Okb. Ben Och Brosk

Front 1

Vad är specifikt för stödjevävnad och benvävnad jämfört med t.ex den yttersta huden?

Back 1

Alla stödje/bindvävnader består av öppa cellförband, dvs cellerna ligger inte brevid varandra utan skiljs åt av mellansubstans (intercellulärsubstans) I ben är det matrix som är mellansubstansen och tillsammans med benbildande celler utgör dom ben.

Front 2

Vad är i huvudsak den oorganiska delen i benets matrix?

Back 2

Kalciumfosfat Ca3(PO4)2 varav största delen är i form av kristallint hydroxiapatit.

Front 3

Vad är i huvudsak den organiska delen av benets matrix

Back 3

typ 1 Kollagen

Front 4

På vilket sätt fungerar ben som en mineraldepå

Back 4

Ben består till stor del av hydroxyapatit Ca10(PO4)6(OH)2 som är en mineral bestående av Ca2+ och fosfat. Detta mineral är viktigt för att hålla Ca2+ och fosfatkoncentrationen i blodet.

Front 5

Vad kan ben bestå av, vilka olika vävnader och organ, 6st

Back 5

Benvävnad, bindväv, hematopoetisk vävnad, fettvävnad, blodkärl och nerver.

Front 6

Vad består periosten av?

Back 6

Ett yttre lager fibrös bindväv och ett inre lager bestående av osteoprogenitorceller.
(räknas cellerna till benhinnan? och inte nerver och blodkärl också?)

Front 7

Vad är Osteoklaster och vad gör de

Back 7

är en cell ifrån immunförsvaret som inte försvarar kroppen mot inkräktare utan istället bryter ner onödig benvävnad.

De har flera cellkärnor och befinner sig i urgröpningar som kallas howships lakuner. På undersidan har de en räfflad yta med gropar som påminner om mikrovilli. Genom denna fot utsöndras vätejoner, som bryter ner benmineraler och enzymer som bryter ner kollagenstrukturerna som håller samman benmineralerna.

För att inte enzymerna och vätejonerna ska läcka ut och skada kringliggande vävnad finns det en tät försegling runt "cellfoten" som kallas sealing zone

Front 8

Traberkulärt bens egenskaper

Back 8

Den spongiösa delen av benet där det finns :
mkt benmärg lucker benbävnad med mindre mineraler.

Trabekulärt ben består av benspångar med mycket mellanrum. Här kommer benmärgen finnas och oftast i mitten av rörbenet

Front 9

Kompakt ben

Back 9

Yttersta skiktet av benet. Kompakt ben består av osteon (cylindriska benlameller) som det går blodkärl i. Blodkärlen går i de longitudinella haverska kanalerna medan utbytet mellan kanaler som heter volkmans kanaler (större än porerna i benet)

Front 10

Benhinna

Back 10

ytterst omges benet av en benhinna, periost, dit sensoriska neuron går. Benhinnan består av bindväv.

Front 11

Vad finns under benhinnan

Back 11

Ett osteogent cellager med ytceller, som kan differentiera till osteoblaste med förmågan att bilda benvävnad och att vidareutvecklas till osteocyter, på så sätt växer benet i tjocklek

Front 12

Filtben

Back 12

Filtben kallas den typ av omoget ben som till skillnad från det mogna benet inte är ordnat i lameller. Denna typ av ben har även en högre andel celler och innehåller en större mängd grundsubstans om mindre mineraler än lamellärt ben. Blir lamellärt sen när det mognar.

Front 13

lamellärt ben

Back 13

lamellerna sitter runt dom haverska kanalen mellan interstitiella lameller men kan också sitta runt hela benet, (cirkumferentiella lameller). Kalcifierat kollagen I är huvudsaklig komponent och bägge går parallellt i samma lamell, medan lamellerna sinsemellan kan ha olika riktning, vilket ger styrka från alla tänkbara håll.

