Reading...
Play button
Play button
Use LEFT and RIGHT arrow keys to navigate between flashcards;
Use UP and DOWN arrow keys to flip the card;
H to show hint;
A reads text to speech;
88 Cards in this Set
- Front
- Back
|
Alzheimers sjukdom:
A. Är den vanligaste orsaken till demens B. Drabbar 1-2 personer per miljon invånare och år C. Ger ansamling i hjärnan av beta-amyloid D. Ger tangles i hjärnans nervceller |
bb
|
|
|
Amyotrofisk lateralskleros:
A. Drabbar endast nedre motorneuron B. Ger skelettmuskelatrofi C. Ger axonförlust i ryggmärgens ventralrötter D. Kan vara ärftlig |
a
|
|
|
Följande tillstånd är reversibla:
A. Hjärtmuskelhypertrofi efter träning B. Cloudy swelling C. Levercirrhos D. Hydrop degeneration |
c
|
|
|
Dysplasi:
A. Är ett precanceröst tillstånd B. Innebär förändring av cellernas utseende C. Innebär att en mogen celltyp ersätts av en annan mogen celltyp D. Kan orsakas av tobaksrökning |
c
|
|
|
Hemokromatos kan ge:
A. Hyperglykemi B. Skador i levern C. Skador i myocard D. Ansamling av järn endast i fagocyterande celler |
d
|
|
|
Metastatisk förkalkning:
A. Drabbar individer med förhöjt serumkalcium B. Kan ge njursten C. Ses vid atheroskleros D. Kan orsakas av parathyroidea-adenom |
cc
|
|
|
Multipel skleros:
A. Är vanligast hos kvinnor B. Orsakar en undergång av mikroglia C. Är en demyelininserande sjukdom D. Är en form av autoimmunsjukdom |
b
|
|
|
Hjärninfarkt kan orsakas av:
A. Embolier från vänster förmak B. Vaskulit C. Cerebrala mikroaneurysm D. Sinustrombos |
cc
|
|
|
Nedanstående förslag orsakar i regel blödning i hjärnparenkym och/eller
subarachnoidalrum: A. Sackulära (berry) aneurysm B. Fusiforma aneurysm C. Mykotiska aneurysm D. Arteriovenösa missbildningar |
b
|
|
|
Vid hemorrhagisk hjärninfarkt:
A. Är orsaken ofta embolisering från hjärtat B. Är blödningarna i regel små C. Är blödningarna främst lokaliserade perivaskulärt i hjärnbarken D. Är orsaken en kraftig akut blodtrycksstegring |
d
|
|
|
Intracerebral blödning:
A. Har lägre dödlighet än hjärninfarkt B. Sitter oftast i hjärnans centrala delar C. Bryter ofta igenom till sidoventrikel D. Kan orsakas av högt blodtryck |
a
|
|
|
Hjärninfarkt orsakar:
A. Död av alla vävnadskomponenter B. En akut inflammatorisk reaktion C. Isolerad nervcellsdöd D. Mobilsering av blodets monocyter |
c
|
|
|
Hjärtinfarkt/ischemi
A. Hjärninfarkt beror oftast på arteriell trombos eller emboli B. Global cerebral ischemi kan orsakas av hjärtstillestånd C. Hjärninfarkt orsakas i regel av atherosklerotisk artärstenos D. Hjärninfarkt kan orsaka död genom intrakraniell tryckstegring |
cc
|
|
|
Metaplasi
A. Kan uppstå som en normal åldersrelaterad förändring. B. Är en effekt av kromosomskador i de metaplastiska cellerna. C. Kan uppkomma genom ändrad differentiering av de lokala stamcellerna. D. Kan uppkomma genom att cirkulerande stamceller regenererar vävnaden. |
b
|
|
|
Dysplasi
A. Kan uppstå som en normal åldersrelaterad förändring. B. Är en effekt av kromosomskador i de dysplastiska cellerna. C. Kan uppkomma genom genetiska störningar i lokala stamceller. D. Är ofta ett förstadium till neoplasi. |
a
|
|
|
Neoplastiska celler
A. Kan uppstå från lokala stamceller. B. Utvecklas ofta från dysplastiska celler. C. Uppstår som en följd av genförändringar. D. Kan uppstå som en normal åldersrelaterad förändring. |
d
|
|
|
Stressutlöst apoptos
