Reading...
Play button
Play button
Use LEFT and RIGHT arrow keys to navigate between flashcards;
Use UP and DOWN arrow keys to flip the card;
H to show hint;
A reads text to speech;
125 Cards in this Set
- Front
- Back
|
Ny sammanfattning:
Vad består ben av för typer av benvävnad histologiskt, 2st och deras histologi |
benvävnaden utgörs av kompakt ben (utgör 80%) och trebekulärt ben (20%)
Kompakt ben- yttersta skiktet på benet som är uppbyggt av haverska osteonsystem som omges av benvävnad i form av lameller. Trabekulärt ben- är s.k spongiöst ben och den benvävnaden som omger benmärgen längst in i benet. |
|
|
filtben histologiskt
|
Omoget ben, har högre antal celler än moget ben.
Benvävnaden är oregelbundet organiserad. |
|
|
Vart finner man filtben hos vuxna
|
i örat
|
|
|
Vad sker filtben när den mognar, och hur mognar den
|
Filten omorgansieras till lamellärt ben när den mognar. Denna omorganisation av benvävnaden stimuleras då benvävnaden utsätts för mekanisk belastning.
|
|
|
Hematopoetisk benmärg
|
är den blodbildande benmärgen och innehåller alltså blodceller. Röd benmärg.
|
|
|
Haverska osteonsystem
|
???
|
|
|
Intramembranös förbening (/Desmal benbildning) kort
|
Direkt benbildning, sker oftast vid bildning av platta ben och även maxilla, mandibeln m.m. Det börjar med fibrös bindväv, där kommer Ossifications centra att skapas, vilket är uppsamlingspunkten för de mesenkymala cellerna som sedan ska differentieras till osteoblaster och utsöndra osteoid tills de är omringade av det. De blir då till osteocyter. ECM kalcifieras sedan och trabekler bildas som smälter ihop med varandra så att spongiöst ben bildas.
|
|
|
Endokondral benbildning, kort:
|
Indirekt benbildning via hyalint brosk sker exempelvis i alla rörben.
En broskmodell kommer först att skapas med chondrocyter. Dessa kommer att växa och sedan gå i apoptos på grund av ökad kalcifiering. Där chondrocyterna dör bildas sedan lacuner. Det sker en förkalkning som penetreras av kärl som för med sig osteoprognitorceller som sedan differentierar till osteoblaster. Ben börjar att bildas genom bildning av primärt ossifikations centra på diafysen. Ben övertar brosket. Detta sker i epifysplattorna vid bentillväxt i rörben. Brosket som täcker epifyserna kommer att bli ledbrosk. Det sekundära ossifikationscentrat = epifysplattan (och där sker resten av tillväxten ifrån.) |
|
|
osteoblaster bildas från, struktur och funktion
|
Bildas från: osteoprogenitorceller.
Funktion: Osteoblaster bildar proteinblandningen osteoid. Sedan mognar osteoblasterna i deras eget osteoid "druknar" då blir dom till mogna benceller (osteocyter) Struktur: Ser ut som kubiska celler belägna å benytan, Lining cells= inaktiva osteoblaster (?) |
|
|
Osteocyter bildas från, struktur och funktion
|
Bildas från: De har mognat från osteoblaster, som "drunknat" i den matrix de själva syntetiserat.
Funktion: Osteocyterna bildar välordnade osteosoner. benformation, underhåll av matrix, kalcium homoestas ( ett stabilt och konstant tillstånd), mekanoreceptor. Struktur: sjärnliknande form med kärnan centralt. |
|
|
Osteoklaster bildas från, struktur och funktion
|
Biladas från: hematopoetiska stamceller. Differentierar till osteoklaster med hjälp av RANK (där RANK-L kan finnas på osteoblaster)
Struktur: stora med flera cellkärnor, har undersida som läcker ut syra. Funktion: På dess “ruffled” sida finns protonpumpar som gör ytan sur och hydroxylapatit löses ur (urkalkning). De frisätter även lysosomer med proteolytiska enzymer som bryter ned proteiner i osteoiden. |
|
|
Hur sker mineraliseringen så att benvävnad uppstår
|
För mineraliseringen måste löslighetsprodukten för kalciumfosfat överskridas så att HA fälls ut och kristaller därefter kan växa till.
Osteoblaster är viktiga för att uppnå hög koncentration av fosfat eftersom de har mkt av enzymet alkaliskt fosfatas. Även ECM-proteiner är viktiga (osteopontin och ostecalcin som binder HA samt sialopontin) när kristallerna växer ut sker en mineralisering av osteoid till hårt ben. |
|
|
Mineraliserings teori 1
|
Inne i osteoblastkanalerna finns vesiklar med alkalisk fosfatas och Ca2+ pump. Ca2+ pumpas in i vesiklarna för att överskrida dess löslighetsprodukt (dvs mättnadsgraden av Ca2+ intracellulärt överskrids)
Då sker en utfällning av hydroxyapatit, varvid kristaller bildas, därefter kommer kristallerna ut i osteoiden som har mineralitserats. kort: Hydroxylapatit kristalliseras när lösningsprodukten för kalciumfosfat ävöverskrids. |
|
|
Mineraliseringsteori 2
|
Pyrofosfat är en minerallisationsinhibitor och förekoms av pyrofofsfatas avlägsnar pyrofosfat varvid osteoiden kan mineraliseras.