Front 14

Haverska osteonsystem

Back 14

Ett osteon eller haverskt system är strukturen som bygger upp det mogna lamellära benet. Osteonet består av haversk kanal, lameller, lacuner och volkmanns kanaler.

Front 15

Benhinnan

Back 15

är en tunn bindvävshinna som består av nerver och blodkärl, finns runt benen.

Front 16

vad innehåller hematopoetisk benmärg

Back 16

Blodbildande benmärg, innehållande blodceller.
Innehåller mesenkymala och hematopoetiska stamceller.

Front 17

Olika benbildningsprocesser, vad utgår dom ifrån och ex. på olika skelettdelar 2st

Back 17

Desmal förbening/intramembranös benbildning - direkt benbildning, utgår från bindväv och förekommer i skallens platta ben, anisktsben, fontanellerna i bebisen skalle förbenas såhär, mandibula och clavicula mm. Startar i den 8e fosterveckan.

Enkondral förbening - Indirekt benbildning via hyalint brosk som redan bildats, t.ex alla långa rörben, longitudinell tillväxt. Nästan alla ben i kroppen bildas såhär.

Front 18

Osteoprogenitorceller

Back 18

Är mesenkymceller som är förutbestämda att bilda osteoblaster. Är t.ex dom cellerna som sitter på insidan av periosten, märghålor, haverska kanalerna och volkmanns kanaler.

Front 19

Endokondral förbening, kort

Back 19

1. Brosk differentieras från embryonisk mesenkymal vävnad.
2. brosket mineraliseras och bryts därefter ned varvid det bildas märghåla där kärl och benmärg invaderar. Det kan även bildas osteoblaster som bildar ben. Vid den epifysiala delen av benet kvarstår tillväxtbrosket som försvinner vid 20 årsåldern.

finns längre variant på andra målbesk.

Front 20

Interstitial growth och appositional growth

Back 20

Sker i endokondral förbening/inderekt benbildning i broskmallen!

Interstitial:När de färdiga broskmallen har bildats kommer kondrocyterna fortsätta dela på sig och extracellulärmatrix kommer sekreteras så att benet växer på längden. "tillväxt från insidan"

Appostitional: Bredden på ett ben som har utgått från en broskmall växer bara lite på bredden av den nya extracellulärmatrixen som de ny kondroblasterna bildar "tillväxt utifrån"

Front 21

Hur går det till från att broskmallen skapas till det att det kalcifieras, 3 steg typ

Back 21

1. En modell i brosk skapas. Där det ska bildas ben kommer speciella signaler få de mesenkymala cellerna i området att samlas ihop i samma form som det blivande benet ska se ut. Sen utvecklas det kondroblaster, dessa sekreterar broskmatric och bildar en broskmodell av benet i hyalint brosk med omgivande periost runt.

2. Så fort kondroblasterna är djupt begravda i brosket kallas de för kondrocyter. Broskmallen kommer växa på längden då kondrocyter fortsätter dela på sig + mer extracellulärtmatrix bildas. interstitial och appositional growth.

3. Medan broskmallen växer kommer kondrocyter i mitten av regionen växa i storlek. Hypertrof(??) och den omgivande exc.matrixen kommer calcifieras då kondrocyterna tillverkar alkaliskt fosfatas. Calcifieringen leder till att kondrocyterna som finns inom den dör då näring inte kan diffundera in längre. Då kommer det bildas lakuner.

Front 22

Hur går det till från den kalcifierade broskmallen till färdig ben i nyfödd, 4 steg

Back 22

1. Ben börjar att bildas från insidan av benet. En näringsartär tränger genom periosten och den kalcifierade broskmodellen genom ett näringshål i mitten av modellen. Artären stimulerar osteogena celler i periosten att differentieras till osteoblaster. Perichondiret blir till periors(!) Nära mitten av modellen kommer peripostala kapillärer att växa in i den sönderfallna kalcifierade brosket, detta leder till växt av ett primärt ossifications center, plats där benvävnad komemr överta det mesta av brosket. Osteoblaster kommer att utsöndra benmatrix över kvarlämnorna av det kalcifierade brosket, spongiösa bentrabeklar bildas.

