Reading...
Play button
Play button
Use LEFT and RIGHT arrow keys to navigate between flashcards;
Use UP and DOWN arrow keys to flip the card;
H to show hint;
A reads text to speech;
88 Cards in this Set
- Front
- Back
|
Metaplasi
a) ses i bronker hos rökare b) kan ses i cervix uteri c) kan ses i muskulatur efter skada d) är ett precanceröst tillstånd |
k
|
|
|
Dysplasi
a) innebär en irreversibel skada b) är ett förstadium till cancer c) kan orsakas av virusinfektion d) kan ses tillsammans med metaplasi |
kk
|
|
|
Atrofi
a) kan orsakas av åldrande b) kan ses vid infektioner c) kan leda till neoplasi d) kan orsakas av nedsatt blodcirkulation |
k
|
|
|
Fettvävsnekros
a) kan ses efter trauma b) ger upphov till vävnadssmältning (liquefaktion) c) kan vara enzymatisk d) kan orsakas av ischemi |
k
|
|
|
Metastatisk förkalkning har minst samband med
a) hyperparathyroidism b) metastaserande cancer c) vitamin D-intoxikation d) bennedbrytning |
k
|
|
|
Sjukliga inlagringar i celler och organ kan vanligen bestå av
a) fett b) järn c) kalk d) glukos |
kk
|
|
|
Amyloidos
a) drabbar kroniskt inflammerade patienter b) hämmar njurfunktionen c) drabbar patienter med leukemi d) kan ge malabsorption |
k
|
|
|
Cellsenescens:
a) Kan induceras av aktiverade onkogener b) Leder till permanent cellcykel arrest c) Är kopplat till heterokromatinformation d) Leder till ökad telomerasaktivitet |
kk
|
|
|
Stressresponsproteinet TP53 (P53)
a) Ackumulerar/aktiveras som resultat av genomisk stress/DNA-skador. b) Ger cellcykelstopp. c) Är en translationsreglerande faktor d) Kan aktivera apoptosfunktioner |
kk
|
|
|
Papillomvirusets HPV tidiga genprodukter E6/7.
a) Binder/blockerar P53 b) Binder/blockerar RB c) Binder/blockerar BCL2 d) Inducerar interferonproduktion |
kk
|
|
|
Papillomviruets sena gener/funktioner (Produktion av virionkomponenter etc)
a) Blockeras av interferon b) Är deleterade/blockerade i papillomvirus orsakade tumörer c) Är innaktiva i epiteliala stamceller d) Aktiveras i samband med cell differentiering. |
k
|
|
|
Epstein Barr viruset
a) Är ett herpesvirus med förmåga till latent infektion b) Är en viktig faktor i uppkomsten av anaplastisk naso-pharynxcancer c) Immortaliserar T-lymfocyter d) Är en lymfom-framkallande faktor i immunsvaga individer |
k
|
|
|
Maligna tumörer
a) Är nästan alltid av monoklonalt urprung b) Är oftast genetiskt heterogena c) Är nästan alltid av polyklonalt ursprung d) Uppstår alltid som resultat av multipla mutationer |
k
|
|
|
I tumörer uppkommer ofta syrebrist (hypoxi) vilket ger aktivering av HIFα. a) HIFα inducerar produktion av VEGF
b) HIFα ökar cellens förmåga till glukolys c) HIFα frisätter ER-bundna ribosomer d) HIFα Ökar produktionen av NO |
kkk
|
|
|
Stroke
a) orsakas oftast av hjärninfarkter b) kan även orsakas av vaskuliter c) orsakas oftast av hjärnblödningar d) kan orsakas av amyloidinlagring |
kk
|
|
|
Subarachnoidalblödning
a) ger upphov till svår huvudvärk och nackstelhet b) kan orsakas av spolformade aneurysm (=fusiforma aneurysm) c) kan orsakas av Berryaneurysm (=sackulära aneurysm) d) kan orsakas av arteriovenösa aneurysm |
kk
|
|
|
Blödningar i hjärnans parenkym
