Use LEFT and RIGHT arrow keys to navigate between flashcards;
Use UP and DOWN arrow keys to flip the card;
H to show hint;
A reads text to speech;
74 Cards in this Set
- Front
- Back
|
Vad beskriver den retoriska situationen enligt Bitzer? |
- påträngande problem - retorisk publik - retoriska villkor |
|
|
Vad avser begreppet "påträngande problem"? |
Anledningen till varför man vill tala. Något man vill förändra genom sina retoriska yttranden, tex en felaktighet |
|
|
Vad avser begreppet "retorisk publik"? |
Målgruppen för de retoriska yttrandena. Publiken har möjlighet att påverka beslut, manas till handling osv. Finns direkt resp indirekt publik. |
|
|
Vad är direkt publik? |
De som tex är i samma lokal och kan påverkas direkt |
|
|
Vad är indirekt publik? |
Syftar till påverkan på lång sikt. ex ett tal på tv. |
|
|
Vad betyder begreppet "retoriska villkor"? |
De möjligheter eller begränsningar som finns i den retoriska situationen. Kan påverkas av talaren (konstmässigt) eller genom att vara icke-påverkbara, tex tid, plats (icke konstmässigt) |
|
|
Vilka är de olika momenten i talproduktionen/partesläran? |
- Intellectio - Inventio - Dispositio - Elocutio - Momoria - Actio |
|
|
Vilka delar finns i den klassiska kompositionen/dispositionen för ett argumenterande tal? |
- Initium - medium - finis |
|
|
Vilka 3 huvudformer av argument (pistis) har talaren till sitt förfogande? |
- Ethos - Pathos - Logos |
|
|
Beskriv Ethos |
Talarens karaktär/personlighet. Handlar om hur man är som talare, hur man framstår inför publiken. Tillit. |
|
|
Beskriv Pathos |
Förmågan att väcka känslor hos publiken. Talarens engagemang. Hur talaren berör publiken känslomässigt för att piska upp deras känslor och övertyga dem, men även behaga dem genom att "smeka" känslorna. |
|
|
Beskriv Logos |
Vad talaren säger. Själva orden och innehållet. Handlar om att göra publiken läraktig och lära ut saker. Själva informationen. |
|
|
vad innebär den antika retoriken "Ars"? |
Talarens teoretiska kunskaper, argument, fakta osv |
|
|
vad innebär den antika retoriken "Natura"? |
Talarens medfödda begåvning |
|
|
vad innebär den antika retoriken "Usus"? |
Talarens praktiska erfarenhet |
|
|
Cicero menade att talaren skulle uppfylla 3 plikter. Vilka? |
- Docere - Movere - Delectare |
|
|
Vad innebär Docere? |
Den lärande delen ska lära och upplysa publiken med hjälp av argument, fakta och sakskäl osv. |
|
|
Vad innebär Movere? |
Den rörande delen ska väcka känslor hos publiken på önskat sätt så att de är mer öppna för övertygelse osv. |
|
|
Vad innebär Delectare? |
Den behagande delen, ska behaga publiken för att väcka välvilja hos dem osv. |
|
|
Doxa |
Vad vet publiken sedan tidigare? Vilka gemensamma lagar, regler och uppfattningar finns hos mottagarna. En gemensam doxa kan t.ex. vara "barnmisshandel är fel"- det är en gemensam doxa hos de flesta. |
|
|
Icke-konstmässiga villkor |
Retoriska hinder, förutsättningar och begränsningar. |
|
|
Konstmässiga villkor |
Den retoriska strategin- Ethos, pathos, logos. Jag ska övertyga om något och måste använda den retoriska strategin för att ta mig förbi doxan |
|
|
psykofysisk status kan delas upp i tre olika delar, vilka? |
- Högstatus - tydligt tal, dominant, kraftfullhet - Jämställd - samspel är jämlikt, ger utrymme för andra personer att uttrycka sina åsikter och känslor. - Lågstatus - accepterar situationen. Intar kroppspositioner som visar att man är "mindre". Rädd att ta initiativ & |
|
|
Metareflektion |
En reflektion av reflektion. Modell som används för att få syn på vårt eget språkande. |
|
|
Kiasm |
Stilfigur (a,b,b,a) ex. Fråga inte vad ditt land (a) kan göra för dig (b) fråga vad du (b) kan göra för ditt land (a) |
|
|
De 3 olika topostopikerna |
allmäna topos handlingstopos persontopos |
|
|
Exempel på allmänna topos |
Orsak verkan vilken funktion fyller dem |
|
|
Exempel på handlingstopos |
Formerar en text, ordfigurer, stilfigurer. Vem, vad, hur, varmed, var, när, varför? |
|
|
Exempel på persontopos |
Skapa intresse hos mottagaren, agera. Karaktär, namn, släkt, handlingar osv. |
|
|
Den klassiska dispositionen för ett argumenterande tal. |