Alkalisk fosfatas är en slags pyrofosfatas kort: När det finns alkalisk fosfatas så kommer inhibitionen av mineraliseringen att hämmas= mineralisering av ECM. Denna inhibition finns normalt ALLTID. |
|
|
Vad består brosk av
|
Brosk består av Chondrocyter, ett extracellulär matrix som mestadels består av proteoglykaner, kollagena fibrer samt ett perikondrium ytterst bestående av fibrös bindväv.
|
|
|
Vad skiljer brosk och ben
|
T.ex är brosket och dess matrix aldrig mineraliserat
|
|
|
Olika brosktyper, 3st
|
Hyalint brosk, fibröst brosk och elastiskt brosk.
|
|
|
Hyalint brosk innehåll och lokalisering
|
Glasaktigt. Innehåller en stor andel proteoglykaner, protein (aggrecan) samt glykoaminoglykaner, och en liten mängd kollagena typ 2 fibrer.
Finns i trachea, leder och utgör broskmallen vid endokondral benbildning, |
|
|
Fibröst brosk, innehåll och lokalisering
|
Består av en stor andel proteoglykaner + kollagen 1 och 2. Finns i käkledsbrosk.
|
|
|
Elastiskt brosk
|
stor mängd av proteoglykaner + kollagen 2 och elastin. Finns i örat och epiglottis.
|
|
|
Proteoglykan
|
?? ej gjord finns i deras sammanfattning.
|
|
|
På vilka 2 sätt påverkar könshormoner som androgener och östrogen längdtillväxten
|
Om de finns i stor mängd i cirkulation innan puberteten kommer det att snabba på längdtillväxten.
Men det skyndar inte bara på tillväxthastigheten utan de kommer även snabba på mognaden av benet, vilket gör att epifysplattorna sluts tidigare. |
|
|
pubertetsspurten
|
Genom pubertetsspurten blir pojkarna 13cm längre i genomsnitt än flickor pga testosteron-tillskottet som börjar vid 14 års ålder och slutar vid 18-20 pga ökande östrogenhalt.
|
|
|
Hur ser tillväxthastigheten ut i olika åldrar för flickor och pojkar
|
0-2 år är tillväxthastigheten hög pg av insulinhalt.,
2år till puberten: från 2 sjunker det framtills puberteten. Hormonerna GH samt T4 (??) Puberteten --> Könshormonerna ökar vilket ökar tillväxten. Maximal nivå av GH, IGF-1 samt insulin. flickor 12 år, östrogen nivå ökar, pojkar 14 år, testosteronnivå ökar Genom pubertetsspurten blir pojkarna 13cm längre i genomsnitt än flickor pga testosteron-tillskottet som börjar vid 14 års ålder och slutar vid 18-20 pga ökande östrogenhalt. |
|
|
ej klar
Vad är specifikt för stödjevävnad och benvävnad jämfört med t.ex den yttersta huden? t.ex för ben |
Alla stödje/bindvävnader består av öppa cellförband, dvs cellerna ligger inte brevid varandra utan skiljs åt av mellansubstans (intercellulärsubstans)
I ben är det matrix som är mellansubstansen och tillsammans med benbildande celler utgör dom ben. |
|
|
Vad är i huvudsak den oorganiska delen i benets matrix? kemisk formel
|
Kalciumfosfat Ca3(PO4)2 varav största delen är i form av kristallint hydroxiapatit.
|
|
|
Vad är i huvudsak den organiska delen av benets matrix
|
typ 1 Kollagen
|
|
|
På vilket sätt fungerar ben som en mineraldepå
|
Ben består till stor del av hydroxyapatit Ca10(PO4)6(OH)2 som är en mineral bestående av Ca2+ och fosfat. Detta mineral är viktigt för att hålla Ca2+ och fosfatkoncentrationen i blodet.
|
|
|
Vad kan ben bestå av, vilka olika vävnader och organ, 6st
|
Benvävnad, bindväv, hematopoetisk vävnad, fettvävnad, blodkärl och nerver.
|
|
|
Vad består periosten av?
|
Ett yttre lager fibrös bindväv och ett inre lager bestående av osteoprogenitorceller.
(räknas cellerna till benhinnan? och inte nerver och blodkärl också?) |
|
|
Vad är Osteoklaster och vad gör de
|
är en cell ifrån immunförsvaret som inte försvarar kroppen mot inkräktare utan istället bryter ner onödig benvävnad.
|
|
|
Osteoklasters utseenende
|
De har flera cellkärnor och befinner sig i urgröpningar som kallas howships lakuner.
