Sociologi Begrepp

Front 1

Social prefix

Back 1

Olika titlar en person kan ha

Front 2

Psykofarmaka

Back 2

Medicin för vissa psykiska variationer

Front 3

Social konstruktion

Back 3

Sociala konstruktioner existerar endast inom interaktioner. Olika koncept som inte "finns" i verkliga livet men vars konstruktion har verkliga konsekvenser. Ex, kön/genus eller ngt så simpelt som vad en grönsak är

Front 4

Identitet

Back 4

Finns många definitioner, vem ÄR man? Är man en summa av egna viljor mot samhällets restriktioner/säkerhet?

Front 5

Diskrimineringsgrunder

Back 5

Olika grunder en utsätts för diskriminering. Kan vara religion, etnicitet etc

Front 6

Klasskillnad

Back 6

Monetär och materiel skillnad mellan klasser inom ett klassamhälle

Front 7

Helig/profan

Back 7

Durkheim, heligt är det ovanliga som man blir exalterad över. Profan är det vardagliga och gråa

Front 8

Interaktion

Back 8

Att en social aktör använder ett objekt eller talar med en annan aktör

Front 9

Symboliskt interaktionism

Back 9

Handlingar får gensvar beroende på normer och tidigare interaktioner. Tankesättet framkom/populariserades av Mead och Blumet med Chicagoskolan. Människor handlar med objekt och aktörer beroende på den innebörd/mening hen har mot objektet/aktören. Genom interaktioner får objekt mening och värde, ett värde som påverkas beroende på omgivningens tolkning kring det

Front 10

Normer

Back 10

De informella, oskrivna regler same formellt skrivna lagar samhället har gentemot sina medborgare

Front 11

Internalisera

Back 11

Att "ta det till hjärtat" och memorera regler undermedvetet

Front 12

Kultur

Back 12

Det språk vi lever med, den normaliserade religionen och miljön vi lever i. Vi lever i kulturen och lär oss att producera samt reproducera den

Front 13

Kön/genus?

Back 13

Synonymer till varandra!

Front 14

Socialkonstruktionism

Back 14

Durkheim, om människor tror på något blir det sant till sin konsekvens

Front 15

Maktstruktur

Back 15

Ett system fär olika hierarkiska maktpositioner produceras och reproduseras inom ett samhälle

Front 16

Maktrelation och -ordningar

Back 16

Maktrelation, en eller flera parter inom en relation är i en eller annan form av beroendeställning till en eller flera andra. Maktordning är i princip en hierarki som visar hur makt fördelas

Front 17

Intersektionalitet

Back 17

En enskild makt ordning eller diskrimineringsgrunder, man bör se olika perspektiv och nya synsätt för att se och tolka

Front 18

Post-strukturalism

Back 18

N filosofisk tanke där en menar att det inte finns någon "perfekt teori' eller eller objektiv fakta. Teorier kan illuminera delar

Front 19

Struktureringsteori

Back 19

Relationer mellan aktörer och samhälle, samhället är både. Samhället är både en förutsättning och resultat av sociala handlingar

Front 20

Reflexivitet

Back 20

När en relaterar till något eller någon utanför självet

Front 21

Historisk materialism

Back 21

Marx, talar om den materiella basen och överbyggnaden som ligger i grun till samhällets utveckling

Front 22

Alienation

Back 22

Marx, främandegörelse. Marx talade om hur det skapas en differens när en arbetare jobbar för produkten kontra en lön

Front 23

Idealtyper

Back 23

Weber, en teoretiskt "ren form" av olika slag. Exempelvis handlingstyper, makt-/auktoritetstyper och organisationstyper

Front 24

Handling och rationalitet

Back 24

Under interaktioner handlar vi, det är det vi gör som är handlingar. Rationalitet är den logik vi tillsätter dessa handlingar

Front 25

Handlingstyperna

Back 25

Traditionell, affektionell, värderationel och målrationell

Front 26

Makt-/auktoritetstyper

Back 26

Traditionell, karismatisk och rationell makt

Front 27

Organisationstyper

Back 27

Konservativ, karismatisk och byråkratisk

Front 28

Metodologisk kollektivism

Back 28

Att handlande, tankar och minnen återförs till gruppen och utanför den enskilde

Front 29

Sociala fakta

Back 29

In sociology, social fact are values, cultural norms and social structures that transcend the individual and can exercise social control

Front 30

Social sammanhållning

Back 30

Hur ett samhälle känner gemenskap till varandra och ett kollektivt 'vi'

