelet är avaskulärt X Kan vara både keratiniserat/icke-keratiniserat beroende på vart i munnen det är |
|
|
Vilka områden är keratiniserade/icke-keratiniserade?
|
X Keratiniserat
- Områden med stor mekanisk påverkan tex gingiva och hårda gommen X Icke-keratiniserat - Områden med stor rörlighet. Är mer permeabelt. - Tex bucca, läpp och under tungan |
|
|
Vad är speciellt med tungan?
|
Den har specialiserad mucosa vilket innebär att den har en blandning av keratiniserade områden och icke-keratiniserade områden. Består av olika smaklökar som alla urskiljer smakerna sött, surt, beskt, salt och umami.
|
|
|
Vilka olika papiller finns det?
|
X Papilla Filiformis
X Papilla Fungiformis X Papilla Circumvallate X Papilla Folliate |
|
|
Vilka egenskaper har papilla filiformis?
|
- Minsta till storleken
- Vanligast/ flest i antal - Ger tungan sträv yta - Innehåller inga smaklökar - Ren mekanisk funktion ---> keratiniserade - Ser ut som spetsar mikroskopiskt |
|
|
Vilka egenskaper har papilla fungiformis?
|
- Förekommer på hela tungan
- Främst lateralt och på tungspetsen - Har smöklökarna högst upp - Ser lite svampformiga ut mikroskopiskt, inte en så stor vallgrav runt sig |
|
|
Vilka egenskaper har papilla circumvallate?
|
- Störst till storleken
- Minst i antal (7-12 st) - Rikligt med smaklökar och serösa körtlar nere i vallgraven den har runt sig |
|
|
Vilka egenskaper har papilla foliate?
|
- Främst lateralt på tungan
- Innehåller sparsamt med smaklökar |
|
|
Vad kan sägas om smaklökar?
|
- Förekommer även på epiglottis och mjuka gommen
- Är uppbyggda av ca 30-90 smakceller, basalceller och stödjeceller - Livslängd ca 2 veckor - Har varierande aktivitet, beroende på vart den sitter |
|
|
Vilka celler bygger upp epitelet och vad har var och en för uppgift?
|
X Keratinocyter
- Utgör ca. 90% av epitelet - Bildas i stratum basale och vandrar sedan uppåt - Utgör själva stommen i epitelet X Melanocyter - Står för pigmentering - ca. 1-2% av epitelet - Alla har lika många melanocyter oavsett hudfärg, bara olika aktiva X Langerhans celler - ca. 10% av epitelet - Antigenpresenterande cell X Merkelceller - Känselceller X Stamceller - Ca var 200:e cell i stratum basale har förmågan att stimulera sin egen cellproliferation och celldifferentiering. Beror på signalering och behov |
|
|
Vad gör desmosomer och hemidesmosomer och hur lång är deras turnovertid i mun resp. på huden?
|
Desmosomer:
- Fäster cell till cell i sidled Hemidesmosomer: - Fäster cell till underlag i höjdled Turnovertiden i oralt epitel är 5-25 dagar medan den på vanlig hud ligger på ca 30-50 dagar. |
|
|
Vad är Fordyce's spots?
|
Det är ektopiska talgkörtlar. Är helt normala histologiskt, bara att de är på fel ställe. Ca 80% av alla har det.
Talgkörtlarna kan vara serösa eller mukösa. Är de mukösa ses de som ljusa, runda områden histologiskt. Är de serösa är de mörka. De kan variera mkt i storlek. Efter puberteten blir körtlarna mer prominenta och även med åldern. |
|
|
Vad kan orsaka pigmentering i munnen`?
|
Huden utvecklar kraftig melaninkoncentration (raspigmentering) för att skydda de djupare lagren i huden när den utsätts för mkt sol/mkt D-vitaminenheter. Munslemhinnan saknar normalt pigmentering men vid rökning stimuleras melanocyterna och pigmentering av den orala slemhinnan kan äga rum.
|
|
|
Vilka förändringar kan vi se i munslemhinnan?
|
X Hyperkeratos
X Epitelial hyperplasi X Akantos X Atrofi X Spongios X Vakuolisering X Akantolys X Atypi X Dysplasi X Carcinoma in situ X Metaplasi |
|
|
Vad händer till hyperkeratinisering och vilka olika typer av det finns det?
|
Vid hyperkeratinisering ökar tjockleken av stratum corneum eller så keratiniseras epitel som normalt inte är keratiniserat tex. bucca, läpp och under tungan.
X Ortokeratos - Inga cellkärnor i hyperkeratiniseringen vilketär ett tecken på att det inte går alltför snabbt. - ex är smoker's palate och verruca vulgaris X Parakeratos - Då finns det kärnor med i hyperkeratiniseringen. Visar på en med aktiv process eftersom cellerna inte hinner dö innan de når yttersta kanten. - Farligare tillstånd såsom verucös cancer, keratocystisk odontogen tumör, hårig leukoplaki X Hyperkeratos - Är vanlig keratinisering men på fel ställe. - Tex vid lichen planus, skivepitelspapillom och snuslesioner. |
|
|
Vad är epithelial hyperplasi?
|
Det är en ökning av epiteltjockleken.
Kliniskt ses det som en svullnad och histologiskt blir epitelet väldigt mkt tjockare. Kan uppkomma i samband med geografisk tunga, chrons sjukdom, lichen planus mm. |
|
|
Vad är akantos?
|
Ökad bredd av rete ridges (epitelialtapparna). De är de som går ner i bindväven (oftast det mörkare lila vid infärgning).
Ofta vid geografisk tunga, snuslesion och smoker's palate. |
|
|
Vad är atrofi?
|
Det är när epitelets tjocklek reduceras. Detta tyder på patologi eftersom cellerna drar ihop sig pga näringsbrist.
ofta vid lichen planus, geografisk tunga och erytroplaki |
|
|
Vad är spongios?
|
Intracellulärt ödem som vanligen ses vid inflammation eller en allergisk reaktion.
Det är cellkärnorna på inflammationscellerna, vilka ligger strukturlöst och överallt, som tar upp mer vätska och gör vävnaden spongiös. |
|
|
Vad är vakuolisering?
|
Ackumulering av tex vatten eller glykogen i hela eller delar av enskilda cellers cytoplasma.
Histologiskt ser epitelet väldigt "luftigt" ut med mkt mellanrum mellan cellkärnorna. Inte heller lika många inflammationsceller. |
|
|
Vad är akantolys?
|
Det är celladhesionerna som förloras. Kan ske både i sidled och höjdled. Är mkt vanligt vid pemfigus då det uppstår blåsor.
Dessa ses inte ofta som bra preparat, utan som målade bilder då det är mkt svårt att ta hela biopsi på. |
|
|
Vad är skillnad mellan atypi, dysplasi och carcinoma in situ?
|
X Atypi
- Är då enskilda celler är "avvikande från det typiska" X Dysplasi - Mild : ca 1/3 av epitelet har avvikande utseende - Måttlig : ca 2/3 av epitelet har avvikande utseende - Svår : Omfattar hela epitelet X Carcinoma in situ - Förändringen omfattar hela epitelet men basalmembranet är intakt. |
|
|
Vad är metaplasi?
|
Det är en omvanling från en vävnad till en annan. Tex kan man upptäcka körtlar i ett epitel som annars inte brukar ha det och då är det ett körtelepitel.
|