2. När det primära ossificationscentrat växt ut till ändarna av benet kommer osteoclaster att börja bryta ner lita av de spongiösa bentrabeklarna och man får ett hålrum som benmärgen kommer finnas i. Förhoppningsvis kommer hela diafysväggen att vara omringad av kompakt ben.

3. Grenar av epifysartärer tränger in i epifyserna och då kommer sekundära ossificationscenter att skapas (sker

Front 23

Desmal förening/intramembranös benbildning

Back 23

1. Där ben ska bildas kommer mesenkymala celler få signaler att först samlas ihop för att sedan differentieras till osteogenaceller och därefter osteoblaster. Ossifikations center kallas platsen där hopsamlingen sker. Osteoblaster börjar utsöndra extrac.matrix tills dom är omringade av det.

2. När osteoblasterna är täckta i sitt extrac. matric slutar de med sekretionen. de kallas nu för osteocyter och ligger i lakuner med sina utskott åt alla håll i canaliculi. Några dagar senare kommer kalcium och andra mineraler dit och den extrac. matrixen blir hård och kalcifieras.

3. Bildningen av trabeklar sker medan det extrac. matrixet bildad. De utvecklas till trabeklar som smälter ihop med varandra och bildar spongiöst ben. Mellan trabeklarna kommer blodkärl att löpa. Connective tissue (??) som är associerad till blodkärl i trabeklarna blir till röd benmärg.

4. medan trabeklarna bildas kommer mesenkymalaceller i periferin av benet att kondesera och utvecklas till ett periosteum.

Front 24

De 5 olika zoonerna vid tillväxtbrosket (epifysplattan) för enkondral benbildning

Back 24

Vilozon - här ligger kondroblaster och vilar, "reservbrosk"

Proliferationszon - kondroblasterna differentierar till kondrocyter. De lägger sig i raka kolumner och kommer även börja producera kollagen och andra broskmatrixproteiner. Här sker även mitoser.

Hypertrofizon - Här finns hypertrofierade (förstorade) kondrocyter

Förkalkningszon - De hypertrofierade cellerna börjar degenereras och broskmatrix blir förkalkat. De kondrocyter som ligger längst fram i zonen kommer att gå i apoptos.

Förbeningszon - zoonen närmast diafysen. Det förkalkade brosket står i direkt kontakt med bindväven i benmärgen. De kondrocyter som gått i apoptos lämnar plats åt blodkärl och bindväv, och det förkalkade brosket som finns kvar bildar spikar.

Front 25

Benvävnadens celler, 3st

Back 25

Osteocyter, osteoblaster och osteoklaster

Front 26

Osteocyter, vad är det och vad är deras uppgift

Back 26

Är mogna benceller, vanligaste bencellen. De har mognat från osteoblaster, som "drunknat" i den matrix de själva syntetiserat. Osteocyterna bildar välordnade osteosoner.

Det är dom som sköter om den dagliga metabolismen i benet, tar till sig näring och gör av sig avfall genom blodet

Osteocyterna är alltså gamla osteoblaster efter att det har blivit inneslutna i en osteoid.

Front 27

Hur står osteocyterna i förbindelse med varandra

Back 27

Via gap-junctions, som förekommer i ändan av deras långa utskott (canaliculi) och bildar ett nätverk.

Front 28

Osteoklasters utseende

Back 28

Stora celler som skapas av att många monocyter slås samman, bildar en stor flerkärnig cell. Den delen av osteoclasten som nuddar benytan har mycket vikt plasmamembran.

Front 29

Osteoklasters upgifter

Back 29

Vid benytan utsöndrar cellen kraftfulla lysosomala enzymer och syror som bryter ner protein och mineral i det underliggande benet -> resorbtion av ben.

Osteoclaster hjälper till att hålla Ca2+ halten normal.