På undersidan har de en räfflad yta med gropar som påminner om mikrovilli. Genom denna fot utsöndras vätejoner, som bryter ner benmineraler och enzymer som bryter ner kollagenstrukturerna som håller samman benmineralerna. För att inte enzymerna och vätejonerna ska läcka ut och skada kringliggande vävnad finns det en tät försegling runt "cellfoten" som kallas sealing zone |
|
|
Traberkulärt bens uppbyggnad
|
Den spongiösa delen av benet där det finns :
mkt benmärg lucker benbävnad med mindre mineraler. Trabekulärt ben består av benspångar med mycket mellanrum. Här kommer benmärgen finnas och oftast i mitten av rörbenet |
|
|
Kompakt bens uppbyggnad
|
Yttersta skiktet av benet. Kompakt ben består av osteon (cylindriska benlameller) som det går blodkärl i. Blodkärlen går i de longitudinella haverska kanalerna medan utbytet mellan kanaler som heter volkmans kanaler (större än porerna i benet)
|
|
|
Benhinna
|
ytterst omges benet av en benhinna, periost, dit sensoriska neuron går. Benhinnan består av bindväv.
|
|
|
Vad finns under benhinnan och vad har det för funktion
|
Ett osteogent cellager med ytceller, som kan differentiera till osteoblaste med förmågan att bilda benvävnad och att vidareutvecklas till osteocyter, på så sätt växer benet i tjocklek
|
|
|
Filtben
|
Filtben kallas den typ av omoget ben som till skillnad från det mogna benet inte är ordnat i lameller. Denna typ av ben har även en högre andel celler och innehåller en större mängd grundsubstans om mindre mineraler än lamellärt ben. Blir lamellärt sen när det mognar.
|
|
|
lamellärt ben
|
lamellerna sitter runt dom haverska kanalen mellan interstitiella lameller men kan också sitta runt hela benet, (cirkumferentiella lameller). Kalcifierat kollagen I är huvudsaklig komponent och bägge går parallellt i samma lamell, medan lamellerna sinsemellan kan ha olika riktning, vilket ger styrka från alla tänkbara håll.
|
|
|
Haverska osteonsystem
|
Ett osteon eller haverskt system är strukturen som bygger upp det mogna lamellära benet. Osteonet består av haversk kanal, lameller, lacuner och volkmanns kanaler.
|
|
|
Benhinnan
|
är en tunn bindvävshinna som består av nerver och blodkärl, finns runt benen.
|
|
|
vad innehåller hematopoetisk benmärg
|
Blodbildande benmärg, innehållande blodceller.
Innehåller mesenkymala och hematopoetiska stamceller. |
|
|
Olika benbildningsprocesser, vad utgår dom ifrån och ex. på olika skelettdelar 2st
|
Desmal förbening/intramembranös benbildning - direkt benbildning, utgår från bindväv och förekommer i skallens platta ben, anisktsben, fontanellerna i bebisen skalle förbenas såhär, mandibula och clavicula mm. Startar i den 8e fosterveckan.
Enkondral förbening - Indirekt benbildning via hyalint brosk som redan bildats, t.ex alla långa rörben, longitudinell tillväxt. Nästan alla ben i kroppen bildas såhär. |
|
|
Osteoprogenitorceller
|
Är mesenkymceller som är förutbestämda att bilda osteoblaster. Är t.ex dom cellerna som sitter på insidan av periosten, märghålor, haverska kanalerna och volkmanns kanaler.
|
|
|
Benvävnadens celler, 3st
|
Osteocyter, osteoblaster och osteoklaster
|
|
|
Osteocyter, vad är det och vad är deras uppgift
|
Är mogna benceller, vanligaste bencellen. De har mognat från osteoblaster, som "drunknat" i den matrix de själva syntetiserat. Osteocyterna bildar välordnade osteosoner.
Det är dom som sköter om den dagliga metabolismen i benet, tar till sig näring och gör av sig avfall genom blodet Osteocyterna är alltså gamla osteoblaster efter att det har blivit inneslutna i en osteoid. |
|
|
Hur står osteocyterna i förbindelse med varandra
|
Via gap-junctions, som förekommer i ändan av deras långa utskott (canaliculi) och bildar ett nätverk.
|
|
|
Osteoklasters utseende
|
Stora celler som skapas av att många monocyter slås samman, bildar en stor flerkärnig cell. Den delen av osteoclasten som nuddar benytan har mycket vikt plasmamembran.
De har flera cellkärnor och befinner sig i urgröpningar som kallas howships lakuner. På undersidan har de en räfflad yta med gropar som påminner om mikrovilli. Genom denna fot utsöndras vätejoner, som bryter ner benmineraler och enzymer som bryter ner kollagenstrukturerna som håller samman benmineralerna. För att inte enzymerna och vätejonerna ska läcka ut och skada kringliggande vävnad finns det en tät försegling runt "cellfoten" som kallas sealing zone |
|
|
Osteoklasters upgifter
|
Vid benytan utsöndrar cellen kraftfulla lysosomala enzymer och syror som bryter ner protein och mineral i det underliggande benet -> resorbtion av ben.