A. Induceras av ”cell-grannar” i vävnaden via dödsreceptorer i membranet. B. Induceras av intracellulära mekanismer. C. Kan utlösas av P53 aktivering. D. Induceras genom frisättning av mitokondrieproteiner |
aa
|
|
|
BCL2
A. Är inaktiverad genom mutationer i follikulära lymfom. B. Reglerar portar i mitokondriens yttermembran. C. Blockerar apoptos. D. Reglerar flödet av cytokrom C. |
aa
|
|
|
Apoptos
A. Är en energikrävande process. B. Kräver fungerande kaspaser. C. Blockeras av onkoproteinet BAX. D. Är ofta blockerad i neoplastiska celler. |
cc
|
|
|
Nekros
A. Kan vara en följd av normala åldersrelaterade processer. B. Är alltid en följd av ett patologiskt tillstånd. C. Är för cellen en energikrävande process. D. Orsakar ofta en inflammation. |
aa
|
|
|
Kardiomyopati
A. Restriktiv kardiomyopati är oftast sporadisk och inte hereditär B. Den vanligaste typen av inlagring vid restriktiv kardiomyopati är beta-amyloid C. En malign benmärgssjukdom som ibland är förknippat med restriktiv kardiomyopati är myeloisk leukemi. D. Mutationer i hjärt-myosin genen kan leda till restriktiv kardiomyopati |
bb
|
|
|
Akut hjärtinfarkt (AMI)
A. Vid AMI ser man inflammation med fr a lymfocyter i anslutning till nekros B. Vid AMI är vanligaste området som drabbas anteroseptalt C. Akut trombbildning i kransartär är vanligare än tromboembolus vid AMI D. När orsaken till AMI är embolus kommer denna ofta från tromb i vä kammare |
aa
|
|
|
Jättecellsarterit
A. Jättecellsarterit är en sjukdom som kan leda till synnedsättning B. Vid jättecellsarterit är effekten av cortison oftast väldigt bra C. Vid jättecellsarterit ställs diagnosen genom blodprov som typiskt visar pos ANCA D. Jättecellsarterit drabbar oftast äldre kvinnor |
cc
|
|
|
Bakteriell endokardit
A. Kan leda till stroke B. Kan förekomma som en del i reumatisk feber C. Kan orsaka hjärtsvikt D. Kan vara en komplikation till pyelonefrit |
b
|
|
|
Riskfaktorer för venös tromboembolism kan vara förvärvade eller hereditära t ex
hereditär brist på koagulationshämmare. Bristtillstånd av följande komponenter är riskfaktorer för venös tromboembolism. A. Protein S B. Antitrombin C. Protein C D. Lupusantikoagulans |
d
|
|
|
Aneurysm
A. ”Berry”-aneurysm på basala hjärnartärer kan brista och ge upphov till subarachnoidalblödning B. Mikroaneurysm i hjärnan är associerade med hypertoni C. Vanligaste orsak till bukaortaaneurysm är atheroscleros D. Dissekerande aortaaneurysm är en komplikation till atheroscleros |
d
|
|
|
Myocardit
A. Myokardit är inflammation i hjärtmuskeln B. Vid jättecellsmyokardit omvandlas en del myocyter till flerkärniga jätteceller C. Vid myokardit kan man sällan påvisa etiologin D. Symptom av hjärtsvikt är vanligt vid myokardit |
bb
|
|
|
Dilaterad kardiomyopati
A. DCM kan vara hereditärt eller förvärvat B. Vid DCM är ejektionsfraktionen nedsatt C. Vid DCM föreligger det myocythypertrofi D. Vid DCM kan myokardiet ibland rupturera och orsaka hjärttamponad |
d
|
|
|
Perikardit kan bero på
A. hjärtsvikt B. autoimmun sjukdom C. tumörsjukdom D. virusinfektion |
aa
|
|
|
Duchennes muskeldystrofi
A. DMD är en X-bunden recessiv sjukdom. B. Muskelsvagheten beror på att kraften inte kan överföras från sarkomerer till extracellulärrummet C. Kvinnliga anlagsbärare får ofta cardiomyopati. D. Sannolikheten att en yngre bror till en pojke med DMD också har DMD är 50%. |
b
|
|
|
Respiration
