Reading...
Play button
Play button
Use LEFT and RIGHT arrow keys to navigate between flashcards;
Use UP and DOWN arrow keys to flip the card;
H to show hint;
A reads text to speech;
45 Cards in this Set
- Front
- Back
|
Vad är hematologi?
|
Läran om de blodbildande organen, blodet, dess sammansättning och funktion, samt dess sjukdomar
|
|
|
Vad är blodets uppgift?
|
- Transport av syre&koldioxid, näringsämnen, restprodukter, hormoner och signalsubstanser osv
- Delta i immunförsvaret - Se till att blodet levrar sig vid skadat blodkärl samtidigt som det ska se till att inga blodproppar bildas = Bevara balansen - Reglera surhetsgrad, salter och vätska i kroppen - Reglera kroppstemp. |
|
|
Var sker blodbildningen?
|
Under fosterstadier bildas blodet i flera organ tex lever och mjälte.
I vuxen ålder sker blodbildningen i centrala delarna av skelettet tex lår, överarmsben, höfter mm. Hematopoetiska stamceller ger upphov till blodets alla celler. Blodvolym ca 5 liter. |
|
|
Info om benmärgen.
|
- Blodbildande organ.
- Stamcellerna utgör en minoritet av benmärgens celler på ca 0,5% - Totalt har en vuxen människa omkring 25 biljoner röda blodkroppar - Produkten är strikt reglerad och kan ökas vid behov |
|
|
Vad har Thymus för roll i blodbildningen osv?
|
- Är, liksom benmärgen, ett primärt organ för lymfocytutveckling.
- Utmognads- och selektionsplats för T-celler |
|
|
Vad gör mjälten?
|
- Är, liksom lymfnoder, ett sekundärt organ där mogna lymfocyter kan förvaras och aktiveras vid immunrespons
- Plats där defekta röda blodkroppar elimineras och lagringsplats för de som är funktionsdugliga. Detta sker i röd pulpa i mjälten. - Lagring av monocyter som är viktiga i försvaret mot bakterier. Sker i vit pulpa. |
|
|
Vad är blodet uppbyggt av?
|
Blodet kan delas upp i 3 fraktioner:
1. Plasma - Ca. 55% - I plasma finns inga celler - Har en mängd olika proteiner tex albumin (viktig för vätskebalansen) - Innehåller antikroppar 2. Buffy coat - Ca. 1% - Innehåller leukocyter (Vita blodkroppar) och trombocyter (blodplättar) 3. Erytrocyter (röda blodkroppar) - Ca. 44% |
|
|
Vad har erytrocyter för egenskaper?
|
- Saknar cellkärna
- Kan inte dela sig - Lever ca 120 dagar - Ansvarar för syretransporten - Konkav form ökar ytan vilket ger mer effektiv syrgasutbyte |
|
|
Vad har hemoglobin för funktion?
|
- Är den syretransporterande molekylen som finns i erytrocyte
- Syret plockas upp i lungorna där hemoglobinet har mer dragningskraft till syre och doneras till olika vävnaden där dragningskraften är svagare - Koldioxid däremot släpps av i lungorna och vi andas ut det. - Hemoglobinmolekylerna behöver järn för sin funktion |
|
|
Vad har vita blodkroppar för funktion?
|
X Lymfocyter
- Immunförsvar - Antingen B-/ T- eller NK-celler X Monocyter - Blir makrofager och fagocyterar tex döda celler X Granulocyter - Fagocyterar - Ökar vid inflammation och allergiska reaktioner |
|
|
Vad har trombocyter för funktion?
|
- Utgör mkt liten del av blodet
- 7-10 dagars livslängd - Bildas från megakaryocyter - Trombocyter tillsammans med koagulationsfaktorer och fibrinogen får blodet att koagulera och reparerar kärlskada |
|
|
Vilka sex saker kollar man på då man utreder hematologisk sjukdom?
|
1. Anamnes och klinisk status (tar reda på patientens sjukdomsupplevelse och undersöker personen)
2. Blodlab-tester 3. Morfologi 4. Cellmarköranalys - Immunfenotyp 5. Kromosomundersökningar - Karyotypering och FICH/PCR 6. Molekylärgenetiska analyser |
|
|
Vad kollar man efter på blodlab?
|
Man tar reda på hur mkt det finns av respektive cell i blodet. Förhöjt antal röda blodceller kan vara leukemi tex i kombination med mkt mindre fett än vanligt i benmärgen.
|
|
|
Vad kollar man på morfologiskt?
|
- Tittar i mikroskop hur blod, benmärg och lymfkörtlar ser ut.
- Gör benmärgsutstryk vilket ger info om blodcellernas morfologi och dess mognadsgrad - Man kan göra en benmärgsbiopsi vilket ger info om samma som innan men dessutom benmärgens uppbyggnad |
|
|
Hur gör man en cellmarköranalys? översiktligt
|
Det finns vissa typiska uttryck på cellen (CD-markörer) som kan vara tex ligander eller receptorer. Dessa markörer/ celluttryck förändras med tiden och har man färgat in markörerna i ett visst mognadsstadie kan man följa dess utveckling och avslöja cellens differentieringsgrad.