Osteoclaster hjälper till att hålla Ca2+ halten normal. |
|
|
Osteoblasters egenskaper och funktioner, 6st
|
x Deras huvudupgift är att stimulera produktionen av ny benvävnad
x Spelar en viktig roll i kroppens uppbyggnad av ben x kontrollerar kristallbildning x styr osteoklas-bildning x kan differentiera vidare till osteocyt el liningcell x har stromalcells-ursprung |
|
|
Osteoid består av (proteiner mm)
|
Osteoid är extracellulära matrixproteiner som består av kollagenfiber typ 1 och icke-kollagena proteiner (osteocalcin,osteonectin och osteopontin) som bildas av osteoblaster.
Tillsammans med det mineraliserade benet utgör osteoiden själva benvävnaden. |
|
|
Vad består osteoid av för ämnen, 4st
|
Kollagenfiber typ 1 (94%)
icke-kollagena proteiner som bildas av osteoblaster: osteocalcin osteonectin osteopontin |
|
|
Skillnad på osteoblas och osteocyt
|
det finns mesenkymceller som är förprogrammerade att bli osteoblaster, dessa kondenserar och blir osteoblaster, och börjar producera extracellulär matrix, som vid benbildning kallas osteoid. När osteoblasterna är helt inneslutna i sin matrix kallas de istället osteocyter, vilket är den mogna bencellen.
|
|
|
Vad har kollagenet och icke-kollagenet för funktion i osteoiden
|
Kollagenet binder till sig vatten för att stabilisera och motverka uttorkning och stötdämpa.
Icke-kollagenet binder till varandra samt till kollagen fibrer och bildar därmed ett strukturellt och stabiliserande nätverk mellan matrix, olika proteiner och benceller. |
|
|
Endokondral förbening, kort
|
1. Brosk differentieras från embryonisk mesenkymal vävnad.
2. brosket mineraliseras och bryts därefter ned varvid det bildas märghåla där kärl och benmärg invaderar. Det kan även bildas osteoblaster som bildar ben. Vid den epifysiala delen av benet kvarstår tillväxtbrosket som försvinner vid 20 årsåldern. finns längre variant på andra målbesk. |
|
|
Interstitial growth och appositional growth
|
Sker i endokondral förbening/inderekt benbildning i broskmallen!
Interstitial:När de färdiga broskmallen har bildats kommer kondrocyterna fortsätta dela på sig och extracellulärmatrix kommer sekreteras så att benet växer på längden. "tillväxt från insidan" Appostitional: Bredden på ett ben som har utgått från en broskmall växer bara lite på bredden av den nya extracellulärmatrixen som de ny kondroblasterna bildar "tillväxt utifrån" |
|
|
Hur går det till från att broskmallen skapas till det att det kalcifieras, 3 steg typ
|
1. En modell i brosk skapas. Där det ska bildas ben kommer speciella signaler få de mesenkymala cellerna i området att samlas ihop i samma form som det blivande benet ska se ut. Sen utvecklas det kondroblaster, dessa sekreterar broskmatric och bildar en broskmodell av benet i hyalint brosk med omgivande periost runt.
2. Så fort kondroblasterna är djupt begravda i brosket kallas de för kondrocyter. Broskmallen kommer växa på längden då kondrocyter fortsätter dela på sig + mer extracellulärtmatrix bildas. interstitial och appositional growth. 3. Medan broskmallen växer kommer kondrocyter i mitten av regionen växa i storlek. Hypertrof(??) och den omgivande exc.matrixen kommer calcifieras då kondrocyterna tillverkar alkaliskt fosfatas. Calcifieringen leder till att kondrocyterna som finns inom den dör då näring inte kan diffundera in längre. Då kommer det bildas lakuner. |
|
|
Hur går det till från den kalcifierade broskmallen till färdig ben i nyfödd, 4 steg
|
1. Ben börjar att bildas från insidan av benet. En näringsartär tränger genom periosten och den kalcifierade broskmodellen genom ett näringshål i mitten av modellen. Artären stimulerar osteogena celler i periosten att differentieras till osteoblaster. Perichondiret blir till periors(!) Nära mitten av modellen kommer peripostala kapillärer att växa in i den sönderfallna kalcifierade brosket, detta leder till växt av ett primärt ossifications center, plats där benvävnad komemr överta det mesta av brosket. Osteoblaster kommer att utsöndra benmatrix över kvarlämnorna av det kalcifierade brosket, spongiösa bentrabeklar bildas.
2. När det primära ossificationscentrat växt ut till ändarna av benet kommer osteoclaster att börja bryta ner lita av de spongiösa bentrabeklarna och man får ett hålrum som benmärgen kommer finnas i. Förhoppningsvis kommer hela diafysväggen att vara omringad av kompakt ben. 3. Grenar av epifysartärer tränger in i epifyserna och då kommer sekundära ossificationscenter att skapas (sker |
|
|
Desmal förening/intramembranös benbildning
|
1. Där ben ska bildas kommer mesenkymala celler få signaler att först samlas ihop för att sedan differentieras till osteogenaceller och därefter osteoblaster. Ossifikations center kallas platsen där hopsamlingen sker. Osteoblaster börjar utsöndra extrac.matrix tills dom är omringade av det.