Front 30

Osteoblasters egenskaper och funktioner, 6st

Back 30

x Deras huvudupgift är att stimulera produktionen av ny benvävnad
x Spelar en viktig roll i kroppens uppbyggnad av ben
x kontrollerar kristallbildning
x styr osteoklas-bildning
x kan differentiera vidare till osteocyt el liningcell
x har stromalcells-ursprung

Front 31

Osteoid

Back 31

Osteoid är extracellulära matrixproteiner som består av kollagenfiber typ 1 och icke-kollagena proteiner (osteocalcin,osteonectin och osteopontin) som bildas av osteoblaster.

Tillsammans med det mineraliserade benet utgör osteoiden själva benvävnaden.

Front 32

Vad består osteoid av, 4st

Back 32

Kollagenfiber typ 1 (94%)

icke-kollagena proteiner som bildas av osteoblaster:
osteocalcin
osteonectin
osteopontin

Front 33

Skillnad på osteoblas och osteocyt

Back 33

det finns mesenkymceller som är förprogrammerade att bli osteoblaster, dessa kondenserar och blir osteoblaster, och börjar producera extracellulär matrix, som vid benbildning kallas osteoid. När osteoblasterna är helt inneslutna i sin matrix kallas de istället osteocyter, vilket är den mogna bencellen.

Front 34

Vad har kollagenet och icke-kollagenet för funktion i osteoiden

Back 34

Kollagenet binder till sig vatten för att stabilisera och motverka uttorkning och stötdämpa.

Icke-kollagenet binder till varandra samt till kollagen fibrer och bildar därmed ett strukturellt och stabiliserande nätverk mellan matrix, olika proteiner och benceller.

Front 35

Vad har osteocalicin för funktion, 2st

Back 35

Har inverkan i benmineraliseringen och calcium jon homoestas.

Front 36

Hur sker mineraliseringen så att benvävnad uppstår

Back 36

För mineraliseringen måste löslighetsprodukten för kalciumfosfat överskridas så att HA fälls ut och kristaller därefter kan växa till. Osteoblaster är viktiga för att uppnå hög koncentration av fosfat eftersom de har mkt av enzymet alkaliskt fosfatas. Även ECM-proteiner är viktiga (osteopontin och ostecalcin som binder HA samt sialopontin) när kristallerna växer ut sker en mineralisering av osteoid till hårt ben.

Front 37

Mineraliserings teori 1

Back 37

Inne i osteoblastkanalerna finns vesiklar med alkalisk fosfatas och Ca2+ pump. Ca2+ pumpas in i vesiklarna för att överskrida dess löslighetsprodukt (dvs mättnadsgraden av Ca2+ intracellulärt överskrids)

Då sker en utfällning av hydroxyapatit, varvid kristaller bildas, därefter kommer kristallerna ut i osteoiden som har mineralitserats.

Front 38

Mineraliseringsteori 2

Back 38

Pyrofosfat är en minerallisationsinhibitor och förekoms av pyrofofsfatas avlägsnar pyrofosfat varvid osteoiden kan mineraliseras.

Alkalisk fosfatas är en slags pyrofosfatas

Front 39

Olika brosktyper, 3st

Back 39

Hyalint brosk, fibröst brosk och elastiskt brosk.

Front 40

Hyalint brosk innehåll och lokalisering

Back 40

Glasaktigt. Innehåller en stor andel proteoglykaner, protein (aggrecan) samt glykoaminoglykaner, och en liten mängd kollagena typ 2 fibrer.

Finns i trachea, leder och utgör broskmallen vid endokondral benbildning,

Front 41

Fibröst brosk, innehåll och lokalisering

Back 41

Består av en stor andel proteoglykaner + kollagen 1 och 2. Finns i käkledsbrosk.

Front 42

Elastiskt brosk

Back 42

stor mängd av proteoglykaner + kollagen 2 och elastin. Finns i örat och epiglottis.

Front 43

På vilka 2 sätt påverkar könshormoner som androgener och östrogen längdtillväxten

Back 43

Om de finns i stor mängd i cirkulation innan puberteten kommer det att snabba på längdtillväxten.

