Use LEFT and RIGHT arrow keys to navigate between flashcards;
Use UP and DOWN arrow keys to flip the card;
H to show hint;
A reads text to speech;
20 Cards in this Set
- Front
- Back
Vad är en cysta?
|
Vätskefylld blåsa som kan uppkomma i många av kroppens organ. Patologin namnges beroende på lokalisering och är alltid epitelbeklädd.
|
|
Varifrån kan epitelet i odontogena cystor härstamma?
|
1. Tandanlag
2. Reducerade emaljepitelet 3. Malassez´ epitelrester 4. Rester av dental lamina |
|
Vilka huvudgrupper av odontogena cystor finns det?
|
X Inflammatoriska cystor
X Utvecklingscystor |
|
Vilka exempel på inflammatoriska cystor finns det?
|
- Periapikal cysta (radikularcysta)
- Residualcysta |
|
Vilka exempel finns det på utvecklingscystor?
|
-Follikularcysta
- Eruptionscysta - Gingivalcysta hos barn - Gingivalcysta hos vuxna - Lateral periodontalcysta |
|
Hur ses en radikularcysta kliniskt och hur behandlas den?
|
X Klinik:
- Nekrotisk pulpa - Lokalisation: I apexområdet kring alla tänder. - Ålder: Ingen specifik X Terapi: - Sensibilitetstesta tanden - Rotfyll - Cystectomi/rotamputation. Recidivrisken är mkt liten vid tekniskt väl utförd rotfyllning/rotamputation. |
|
Vad är karaktäristiskt för radikularcystan?
|
- Cystisk förändring vid roten på en icke vital tand.
- Om den är liten är den svår att skilja från kronisk periapikal inflammation – Utvecklas av ett apikalt granulom (storleksberoende - ju större desto mer troligt cysta). - Om cystan infekteras kan den tappa sin typiska kortikala begränsning - Vanligaste käkcystan - Kan utvecklas på rotens lateralsida, pga lateral kanal i området - lateral radikularcysta - Uppstår troligen genom inflammatorisk stimulering av Malassez epitelrester - Mikroskopiskt, inflammerad granulationsvävnad eller fibrös bindväv utklädd av icke keratiniserat skiktat skivepitel - Asymptomatisk. associerad med icke-vital tand |
|
Vad är karaktäristiska tecken på en residualcysta? (Klinik,terapi, röntgen)
|
Om cystan ej tas bort fullständigt, kvarstår det som lämnats kvar som en residualcysta
X Klinik - Lokalisation: I alveolärt ben där tänder suttit. - Ålder: Ingen specifik X Terapi: - Avlägsnas via cystectomi - Recidivrisk: Ingen X Röntgen - Ospecifik cystisk förändring. - Tänkbart med flera olika cystor eller benigna mjukvävnadstumörer |
|
Vad är karaktäristiskt för en follikularcysta? (Klinik,terapi, röntgen)
|
X Klinik
- Lokalisation: Kring tänder som inte erupterar, (visdomständer, hörntänder, femmor) - Ålder: Yngre individer X Terapi: - Cystectomi - Tandavlägsnande - Alternativt fenestreringsoperation (Val utifrån vilken tand som involveras). - Ingen recidivrisk X Röntgen - Cystisk förändring runt kronan på retinerad tand. - Ansluter till emaljcementgränsen (färdig krona!) - Vanligast på tänder som erumperar sent - 8:or, 3:or, 5:or - och blir kvar i käken - Kan flytta på tänder och/eller resorbera rötter |
|
Hur uppkommer en follikularcysta och hur ses det histologiskt?
|
- Bildas pga ackumulering av vätska mellan tandkrona och reducerade emaljepitelet
- Reducerade emaljepitelet utgör epitelutklädnaden i cystan - Histologiskt är follikularcysta och hyperplastisk tandfollikel oskiljbara - Icke inflammerad fibrös bindväv utklädd av tunt lager icke keratiniserat skiktat skivepitel |
|
Vad är karaktäristikt för en Eruptionscysta?
|
X Klinik
- Lokalisation: Kring permanenta molarer - Ålder: Unga individer (barn) X Terapi: - Avlägsna den mjukvävnad som täcker ocklusalytan. - Recidivrisk: Ingen. X Röntgen - Inget givet röntgenutseende då den ligger huvudsakligen i mjukvävnad. - Kan se ut som kraftigt vidgad follikelrest |
|
Vad är Epsteins pärlor för något?
|
Är de Gingivalcystor som uppkommer hos ca 60% av alla nyfödda. De är:
- Små mikrocystor fyllda med keratin - Uppkomna från rester av dental lamina - Spontant rupterande eller tillbakabildas av sig själv |
|
Vad är karaktäristikst för Lateral periodontalcysta?
|
X Klinik
- Lokalisation: Hörntands- och premolarområde i underkäken. - Ålder: Sällan för 20 års ålder. X Terapi: - Sensibilitetstesta tanden - Cystectomi (mkt tunn kapsel) - Recidivrisk: Ingen. X Röntgen - Cystisk förändring på sidan av vital tand - Ofta i premolar / hörntandsområdet - Oftast små och diskreta med tunn kortikal begränsning - Ibland multipla, bilateralt. |
|
Hur uppkommer en lateral periodontalcysta och hur ses den histologiskt?
|
- Uppstår troligen från rester av dental lamina
- Tunt skiktat skivepitel - Icke inflammerad fibrös bindväv - Epitelplack - Histologiskt lika utseende som gingivalcysta hos vuxna |
|
Vilket exempel på en ICKE-odontogen utvecklingscysta ger de?
|
Insicivskanalscysta (nasopalatinalcysta)
|
|
Vad är karaktäristiskt för en insicivkanalscysta?
|
X Klinik
- Lokalisation: Incisivkanalen, vid foramen incisivum - Ålder: Ingen specifik X Terapi: - Sensibilitetstesta för differentialdiagnostik - Cystectomi men blir ofta kvarvarande bendefekt. - Recidivrisk: Sällan. X Röntgen - Cystisk förändring i överkäkens medellinje - Rund till hjärtformad (Musse Pigg-form) - Kan vara svår att skilja från stort foramen så behövs även en vinkelrät projektion |
|
Hur uppkommer en incisivskanalscysta och hur ses den histologiskt?
|
- Bildas från rester av nasopalatinala gången (embryonal struktur som förbinder mun- och näs-kaviteten i incisivkanalområdet)
- Har skivepitel eller respiratoriskt epitel - Har nerver och kärl i kapseln |
|
Vad är en sk. pseudocysta? Ge exempel.
|
Det är en icke-odontogen avvikelse som man kan tro är en cystisk förändring. Kan vara tex en statisk benkavitet.
|
|
Vad är karaktäristiskt för en statisk benkavitet?
|
X Klinik:
- Lokalisation: Underkäken mellan mandibelbas och mandibularkanal. X Terapi: - Utred via röntgen (flera projektioner) - ingen kirurgisk åtgärd. - Recidivrisk: Blir stationär X Röntgen: - Invagination av kortikal benvägg – kan därför vara lik cysta från visst håll - Oftast mellan basis och mandibularkanal posteriort i mandibeln - Kan säkerställas med axialt bitplan (vinkelrät projektion) eller tomografi |
|
Hur ses den statiska benkaviteten histologiskt?
|
- Innehåller normal submandibular vävnad
- Ibland muskel-, blodkärl, fett eller bindväv |