Use LEFT and RIGHT arrow keys to navigate between flashcards;
Use UP and DOWN arrow keys to flip the card;
H to show hint;
A reads text to speech;
69 Cards in this Set
- Front
- Back
|
4 olika CNS-infektioner |
Bakteriell meningit Virusmeningit Hjärninflammation (encefalit) Hjärnabscess |
|
|
Förlopp och allvar vid bakteriell meningit |
Urakut och mycket allvarligt. Snabbt förlopp - dag/timmar |
|
|
Varför är bakteriell meningit urakut? |
Ju mer det svullnar av inflammationen desto större tryck utsätts hjärnan för |
|
|
Diagnosticering av bakteriell meningit |
Lumbalpunktion (LP) och likvorprov |
|
|
Fynd i likvor vid bakteriell meningit |
Grumlig vätska |
|
|
3 viktiga åtgärder vid bakteriell meningit |
Hög dos AB i.v Kortison i.v IVA-vård |
|
|
3 vanligaste bakterierna bakom meningit |
Pneumokocker (55%) Meningokocker (15%) Hemofilus (10%) |
|
|
Symtom på bakteriell meningit |
Plötslig försämring (från tidigare mild infektion) Svår huvudvärk Feber Slö Nackstelhet Medvetandesänkning |
|
|
Symtom på viral meningit |
Låggradig feber Ljusskygghet Nackstelhet Ej medvetandesänkt Långsamt förlopp (dagar) |
|
|
Behandling av viral meningit |
Symtomatisk oftast |
|
|
Virus bakom viral meningit |
Enterovirus HSV1 HSV2 Varicella m fl |
|
|
Likvorfynd vid viral meningit |
Klar vätska |
|
|
Symtom vid hjärninflammation (encefalit) |
Hög feber Huvudvärk Förvirring CRP och blodstatus normalt |
|
|
2 vanligaste virus bakom encefalit |
HSV 1 och TBE |
|
|
Behandling vid misstanke om encefalit |
Aciclovir (antiviral medicin) |
|
|
Symtom vid hjärnabscess |
Kan likna hjärntumör Långsamt insjuknande Huvudvärk Personlighetsförändring |
|
|
Orsak till hjärnabscess |
Ofta spridning från tänder, bihålor, skador på skallbenet. |
|
|
Diagnos av hjärnabscess |
CT skalle |
|
|
Behandling av hjärnabscess |
Operation med dränage Lång och bred AB-behandling |
|
|
Svårigheter för vårdpersonal vid luftvägsinfektioner |
Nivådiagnostik Bakterier eller virus? Allvarlighetsgrad/inläggning? |
|
|
Skillnad mellan virus och bakterie vid luftvägsinfektion |
Virus: Symtom från flera lokaler (snuva, halsont, hosta, röda ögon). Smygande insjuknande. Måttlig allmänpåverkan. Bakterie: Distinkta symtom! Snabbt insjuknande. Hög feber. Allmänpåverkan. |
|
|
Ska man behandla virus med AB? |
Nej |
|
|
Varför inte AB vid virus? |
Hjälper inte. Biverkningar. Driver resistens. |
|
|
Ska bakteriella luftvägsinfektioner behandlas med AB? |
Ja |
|
|
Varför AB vid bakteriell luftvägsinfektion |
Snabbare tillfrisknande Undvika komplikationer |
|
|
Virus bakom luftvägsinfektioner |
Influensa A Influensa B RSV Corona Adeno Rhino m fl |
|
|
Konjunktivit |
Irritation i ögonen |
|
|
4 faktorer som hjälper en att bedöma hur sjuk en patient är av en luftvägsinfektion |
Medvetandegrad/konfusion Andningsfrekvens Blodtryck Ålder |
|
|
När är det läge att lägga in patienten på sjukhus för luftvägsinfektion (pneumoni) |
Nytillkommen konfusion Respiration >30/min BT <90 systoliskt eller <60 diastolilskt >65 år Uppfyller man minst 2 så behöver man läggas in |
|
|
Behandling vid slutenvård för luftvägsinfektion (pneumoni) |
Syrgas Vätska i.v AB i.v |
|
|
Vilka bakterier kan orsaka pneumoni |
Pneumokocker Mykoplasma |
|
|
Vilka drabbas oftast av en pneumoni från mykoplasma |
Unga |
|
|
Vad skiljer en ung (ex 17 år) från en gammal (ex 63 år) i status och anamnes för en pneumoni |
Den unga insjuknar långsammare, blir inte allvarligt sjuk (AF, POX, BT) och får torrhosta (istället för slemhosta) |
|
|
3 stadier på sepsis |
Sepsis - svår sepsis - septisk chock |
|
|
Olika vägar för en bakterie att ta sig in i blodet och orsaka sepsis |
CVK (staf. aureus) Luftvägarna (pneumokocker m fl) Urinvägarna (E Coli m fl) Hud (Gr A streptoc., staf. aureus) Buk (Gramnegativa och anaerober) |