2. När osteoblasterna är täckta i sitt extrac. matric slutar de med sekretionen. de kallas nu för osteocyter och ligger i lakuner med sina utskott åt alla håll i canaliculi. Några dagar senare kommer kalcium och andra mineraler dit och den extrac. matrixen blir hård och kalcifieras. 3. Bildningen av trabeklar sker medan det extrac. matrixet bildad. De utvecklas till trabeklar som smälter ihop med varandra och bildar spongiöst ben. Mellan trabeklarna kommer blodkärl att löpa. Connective tissue (??) som är associerad till blodkärl i trabeklarna blir till röd benmärg. 4. medan trabeklarna bildas kommer mesenkymalaceller i periferin av benet att kondesera och utvecklas till ett periosteum. |
|
|
De 5 olika zoonerna vid tillväxtbrosket (epifysplattan) för enkondral benbildning
|
Vilozon - här ligger kondroblaster och vilar, "reservbrosk"
Proliferationszon - kondroblasterna differentierar till kondrocyter. De lägger sig i raka kolumner och kommer även börja producera kollagen och andra broskmatrixproteiner. Här sker även mitoser. Hypertrofizon - Här finns hypertrofierade (förstorade) kondrocyter Förkalkningszon - De hypertrofierade cellerna börjar degenereras och broskmatrix blir förkalkat. De kondrocyter som ligger längst fram i zonen kommer att gå i apoptos. Förbeningszon - zoonen närmast diafysen. Det förkalkade brosket står i direkt kontakt med bindväven i benmärgen. De kondrocyter som gått i apoptos lämnar plats åt blodkärl och bindväv, och det förkalkade brosket som finns kvar bildar spikar. |
|
|
Vad har osteocalicin för funktion, 2st
|
Har inverkan i benmineraliseringen och calcium jon homoestas.
Olika brosktyper, 3st |
|
|
Hyalint brosk innehåll och lokalisering
|
Glasaktigt. Innehåller en stor andel proteoglykaner, protein (aggrecan) samt glykoaminoglykaner, och en liten mängd kollagena typ 2 fibrer.
Finns i trachea, leder och utgör broskmallen vid endokondral benbildning, |
|
|
Fibröst brosk, innehåll och lokalisering
|
Består av en stor andel proteoglykaner + kollagen 1 och 2. Finns i käkledsbrosk.
|
|
|
Elastiskt brosk
|
stor mängd av proteoglykaner + kollagen 2 och elastin. Finns i örat och epiglottis.
Vilka via organ kan kalciumnivån i blodet regleras, 3st |
|
|
Hur lagras och tömmes Ca2+ intracellulärt
|
Kalcium lagras i ER och tömmes ut i cytoplasman via IP3-receptorer.
|
|
|
Vad sker då kalcium sänks i serum? 3st
|
x Parathormon kommer utsöndras från parathyroidea då kalcium sänks i serum, PTH komemr ta sig till juren och öka reabsorption av Ca i primärurin.
x Vid ben kommer vi få osteoclast stimulering, vilket leder till ökad ben nedbrytning så att Ca frigörs till blodet. x Vit D kommer tas upp i lever och där bildas det calcidiol som tar sig till njurarna, där kommer den mha PTH bilda calcitrol 1,25(OH)2D3 och detta kommer leda till en ökad benresoption och en ökad absorption av Ca i tarmen |
|
|
1,25(OH)2-vitamin d3
|
Är det hormon som har störst betydelse för den fysiologiska benbildningen.
Verkar indirekt genom att det är nödvändigt för upptag av Ca2+ i tarmen så att benmatrix kan mineraliseras. Det finns även receptorer för detta hormon i osteoblaster men dessa har störst betydelse för resorption av ben. |
|
|
Vad är PTH och calcitonin
|
Processerna som styr bennybildning och benresorption styrs av parathyroideahormon, PTH,som kommer bildas i parathyroidea. Bennybildningen styrs även av calcitonin som sekreteras av parafollikulära celler i thyroidea.
kort förklaring: Känner av kalciumnivåer och om de är för höga, verkar de inhiberande på osteoklasterna |
|
|
Vad gör PTH och calcitonin
|
PTH - kommer frigöra kalcium från ben när plasmanivåerna av kalcium är låga. PTH stimulerar osteocyter och osteoklaster att resorbera benvävnad och minskar även utsöndringen av kalcium i njurana och ökar upptaget i tunntarmen. PTH kommer även göra så att tarmen gör sig av med överskottet av fosfat som blir resultatet av en ökad bennedbrytning.