- INITIUM - Actio -MEDIUM - Narratio - Propositio - Partitio - Argumentatio - FINIS - Recapitulatio - Conclusio - Peroratio
|
|
|
Narratio |
Bakgrundsteckning |
|
|
Partitio |
Kortfattad redogörelse för talets upplägg |
|
|
Vad är ett påträngande problem (retoriskt problem) ? |
en ofullkomlighet som pressar sig på. Kan vara något fel eller hinder. Problemet måste kunna lösas med retorik. Består av ett faktiskt förhållande (händelser, en berättelse) plus en relation till ett intresse. |
|
|
Partes - delar |
består uteslutande av människor som med hjälp av retoriska yttranden: Kan påverkas och förmås att tänka eller handla på ett bestämt sätt. Ha möjlighet och vilja skapa den förändring som kan avhjälpa situationens påträngande problem. Kan vara direkt eller indirekt. |
|
|
Genus demostrativum |
Hyllningstal |
|
|
Vilka olika Kvaliteter och värderingar av Actio finns det? |
– Kommunikativ tydlighet
– Sociokulturell korrekthet |
|
|
Actio |
(inledning) Skapar intresse hos åhörarna. /Agera |
|
|
Vad innebär "Kommunikativ tydlighet"? |
Handlar om att förstora uttrycken och medvetet höja volymen, samt ha tydliga ansiktsuttryck. Bestämd position etc. => Ökar tydligheten! |
|
|
Vad innebär "Sociokulturell korrekthet"? |
Handlar om att hålla sig till förhållningsregler och använda uttryck som återspeglar respekt för varandra i situationen, – detta för att skapa behagliga umgängesformer.
(Till ex. Inte stirra på någon för länge, nivån på gesterna, använda idealiskt kroppsspråk.) |
|
|
Propositio |
framställer talets huvudtanke |
|
|
Argumentatio |
Del för argumentation |
|
|
Probatio |
Argument som talar för din sak (Ethos logos pathos) |
|
|
Refutatio |
Motargument och förkastning av motargumentet |
|
|
Recapitulatio |
en avslutande del av ett retorisk objekt där innehållet sammanfattas i huvudpunkter |
|
|
Peroratio |
uppmuntra till handlande |
|
|
Conclusio |
Kommer till en slutsats |
|
|
Icke konstmässiga villkor |
Retoriska hinder – förutsättningar och begränsningar, DOXA . Vad kan publiken? Vad tycker och tänker dem? Lagar och regler. Föreställningar – vara i samklang med publikens föreställningar. Detta gör man för att förstå vilka publiken är. |
|
|
Konstmässiga villkor |
retoriska strategin. ethos, pathos, logos. Jag ska övertyga om något och måste använda de retoriska situationen för att ta mig fram till målet och förbi doxan. |
|
|
Redogör för Intellectio/situationsbeskrivning i partesläran |
Den del av förberedelserna inför ett tal som handlar om att analysera den retoriska situationen. Man formulerar ett problem, anger syfte, bestämmer målgrupp, tes, och vilken typ av tal man vill hålla osv. |
|
|
Redogör för Inventio i partesläran |
Delen av förberedelserna inför ett tal som handlar om arr hitta på vad man vill säga/ ska prata om. I innehållsproduktionen använder olika metoder för att hitta uppslag, tex "copia". I innehållsstruktureringen ordnar man talets inre organisation, och mha topos finner man också uppslag/stoff. |
|
|
Redogör för Disposition i partesläran |
Del av förberedelserna inför ett tal som handlar om att argumentera upp eller disponera själva innehållet. Bestämmer inledning, vilken ordning de olika delarna ska komma i, framskridandet av talet. Ex Initium, medium, finis. |
|
|
Redogör för Elocutio i partesläran |
Del av förberedelserna inför ett tal som handlar om den språkliga utformningen. Väljer språkstil. Språklig utformning mha troper och stilfigurer. Elocutio har fyra dygder: korrekthet, klarhet, konstfullhet och Decorum (Det passande). |
|
|
Redogör för Memoria i partesläran |
Att memorera talet så att man kan framföra det utan att komma av sig. Man kan göra en totalmemorering, då man lär sig talet utantill, eller en externpovering då man lär sig talet mha talarkort, anteckningar, pp, eller så kan man improvisera. |
|
|
Redogör för Actio i partesläran |
Själva framförandet av talet. Actio handlar om kroppsspråket, hur man rör sig, gestik, vad man har för blick, hållning osv. Pronuntiatio handlar om själva språket, hur man talar, andas, artikulerar, uttalar, röst osv. |
|
|
Vad är topiker? |
