1.1 Ben Och Brosk 1.

Front 1

Vad består ETT ben av för typer av benvävnad histologiskt, 2st och deras histologi

Back 1

benvävnaden utgörs av kompakt ben/kortikalt ben (utgör 80%) och trabekulärt ben/spongiöst ben (20%)
 
Kompakt ben- yttersta skiktet på benet som är uppbyggt av haverska osteonsystem som omges av benvävnad i form av lameller.
 
Trabekulärt ben- är s.k spongiöst ben och den benvävnaden som omger benmärgen längst in i benet.

Front 2

Traberkulärt bens uppbyggnad

Back 2

Traberkulärt ben är inte lika kompakt som kortikalt/kompakt ben.

Traberkulärt ben är uppbyggt av trabekler, mellan dessa kan det finnas röd eller gul benmärg.

Det traberkulära benet omsluts av det kompakta benet.

Front 3

Kompakt bens uppbyggnad

Back 3

Yttersta skiktet av benet. Kompakt ben består av osteon (cylindriska benlameller) som det går blodkärl i. Blodkärlen går i de longitudinella haverska kanalerna medan utbytet mellan kanaler heter volkmans kanaler (större än porerna i benet) 

linnea: Det kompakta benet är lamellerat. Benet är uppbyggt av osteon (en rund enhet). I mitten finns en Haversk kanal som omges av koncentriska lameller med kollagena fibrer. Mellan lamellerna ligger osteocyter (vilande osteoblaster) i lacuner, dessa kan kommunicera med varandra via canullicuil. Kanalerna i de olika osteonen föbinds mha Volkmanns kanaler. Genom Haverska kanelen löper nerver och kärl. Runt alveolerna och i ”kanterna” av ansiktet finns kompakt ben.

Front 4

fakta om lamellerna i kompakt ben

Back 4

lamellerna sitter runt dom haverska kanalen mellan interstitiella lameller men kan också sitta runt hela benet, (cirkumferentiella lameller). Kalcifierat kollagen I är huvudsaklig komponent och bägge går parallellt i samma lamell, medan lamellerna sinsemellan kan ha olika riktning, vilket ger styrka från alla tänkbara håll.

Front 5

Vad är Filtben, skillnad på filtben och moget ben? (4st)

Back 5

Filtben kallas den typ av omoget ben som till skillnad från det mogna benet inte är ordnat i lameller. Blir lamellärt sen när det mognar.

Filtben:
x högre andel celler
x större mängd grundsubstans
x mindre mineraler är lamellärt ben
x är inte ordnat i lameller, benvävnad oregelbundet organiserad

Front 6

filtben histologiskt

Back 6

Omoget ben, har högre antal celler än moget ben. Mera grundsubstans.

Benvävnaden är oregelbundet organiserad.

Front 7

Vart finner man filtben hos vuxna

Back 7

i örat

Front 8

Vad sker filtben när den mognar, och hur mognar den

Back 8

Filten omorgansieras till lamellärt ben när den mognar.

Denna omorganisation av benvävnaden stimuleras då benvävnaden utsätts för mekanisk belastning.

Front 9

Benhinna

Back 9

ytterst omges benet av en benhinna, periost som är ett lager av fibrös bindväv, dit sensoriska neuron går.

På insidan av periosten finns Osteoprogenitorceller.

Front 10

Vad finns under benhinnan och vad har det för funktion

Back 10

Ett osteogent cellager med ytceller (Osteoprogenitorceller)

Dessa kan differentiera till osteoblaster med förmågan att bilda benvävnad och att vidareutvecklas till osteocyter, på så sätt växer benet i tjocklek

Front 11

Haverska osteonsystem uppbyggnad (4st)

Back 11

Ett osteon eller haverskt system är strukturen som bygger upp det mogna lamellära benet.

Osteonet består av:
haversk kanal (där blodkärl går)
lameller
lacuner (i dessa ligger osteocyterna)
volkmanns kanaler

Front 12

Hematopoetisk benmärg

Back 12

Röd benmärg. är den blodbildande benmärgen och innehåller alltså blodceller.

Front 13

osteoblaster bildas från, struktur och funktion

Back 13

Bildas från: osteoprogenitorceller. 
 