A. Vid pneumoni är orsaken oftast en infektion B. Viruspneumoni har interstitiell utbredning C. Bakteriell pneumoni är oftast lobär i sin utbredning D. Aspirationspneumoni är vanligt vid ALS |
c
|
|
|
Kronisk obstruktiv lungsjukdom
A. KOL orsakas oftast av cigarettrökning B. Aktivering av alfa1-antitrypsin anses vara en faktor för utveckling av KOL C. Purulent bronchit är en vanlig komplikation till KOL D. Lungemfysem är en del i KOL |
bb
|
|
|
Extrinsic astma
A. Vanligt med debut i barndomen B. Inga allergen är involverade C. Patienten lider ofta av andra allergier D. Upprepade akuta attacker med svåra andningssvårigheter |
b
|
|
|
Kronisk bronkit:
A. Förkalkning av brosket i bronkerna B. Bägercellsmetaplasi C. Slemkörtelhyperplasi D. Skivepitelmetaplasi av bronkiellt respirationsvägsepitel. |
a
|
|
|
Larmsignaler är viktiga för att dra igång inflammation.
A. Larmsignaler är strukturer som mikroorganismer inte kan förändra genom mutation B. LPS är en stark larmsignal som förekommer hos gram-negativa bakterier, men saknas hos pneumokocker C. Virusproteiner är viktiga larmsignaler som initierar ett akut inflammationssvar D. Larmsignaler aktiverar celler och mediatorer i det inflammatoriska systemet genom molekylär igenkänning |
c
|
|
|
Vävnadsmakrofager
A. Vävnadsmakrofager bildas från monocyter i blodbanan som mognar till makrofagger under inflytande av lokala tillväxtfaktorer B. Kupfferceller är makrofager som ligger i leverns sinusoider och rensar bort bakterier från portablodet C. Vävnadsmakrofager ligger runt blodkärl och frisätter histamin vid akut och allergisk inflammation, vilket leder till svullnad av vävnaden D. Vävnadsmakrofager styr rekryteringen av neutrofila granulocyter vid akut inflammation till exempel appendicit, otit och urinvägsinfektion |
c
|
|
|
Leukotriener bildas inte av en av dessa celltyper
A. Mastcellen B. Makrofagen C. Levercellen D. Den eosinofila granulocyten |
c
|
|
|
Inflammatoriska celler
A. Mastceller bildas från basofiler i blodbanan som slår sig ned i vävnaden och mognar under inflytande av lokala tillväxtfaktorer B. Mastceller ligger runt blodkärlen och spelar en central roll för reglering av deras tonus och permeabilitet C. Mastceller kan bilda leukotriener och prostaglandin D2 D. Mastcellers aktivering bidrar både till akut granulocytmedierad inflammation och IgE- medierad allergisk inflammation; i båda fallen ökas kärlpermeabiliteten |
aa
|
|
|
Cytokiner
A. Cytokiner är proteiner som fungerar som budbärarmolekyler mellan inflammatoriska celler B. Cytokiner är proteiner som oftast bildas efter aktiveringen av en transkriptionsfaktor, bildning av mRNA och translation på ribosomer, vilket tar flera timmar C. Cytokiner kan endast påverka celler som uttrycker receptorn för cytokinet i fråga på sitt membran D. Cytokiner är fettlösliga, penetrerar cellmembraner, binder till receptorer i cytoplasman och bildar ett komplex som vandrar in i kärnan och påverkar transkriptionen |
dd
|
|
|
IL-1 och TNF kallas proinflammatoriska cytokiner och har alla dessa effekter utom en
A. Aktiverar trombbildning och rekrytering av neutrofila granulocyter till ett inflammationsfokus B. Startar leverns produktion av akutfasproteiner C. Sänker blodsockerhalten genom att stimulera insulinproduktionen i bukspottskörteln D. Ökar endotelcellens produktion av prostaglandiner, vilket leder till kärldilatation och därmed rodnad och värmeökning |
cc
|
|