a) kan ge upphov till stroke b) kan orsakas av svampinfektioner c) kan orsakas av arteriovenösa missbildningar d) kan ses vid virusencefaliter |
k
|
|
|
a) Trombocyterna är viktiga för hemostas eftersom dom fäster till collagen
b) Trombocyterna aggregerar med hjälp av fibrinogen c) Trombin gör att fibrin omvandlas till fibrinogen d) Acetylsalicylsyra hämmar trombocyt aggregation |
k
|
|
|
a) Djup ventrombos (DVT) är associerat med och ofta en följd av hypertoni
b) DVT kan vara associerat med den sk Leiden mutationen. c) DVT kan orsaka plötslig död genom embolisering till lungan d) DVT uppstår ofta utan några symtom |
kk
|
|
|
a) Varicer är åderbråck b) Esofagus varicer är en medfödd kärlmissbildning som kan blöda spontant
c) Trombofelebit uppräder ofta i varicer d) Trombos i ytliga vener är inte orsak till lungemboli |
k
|
|
|
a) Vid chock skadas njurarna ofta
b) Chock är ett tillstånd som innebär sänkt slagvolym men normalt blodtryck c) Brännskada kan leda till hypovolemisk chock d) Septisk och anafylaktisk chock är inte samma sak |
k
|
|
|
a) Vid akut hjärtinfarkt (AMI) ser man inflammation med fr a lymfocyter i anslutning till nekros
b) Vid AMI är vanligaste området som drabbas antroseptalt i hjärtat c) Akut tromb bildning i kransartär är vanligare än tromboembolus vid AMI d) När orsaken till AMI är embolus kommer denna ofta från tromb i vä kammare |
kkk
|
|
|
a) Hypertrofisk cardiomyopati (HCM) är en vanligtvis ärftlig sjukdom
b) HCM kan bero på hypertoni. c) Vid HCM är alltid väggtjockleken i vänster kammare större än normalt d) HCM är en vanlig orsak till plötsligt hjärtstillestånd hos unga |
kk
|
|
|
a) Restriktiv kardiomyopati är oftast sporadiskt och inte hereditärt
b) Den vanligaste typen av inlagring vid restriktiv kardiomyopati är beta-amyloid c) En malign benmärgssjukdom som ibland är förknippat med restriktiv kardiomyopati är myeloisk leukemi. d) Mutationer i hjärt-myosin genen kan leda till restriktiv kardiomyopati |
kkk
|
|
|
Bakteriell endokardit
a) kan leda till stroke b) kan förekomma som en del i reumatisk feber c) kan orsaka hjärtsvikt d) kan vara en komplikation till pyelonefrit |
kkk
|
|
|
a) Vid Dermatomyosit (DM) har man ofta ett hudutslag i ansiktet
b) Vid DM kan man bli bättre på cortison behandlig men symptomen kommer ofta tillbaka. c) DM drabbar inte barn d) Vid DM ser man en humoralt medierad autoimmun attack på muskel kapillärer |
kk
|
|
|
a) Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) orsakas oftast av cigarettrökning
b) Över-aktivering av alfa1-antitrypsin anses vara en faktor för utveckling av KOL c) Purulent bronchit är en vanlig komplikation till KOL d) Lungemfysem är en del i KOL |
k
|
|
|
Extrinsic exogen astma
a) Inga allergen är involverade b) Hypertrofi av bronkernas glatta muskler c) Kan framkallas av Penicillin d) Ödem och inflammation – med förtjockning av bronkslemhinna |
k
|
|
|
Kronisk lungemfysem
a) Association med alfa-1-antitrypsinbrist b) Association med rökning c) Association med Kronisk bronkit d) Övergående destruktion av luftvägarna |
k
|
|
|
Prostaglandiner
a) Prostaglandiner bildas när enzymet lipooxygenas aktiveras av en inflammatorisk signal b) Prostaglandiner bildas från arakidonsyra som klipps loss ur cellens membran av enzymet fosfolipas A2 c) Prostaglandiner är proteiner som bildas på endoplasmatiska retiklet d) Prostaglandiner klyvs av metalloproteinaser till aktiva metaboliter |