Funktion: Osteoblaster bildar proteinblandningen osteoid. Sedan mognar osteoblasterna i deras eget osteoid "drunknar" då blir dom till mogna benceller (osteocyter)
 
Struktur: Ser ut som kubiska celler belägna å benytan, Lining cells= inaktiva osteoblaster (?)

Front 14

Osteoblasters egenskaper och funktioner, 6st

Back 14

x Huvuduppgift är att stimulera produktionen av ny benvävnad
x Spelar en viktig roll i kroppens uppbyggnad av ben
x kontrollerar kristallbildning
x styr osteoklas-bildning
x kan differentiera vidare till osteocyt el liningcell
x har stromalcells-ursprung

Front 15

Osteoprogenitorceller

Back 15

Är mesenkymceller som är förutbestämda att bilda osteoblaster. Är t.ex dom cellerna som sitter på insidan av periosten, märghålor, haverska kanalerna och volkmanns kanaler.

Front 16

Osteoid består av, kortfattat)

Back 16

Osteoid är extracellulära matrixproteiner som bildas av osteoblaster.

Består av kollagenfiber typ 1 och icke-kollagena proteiner som bildas av osteoblaster.
 
Tillsammans med det mineraliserade benet utgör osteoiden själva benvävnaden.

Front 17

Vad består osteoid av för ämnen, 4st

Back 17

Kollagenfiber typ 1 (94%)
 
icke-kollagena proteiner som bildas av osteoblaster:
osteocalcin
osteonectin
osteopontin

Front 18

Vad har kollagenet och icke-kollagenet för funktion i osteoiden

Back 18

Kollagenet binder till sig vatten för att stabilisera och motverka uttorkning och stötdämpa.
 
Icke-kollagenet binder till varandra samt till kollagen fibrer och bildar därmed ett strukturellt och stabiliserande nätverk mellan matrix, olika proteiner och benceller.

Front 19

Osteocyter  (bildas från,struktur och funktion)

Back 19

Bildas från: De har mognat från osteoblaster, som "drunknat" i den matrix de själva syntetiserat. 
 
Funktion: Osteocyterna bildar välordnade osteosoner. benformation, underhåll av matrix, kalcium homoestas ( ett stabilt och konstant tillstånd), mekanoreceptor. Det är dom som sköter om den dagliga metabolismen i benet, tar till sig näring och gör av sig avfall genom blodet.
 
Struktur: sjärnliknande form med kärnan centralt och canaliculi som bildar nätverk.

Front 20

Hur står osteocyterna i förbindelse med varandra

Back 20

Via gap-junctions, som förekommer i ändan av deras långa utskott (canaliculi) och bildar ett nätverk.

Front 21

Osteoklaster (bildas från, struktur och funktion)

Back 21

Bildas från: hematopoetiska stamceller. Differentierar till osteoklaster med hjälp av RANK (där RANK-L kan finnas på osteoblaster)
 
Struktur: stora med flera cellkärnor, har undersida som läcker ut syra.
 
Funktion: är en cell ifrån immunförsvaret som inte försvarar kroppen mot inkräktare utan istället bryter ner onödig benvävnad.
På dess “ruffled” sida finns protonpumpar som gör ytan sur och hydroxylapatit löses ur (urkalkning). De frisätter även lysosomer med proteolytiska enzymer som bryter ned proteiner i osteoiden.

Front 22

Osteoklasters utseende

Back 22

Stora celler som har flera cellkärnor och befinner sig i urgröpningar som kallas howships lakuner.
 
På undersidan har de en räfflad yta med gropar som påminner om mikrovilli. Genom denna fot utsöndras vätejoner, som bryter ner benmineraler och enzymer som bryter ner kollagenstrukturerna som håller samman benmineralerna.
 
För att inte enzymerna och vätejonerna ska läcka ut och skada kringliggande vävnad finns det en tät försegling runt "cellfoten" som kallas sealing zone

Front 23

Osteoklasters upgifter

Back 23

bryter ner protein och mineral i benet -> resorbtion av ben.
 
-> Osteoclaster hjälper till att hålla Ca2+ halten normal.

Front 24

Hur sker mineraliseringen av osteoiden så att benvävnad uppstår

Back 24

För mineraliseringen måste löslighetsprodukten för kalciumfosfat överskridas så att HA fälls ut och kristaller därefter kan växa till. 
 
Osteoblaster är viktiga för att uppnå hög koncentration av fosfat eftersom de har mkt av enzymet alkaliskt fosfatas.
 