Front 31

Sociala kategorier

Back 31

Man/kvinna, rik/fattig. Olika avgränsningar mellan människor och grupper

Front 32

Basen och överbyggnaden

Back 32

Relaterat till den historiska materialismen. Basen är arbetarna och proletariatet, överbyggnaden är kulturen, lagbildningen och bourgeoisien

Front 33

Durkheim's 5 punkter för olycka

Back 33

1. Ökad individualism

2. Orealistiskta förhoppningar

3. För mkt frihet

4. Ateismen

5. Institutioners försvagande

Front 34

Socialpsykologi

Back 34

Mellantinget mellan psykologin mikropersprktiv och sociologins makroperspektiv

Front 35

Kritisk granskning

Back 35

Kritisk undersökning och tänkande

Front 36

Social analys

Back 36

Olika system för att analysera olika sociala system/strukturer för kritik och förslag etc

Front 37

Modernism/postmodernism

Back 37

Modernismen kallas generellt sett 1900 talets samhälle medans dagens kan ses som postmodernt

Front 38

Hyperrealitet

Back 38

En verklighet ovanför verkligheten. När verkligheten ger en faktisk mening till symboler har hyperrealitet endast symboler. Man bryr sig endast om symbolerna. Hyper=ett steg över

Front 39

Etablerade och outsiders

Back 39

Maktstrukturer mellan grupper och områden. Etablerade är de med mer makt/de som bott på en viss plats längst. Anses vara bättre och förskönas medans outsiders ses som de "nya" och ociviliserade. Smutskastas

Front 40

Civilisationsprocesser

Back 40

Elias, menar att människor får mer kontroll över sina känslor/drifter i takt med samhällets utveckling

Front 41

Tabu

Back 41

Normbrytande

Front 42

Nyttovärde

Back 42

En varas värde sett till dess nytta

Front 43

Överföringsvärde

Back 43

En varas monetära värde

Front 44

Mervärde

Back 44

Det värde som blir överflödig vid förvärvsarbete, ett mervärde kapitalisten/arbetsgivaren tar

Front 45

Simulera

Back 45

Att låsas ha något som man inte har

Front 46

Desimulera

Back 46

Att låsas att man inte har något man har

Front 47

Hegmonisk manlighet

Back 47

Idealtypen av heteronormativ manlighet

Front 48

Hedgemonisk kvinnlighet

Back 48

Idealtypen av heteronormativ kvinnlighet

Front 49

Maktmedel

Back 49

- hot om våld

- tvång

- belöning

- övervakning

- makt att definiera språket

Front 50

Rollteori

Back 50

Goffman, att vi använder oss av olika masker/roller beroende på situation

Front 51

Expertmakt

Back 51

Experters uttalanden och bestämmelser blir normer

Front 52

Mikromakt

Back 52

Makten i det lilla, individ nivå. Ex socionom och vårdtagare

Front 53

Fältteori

Back 53

Bourdieu,fält är Mellanvägen mellan individ och samhälle, likt meso nivån

Front 54

Habitus

Back 54

Bourdieu, det inlärda och internaliserade reglerna vi människor har kring våran omgivning. Vår socialisering, kulturell lins är liknande

Front 55

Symboliskt kapital

Back 55

Mått av olika resurser, kan vara ekonomiska, kulturella och sociala

Front 56

Socialt arv

Back 56

Teori om att vi får mkt av vårt sociala samspel från våra föräldrar, klass exempelvis

Front 57

Disciplinering

Back 57

Foucault, talar om hur människan disciplinerad och dresseras, formas för att komma kontrollera avvikelser. Finns överallt enligt Foucault, sker genom tre former:

- absorbering

- systemplacering

- professionalisering

Front 58

Diskurs

Back 58

Det finns flera olika definitioner av diskurs, Foucault menat att diskurs är olika tidsperioder medans andra anser det att vara det vardagliga talet

Front 59

Politisk makt

Back 59

Tar form genom lag och implementering frpn statlig nivå

Front 60

Mediers makt

Back 60

Våra föreställningar å tankar, information och mefiet kan påverka oss på olika sätt. Föreställningar formas av information

Front 61

Självreglerande makt

Back 61

Självmant, internaliserad makt dom vi gör utan att vi tänker på det, hur vi disciplinerar oss själva

Front 62

Biomakt

Back 62

Makt i syfte att kontrollera med mätningar och statistik. Så pass att det utmätta arbetet arbetar för utmätningarna, inte för själva arbetet