k
|
|
|
Cytokiner
a) Cytokiner är proteiner som vanligen påverkar målceller i den nära omgivningen, till exempel ett inflammationsfokus b) Cytokiner kan inducera olika effekter i olika målceller, beroende på vilken intracellulär signaleringsväg som aktiveras i målcellen c) Cytokiner är proteiner som oftast ligger upplagrade i granula och frisätts omedelbart i samband med en inflammatorisk signal d) Cytokiner är proteiner som vanligen bildas efter att en transkriptionsfaktor aktiverats och initierat bildning av mRNA, vilket tar flera timmar |
k
|
|
|
IL-1 och TNF kallas proinflammatoriska cytokiner och har alla dessa effekter utom en
a) Aktiverar trombbildning och rekrytering av neutrofila granulocyter till ett inflammationsfokus b) Startar leverns produktion av akutfasproteiner c) Sänker blodsockerhalten genom att stimulera insulinproduktionen i bukspottskörteln d) ökar endotelcellens produktion av prostaglandiner, vilket leder till kärldilatation och därmed rodnad och värmeökning |
k
|
|
|
Kärlaktiva mediatorer
a) NO ger upphov till kärldilatation genom att glattmuskelceller i kärlväggen slappas av b) NO kan bildas i ökad mängd av både makrofager och endotelceller i samband med inflammation c) Histamin ger upphov till både permeabilitetsökning och kärldilatation, det senare medierat via produktion av NO från endotelcellen d) NO ger upphov till både kärldilatation genom en effekt på glattmuskelceller, och permeabilitetsökning via effekt på endotelcellen |
kk
|
|
|
Makrofager
a) Levern och mjälten är fulla av makrofager som rensar blodet från bakterier och annat skräp b) Makrofager kallar till sig neutrofila granulocyter från blodbanan för att hjälpa till med fagocytosen av bakterier som kommit in i vävnaden c) Monocyter från blodbanan kan omvandlas till makrofager eller neutrofila granulocyter, beroende på vilka mediatorer som finns i vävnaden d) Vävnadsmakrofager bildar inflammatoriska cytokiner som påverkar cellrekrytering till inflammationsfokuset och leverns bildning av akutfasproteiner |
k
|
|
|
Systemeffekter
a) TNF, IL-1 och IL-6 kan alla initiera bildning av akutfasproteiner i levern b) TNF höjer blodsockerhalten genom att initiera perifer insulinresistens c) Om man injicerar IL-1 i höga doser så dör man; injicerar man i stället IL-6 lever man vidare d) IL-2 inducerar anemi genom att hämma plasmaproteinet hepcidin |
k
|
|
|
I samband med inflammation minskar mängden tillgängligt järn i cirkulationen. Syftet kan
vara att beröva mikroorganismer denna livsnödvändiga faktor. a) Transferrin är ett transportprotein för järn vars syntes minskar i samband med inflammation b) Hepcidin bildas i levern i ökad mängd när nivåerna av IL-6 ökar i blodet. Därmed sänks mängden tillgängligt järn i cirkulationen c) Hepcidin påverkar såväl upptaget av järn från födan, som återanvändningen av järn från döda röda blodkroppar d) Ferroportin binder järn i blodbanan så att det inte blir tillgängligt för mikroorganismer |
kk
|
|
|
Akut inflammation uppstår vid flera olika bakteriella infektioner.