|
NO
A. NO ökar kärlpermeabiliteten genom att orsaka en sammandragning av endotelceller B. NO bildas av enzymkomplexet NO-syntetas som bildar NO från syrgas och L-arginin C. NO ger upphov till kärldilatation genom att glattmuskelceller i kärlväggen slappas av D. NO bildas av makrofager och bidrar till avdödningen av fagocyterade mikroorganismer |
a
|
|
|
Kärlens reaktioner på inflammation
A. NO ger upphov till kärldilatation genom att glattmuskelceller i kärlväggen slappas av B. Histamin ger upphov till både kärldilatation och permeabilitetsökning C. Kärldilatation beror på glattmuskelcellens avslappning, permeabilitetsökning på endotelcellens sammandragning D. Kärldilatation leder till utsvämning av plasmaproteiner och vätska i vävnaden |
d
|
|
|
Kärldilatation
A. Kärldilatation gör att venolerna börjar läcka plasmaproteiner B. Kärldilatation innebär att prekapillära sfinktrar öppnas, vilket leder till ökad genomblödning av kapillärbädden C. Kärldilatation bryter den laminära flödet, vilket innebär att vita blodkroppar kommer närmare kärlväggen och kan binda till selektiner på endotelcellerna D. Kärldilatation ger upphov till värmeökning och rodnad, två av inflammationens kardinalsymtom |
aa
|
|
|
Komplementsystemet
A. Komplementsystemet kan eliminera bakterier både genom att öka fagocytosen och genom att lysera membraner B. Membranattack-komplexet kan bara bildas via lektinvägen, vilket gör att våra egna celler skyddas från komplementattack C. C3-konvertas är ett komplex av komplementfaktorer som har enzymaktivitet som klyver komplementfaktor C3. C3-konvertas kan bildas både via lektinvägen och den alternativa vägen D. C3b är en klyvningsprodukt av C3 som fäster till bakterieytan och underlättar fagocytos |
b
|
|
|
Akut inflammation uppstår vid flera olika bakteriella infektioner.
A. Akut inflammation kännetecknas av svullnad, ansamling och neutrofila granulocyter och stas i mindre blodkärl B. Akut inflammation kan också framkallas av vävnadsskada utan närvaro av mikroorganismer C. Akut inflammation kräver att personen först blivit sensibiliserad, det vill säga utvecklat immunologiskt minne D. Vid akut inflammation ses ofta aktivering av såväl komplement- som koagulationssystemet |
c
|
|
|
Vid kronisk inflammation kan reaktionscentra ibland ses i vävnaden.
A. Reaktionscentra motsvara groddcentra (germinal centra) i lymfknutor B. Reaktionscentra medger lokal antikroppsbildning i samband med autoimmun sjukdom C. Reaktionscentra innehåller omvandlade makrofager, epitloidceller och jätteceller D. I reaktionscentra finns B-celler, T-celler och antigen-presenterande celler |
c
|
|
|
Vid akut inflammation rekryteras celler till den inflammerade vävnaden.
A. NO som bildas av makrofager och endotelceller inducerar uttryck av ICAM på neutrofila granulocyter i blodkärlen, vilket gör att de binder till endotelceller B. Neutrofila granulocyter binder till ICAM, vilket gör att de kan ta sig ut från kärlen till den inflammerade vävnaden C. Interaktionen mellan selektiner på kärlväggen och kolhydrater på neutrofilen är ett viktigt steg för att förbereda neutrofilen för att ta sig ut i vävnaden D. Produktionen av prostaglandiner och NO underlättar rekryteringen av neutrofila granulocyter genom att dilatera kärlen och därmed bryta det laminära (skiktade) blodflödet |
aa
|
|
|
Astma kan upptstå som en allergisk reaktion mot björkpollen.