Men det skyndar inte bara på tillväxthastigheten utan de kommer även snabba på mognaden av benet, vilket gör att epifysplattorna sluts tidigare.

Front 44

pubertetsspurten

Back 44

Genom pubertetsspurten blir pojkarna 13cm längre i genomsnitt än flickor pga testosteron-tillskottet som börjar vid 14 års ålder och slutar vid 18-20 pga ökande östrogenhalt.

Front 45

Hur ser tillväxthastigheten ut i olika åldrar för flickor och pojkar

Back 45

Vid 0-2 år är tillväxthastigheten hög, därefter sjunker det framtills puberteten vid 12 år hos flickor eftersom östrogenhalten ökar drastiskt vilket bidrar till växt och epifysbrosket mognar tillslut, så att de slutar växa vid 18 år.

Genom pubertetsspurten blir pojkarna 13cm längre i genomsnitt än flickor pga testosteron-tillskottet som börjar vid 14 års ålder och slutar vid 18-20 pga ökande östrogenhalt.

Front 46

Vilka via organ kan kalciumnivån i blodet regleras, 3st

Back 46

Ben (kroppens största kalciumreservoar)
Njurar
Tarm

Front 47

Hur lagras och tömmes Ca2+ intracellulärt

Back 47

Kalcium lagras i ER och tömmes ut i cytoplasman via IP3-receptorer.

Front 48

Vad sker då kalcium sänks i serum? 3st

Back 48

x Parathormon kommer utsöndras från parathyroidea då kalcium sänks i serum, PTH komemr ta sig till juren och öka reabsorption av Ca i primärurin.

x Vid ben kommer vi få osteoclast stimulering, vilket leder till ökad ben nedbrytning så att Ca frigörs till blodet.

x Vit D kommer tas upp i lever och där bildas det calcidiol som tar sig till njurarna, där kommer den mha PTH bilda calcitrol 1,25(OH)2D3 och detta kommer leda till en ökad benresoption och en ökad absorption av Ca i tarmen

Front 49

1,25(OH)2-vitamin d3

Back 49

Är det hormon som har störst betydelse för den fysiologiska benbildningen.

Verkar indirekt genom att det är nödvändigt för upptag av Ca2+ i tarmen så att benmatrix kan mineraliseras.

Det finns även receptorer för detta hormon i osteoblaster men dessa har störst betydelse för resorption av ben.

Front 50

Vad är PTH och calcitonin

Back 50

Processerna som styr bennybildning och benresorption styrs av parathyroideahormon, PTH,som kommer bildas i parathyroidea. Bennybildningen styrs även av calcitonin som sekreteras av parafollikulära celler i thyroidea.

kort förklaring: Känner av kalciumnivåer och om de är för höga, verkar de inhiberande på osteoklasterna

Front 51

Vad gör PTH och calcitonin

Back 51

PTH - kommer frigöra kalcium från ben när plasmanivåerna av kalcium är låga. PTH stimulerar osteocyter och osteoklaster att resorbera benvävnad och minskar även utsöndringen av kalcium i njurana och ökar upptaget i tunntarmen. PTH kommer även göra så att tarmen gör sig av med överskottet av fosfat som blir resultatet av en ökad bennedbrytning.

Calcitonon - sänker höga plasmanivåer av kalcium

Front 52

Vilka faktorer sty benbildningens tillväxt

Back 52

gener
d-vitamin
tillväxthormon (GH)
Insulin
tyroxin och kalcium

Front 53

Vilka faktorer kan styra osteoblasternas aktivitet

Back 53

PTH
Glukokortikoider
könshormoner

Front 54

Vitamin D-3s

Back 54

Är viktigt för benets mineralisering, hjälper till att fånga upp kalcium. Lagras i osteoblaster.

Front 55

GH

Back 55

Kommer från hypofysen och har sina receptorer i tillväxtbrosket som är viktiga för benets längdtillväxt.