a) Akut inflammation kännetecknas av svullnad, ansamling och neutrofila granulocyter och stas i mindre blodkärl b) Akut inflammation kan också framkallas av vävnadsskada utan närvaro av mikroorganismer c) Akut inflammation kräver att personen först blivit sensibiliserad, det vill säga utvecklat immunologiskt minne d) Vid akut inflammation ses ofta aktivering av såväl komplement- som koagulationssystemet |
k
|
|
|
Larmsignaler är viktiga för att dra igång inflammation.
a) larmsignaler på mikroorganismer består av strukturer som saknas på och i våra egna celler b) larmsignaler läcker ut ur våra egna celler om de skadas av komplementattack c) celler i det inflammatoriska systemet har receptorer för mikrobiella larmsignaler d) alla allergener har larmsignaler |
kkk
|
|
|
Celiaki är en form av kronisk inflammation i tarmslemhinnan
a) Celiaki orsakas av överkänslighet mot gluten, ett protein i vete, korn och råg. Patienten har antikroppar mot gluten i blodplasma b) Vid celiaki invaderas tarmslemhinnan av lymfocyter. Den inflammatoriska processen stimulerar tillväxten av kryptorna, medan villi utplånas. Malabsorption är ett framträdande symtom c) Transglutaminas är ett vävnadsenzym som modifierar gluten och ökar dess immunogenicitet d) Celiaki är en IgE-medierad överkänslighetsreaktion |
kk
|
|
|
Kontaktallergi mot nickel är ett vanligt problem i Sverige.
a) Sensibilisering mot nickel underlättas av exponering för nickel samtidigt som vävnaden är skadad eller inflammerad b) Minnesceller mot nickel bildas i reaktionscentra i dermis och underhåller den kroniska inflammationen c) Nickelallergi är en variant av kronisk inflammation där makrofager och CD4-positiva T-celler samverkar till att driva inflammationsprocessen d) Nickel är en liten molekyl som kan ta sig igenom intakt hud och därmed framkalla kliande, röda utslag hos en sensibiliserad individ |
kk
|
|
|
Granulom är en särskild form av vävnadsreaktion som uppstår vid långvarig inflammation.
a) Stendammslunga (silikos) drabbade arbetarna i stenbrotten i Bohuslän som högg loss bohusgranit. Det är en granulombildande inflammation i lungan som leder till fibros och nedsatt lungfunktion b) Partiklar som makrofagen inte kan bryta ned, till exempel asbest och korn av talk från operationshandskar, leder till granulombildning c) Monocyter rekryteras ständigt in till granulomet och omvandlas till makrofager och sedan till epiteloidceller och jätteceller under inverkan av de cytokiner som finns i den lokala miljön d) IL-8 bildas av jätteceller och epiteloidceller och lockar ut T-celler från blodbanan, vilket leder till tillväxt av granulomet |
kk
|
|
|
Komplementsystemet är ett av de viktigaste sätten för kroppen att eliminera vissa typer av
mikroorganismer. a) Mannos-bindande lektin är den faktor som aktiverar den alternativa vägen för komplementaktivering b) Komplementfaktorerna C3, B, P och D ingår i den alternativa vägen för komplementaktivering c) Vid komplementaktivering via den alternativa vägen uppkommer ett komplex bestående av faktorerna C3b och Bb som klyver faktor C3 d) Genom att den alternativa vägens komplementaktivering aktiveras, ökar graden av opsonisering genom att partikeln täcks av stora mängder C3b |
kk
|
|
|
Komplementsystemet är ett av de viktigaste sätten för kroppen att eliminera vissa typer av
mikroorganismer. a) Gram-positiva bakterier opsoniseras effektivt av komplementsystemet b) Gram-negativa bakterier kan lyseras av komplementsystemet c) Den alternativa vägen för komplementaktivering är ett sätt att känna igen och eliminera virus d) Mannos-bindande lektin känner igen kolhydrater på bakteriecellväggar |
kk
|
|
|
Läkning och inflammation är intimt sammanlänkade processer.