Även ECM-proteiner är viktiga (osteopontin och ostecalcin som binder HA samt sialopontin) när kristallerna växer ut sker en mineralisering av osteoid till hårt ben.

Front 25

Mineraliserings teori 1

Back 25

Inne i osteoblastkanalerna finns vesiklar med alkalisk fosfatas och Ca2+ pump. Ca2+ pumpas in i vesiklarna för att överskrida dess löslighetsprodukt (dvs mättnadsgraden av Ca2+ intracellulärt överskrids)
 
Då sker en utfällning av hydroxyapatit, varvid kristaller bildas, därefter kommer kristallerna ut i osteoiden som har mineralitserats.
 
kort: Hydroxylapatit kristalliseras när lösningsprodukten för kalciumfosfat överskrids.

Front 26

Mineraliseringsteori 2

Back 26

Pyrofosfat är en minerallisationsinhibitor och förekoms av pyrofofsfatas avlägsnar pyrofosfat varvid osteoiden kan mineraliseras.
 
Alkalisk fosfatas är en slags pyrofosfatas
 
kort: När det finns alkalisk fosfatas så kommer inhibitionen av mineraliseringen att hämmas= mineralisering av ECM. Denna inhibition finns normalt ALLTID.

Front 27

Vad är specifikt för stödjevävnad och benvävnad jämfört med t.ex den yttersta huden? t.ex för ben

Back 27

Alla stödje/bindvävnader består av öppna cellförband, dvs cellerna ligger inte brevid varandra utan skiljs åt av mellansubstans (intercellulärsubstans) 
 
I ben är det  matrix som är mellansubstansen och tillsammans med benbildande celler utgör dom ben.

Front 28

Vad är i huvudsak den oorganiska delen i benets matrix? kemisk formel

Back 28

Kalciumfosfat Ca3(PO4)2 varav största delen är i form av kristallint hydroxiapatit.


hydroxyapatit Ca10(PO4)6(OH)2 är en mineral bestående av Ca2+ och fosfat.

Front 29

Vad är i huvudsak den organiska delen av benets matrix

Back 29

typ 1 Kollagen

Front 30

På vilket sätt fungerar ben som en mineraldepå

Back 30

Ben består till stor del av hydroxyapatit Ca10(PO4)6(OH)2 som är en mineral bestående av Ca2+ och fosfat. Detta mineral är viktigt för att hålla Ca2+ och fosfatkoncentrationen i blodet.

Front 31

Vad kan ben bestå av, dvs vilka olika vävnader 4st, och organ 2st

Back 31

Benvävnad, bindväv, hematopoetisk vävnad, fettvävnad, blodkärl och nerver.

Front 32

Vad består periosten av?

Back 32

Ett yttre lager fibrös bindväv och ett inre lager bestående av osteoprogenitorceller.
(räknas cellerna till benhinnan? och inte nerver och blodkärl också?)

Front 33

Vilka beståndsdelar består brosk av, 3st

Back 33

Brosk består av:
Chondrocyter - broskceller
extracellulär matrix - som mestadels består av proteoglykaner och kollagena fibrer
perikondrium - ytterst bestående av fibrös bindväv.

Front 34

Vad skiljer brosk och ben

Back 34

T.ex är brosket och dess matrix aldrig mineraliserat

Front 35

Olika brosktyper, 3st och vad vardera innehåller

Back 35

Hyalint brosk- mkt proteoglykaner, aggrecan, glykoaminoglykaner, lite kollagen 2.

fibröst brosk - mkt proteoglykaner, kollagen 1 och 2.

elastiskt brosk - mkt proteoglykaner, elastin, kollagen 2.

Front 36

Hyalint brosk innehåll (4st) och lokalisering

Back 36

Glasaktigt. Innehåller:
stor andel proteoglykaner
protein (aggrecan)
glykoaminoglykaner
liten mängd kollagena typ 2 fibrer.
 
Finns i trachea, leder och utgör broskmallen vid endokondral benbildning,

Front 37

Fibröst brosk, innehåll(3st) och lokalisering

Back 37

Består av:
stor andel proteoglykaner
kollagen 1 och 2.

Finns i käkledsbrosk.

Front 38

Elastiskt brosk innehåll (3st) och lokalisering

Back 38

Innehåll:
stor mängd av proteoglykaner
kollagen 2
elastin

Finns i örat och epiglottis.