Calcitonon - sänker höga plasmanivåer av kalcium |
|
|
Vilka faktorer sty benbildningens tillväxt
|
gener
d-vitamin tillväxthormon (GH) Insulin tyroxin och kalcium |
|
|
Vilka faktorer kan styra osteoblasternas aktivitet
|
PTH
Glukokortikoider könshormoner |
|
|
Vitamin D-3s
|
Är viktigt för benets mineralisering, hjälper till att fånga upp kalcium. Lagras i osteoblaster.
|
|
|
GH
|
Kommer från hypofysen och har sina receptorer i tillväxtbrosket som är viktiga för benets längdtillväxt.
|
|
|
Calcitonin och PTH
|
Känner av kalciumnivåer och om de är för höga, verkar de inhiberande på osteoklasterna
|
|
|
På vilket sätt påverka könshormonerna (testesteron och östrogen) bentillväxten
|
De ger en inducering utav GH, insulin, IGF-1 under puberteten och detta ger en tillväxtspurt
|
|
|
Vilka parakrina faktorer påverkar bentillväxt och bennedbrytning, 5st
|
TNF - ett cytokin som vid autoimmuna sjukdomen RA, bryter ner brosk och ben
IGF-1 och TGF-b - Är viktigt för bentillväxten (?) BMP - ger benet dess morfologiska utseende Kininer - har förmågan att dra samman glatt muskulatur Trombin - viktiga funktioner för blodkoagulering |
|
|
Kunna beskriva hur receptorer för endo- och parakrina agonister verkar och hur överföring av signaler mellan osteoblaster/osteoklaster sker.
|
Ej gjord!
|
|
|
Tillväxtplattan
|
Brosk omvandlas till ben i rörbenets tillväxtplattor som finns mellan epi- och diafyserna.
På tillväxtplattan finns innerst en germinal-zon med primitiva kondrocyter. Sen brevid en proliferativ-zon där kondrocyterna växer till. Slutligen blir kondrocyterna ännu större i en hypertrofisk-zon och sedan blir det mineraliserat med kristallet i en kalcifierings-zon. Utan mineralet bryts inte brosket ner. Då får tillväxtplattan större och större längdtillväxt, som är syftet med tillväxtbrosket |
|
|
Hur bryts det mineraliserade brosket dvs benet ner?
|
Det börjar med att osteoklaster adherar till det mineraliserade benet. Detta sker genom att vitronectin-receptorer i osteoklastens membran i sealing-zone, binds till osteopontin i benvävnaden. Denna sealing-zone håller syran inne och förhindrar läckage
Proton- och Cl-pumpar tillför H+ och surt pH som löser upp och urkalkar hydroxylapatiten. Dessutom frisätts massor av lysozomer som fyller Howship’s lakuner med proteolytiska enzymer som ger en nedbrytning av proteinerna i osteoiden. Själva resorptionsmekanismen består alltså både av utlösning av mineral och nedbrytning av proteiner i ECM: ej gjord!! |
|
|
Hur kan vi själva påverka vår benbildning
|
belastning påverkar också benbildningen. Där det är hög belastning på ben minskar osteocyternas utsöndring av sklerostin. Då ökar osteoblasternas aktivitet så att mer benmassa bildas.
Minskad belasting gör istället så att osteoblastaktiviteten minskar och osteoklastaktiviteten ökar så att benmassan minskar. |
|
|
Hur ser omsättningen av ben ut
|
Ben måste ständigt omsättas för att kunna hålla en hög kvalitet. På ett år omsätts ca 10% av kroppens ben. Största omsättningen sker vid muskelfästena där belastningen på skelettet är som störst.
Omsättningen av ben börjar med att osteoklaster bryter ner ben de första 2-4 veckorna. Därefter börjar osteoblasterna bygga upp det igen och efter 4-6 månader är de delar som skulle byggas om färdiga. |
|
|
Lrp5
|
vid sjukdom som ger en hög benmassa respektiva låg benmassa har det visat sig att genen som kodar för Lrp5 har varit överaktiv respektive haft för låg aktivitet.
|
|
|
Hur regleras tillväxtbrosk endokring och parakrint
|
endokrint - av gener, D-vitamin (behövs för mineralisering av brosket) tillväxthormoner och könshormoner
Parakrint - IGF-I, FGFs och BMPs |
|
|
vad är kalciumhomeostas och vilka organ medverkar
|
Kalciumhomeostas är påverkan av kalciumnivåer i blodet. Organen som medverkar är ben, njurar och tarmar.
|
|
|
vilka hormoner är med och påverkar kalciumhomeostasen
|
parathormon (PTH)
calcitonin 1,25(OH)2-vit D3 |
|
|
2. Oral mucosa och periost - cellulär biologi
Vad är den orala mucosan för något, översiktligt |
x slemhinnan i munhålan, "hudens motsvarighet i munhålan"
x bildar ett kontinium (sammahägande) med hela GI-kanalen x består av epitel och underliggande lamina propria x kan vara adherent till ben (alveolära benet i ÖK och UK samt håda gommen) x kan innehålla spottkörtlar x under epitel och lamina propria kan muskulatur och fettceller finnas. |
|
|
Vad gör keratinocyter
|
Keratinocyt, cell som finns i överhudens (epidermis) alla lager, och som innehåller keratin. Den vandrar uppåt och går i apoptos i stratum corneum, det vill säga programmerad celldöd, och bildar det yttre döda cellagret på kroppen.
|
|
|
Vilka celler är Keratinocyter
|
Alla epitelceller i munhålans epitellager med epidermalt ursprung eftersom de har poteintiell förmåga att bilda keratin
|
|
|
Vad för slags epitel är orala mukosan?