A. Man kan inte få en astmaattack vid exponering för björkpollen om man inte först blivit sensibiliserad mot allergenet B. De allergiska symtomen orsakas av leukotriener och cytokiner bildade av mastceller i bronkslemhinnan C. Kortison har bra effekt mot astma eftersom det både blockerar histaminfrisättning och leukotriensyntes D. Eosinofila granulocyter kan förekomma i ökad mängd i blodet hos astmatiker. Orsaken är en ökad produktion i benmärgen, initierad av cytokiner som bildas i det allergiska inflammationsfokuset |
c
|
|
|
Kronisk inflammation kännetecknas av vävnadsnedbrytning och läkning om vartannat.
A. Metalloproteinaser bryter ned matrixproteiner. Deras aktivitet är ökad i samband med kronisk inflammation B. NO från makrofager aktiverar metalloproteinaser, vilket ökar vävnadsnedbrytningen C. Kortison har bra effekt mot nickelallergi eftersom det blockerar produktion av cytokiner och adhesionsmolekyler genom en effekt på transkriptionen D. Makrofager bildar kollagen, vilket leder till sårläkning, men även fibros |
dd
|
|
|
Hösnuva är en allergisk reaktion på pollen.
A. Mastceller frisätter histamin som finns upplagrat i granula, men bildar även leukotriener och cytokiner som bidrar till inflammationsförloppet B. De allergiska symtomen initieras av att komplex mellan allergen och allergen-specifika IgE-antikroppar binder in till mastcellen och därmed aktiverar denna C. Mastcellens granula innehåller proteoglykaner och heparin. Dessa är sura och binder därför basiska färgämnen, vilket gör att mastcellen färgas blå i Giemsafärgning D. Eosinofila granulocyter ansamlas först många timmar efter allergenexponeringen. Anledningen är att cytokiner och adhesionsmolekyler måste bildas de novo av vävnadsbundna celler |
kk
|
|
|
Systemeffekter
I samband med inflammation minskar mängden tillgängligt järn i cirkulationen. Syftet kan vara att beröva mikroorganismer denna livsnödvändiga faktor. A. Transferrin är ett transportprotein för järn vars syntes minskar i samband med inflammation B. Hepcidin bildas i levern i ökad mängd när nivåerna av IL-6 ökar i blodet. Därmed sänks mängden tillgängligt järn i cirkulationen C. Hepcidin påverkar såväl upptaget av järn från födan, som återanvändningen av järn från döda röda blodkroppar D. Ferroportin binder järn i blodbanan så att det inte blir tillgängligt för mikroorganismer |
dd
|
|
|
Systemeffekter
A. TNF, IL-1 och IL-6 kan alla initiera bildning av akutfasproteiner i levern B. TNF höjer blodsockerhalten genom att initiera perifer insulinresistens C. Om man injicerar IL-1 i höga doser så dör man; injicerar man i stället IL-6 lever man vidare D. IL-2 inducerar anemi genom att hämma plasmaproteinet hepcidin |
d
|
|
|
Portahypertension kan uppstå vid:
A. Trombos i levervener B. Kolangiocellulär cancer C. Levercirrhos D. Trombos i vena portae |
kk
|
|
|
Primär biliär chirrhos
A. Är förenat med skador på små och medelstora gallgångar B. Kan orsakas av bakteriell infektion C. Är vanligare hos kvinnor än hos män D. Är ofta associerad med mitokondrieantikroppar |
b
|
|
|
Wegeners granulomatos
A. Är en inflammatorisk sjukdom med nekrotiserande vaskuliter B. Drabbar oftast luftvägar, men ibland även njurar C. Har i obehandlat tillstånd en god prognos D. Är associerat med PR3-ANCA |
cc
|
|
|
Hashimotos thyroidit
A. Är en autoimmun sjukdom som angriper thyroidea B. Är associerad med antikoppar mot thyreoperoxidas (TPO) C. Är vanligare hos män än hos kvinnor D. Leder till underfunktion av thyroidea (hypothyroidism) |
cc
|
|
|
Helicobacter pylori
A. Orsakar kronisk inflammation i magslemhinnan B. Ger ibland upphov till sår i tolvfingertarmen (duodenalulcus) C. Ökar risken för cancer i magsäcken D. Ger ofta upphov till uttalad slemhinneatrofi i corpus/fundus |
d
|
|
|
Celiaki
A. Är synonymt med ”glutenintolerans” B. Leder till kronisk inflammation i tunntarmsslemhinnan med villusatrofi C. Kan i svårare former även leda till inflammation av tjocktarmsslemhinnan D. Är associerat med antikroppar mot gliadin, transglutaminas och endomysium |
c
|
|
|
Vilka av nedastående tillstånd kan vara en lokal effekt av malign tumör?