a) Tillväxtfaktorer såsom FGF och VEGF frigörs från matrix då denna bryts ned av metalloproteinaser som aktiveras under inflammationsprocessen b) Kortison förbättrar läkningsprocessen genom att genom att stimulera syntes och frisättning av TGF-(transforming growth factor-beta) från fibroblaster och makrofager c) PDGF (platelet derived growth factor) och TGF-(transforming growth factor-beta) är viktiga faktorer i läkningsprocessen, då de stimulerar fibroblasternas syntes av matrixproteiner. d) Kroppens vävnader byggs ständigt om även under normala förhållanden genom att metalloproteaser bryter ned kollagen och proteoglykaner och fibroblaster bildar nya sådana molekyler. Vid inflammation är denna process accelererad |
k
|
|
|
Läkning och inflammation är intimt sammanlänkade processer.
a) Tillväxtfaktorer utsöndras som inaktiva prekursorer och måste aktiveras av metalloproteinaser för att utöva sin funktion b) PDGF (platelet derived growth factor) och FGF(fibroblast growth factor) har motsatt effekt på fibroblasternas produktion av matrixproteiner – den ena stimulerar, den andra motverkar denna syntes c) Tillväxtfaktorer är proteiner av varierande storlek (4-60kDa) som binder till receptorer på endotelceller, fibroblaster och epitelceler och startar tillväxt, celldelning och differentiering av dessa celler d) När metalloproteinaser aktiveras bryts fibronektin den och celler förlorar sin normala förankring i vävnaden |
k
|
|
|
Koagulation och inflammation är intimt sammanlänkade processer
a) Trombocyter aktiveras av blottat kollagen vid kärlskada, men kan också binda in till inflammatoriskt aktiverat endotel b) Prokoagulant aktivitet innebär att negativt laddade fosfolipider exponeras på en cellyta, vilket ofta sker i samband med inflammation c) Vävnadsfaktor uttrycks alltid på fibroblasters och glattmuskelcellers yta, men normalt inte på endotel och vita blodkroppar d) Trombin aktiverar det fibrinolytiska systemet, vilket leder till upplösning av blodproppar och bildning av fibrindegradationsprodukter |
k
|
|
|
Disseminerad intravasal koagulation är en fruktad komplikation till ett systemiskt
inflammationspådrag, till exempel vid sepsis. a) Disseminerad intravasal koagulation (DIC) beror på massiv kärlskada med blottläggning av kollagen och därmed aktivering av koagulationssystemet b) Vid DIC ser man trombocytopeni, förlängd blödningstid och sänkta nivåer av koagulationsfaktorer och fibrinogen i blodet. Efter några dagar ökar nivåerna av fibrinnedbrytningsprodukter i blodplasma c) Exponering av negativt laddade fosfolipider, så kallad prokoagulant aktivitet, är en pådrivade faktor för DIC d) Om man sprutar in IL-1 och TNF i höga doser, uppstår disseminerad intravasal koagulation |
kk
|
|
|
Leukemier
a) Tumörerna utgår från benmärgen b) Translokationer som leder till fusionsgener är vanligt förekommande c) Utgår alltid från förstadier till lymfocyter d) Kronisk lymfatisk leukemi har ofta en god prognos |
k
|
|
|
Multipelt myelom
a) Tumören har oftast en dålig prognos b) Vanliga symtom är smärta från skelettet, anemi och njursvikt c) Drabbar patienter äldre än 50 år, ca nya 600 fall per år i Sverige d) Plasmocytom är en ofarlig variant av myelom |
kk
|
|
|
Maligana lymfom