300 CD-markörer har identifierats hos människor. |
|
|
Vad är anemi?
|
Det är blodbrist och är det vanligaste hematologiska problemet (ca. 30% av jordens befolkning lider av detta. 5-10% i sverige). Uppkommer vanligtvis pga järnbrist och undernäring.
Är ingen diagnos utan ett symptom på en sjukdom --> orsaken skall därför alltid utredas. |
|
|
Vem har enligt definition anemi?
|
Anemi, enligt WHO, har en kvinna med ett Hb-värde under 120g/l eller en man med värde mindre än 130g/l. Dock kan man ha anemi trots normalt Hb-värde.
Men även fast man har lågt blodvärde behöver man inte känna sig särskilt sjuk då kroppen kan anpassa sig till det. Blodvärdet sjunker även med stigande ålder. |
|
|
Varför får man anemi?
|
X Produktionen av normala erytrocyter minskar
- Pga järnbrist och undernäring. Produktionen minskar då koncentrationen av Hb i blodet minskar--> Nedsatt förmåga att transportera syre i blodet - Inflammation - Sjukdom i benmärgen X Ökad nedbrytning av röda blodkroppar - Hemolytisk anemi X Blodförlust - Från tex mag/tarmkanalen pga blödande magsår eller tumör - Riklig menstruation (Vissa läkemedel kan även öka blödningsbenägenheten tex acetylsalisylsyra) |
|
|
Vad tittar man på då man klassificerar anemi?
|
1. Morfologi
2. Innehåll av Hb |
|
|
Vad kan morfologin säga om anemin?
|
Man tittar då på storleken på de röda blodkropparna:
- Mikrocytära blodkroppar tyder på järnbrist - Normocytära tyder på njursvikt - Makrocytära tyder på B-12-brist |
|
|
Hur graderar man innehållet av Hb?
|
- Normochromic --> Normal mängd Hb
- Hypochromic --> för liten - Hyperchromic --> För mkt |
|
|
Vilka är symptomen vid anemi?
|
- Trötthet
- Hjärtklappningen - Yrsel - Huvudvärk - Andfåddhet |
|
|
Hur utreder man anemi?
|
Anemi var ju som sagt ingen diagnos utan bara symptom på bakomliggande orsak. Så att ta reda på den orsaken görs:
X Laboratorieanalyser av: - Järnreserver - Produktionen av röda blodkroppar - Blodkropparnas färg och storlek - Andra faktorer som krävs vid blodbildnind tex vitamin B12 eller folsyra - Tecken på andra sjukdomar - Ev. benmärgsanalys |
|
|
Vilka är laboratoriefynden vid järnbristsanemi?
|
- Erytrocyterna är mikrocytära (Lågt MVC= små röda blodkroppar)
- Erytrocyterna är även Hypokroma (Minskad mängd Hb) - Järnstatusen visar att S-Fe är lågt (cirkulerande järn) och även lågt S-Ferritin (Lagrat järn) - Benmärgen har minskat depåjärn |
|
|
Hut behandlar man järnbristsanemi?
|
- Man behandlar orsaken till järnbristen
- 200-300 mg Fe dagligen --> Hb-värdet blir normalt på ca 2 månader - Vid svårare anemi krävs järnsprutor eller blodtransfusion |
|
|
Vad innebär aplastisk anemi och vad kan det bero på?
|
- Minskad produktion av normala erytrocyter och brist på myeloida celler och megakaryocyter
Detta kan bero på: - Defekta stamceller - Låg celltäthet i benmärgen - Orsakas av toxisk skada eller strålning |
|
|
Vad innebär megaloblastanemi?
|
- vitamin B12- och/eller folsyrabrist. Förutom järn behövs vitamin B12 eller folsyra till normal produktion av erytrocyter. Brist av dessa leder till defekter i DNA-syntesen
|
|
|
Vad beror vitamin B-12-bristen på?
|
Beror ofta på en instrinticfaktor-brist i tunntarmen som vanligtvis hjälper till med upptaget av B-12.
Kan även bero på bristande intag via kosten. |
|
|
Symptom vid megaloblastanemi?
|
- Trötthet
- Glossit med tungsveda (tunginflammation) - Neurologiska symptom såsom domningar, nedsatt vibrationssinne, oförmåga att koordinera muskelrörelser - Depression |
|
|
Vilka är laboratoriefynden vid megaloblastanemi?
|
- Erytrocyterna är makrocytära (MVC= högt) och normakroma/ hyperkroma (normalt - överskott av Hb)
- Normal järnstatus men minskad mängd vitamin B12 och/eller folsyra - Benmärgen är megaloblastisk (onormal mognad av röda blodkroppar i benmärgen) |
|
|
Vad innebär hemolytisk anemi?
|
- Ökad nedbrytning av röda blodkroppar
- Kan vara en medfödd defekt i erytrocyten - Eller så kan den vara förvärvad genom yttre påverkan på erytrocyten tex immunobetingad, toxisk - eller mekanisk hemolys (röda blodkroppar spricker) - Mjälten har en central roll i omsättningen av RBK. De med dålig spänst sorteras bort och bryts ned. |
|
|
Vad menas med sekundär anemi?
|
Det är anemi som uppstår i samband med annan sjukdom.