A. Hematuri B. Trötthet C. Ileus D. Dysphagi |
b
|
|
|
Vilka av nedastående tillstånd kan vara en systemisk effekt av malign tumör?
A. Anemi B. Kakexi C. Hydrocephalus D. Cushings syndrom |
cc
|
|
|
Begreppet ”dysplasi” i tumörläran
A. Dysplasi är ett prekanceröst tillstånd B. Dysplasi kan diagnosticeras med ett enkelt blodprov C. Dysplasi är ett reversibelt tillstånd D. Behandling av dysplasi kan förebygga cancer |
bb
|
|
|
Neuroblastom
A. Är en barntumör som vanligtvis debuterar efter fem års ålder B. Utgår från binjure eller paraganglier C. Kan uppvisa mutation i N-myc genen D. Är som regel malign |
a
|
|
|
Maligna tumörer
A. Maligna tumörer har ofta högt mitosantal B. Maligna tumörer kan metastasera C. Maligna tumörer är genomiskt stabila D. Maligna tumörer växer invasivt (infiltrerande) |
c
|
|
|
Histopatologisk nomenklatur
A. Lipom är en godartad ”fettknuta” B. Melanom är en godartad melanocyttumör C. Lymfom är en malign tumör utgången från lymfatisk vävnad D. Rhabdomyosarkom är en malign tumör |
bb
|
|
|
Testikelcancer:
A. Testikelcancer utgår vanligen från könslistcellerna B. Det är en av de vanligaste tumörerna hos unga män C. Den vanligaste tumörformen är seminom D. Idag överlever nästan alla som får testikelcancer |
a
|
|
|
Njurcancer:
A. Tumörstorlek och kärnatypi är prognostiska faktorer för njurcancer B. Kirurgi får allt mindre betydelse för behandling av njurcancer C. Klarcellig njurcancer har oftast en mutation i vHL-genen D. Makroskopisk hematuri kan vara ett tecken på tumör i njuren |
bb
|
|
|
Blåscancer:
A. Carcinoma in situ är ett allvarligt tillstånd och kan vara indikation för blåsextirpation B. Invasiv växt i detrusormuskulaturen försämrar prognosen C. Skivepitelcancer är vanligare än urotelial cancer i ett globalt perspektiv D. Makroskopisk hematuri kan vara tecken på en tumör i urinvägarna |
c
|
|
|
Cancer är en genomisk sjukdom som:
A. Är monoklonal B. Är en flerstegsprocess C. Orsakas av epigenetiska förändringar D. Främst drabbar äldre individer |
cc
|
|
|
Följande sjukdomar är exempel på ärftliga cancersyndrom:
A. Li-Fraumeni syndrom B. Polyposis coli C. Apert syndrom D. Retinoblastom |
c
|
|
|
Tumörspecifika kromosomtranslokationer resulterar ofta i så kallade fusionsonkogener
som är: A. Diagnostiska B. Av patogenetisk betydelse C. Ofta förekommande i colorektal cancer D. Målmolekyler för ny cancerterapi |
c
|
|
|
Genamplifiering i tumörer karakteriseras av:
A. Ett ofta sent uppträdande under tumörutvecklingen B. Ett minskat uttryck av den eller de gener som är amplifierade C. Förekommer bland annat i bröstcancer D. En uppförökning av antalet genkopior i cancercellerna |
b
|
|
|
Tumörsuppressorgener är:
A. Ofta muterade i ärftliga cancersyndrom B. Recessiva gener på cellulär nivå C. Ofta nedreglerade i bröstcancer D. Sällan muterade i sporadiska tumörer |
d
|
|
|
Tumörer är:
A. Genomiska sjukdomar B. Monoklonala C. Orsakade av en ett flertal olika genetiska förändringar D. Ofta genetiskt stabila |
d
|
|
|
Cancerceller uppvisar:
A. Defekt cellcykelkontroll B. Aktiverade onkogener C. Ökad apoptos D. Defekt tillväxtfaktorsignallering |
c
|
|
|
Primära kromosomförändringar i tumörer är:
