1.1 Den Normala Munslemhinnan

Front 1

Vad har munslemhinnan för epitel

Back 1

Flerskiktat skivepitel

Front 2

Vart är den normala munslemhinnan förhornad/keratiniserat och inte förhordnad

Back 2

Den är förhordnad vid ex gingiva och hårda gommen, områden med stor mekanisk påverkan.

Den är inte förhordnad vi ex kinder, bucca läpp och under tunga områden som är mer permeabla där ex vätska måste ta sig igenom

Front 3

Vad är Turnover-tid? munslemhinna vs hudens turnovertid? och vad innebär turonvertiden?

Back 3

Turnover är tiden det tar för cellerna att vandra från basalcellslagret till längst ut.

Munslemhinnan har hög turnover, 5-25 dagar. Medan hud tar 30-50 dagar på sig.

Pg av hög turnover så har munslemhinnan bra läkningsförmåga.

Front 4

Slemhinnans celler, namn 5st

Back 4

Keratinocyter
melanocyter
langerhans celler
merkelceller
stamceller

Front 5

Vilka celler finns i slemhinnan och deras funktion 5st

Back 5

keratinocyter :
bildas i stratum basale och vandrar uppåt. Under vandringen uppåt börjar de samla på sig granula och cellkärnan mattas ut, på stratum corneum är cellkärnan försvunnen. 90% utgör själva stommen i epitelet

Melanocyter:
står för pigmenteringen och förekommer i lika stor mängd hos alla men är olika aktiva, hos rökare är de överaktiva. Ca 1-2% av epitelet

Langerhans celler: är en antigenpresenterande cell, utgör ca 10%

merkelceller: känselceller

Stamceller: kan diffundera till vilken cell som helst

Front 6

hur fäster cellerna till varandra

Back 6

Desmosomer fäster ihop cellerna i sidled

hemidesmosomer fäster ihop cellerna med underlaget i höjden

Front 7

Vad består tungan av för epitel

Back 7

Tungan har en specialiserad mucosa, som är en blandning av förhordnade och icke förhordnade omården, samt massa smaklökar.

Front 8

Smaklökarna uppbyggnad 3st, livslängd, aktivitet och lokalisation

Back 8

x De är uppbyggda av 30-90 smakceller, stödjeceller och basalceller.

x Livslängden är ca 2 veckor.

x aktiviteten varierar, beroende på vart den sitter

x Smaklökarna förekommer förutom på tungan även på epiglottis och mjuka gommen

Front 9

Vilka olika papiller finns på tungan, 4st

Back 9

Papilla filliformis: Är minst och har en spetsig form som ger tungan en sträv yta. Innehåller inga smaklökar men hjälper oss att uppfatta konstistens. Dom är flest till antalet.

Papilla fungiformis: ser ut som en svamp med smaklökar upptill. Finns över hela tungan men frmst å sidorna och spetsen.

papilla circumvallate: är störst till storleken men minst till antalet. Kan ha rikligt med smaklökar i vallgraven och serösa körtlar.

Papilla follate: förkommer främst på tungans sidor. innehåller få smaklökar

Front 10

Vad är fordyce spots

Back 10

Fordy spots är ektopiska (felplacerade) talgkörtlar i kind och läpp. De har normalt utseende histologiskt och förekommer hos 80% av befolkningen.

Front 11

Fordye spots histologiskt och deras storlek

Back 11

De kan vara antingen serösa eller mukösa.
Mukösa ses de som ljusa runda områden histologiskt och serösa mörka runda områden.

Dom varierar i storlek och efter puberteten blir körtlarna mer prominenta och även med åldern.

Front 12

Pigmentering i huden vs munnen

Back 12

Huden utvecklar kraftig melaninkoncentration (raspigmentering) för att skydda de djupare lagren i huden när den utsätts för mkt sol/mkt D-vitaminenheter.

Munslemhinnan saknar normalt pigmentering men vid rökning stimuleras melanocyterna och pigmentering av den orala slemhinnan kan äga rum.