Front 56

Calcitonin och PTH

Back 56

Känner av kalciumnivåer och om de är för höga, verkar de inhiberande på osteoklasterna

Front 57

På vilket sätt påverka könshormonerna (testesteron och östrogen) bentillväxten

Back 57

De ger en inducering utav GH, insulin, IGF-1 under puberteten och detta ger en tillväxtspurt

Front 58

Vilka parakrina faktorer påverkar bentillväxt och bennedbrytning, 5st

Back 58

TNF - ett cytokin som vid autoimmuna sjukdomen RA, bryter ner brosk och ben

IGF-1 och TGF-b - Är viktigt för bentillväxten (?)

BMP - ger benet dess morfologiska utseende

Kininer - har förmågan att dra samman glatt muskulatur

Trombin - viktiga funktioner för blodkoagulering

Front 59

Kunna beskriva hur receptorer för endo- och parakrina agonister verkar och hur överföring av signaler mellan osteoblaster/osteoklaster sker.

Back 59

Ej gjord!

Front 60

Tillväxtplattan

Back 60

Brosk omvandlas till ben i rörbenets tillväxtplattor som finns mellan epi- och diafyserna.

På tillväxtplattan finns innerst en germinal-zon med primitiva kondrocyter. Sen brevid en proliferativ-zon där kondrocyterna växer till. Slutligen blir kondrocyterna ännu större i en hypertrofisk-zon och sedan blir det mineraliserat med kristallet i en kalcifierings-zon.

Utan mineralet bryts inte brosket ner. Då får tillväxtplattan större och större längdtillväxt, som är syftet med tillväxtbrosket

Front 61

Hur bryts det mineraliserade brosket dvs benet ner?

Back 61

Det börjar med att osteoklaster adherar till det mineraliserade benet. Detta sker genom att vitronectin-receptorer i osteoklastens membran i sealing-zone, binds till osteopontin i benvävnaden. Denna sealing-zone håller syran inne och förhindrar läckage
Proton- och Cl-pumpar tillför H+ och surt pH som löser upp och urkalkar hydroxylapatiten.
Dessutom frisätts massor av lysozomer som fyller Howship’s lakuner med proteolytiska
enzymer som ger en nedbrytning av proteinerna i osteoiden.
Själva resorptionsmekanismen består alltså både av utlösning av mineral och nedbrytning av proteiner i ECM:
ej gjord!!

Front 62

Hur kan vi själva påverka vår benbildning

Back 62

belastning påverkar också benbildningen. Där det är hög belastning på ben minskar osteocyternas utsöndring av sklerostin. Då ökar osteoblasternas aktivitet så att mer benmassa bildas.

Minskad belasting gör istället så att osteoblastaktiviteten minskar och osteoklastaktiviteten ökar så att benmassan minskar.

Front 63

Hur ser omsättningen av ben ut

Back 63

Ben måste ständigt omsättas för att kunna hålla en hög kvalitet. På ett år omsätts ca 10% av kroppens ben. Största omsättningen sker vid muskelfästena där belastningen på skelettet är som störst.

Omsättningen av ben börjar med att osteoklaster bryter ner ben de första 2-4 veckorna. Därefter börjar osteoblasterna bygga upp det igen och efter 4-6 månader är de delar som skulle byggas om färdiga.

Front 64

Lrp5

Back 64

vid sjukdom som ger en hög benmassa respektiva låg benmassa har det visat sig att genen som kodar för Lrp5 har varit överaktiv respektive haft för låg aktivitet.

Front 65

Hur regleras tillväxtbrosk endokring och parakrint

Back 65

endokrint - av gener, D-vitamin (behövs för mineralisering av brosket) tillväxthormoner och könshormoner

Parakrint - IGF-I, FGFs och BMPs

Front 66

vad är kalciumhomeostas och vilka organ medverkar

Back 66

Kalciumhomeostas är påverkan av kalciumnivåer i blodet. Organen som medverkar är ben, njurar och tarmar.

Front 67

vilka hormoner är med och påverkar kalciumhomeostasen

Back 67

parathormon (PTH)
calcitonin
1,25(OH)2-vit D3