Front 63

Pastoralmakt

Back 63

Hjälpen och stödet blir en form av maktutövning. Tänk herden med får

Front 64

Genussystem

Back 64

Butler, problematiserar maktförhållanden mellan könen och accepterar inte den sociala kvinnliga underordnaden

Front 65

Dikotomi/hierarki

Back 65

Butler, dikotomi = system som aktivt håller isär grupper för att bibehålla ojämlikheter. Hierarki = maktsystem som visar hur makt ges ut mellan olika grupper. Visar oxå normer

Front 66

Genuskontrakt

Back 66

Butler, föreläsningar om hur män/kvinnor ska vara. De konkreta föreställningar som håller isär könen

Front 67

Maktspel

Back 67

Butler, att kvinnor ses som läkande, subsidiär och tystlåten medans män ses som fria, dominanta och högljudda

Front 68

Beständig ojämlikhet

Back 68

Att ojämlikheter uppehålls statligt, så som könsskillnader och att läkare har högre lön än en undersköterska

Front 69

Kategorier

Back 69

Tilly, grupper av handlande personer med en eller flera gemensamma drag som sätter gränser från andra grupper. Ett "vi och dom" tänk skapas. Kategorier kan vara yttre kategorier som genus och etnicitet eller innre som utbildning och yrke

Front 70

Gränser

Back 70

Gränser används ofta för att legitimera ojämlikheter

Front 71

Exploatering

Back 71

Tilly, 1 av fyra vi bör kunna. Behovet av makt för en grupp och avsaknaden av makt för en annan. Kategoriella ojämlikheter gör det enklare att få ut ett mervärde av arbetare, eliten reproducerar maktsystem genom att fördela resurser mellan sig själva

Front 72

Möjlighetssamling

Back 72

Tilly, 1 av fyra vi bör kunna. Att organisera sig och stänga ute andra från en resurs, att hamstra för att få kontroll över resursen. monopol

Front 73

Efterlikning

Back 73

Tilly, 1 av fyra vi bör kunna. Inlåsning av olika sociala mönster, såsom klasskillnader, ojämlikheter. Resurser förankras. Det är en konservativ tankegång, varför uppfinna hjulet igen när det finns metoder. Olika institutioner och ojämnheter reproduseras, nya ojämlikheter kan kännas bekanta i ny miljö

Front 74

Anpassning

Back 74

Tilly, 1 av fyra vi bör kunna. Förstärker exploaterande system. Rutiner byggs upp runt etablerade gränser. Detta leder till att det skapas ett intresse att bevara gränserna, och kompromiss kulturer skapas

Front 75

Social roll

Back 75

Goffman, roller är knutna till social status eller yrkesroll

Front 76

Fasad

Back 76

Goffman i framträdande som fungerar på ett visst sätt, blir det representerande för den kollektiva roll man bär

Front 77

Idealisering

Back 77

Goffman, föreläsningen av något ska skapa en ideal bild av det föreställda. Det ska vara förskönat

Front 78

Inramning

Back 78

Goffman, rekvisitan, möblerna och dekorationen för föreställningen, publiken och skådespelaren ska kännas trygga

Front 79

Rekvisita

Back 79

Goffman, miljön och att olika miljö använder sig av olika rekvisita. De gester som används beror på miljön också

Front 80

Felsteg

Back 80

Goffman, när skådespelaren framför felaktigt eller oplanerat riskerar hen att ses som avvikande

Front 81

Normaliseringsstrategier

Back 81

Goffman, vid felsteg används dessa för att få situationen under kontroll. Att inte verka avvikande. Det visar på social takt

Front 82

Främre och bakre region

Back 82

Goffman, främre regionen/stage är där skådespelet/sociala interaktioner äger rum, man använder roller, masker, gester och rekvisita inför din 'publik'.