Front 13

Olika patologiska tillstånd.

hyperkeratinisering vad är det (2st) och vilka typer finns (3st)

Back 13

1. Hyperkeratinisering är ökad tjocklek av stratum corneum
2. eller så är det keratiniserat epitel som inte ska vara keratiniserat, ex bucca, läpp och under tungan (hyperkeratos)

Finns tre olika typer: ortokeratos, parakeratos och hyperkeratos

Front 14

Ortokeratos + ex 2st

Back 14

inga cellkärnor finns i yttersta lagret (i hyperkeratiniseringen) vilket är ett tecken på att det går alltför snabbt.

ex smokers palate och verruca vulgaris

Front 15

Parakeratos + ex 4st

Back 15

I hyperkeratiniseringen finns cellkärnor med i det yttersta lagret, men i små mängder. Visar på en mer aktiv process eftersom cellerna inte hinner dö innan de når yttersta kanten.

Ex vid farligare tillstånd såsom verucös cancer, keratocytisk odontogen tumör, hårig leukoplaki.

Front 16

Hyperkeratos + ex 3st

Back 16

Keratinisering men på fel ställe.

ex vid lichen planus, skivepitelspapillom och snuslesioner

Front 17

epitelial hyperplasi, kliniskt och histologiskt, ex sjukdomar

Back 17

ökad epiteltjocklek.

Kan ses kliniskt som en svullnad, histologiskt blir epitelet väldigt mkt tjockare.

Kan uppkomma i samband med geografisk tunga, chrons syndom, lichen planus mm

Front 18

Vad är rete ridges

Back 18

Epiteltappar, tapparna är epitelets nedskott ner i bindväven

Front 19

akantos + ex 3st

Back 19

ökad bredd av rete ridges (epiteltapparna) Dvs tapparna som går ner i bindväven.

förekommer ofta vid geografisk tunga, snuslesioner och smoker's palate

Front 20

atrofi

Back 20

reducerad epiteltjocklek. Tyder på patologi efetrsom cellerna drar ihop sig pga av näringsbrist

ofta vid lichen planus, geografisk tunga och ertytoplaki

Front 21

spongios

Back 21

Intracellulärt ödem. Ses vanligen vid inflammation eller allergisk reaktion. Cellerna tar upp vätska och svullnar upp. Inflammationsceller är närvarande.

R:
Det är cellkärnorna på inflammationscellerna, vilka ligger strukturlöst och överallt, som tar upp mer vätska och gör vävnaden spongiös.

Front 22

Vakuolisering + histologiskt

Back 22

Ackumuleirng av ex vatten eller glykogen i hela eller delar av enskilda cellers cytoplasma.

cellerna tar upp vatten eller glykogen. Inte inflammationsstyrt.

Histologiskt ser epitelet väldigt luftigt ut m mkt mellanrum mellan cellkärnorna, inte lika många inflammationsceller.

Front 23

Akantolys

Back 23

Celladhesionen är skadad. Antigen desmoser eller hemidesmoser. Är mkt vanligt vid pemfigus då det uppstå blåsor i munnen.

Histologiskt ses inte ofta dessa på preparat eftersom de är svåra att ta hela biopsier på.

Front 24

Skillnad på atypi, dysplasi och carcinoma in situ

Back 24

Atypi:
x Då enskilda celler är avvikande från det typiska

Dysplasi:
x mild - ca 1/3 av epitelet har avvikande utseende
x måttlig - ca 2/3 av epitelet har avvikande utseende
x svår - omfattar hela epitelet

carcinoma in situ:
x förändringen omfattar hela epitelet men basalmembranet är intakt

Front 25

atypi

Back 25

enstaka celler som aviker från det normala.

Front 26

Dysplasi

Back 26

Många celler avviker från det normala. Kan vara mild (1/3) måttlig (2/3) eller svår (hela epitelet)

Front 27

carcinoma in situ

Back 27

hela epitelet är förändrat men basalmembranter är intakt. Förändringen har alltså inte börjat sprida sig

Front 28

metaplasi

Back 28

omvandling av vävnad till annan vävnad. Ex man kan upptäck körtlar i ett epitel som annars inte brukar ha det.