a) Hodgkinlymfom har ofta en dålig prognos b) Kan övergå i leukemier c) Vanligare hos transplanterade individer d) Utgår från antigenstimulerade lymfocyter |
kk
|
|
|
Hepatit C virus (HCV)
a) HCV infektion ger upphov till kronisk leverinflammation (hepatit) b) Intravenöst drogmissbruk är en riskfaktor för HCV infektion c) Förekomsten (prevalensen) av HCV är låg i Västeuropa och USA d) HCV leder sällan till levercirrhos |
k
|
|
|
Primär skleroserande cholangit (PSC)
a) är en inflammatorisk sjukdom med angrepp på större gallgångar b) uppträder ibland hos patienter med ulcerös kolit c) kan leda till levercirrhos d) ökar risken för levercancer (hepatocellulär) cancer |
k
|
|
|
Följande sjukdomar tillhör gruppen organspecifika autoimmuna sjukdomar
a) myastenia gravis b) Graves sjukdom c) SLE d) diabetes mellitus typ 1 |
kk
|
|
|
Autoimmun gastrit
a) är en sjukdom som främst angriper ventrikelns corpusslemhinna b) är förenat med låga nivåer av serumgastrin c) ger upphov till B12-brist och anemi d) är förenat med låg eller upphävd syraproduktion (achlorhydri) |
k
|
|
|
Helicobacter pylori
e) orsakar kronisk inflammation i magslemhinnan f) ger ibland upphov till sår i tolvfingertarmen (duodenalulcus) g) minskar risken för cancer i magsäcken h) orsakar som regel ökad syraproduktion i magsäcken |
kk
|
|
|
Celiaki
a) är synonymt med ”glutenintolerans” b) leder till kronisk inflammation i tunntarmsslemhinnan och malabsorption c) kan i svårare former leda till utveckling av tumörsjukdom (lymfom) d) är associerat med villushyperplasi |
k
|
|
|
Dysplasi i tumörläran:
a) dysplasi är synonymt med metaplasi b) dysplasi i cervix kan diagnosticeras med ett enkelt cellprov c) dysplasi är ett irreversibelt tillstånd d) behandling av dysplasi kan förebygga cancer |
k
|
|
|
Vilka av nedanstående tillstånd kan vara en systemisk effekt av malign tumör?
a) anemi b) kakexi c) hydrocephalus d) Cushings syndrom |
k
|
|
|
Tumörnomenklatur
a) Adenocarcinom är en malign tumör utgången från körtelepitel b) Melanom är en benign tumör utgången från melanoyter c) Sarkom är en malign tumör utgången från bindväv d) Lipom är en benign ”fettknuta” |
k
|
|
|
Neuroblastom
a) Är en barntumör som vanligtvis debuterar efter fem års ålder b) Utgår från binjure eller paraganglier c) Kan uppvisa mutation i N-myc genen d) Är som regel malign |
k
|
|
|
Maligna tumörer
a) Maligna tumörer har ofta högt mitosantal b) Maligna tumörer kan metastasera c) Maligna tumörer är genomiskt stabila d) Maligna tumörer växer invasivt (infiltrerande) |
k
|
|
|
TNM klassifikation
a) TNM beskriver solida tumörers spridning (stadieindelning) b) TNM är ett system för att beskriva en tumörs differentiering c) TNM baseras på en beskrivning av primärtumör (T), lymfkörtelmetastaser (N) och fjärrmetastaser (M) d) TNM kan användas för prognosbedömning och terapival |
k
|
|
|
Tumörimmunologi
a) nedsatt immunförsvar ökar risken för tumörsjukdom b) Kaposis sarkom förekommer oftare hos individer med AIDS c) PTLD (post-transplant lymphoproliferative disorder) är en EBV driven tumörsjukdom som kan uppstå hos immunsupprimerade individer d) Immunsuppression ökar inte risken för hudcancer |
kk
|
|
|
Metastasering