Tropiker är kategorier eller ämnen som talaren kan använda för att hitta uppslag eller stoff i sitt tal. Brukar säga att det är en plats dit talaren kan gå för att finna inspiration (därav namnet). |
|
|
Vad avser termen decorum? |
Avser förmågan att anpassa sig till situationen. Kan även handla om att klä sig på rätt sätt, anpassa sitt tal till en yngre publik, eller anpassa sinnesstämningen om det tex är en allvarlig och sorgsen situation eller stämning. |
|
|
Vilka funktioner har termen decorum i det retoriska arbetet? |
Genom att anpassa sig väl till en situation förbättras samtliga delar av ett tal - publiken kommer bli mer välvillig, läraktig, lättare att övertyga osv. |
|
|
Redogör för det rådande talet "genus deliberativum" och vad som utmärker den genre. |
Utmärks av att de ofta är politiska och argumenterande. Det handlar om framtiden, att man vill mana till handling och förändra något. |
|
|
Redogör för det hyllande talet "genus demostrativum" och vad som utmärker den genre. |
Utmärks av att det är ceremoniellt. Det handlar om nuet, hur man vill framställa något, hylla en person, smäda en företeelse. Ex bröllopstal. |
|
|
Redogör för det rättsliga talet "genus judiciale" och vad som utmärker den genre. |
Den juridiska genren till vilken rättsliga tal hänförs. Exempelvis tal som framförs i domstol, anklagelsetal och försvarstal. Handlar om det förflutna, hur man ska bedöma och värdera något som hänt. |
|
|
Vad betyder begreppet Kairos? |
Att säga rätt ord vid rätt tillfälle. Det handlar också om att behärska konsten att veta var i ett tal olika argument, exempel och liknande bör placeras. En chans för en talare att visa sin skicklighet, att vid rätt tidpunkt leverera det som övertygar mest och “träffar” bäst på publiken. |
|
|
I inledningen är det viktigt att tänka på attentus, benevolus och docilis. Vad innebär dem? Exemplifiera. |
Attentus - uppmärksam. När talaren nämner något fängslande.Docilis - väcka intresse. Att man ska vara mottaglig för vad talaren ska säga. Benevolus - välvillig mot talaren. Ex om det gläder dig särskilt att få framträda inför en specifik grupp. Docilis - väcka intresse. Att man ska vara mottaglig för vad talaren ska säga. |
|
|
Vad kan vinningen med att använda stilfigurer i en text eller ett tal vara? |
Stilfigurer används inte enbart i beskrivningar utan också för att levandegöra och förbättra tal, dikter, debattartiklar, berättelser, romaner... Ja, i alla texter där man kan tillåta sig att smycka ut språket lite. |
|
|
Ge exempel på stilfiguren Metafor |
den vanligaste typen av bildspråk. kalldusch för chock. en eld brann inom mig |
|
|
Ge exempel på stilfiguren Liknelse |
innebär en jämförelse där - till skillnad från metaforen - både det "ursprungliga" ordet och bildledet finns kvar. Såsom, liksom, som, likt etc. signalerar en liknelse: "Chocken var som en kalldusch", "Min kärlek brinner som en eld" |
|
|
Ge exempel på stilfiguren Kiasm |
Insatsen var stor, liten var vinsten |
|
|
Ge exempel på stilfiguren Hyperbol |
Starkare uttryck än det bokstavligt korrekta. En stegringsfigur, överdrift. Ex. "om våra motståndare får som de vill, så finns ingen framtid för Sverige". |
|
|
Ge exempel på stilfiguren stegring |
"Han kom, han såg, han segrade." |
|
|
Ge exempel på stilfiguren Anafor |
Någonstans inom oss är vi alltid tillsammans. någonstans inom oss kan vår kärlek aldrig fly. Någonstans o någonstans... |
|
|
Ge exempel på stilfiguren Allitteration |
Allitteration innebär att du låter flera ord börja på samma bokstav ex. Vi vill vinna, Våga vägra vapen, |
|
|
Ge exempel på stilfiguren litotes |
Är en underdrift som man gör för att få fram en poäng. Exempel: det var ju lite tråkigt att det blev folkmord. Det är bara lite aids. |
|
|
Ge exempel på stilfiguren epifor |
Motsatsen till anafor. Man avslutar med samma ord |
|
|
Ge exempel på stilfiguren Allusion |
"Det finns tre sköna ting" säger paulus..... |
|
|
vilka olika stilnivåer säg elocutio innehålla? |
högstil - aveancerat språk, stilfigurer ofta ceremoniella tal. utsmyckat osv. lågstil - vardagligt språk. lättförståeligt. mellanstil - svårdefinierat. blandning mellan hög och lågstil. |
