Use LEFT and RIGHT arrow keys to navigate between flashcards;
Use UP and DOWN arrow keys to flip the card;
H to show hint;
A reads text to speech;
43 Cards in this Set
- Front
- Back
|
Symptom vid hjärt- och kärlsjukdom |
- Bröstsmärtor - Andfåddhet - Allmänpåverkan - Yrsel- och svimningstendens - Arytmikänsla - Perifera ödem |
|
|
Analys av symptomet bröstsmärtorna |
- Smärtans kvalité - Smärtans lokalisation - Smärtans varaktighet - Smärtutlösande faktorer |
|
|
Beskriv hur smärtkvalitén kan yttra sig som symptom för hjärt- kärlsjukdom |
Tryckande (oppressionskänsla) Kramande Brännande Utstrålande Individuell känsla för varje patient |
|
|
Beskriv hur smärtlokalisation kan yttra sig som symptom för hjärt- kärlsjukdom |
Kan variera:
- Centralt under bröstbenet (retrosternalt) - I halsgropen och stråla upp mot käken - I en axel (oftast vänster) och utstrålande mot arm och nedåt hand - Retrosternala som en kniv i ryggen |
|
|
Beskriv hur smärtans varaktighet kan yttra sig som symptom för hjärt- kärlsjukdom |
- Kan komma plötsligt (inom en minut) och därefter öka eller avklinga
- Vid konstant smärta (>15 min) ska hjärtinfarkt misstänkas - Vid redan känd Angina Pectoris där smärtan ändrar karaktär kan plackruptur inträffat. A.P. har blivit instabil - Om smärtan är långdragen (flera timmar) bör annan genes misstänkas (aortaaneurysm, lungemboli, esofagit eller esofagusspasm) |
|
|
Vilka smärtutlösande faktorer finns som symptom för hjärt- kärlsjukdom |
- Smärta vid låg fysisk ansträngning (= instabilt läge på sjukdomen) - Smärta vid samma ansträngning (uppförsbacke, trappor mm) talar för stabilt läge - Smärta efter måltid, intag av speciell föda eller vissa kroppslägen är inte kardiell genes. |
|
|
Perifert kompenserad |
Man kan inte se några perifera tecken på hjärtsvikt, som t ex ödem, andnöd eller cyanos |
|
|
Två vakenhetsskalor |
RLS = Reaction Level Scale GCS = Glasgow Coma Scale |
|
|
RLS:s 8 steg |
1: vaken och orienterad 2: Slö/oklar, kontaktbar vid lätt stimulering 3: Mycket slö/oklar, kontaktbar vid kraftig stimulering 4: Lokaliserar smärta, avvärjer ej 5: Undandragande rörelse vid smärtstimulering6: Böjrörelse vid smärtstimulering 7: Sträckrörelse vid smärtstimulering 8: Ingen reaktion vid smärtstimulering |
|
|
Vart går gränsen för vid medvetande och medvetslös på RLS |
1-3 = vid medvetande 4-8 = medvetslös |
|
|
Vad är hjärtinfarkt? |
Propp i hjärtats kranskärl som leder till vävnadsdöd |
|
|
Första stadiet av hjärt- och kärlsjukdom |
Plackbildning i kärlen |
|
|
Vad är plackbildning |
När fett lagras in i kärlen och det blir en inflammation |
|
|
Hur bildas en blodpropp |
Plack inne i kärlet brister - trombocyterna tror att kärlet gått sönder - det bildas en propp |
|
|
De två faktorerna som bildar propp |
Trombocyterna och koagulationsfaktorerna |
|
|
Hur behandlar man det två faktorerna för proppbildning |
Trombocyter - trombolys Koagulation - PCI |
|
|
PCI |
Percutaneous coronary intervention. Ballongsprängning. Utförs oftast med insättande av STENT. |
|
|
Tecken vid akut hjärtinfarkt |
* Blek, kallsvettig * Smärtpåverkad * Oro, ångest * Andnöd (om samtidig hjärtsvikt) * Cyanos * Bensvullnad (om samtidig hjärtsvikt) * IBLAND INGA SYNLIGA TECKEN |
|
|
Vilket tempo på behandling vid tecken på akut hjärtinfarkt |
Högsta prio |
|
|
Primära åtgärder vid akut hjärtinfarkt |
* ASA * Nitro * Syrgas på grimma * Morfin i.v/Stesolid * Blodprover * Konstant övervakning/telemetri |
|
|
Vilka blodprover tar man vid akut hjärtinfarkt |
* Tropnin (enzymer från hjärtat vid vävnadsdöd) * El-status (N+, K+) * Leverstatus (ALAT, ASAT mm) * Blodstatus (vita och röda) * PK (koagulationsförmåga) * P-gluc * CRP |
|
|
Behandling av akut hjärtinfarkt
|
PCI + STENT CABG (Kranskärlsoperation, by-pass) |
|
|
Akut behandling av hjärtischemi (instabil angina pectoris) |
* Syrgas * Sätt infart * "Hjärtsäng" * Lugnt omhändertagande * Telemetri * ASA (bara enkel OM det skulle bli akut OP) * Nitro * Blodprover |
|
|
Komplikationer från akut hjärtinfarkt |
Arytmi Hjärtsvikt Pericardit Tamponad |
|
|
Tamponad |
Läcker ut blod i hjärtsäcken |
|
|
Profylaktisk behandling mot ny hjärtinfarkt |
* Förbättra flödet i täta kärl (PCI/CABG) * Blodförtunning * Bromsa ateroskleros (träning, kost, statin, rökstopp) * Betablockering * ACE-hämmare (avlasta hjärtat, minska ärrvävnad) |
|
|
Dyspné |
Andfådd |
|
|
Dekliva benödem |
Ödem neråt i benen, typ upp till knäna |
|
|
Pittingödem |
När man trycker t ex på benet och det blir en grop kvar som tar ett tag att gå tillbaka |
|
|
Galopprytm i hjärtat |
Extra ljud vid auskultation. Tyder nästan alltid på hjärtsvikt |
|
|
Två typer av hjärtsvikt |
HFREF HFPEF |
|
|
HFREF |
HeartFailure with ReducedEjectionFraction |
|
|
HEPEF |
HeartFailure with PreservedEjectionFraction. "Broilerhjärta", stort och stelt. |
|
|
EF |
EjektionsFraktion - hur mycket hjärtat kan pumpa ut i varje slag |
|
|
Normal EF |
ca 60% |
|
|
Hur mäter man EF |
UCG - Ultraljudsundersökning |
|
|
Två skalor för att mäta hjärtfunktion |
NYHA (New York Heart Association) LICKERT -skalan |
|
|
Skillnaden och följden av ansträngningen för hjärtat vid fysisk träning och vid hypertoni/hjärtinfarkt |
Fysisk träning = intermittent (inte hela tiden) överbelastning som ger ökad funktion/styrka Hypertoni/hjärtinfarkt = kontinurerlig överbelastning som ger en patologisk remodelling (broilerhjärta) |
|
|
Symtom på hjärtsvikt |
* Dyspné * Ortopné (ökad andfåddhet vid liggande) * Bensvullnad * Trötthet * Hosta * Kissar mycket på natten * Oro * Ångest |
|
|
Kardiomyopati |
Hjärtmuskelsjukdom |
|
|
Följd av kardiomyopati |
Hjärtförstoring och nedsatt pumpförmåga |
|
|
Vad kan en liten ST-sänkning på EKG betyda |
Syrebrist, liten infarkt eller instabil kranskärlssjukdom |
|
|
Vad betyder en stor ST-sänkning på EKG |
En stor infarkt |