- Vid inflammatoriska sjukdomar tex tas järn upp av inflammatoriska celler och det leder till "lokal" järnbrist i benmärgen. Exempel på en sjukdom som ger denna effekt är Reumatisk artrit - Maligna sjukdomar - Kronisk alkoholism |
|
|
Tex vilka sjukdomskategorier kan trombocyter drabbar av?
|
Hemostatiska sjukdomar - Dessa orsakar blödning
Trombossjukdomar - Orsakar blodproppar |
|
|
Vad är trombocytopenia och vilka laboratoriefynd skulle man göra?
|
Det är ett exempel på en hemostatisk sjukdom som orsakar blödning.
X Brist på trombocyter - Minskad produktion av trombocyter tex som svar på taskig benmärgsfunktion eller toxiska orsaker som droger, leukemi eller metastaser - Kan bero på ökad nedbrytning av trombocyterna. Kan vara antikroppsmedierat - Försämrad kvalité på dem X Blödningsrisken är förhöjd - Kan vara pga defekter i koagulationsfaktorerna - Von willebrandfaktor-defekter (också koagulationsfaktor) X Blödningar i slemhinnor, hud och intrakraniellt |
|
|
Vad är, och vilka rubbningar finns det i lymfopoesen?
|
Lymfopoes= Bildning och utveckling av lymfatisk vävnad
1. Lymfocytos 2. Lymfocytopenia |
|
|
Vad händer vid lymfocytos?
|
- Ökad mängd lymfocyter i blodet.
- Kan uppkomma vid virusinfektioner, kikhosta och leukemi |
|
|
Vad händer vid lymfocytopenia?
|
- Lågt antal lymfocyter i blodet
- Kan bero på tex kortisonbehandling, immunosuppression, primär immunbrist, infektioner (tex HIV) |
|
|
Vilka är de två vanligaste orsakerna till förstorad lymfkörtel?
|
1. Akut lymfadenit - Åkomma som ger ömmande, förstorad körtel som uppkommer vid infektion av virus eller bakterier
2. Kronisk lymfadenit - Ej ömmande - Kan uppkomma pga kronisk retning av lymfkörteln som är resultatet av upprepade infektioner |
|
|
Vilka andra sjukdomar kan ge förstorade lymfkörtlar?
|
- Granulomatös infektion
- Reaktiv lymfadenopati - Metastaser - Lymfom (tumörsjukdom med lymfsystemet som ursprung) |
|
|
Fakta om leukemi och lymfom:
|
- Leukemi är en malign blodsjukdom som har ursprung i benmärg och med manifestation i blod.
- Lymfom är också en malign blodsjukdom. den har sitt ursprung ur lymfatisk vävnad. - Ca 7-10% av alla cancerfall är maligna blodsjukdomar - Prognos och förlopp varierar mkt beroende på vilken typ av leukemi/lymfom det handlar om. Lymfom: - Ca 2000 nya fall per år - Lymfocyter finns överallt i kroppen så därför kan lymfom uppkomma lite varstans (för tumörerna utgår ju från lymfocyter) men det är störst risk i lymfkörtlarna för det är den vävnad som har mest lymfocyter i sig. |
|
|
Vad är riskfaktorer för leukemi och lymfom?
|
- Strålning
- Kemikalier tex bensen - Genetik - Ålder - Virus |
|
|
Vilken uppdelning finns inom leukemi?
|
X Kliniskt förlopp
- Akut eller kronisk X Celltyp - Myeloid eller lymfoid |
|
|
Vad händer vid akut leukemi?
|
X Omogna celler delar sig ohämmat
- Akut myeloisk leukemi --> vanligast bland vuxna - Akut lymatisk leukemi --> vanligast bland barn X Trycker ofta bort normala cellbildningen i benmärgen X Obehandlat dör patienten inom några månader |
|
|
Vad händer vid kronisk leukemi?
|
X Oftast mer mogna celler som cancern utgår ifrån
X Mindre snabb tillväxt av tumörceller X Kan övergå till akut |
|
|
Lymfom klassificeras som:
|
X Högmaligna
- Tex diffust, storcelligt B-cellslymfom - Ca 500 fall/år i Sverige X Lågmaligna - Kan omvandlas till högmalignt - Tex follikulärt lymfom - Ca 200 fall/år i Sverige |