Bakre regionen/stage förknippas med det avslappnade bakom kulisserna. Där man kan vila ut och förbereda nästa framträdande

Front 83

Socialiation

Back 83

Är i mötet med signifikanta andra under de utvecklande åren när man är liten. Socialpsykologin menar att man socialiseras genom hela livet beroende på skola, klass och arbete. Med lite disciplinering oxå

Front 84

Rollövertagande

Back 84

Att se sig själv utifrån andras perspektiv. Härma på ett bra sätt, kan oxå vara dåligt. Man agerar på det för att skapa en identitet

Front 85

Den generaliserade andre

Back 85

Förkroppsligandet av samhällets olika föreställningar och normer av olika beteenden

Front 86

Kapillär makt

Back 86

Foucault, att makt finns överallt, oavsett vad, likt kroppens kapillärer

Front 87

Härskartekniker

Back 87

Osynliggörande tekniker, förminskar den andres problem eller makt etc

Front 88

Avvikande

Back 88

De folk som avviker från olika sociala normer, eller anses tillhöra en 'avvikande grupp'. Beror på olika diskrimineringsgrunder

Front 89

Etnografisk fältanteckning

Back 89

Etnografi, studerar samhällsenliga eller kulturella företeelser och utgår från fältobservationer och studier. Med mkt interaktioner med medlemmarna inom studien

Front 90

Makt-

Back 90

Tekniker - hur makten manifesteras

Subjekt - olika maktpositioner i vårt liv

Upplevelser - hur makten gör digg tillkänna

Front 91

Språkspel

Back 91

Att vända och vrida på på spåret, makt är komplicerat att definiera så genom att leka med språket kan man hitta makt.

Front 92

Dramaturgi

Back 92

Goffmans teorier anses vara dragaturgiska, att de liknar livet men teater

Front 93

Social ritual

Back 93

Olika handlingsmönster människor tar del av av olika skäl

Front 94

Läkande relation

Back 94

En maktrelation där en eller flera parter är i en läkande position till andra parter

Front 95

Emotionell energi

Back 95

Emotionell ork

Front 96

Ontologisk trygghet

Back 96

Att ens situation är kanske inte perfekt men tillräckligt bra för att inte behöva tänka på det

Front 97

Diskursanalys

Back 97

Analys av analysens metoder och kring analysen

Front 98

Kulturell lins

Back 98

Likt habitus, att genom sin uppväxt inom en kultur går man normer internaliserade

Front 99

Chicagoskolan

Back 99

Pioneer av symbolisk interaktionism från Chicagos 20-30 tal. Med fokus på intervjuer och observationer för att studera den då växande staden. Robert Park

Front 100

Gräsrotsbyrokratet

Back 100

De socialarbetare med direkt kontakt med klienter

Front 101

Realism

Back 101

Finns 2 dimensioner:

1. Filosofisk, det finns en objektiv och materiell verklighet oberoende av vår uppfattning

2. Vetenskaplig, teorier kan ge en sann bild av verkligheten

Front 102

Signifikanta samband

Back 102

Inte orsakssamband, men korrelation, att det finns samband som inte är slumpmässiga

Front 103

Ethnisitet

Back 103

Bakgrunden alla människor har, geografisk å kulturell

Front 104

Accounts

Back 104

Normaliseringsstrategier i princip, ursäkter

Front 105

Självrepresentation

Back 105

Goffman, vi presenterar oss som skådespelare inom olika sociala interaktioner

Front 106

Profession

Back 106

En yrkesgrupp/organisation med traditionell auktoritet

Front 107

Dokument

Back 107

All text och bild som förekommer till en grupp

Front 108

Social typifiering

Back 108

Likt en tidigare version av Goffmans roller

Front 109

Retorik

Back 109

Konsten att övertyga/övertala

Front 110

Roller

Back 110

Sociala nicher som vi tar beroende på sammanhang

Front 111

Klientproduktion

Back 111

Genom expertmakt och normer skapas klienter och avvikelser

Front 112

Feminism

Back 112

Krav på jämlikhet!

Front 113

Statistisk enhet

Back 113

Ett objekt inom en statistisk undersökning

Front 114

Struktursociologi

Back 114

Se in i boken sociologi för socionomer

Front 115

Kunskapssociologi

Back 115

Studerandet av det mänskliga tänkandets samhälleliga villor

Front 116

Social kontroll

Back 116

Processer och mekanismer som reglerar individers och gruppers beteende så att de handlar i enlighet med samhällets eller den sociala gruppens regler, normer och värderingar

Front 117

Total insitution

Back 117

En grupp människor som lever avskilt från resten av omvärlden undet en märkbar tidsperiod med gormell regim. Fängelse och fartyg är en bra exempel

Front 118

Manifest/latent funktion

Back 118

Manifest är uttalade och förväntade konsekvenser av aktiviteter

Latenta är outtalade och oförväntade

Front 119

Stigmatisering

Back 119

Avhumanisering och stämplande

Front 120

Vardagssociologi

Back 120

Sociologi med fokus på människors samspel i vardagen

Front 121

Taylorism

Back 121

Fabrisering, industrialisering