|
Flerskiktat epitel
|
|
|
Den orala mukosans 3 funktionsindelningar och ex på vart dom finns
|
Mastikatoriskt mucosa:
x täcks av keratiniserade epitel (förhorning) x finns på på alveolarutskotten, hårda gommen och stora delar av tungan Täckande mucosa(lining mucosa): x täcks av icke-keratiniserad epitel x finns överallt på munhålan där det inte finns mastikatoriskt eller specialiserande mukosa. t.ex tungbotten och kring läpparnas insida Specialiserade mucosa: x Finns på tungan där smaklökarna finns |
|
|
Vad har keratiniserande (mastikatoriskt) och icke keratiniserande epitel (lining mucosa) gemensamt
|
Båda är flerskiktade skivepitel med celler av olika morfologi. Epitelen prolifieras ständigt och är högt differentierat i lager.
Stamcellerna i stratumbasale kan antingen prolifieras till nya stamceller eller till keratinocyter som befinner sig i stratum spinosum (sker genom att keratinocyterna tappar kärnan och sin organeller då de närmar sig ytan, istället packas de fulla av keratin) omsättningstiden är ca 2-4 veckor. i fickepitel omkring tandens rot kan prolifieringen ta mindre än en vecka. |
|
|
Vid vilka faktorer kan påverka omsättningen av skivepitelet, 5st
|
x sårläkning
x inflammation x mekanisk nötning x epidermal tillväxtfaktor (in vitro stuider) x sjukdomar som psoriasis, papillom och skivepitelscancer som ger okontrollerad proliferation. |
|
|
olika typer av epitelceller
|
2st
|
|
|
Melatinocyter
|
Bildar melatonin som är svart/brun/röda färgpigment i korn. Melatonin tas upp av keratinocyter och makrofager i bindväv
|
|
|
Gingiva
|
Gingivan är det ytliga slemhinneskikt i munhålan som täcker över- och underkäkens tandutskott. Den täcker det underliggande benet och omger tänderna som är förankrade i benet.
|
|
|
Alveolarutskott
|
Gingivan och det underliggande benet bildar tillsammans alveolarutskottet. I underkäken är alveolarutskottet den bågformiga del av käkbenet i vilken tandrötterna fäster.
|
|
|
Hur stor andel av kroppens proteiner är kollagen
|
25-30%
|
|
|
Hur byggs kollagen vanligen upp
|
av tre proteinkedjor som tillsammans bildar en trippelhelix (2 identiska och en annan proteinkedja)
Bildningen av trippelhelix sker intarcellulärt och innan de har modifierats kallas de för prokollagena molekyler. Dessa modifieras genom att de icke-helicala ändarna klyvs av och det bildas en kollagen molekyl som frisätts extracellulärt. Extracellulärt aggregarar de ihop sig med likadana molekyler och bildar fibrer. |
|
|
Vad består den extracellulära matrixen av där kollagen bildas
|
Den extracellulära matrixen består av stram fibrös vävnad, fibroblaster, nerver, kärl, proteoglykaner och kollagen typ 1.
|
|
|
Vad kräver aggregareingen av de kollagena molekylerna extracellulärt för att kunna bilda kollagen? 2st
|
Hydroxyprolin och hydroxylysin
|
|
|
Hur bildas kollagenet som finns i lamina propria
|
Fibroblasterna producerar kollagenet som byggs upp av att två alfa-1 och en alfa-2 proteinkedjor som går ihop och bildar en trippelhelix med icke helicala ändar och blir till prokollagen molekyler.
De prokollagena molekylerna modifieras sedan genom att icke-helicala ändarna klyvs varvid det bildas en kollagen molekyl som frisätts extracellulärt där de då aggregeras till stora fibrer. Denna aggregation kräver hydroxyprolin och hydroxylysin. |
|
|
Vad består basallamina av, 4st
|
Kollagen typ 4-fibrer
laminin (protein) entactin (protein) perlecan (liten proteoglykan) |
|
|
Hur sitter epitelcellerna ihop med varandra, 3st
|
Tätande förbindelser: Tight junctions
Förankring - Anchoring junctions - Desmosomer, hemidesmosomer kommunikativa förbindelser- gap junctions |
|
|
Tight junctions
|
kolla upp
|
|
|
Anchoring junctions 2st
|
Desmosomer - (cell-cell) Innehåller integriner (transmembranösa proteiner), desmoplakin (cytoplasmatiskt plaque) och keratinfilament
Hemidesmosomer - (cell-matrix) transmembranösa integriner som sitter ihop med basallamina |
|
|
Vad är Basalmembran
|
är ett tunt membran där lager av epitelceller vilar. Basalmembranet bildar en gräns mot underliggande bindväv.
|
|
|
Basalmembran uppbyggnad och består av, 4st
|
Basalmembranet är ett nätverk av subepiteliala molekyler.