a) sarkom metastaserar oftast hematogent b) carcinom metastaserar primärt till regionala lymfkörtlar c) basalcellscancer metastaserar ofta till regionala lymfkörtlar d) carcinom kan i sent stadium sprida sig hematogent |
k
|
|
|
Tumöretiologi
a) cholecystit ökar risken för gallblåsecancer b) kronisk hepatit C infektion ökar risken för hepatocellulär cancer c) kronisk gastrit till följd av helicobacter ökar risken för MALT lymfom d) kronisk IBD ökar risken för gastrointetinal stromatumör (GIST) |
k
|
|
|
Prostatacancer
a) Diagnosen ställs på nålbiopsier tagna från prostata b) Diagnosen ställs på PSA-värde c) Basalceller saknas i körtlarna d) Kan ofta växa perineuralt |
kk
|
|
|
Testikelcancer
a) Bra prognos vid behandling, trots metastatisk spridning till lymfkörtlar b) Kan växa extragonadalt c) Embryonal cancer är den vanligaste typen av testikelcancer d) Utgår vanligen från germinalceller i tubuli |
k
|
|
|
Blåscancer
a) Skivepitelcancer i blåsan är vanligare i Afrika än i Europa b) Njurbäckencancer är vanligare än blåscancer √ c) Urotelial cancer är den korrekta benämningen av en vanlig blåscancer d) Kan ge hydronefros |
kk
|
|
|
Biobankslagen
a) Reglerar användandet av patientprover inom vård avseende kliniskt bruk, forskning och undervisning b) Om Nej-rutan på remissen är blank uppfattas det som patienten samtycker till att provet sparas och används för kliniskt bruk, forskning och undervisning c) Kompletterande NEJ-talong behöver skickas med om provet skall förstöras efter bedömning d) En biobank kan exempelvis vara en vårdcentral |
kk
|
|
|
Cytologi
a) Cytologi innebär att man tittar och bedömer vävnadstrukturer b) Cellprov från cervix erbjuds alla kvinnor från 23 års ålder c) Remiss krävs för punktion på mottagningen d) På mottagningen kan man dyka upp utan att boka tid |
kk
|
|
|
Cancerceller är genetiskt stabila bland annat pga:
a) intakt p53 system b) defekt cellcykelreglering c) väl fungerande DNA-reparationssystem d) intakta telomerer |
kk
|
|
|
Fusionsgener är en viktig typ av cancergener som:
a) uppkommer till följd av kromosomtranslokationer b) ofta är diagnostiska och av patogenetisk betydelse c) kodar för äkta fusionsproteiner med tillväxtstimulerande egenskaper d) ofta involverar tumörsuppressorgener |
k
|
|
|
Onkogener:
a) är dominanta gener på cellulär nivå b) aktiveras via mutation och virustransduktion c) är ofta muterade i ärftliga cancersyndrom d) förekommer hos flertalet species |
k
|
|
|
Följande mekanismer kan inaktivera en tumörsuppressorgen:
a) deletion b) genamplifiering c) hypermetylering d) mutation |
kk
|
|
|
Herceptin är:
a) ett cancerläkemedel som vanligen används för behandling av bröstcancer b) en monoklonal antikropp riktad mot ERBB2 genen c) företrädesvis verksamt i fall med amplifiering och överutryck av estrogenreceptor alfa d) ett läkemedel som visats förlänga överlevnaden för vissa cancerpatienter |
kk
|
|
|
Följande tumörformer tillhör de tre vanligaste i världen:
a) bröstcancer b) lungcancer c) colorektalcancer d) prostatacancer |
kk
|
|
|
Onkogener har följande normala funktioner:
a) reglerar transkription b) stimulerar celltillväxt c) signaltransduktion d) inducerar apoptos |
k
|
|
|
Tumörer är:
a) genomiska sjukdomar b) polyklonala c) orsakade av multipla genetiska förändringar d) ofta genetiskt instabila |
k
|
|
|