|
|
BAS-test för att bedöma sepsis |
Blodtryck >90 (systoliskt) Andning >30/min Saturation <90% |
|
|
Symtom på patient på väg in i svår sepsis/septisk chock |
Allmänpåverkad Feber Puls>90 AF >20/min Äldre ofta oroliga Låg urin BT sjunker POX sänkt Vanligt med GI-besvär (smärta, diarré, kräk) |
|
|
Vad kan man göra för att rädda en patient med sepsis |
Snabb behandling (insättning av AB i.v) |
|
|
Behandling av patient på väg in i svår sepsis/septisk chock |
Syrgas Telemetri och POX Kontroller: AF, BT, POX, Puls, Temp 2 grova infarter Vätska i.v Blododling sen AB KAD - urinövervakning |
|
|
Empirisk behandling |
Behandling utifrån erfarenhet och evidens, utan specifik diagnos |
|
|
Cystit |
UVI utan feber |
|
|
Symtom vid cystit |
Sveda vid miktion Täta urinträngningar Ibland synlig hematuri Ingen feber Smärta/ömhet vid urinblåsan (illaluktande) |
|
|
Bra att kolla med pat. som söker för cystit |
Har hon haft UVI tidigare Haft feber? Är hon gravid? |
|
|
Patofysiologi bakom cystit |
Kvinnans anatomi Störningar i vaginalfloran Endogen infektion Ev. residualurin KAD Hormonförändringar vid menopaus |
|
|
Vilka bakterier orsakar cystit |
E-coli (den vanligaste bakterien) Staph. saphrophyticus (ffa yngre fertila kvinnor) |
|
|
ABU |
Asymptomatisk bakteruri |
|
|
Behandla ABU? |
Nej! Endast vid graviditet eller urologisk kirurgi |
|
|
Prover vid cystitmisstanke |
Urinsticka - nitrit, röda- och vita blodkroppar |
|
|
Kan det vara cystit trots negativt nitrattest? |
Ja, om det är staph. saphrophyticus |
|
|
Behandling av cystit |
AB: 1:a hand nitrofurantoin, pivmecillinam Behandlingstid: 3-5 dagar |
|
|
Skall cystit följas upp efter behandling? |
Nej, inte vid okomplicerad förstagångscystit. Vid upprepade cystiter följer man upp. |
|
|
Pyelonefrit |
Njurbäckeninflammation. UVI med feber. |
|
|
Symtom vid pyelonefrit |
Samma som cystit + feber och smärta i rygg (dunkömhet) |
|
|
Patofysiologi för pyelonefrit |
Kvinnans anatomi Bakterierna tar sig upp från urinblåsan Kan därefter ta sig ut i blodet (sepsis) |
|
|
Prover vid pyelonefritmisstanke |
Urinsticka och urinodling (misstanke om resistenta bakterier från tidigare behandlad cystit) |
|
|
Behandling av pyelonefrit |
AB: 1:a hand ciprofloxacin Behandlingslängd: 7 dagar |
|
|
När bör urinodling kontrolleras |
UVI hos inneliggande pat Vid UVI + feber UVI hos män UVI hos barn UVI hos gravida Terapisvikt för cystit Vid återkommande cystiter |
|
|
Uppföljning av pyelonefrit |
urinsticka och urinodling 2-3 veckor efter behandling |
|
|
Vad bör man undersöka vid UVI hos män |
Problem med blåstömning? Svag urinstråle? Känd prostataförstoring? |
|
|
Vad kan UVI hos män orsakas av |
Prostatförstoring som ger residualrurin, vilket gör att bakterier lätt växer till i blåsan. |
|
|
Behandling av UVI utan feber hos män |
AB: samma som hos kvinnor (nitrofurantoin, pivmecillinam). Behandlingslängd: 7 dagar |
|
|
Behandling av UVI med feber hos män |
AB: samma som hos kvinnor (ciprofloxacin) Behandlingslängd: 2 veckor |
|
|
Symtom vid bakteriell gastroenterit |
Diarréer, ofta långdragna Ibland blod och slem i diarréerna Ibland samtidig feber |
|
|
Vad orsakar bakteriell gastroenterit |
Salmonella, Shigella, Campylobacter, EHEC m fl |
|
|
Hur smittas man av bakteriell gastroenterit |
Smitta via förorenad mat och vatten |
|
|
Hur kan man förebygga bakteriell gastroenterit |
Upphettning av maten God mathygien Bra handhygien |
|
|
Prov vid misstanke om bakteriell gastroenterit |
Faecesodling |
|
|
Behandling av bakteriell gastroenterit |
Ingen AB (kan förlänga bärarskapet) Peroral rehydrering |
|
|
Vad bör man kolla med en patient som kommer in med bakteriell gastroenterit |
Om hen arbetar med livsmedel (ingen hantering av mat innan man är sytmomfri) |