Innehåller: typ IV kollagena fibrer laminin (protein) entactin (protein) perlecan (liten proteoglykan) |
|
|
icke keratiniserande skiktat skivepitels lager 2st
|
stratum spinosum ovanpå basale
Stratum basale |
|
|
Keratiniserande skiktat skivepitels lager, 3st
|
stratum basale
stratum spinosum stratum corneum/granulosum högst upp |
|
|
Vad innebär remodellering av extracellulär matrix(kollagen?)
|
Remodellering innefattar både begreppen nybildning och nedbrytning av extracellulär matrix (ECM)
|
|
|
Hur går nedbrytning av kollagen till? översiktligt
|
Fibroblaster bryter ner kollagenet och vid inflammation även makrofager.
Först sker extracellulär proteolys, färefter fagocytos och intracellulär proteolys. |
|
|
Hur nedbrytningen av kollagen till i 4 steg
|
1. Crosslinkase bryter ner crosslinks.
2. Därefter klyvs kollagenet av metalloproteinaser. 3.Ytterligare proteolytiska enzymer delar fiberfragmenten i mindre delar. 4. Fibroblasterna fagocyterar dessa delar och fortsätter nedbrytningen intracellulärt. |
|
|
Hur förnyas kollagen
|
Kollagenet behöver som all annan vävnad förnyas, men hur det går till är okänt
|
|
|
Hur går proteolys av kollagena fibrer till
|
1. Nedbrytningen börjar med att crosslinkases bryter crosslinksen som binder ihop flera kollagena (treippelhelix) molekyler till kollagena fibrer
2. Sen klyver metalloproteinaser molekylerna 3. detta följs av att andra proteolytiska enzymer ytterligare klyver molekylen 4. sedan fagocyteras dessa av fibroblaster som sen intracellulärt fortsätter nedbrytningen. (exakt vilka enzymer som deltar är okänt) |
|
|
Kollagenolytiska enzymer, 3st
|
Matrix metalloproteinaser (MMPs) - MMP-1 klyver kollagenmolekylen i 2 delar.
Cystein proteinaser - finns framförallt i lysosomer och är aktiva vid surt pH. Cathepsin K- är kraftigt kollagenolytsikt |
|
|
Kunna den friska gingivans kliniska utseende och mikroskopiska uppbyggnad.
|
ej gjord
|
|
|
Vad består tungan av, 5st
|
Rikligt med nerver, blodkärl, körtlar, skeletalmuskulatur och fettvävnad.
|
|
|
Vad består tungans yta av
|
PÅ tungytan finns förhornat epitel med små knottror som kallas papiller, på dem sitter sedan smaklökar som innehåller smakceller.
|
|
|
Vilka 4 olika tungpapiller finns det
|
P. Filiformis - sträv förhornad topp, finns överallt, inga smaklökar, lutar bakåt, mekanisk bearbetning av födan. Små papillerna på tungan, trådformiga
P.fungiformis - rundare svampformig, smaklökar på toppen, spridd. Stora papillerna på tungan P.Foliate - spridda men få, många smaklökar på sidorna. Syns på sidan av tungan, smaklökarna i vallgravarna som valiate P.Valiate/circumvallate - finns på bakre tungan i v-formationen, är runda och tillplattade, smaklökar lateral i vallgraven, 7-12st, stora papiller |
|
|
Smaklökar: hur många celler har det, hur länge lever de och hur många på tungan
|
Ser ut som lökar och kan innehålla 40-60 celler.
lever 7-10 dar antalet hos en mänsklig tunga är 10 000 |
|
|
Hur går signaleringen till efter att smaklökarna kommit i kontakt med något stimuli tills den når hjärnan
|
När ett smakämne signalerar till cellernas jonkanaler att öppna sig kommer, efter en rad av cellulära processer, en depolarisation att äga rum.
Depolarisationen leder till kalciuminflöde som i sin tur påverkar cellens naturliga kalciuminlagring vilket leder till att transmittorsubstans frisätts. Dessa påverkar den afferenta nerven som sitter i anslutning till smaklöken och den signalerar till hjärnan. |
|
|
Taste pores
|
Mikrovillis som sitter högst upp på smaklökarna och fångar upp smak
|
|
|
Isoton
|
Inom biokemin är en isoton eller isotonisk lösning en lösning som inte förändrar cellernas volym.
En isoton lösning har samma koncentration lösliga partiklar som celler i lösningen. Vätskan i cellerna står i osmotisk jämvikt med den omgivande lösningen. Om celler placeras i en lösning som inte är isoton, kommer koncentrationsskillnaden att utjämnas genom osmos. |
|
|
periost består av
|
tät och oregelbunden bindväv, nerver och blodkärl, och nocioreceptorer som kan upptäcka förändringar.
|
|
|
periost är uppdelat i ett yttre och ett inre skick, vad innehåller vardera
|
Yttre - är ett fiberskikt som innehåller fibroblaster
Inre - ett ostegenskikt som innehåller progenitorceller (utvecklas senare till osteoblaster) har mkt kärl. |
|
|
Vad är periostens funktion, 5st
|
skydd
varselbildning om omgivningens tillstånd blodtillförsel benbildning muskel och senfäste |