Vilka är de viktigaste prognostiska faktorerna för bröstcancer
a) tumörstorlek b) patientens ålder c) tumörens differentieringsgrad d) lymfkörtelmetastas |
k
|
|
|
Vilka immunfärgningar är behandlingsstyrande i bröstpatologin, dvs patienten får ett speciellt
läkemedel? a) HercepTest för HER2 b) Progesteronreceptor c) Östrogenreceptor d) p53 |
kk
|
|
|
Mjukdelstumörer
a) Benigna mjukdelstumörer är betydligt vanligare än maligna mjukdelstumörer. b) Mjukdelstumörer klassificeras vanligen efter den vävnadstyp de efterliknar/rekapitulerar. c) Maligna mjukdelstumörer (sarkom) metastaserar vanligen lymfogent (till regionala lymfkörlar). d) Vissa mjukdelstumörer uppvisar typiska kromosomala translokationer och påvisandet av dessa (med FISH och PCR) används i det diagnostiska arbetet. |
k
|
|
|
Skelettumörer
a) Chondrosarkom drabbar oftast barn och ungdomar medan osteosarkom vanligen drabbar äldre patienter. b) Metastaser till skelettet (av t.ex. carcinom och hämatologiska maligniteter) är vanligare än primära maligna skelettumörer (t.ex. osteosarkom, chondrosarkom, Ewings sarkom). c) Chondrosarkom är en malign tumör med någon grad av broskdifferentiering. d) Osteochondrom är en benign skelettumör. |
kk
|
|
|
Vid adenocarcinom i colon ser man ofta:
a) tumörnekros b) desmoplasi c) dysplasi d) intestinal metaplasi |
kk
|
|
|
I en sekvens av händelser som leder fram till adenocarcinom i ventrikeln kan man se:
a) helicobacterinfektion b) leukoplaki c) intestinal metaplasi d) atrofi |
kk
|
|
|
De flesta maligna melanom uppkommer ur en pigmentnevus. Vad skiljer en benign pigmentnevus
från ett malignt melanom histologiskt? a) Melanocytär atypi ses i ett malignt melanom. b) En benign pigmentnevus saknar nevusceller i dermis. c) Invasiva melanomceller saknar utmognad i den invasiva dermala delen. d) Vid malignt melanom ses oftast en uppvandring av melanomceller i epidermis alla lager. |
kk
|
|
|
Basalcellscancer/basaliom delas in i grupper beroende på dess histologiska växtmönster. Vad
kännetecknar ett högaggressivt basaliom? a) Kliniskt ses oftast tumören som en diffust avgränsad ibland ulcererad förändring i solskadad hud. b) Tumören kan växa aggressivt lokalt och destruera underliggande vävnad, t ex benvävnad. c) Histologiskt ses små smala tumörkolvar, vilka oftast saknar basal palisadering, som växer invasivt och svåravgränsat i dermis. d) Tumören sätter oftast metastaser till närbelägna lymfkörtlar. |
kk
|
|
|
Sköldkörtelcancer
a) Cytologisk undersökning (finnålsaspiration) är den mest tillförlitliga diagnostiska metoden för att skilja follikulärt adenom från follikulär cancer. b) Papillär och follikulär sköldkörtelcancer utgår från sköldkörtelns follikelepitel. c) Nodös kolloidstruma är en vanligare orsak till förstorad/knölig sköldkörtel än sköldkörtelcancer. d) Medullär sköldkörtelcancer utgår från sköldkörtelns C-celler. |
k
|
|
|
Sköldkörtelcancer
a) Papillär sköldkörtelcancer karakteriseras histopatologiskt av typiska förändringar i cellkärnornas utseende. b) Vid spridning av papillär sköldkörtelcancer till regionala lymfkörtlar är prognosen i regel mycket dålig. c) Anaplastisk sköldkörtelcancer uppvisar vanligen mycket uttalad cellulär atypi. d) Medullär sköldkörtelcancer uppvisar ofta uttryck av calcitonin. |
k
|