A. Av patogenetisk betydelse B. Associerade med en ökad risk för uppkomst av metastaser C. Ger ofta upphov till så kallade fusionsonkogener D. Ofta tumörspecifika och därmed diagnostiska |
b
|
|
|
Cervixcancer är en av de vanligaste cancerformerna hos kvinnor:
A. Mer än 95% av all cervixcancer orsakas av HPV B. Familjen humant papillomvirus är stor och utgör mer än 100 varianter C. HPV 6, 11 utgör de oncogena formerna och ökar risken för cancerutveckling D. HPV 1, 3 ger vanliga fotvårtor |
c
|
|
|
Mogna respektive omogna teratom är relativt vanliga varianter av ovarialtumörer
A. Teratom består endast av ektodermala strukturer B. Teratom utgår från totipotenta stamceller C. Teratom kan växa extragonadalt D. Teratom har 46 kromosomer |
a
|
|
|
Sarkom
A. Ben- och mjukdelssarkom utgör ca 15% av all cancer hos vuxna B. Osteosarkom är den vanligaste bensarkom-typen hos barn och unga vuxna C. Vissa ben- och mjukdelsarkom är associerade med autosmalt dominant nedärvda tillstånd. D. Rhabdomyosarkom är den vanligaste typen av mjukdelssarkom hos barn |
a
|
|
|
Sarkom
A. Pseudosarkom är benigna tillstånd som kan vara reaktiva eller neoplastiska och simulerar malignitet genom storlek, histologi och infiltration etc B. Ben- och mjukelsarkom utgör ca 15% av all barncancer C. Infiltration är det avgörande kriteriet för malignitet vid sarkom D. 92% av all barncancer är av icke-epitelial typ |
cc
|
|
|
Basaliom är den vanligast förekommande maligna hudtumören i Sveriges befolkning.
A. Basaliom kan växa lokalt destruktivt men metastasering är mycket ovanligt. B. Hög kumulativ UV-bestrålning är riskfaktor för utveckling av basaliom. C. Basaliomets histologiska växtsätt saknar betydelse för recidivrisk. D. Basaliom har sitt ursprung från basalcellen i epidermis. |
c
|
|
|
Aktinisk keratos är en prekursor till skivepitelcancer i hud och orsakas av en kumulativ
kronisk solexponering av huden. Aktinisk keratos karaktäriseras histologiskt av A. Hyper- och parakeratos i epidermis. B. Ödem i dermis. C. Inflammation subepidermalt. D. Lätt- till måttlig skivepiteldysplasi. |
b
|
|
|
Nedan följer några påståenden om tumörer i sköldkörteln.
A. Follikulära thyroideaadenom skiljs säkrast från follikulär thyroideacancer genom cytologisk undersökning (finnålspunktion) och analys av cellkärnornas utseende (pleomorfism, hyperkromasi, nukleolprominens). B. Follikulär thyroideacancer metastaserar oftast hämatogent (t.ex. till skelettet). C. En association mellan thyroideacancer och joniserande strålning har påvisats. D. Stöd för diagnosen medullär thyroideacancer kan erhållas genom immunohistokemisk färgning av calcitonin (dvs infärgning av calcitonin på vävnadssnitt med antikroppsteknik). |
aa
|
|
|
Nedan följer några påståenden om tumörer i sköldkörteln.
A. Papillär thyroideacancer är den vanligaste formen av sköldkörtelcancer i Sverige. B. Nodös kolloidstruma kan orsakas av jodbrist. C. Anaplastisk thyroideacancer förekommer i ärftlig form vid det s.k. MEN2 syndromet. D. Papillär thyroideacancer metastaserar oftast till lymkörtlar (vanligen på halsen). |
c
|
|
|
Barrett’s esofagus
A. Är förknippat med gastroesofagal reflux B. Innehåller intestinal metaplasi C. Är alltid dysplastisk D. Innebär ökad cancerrisk |
cc
|
|
|
Carcinoid
A. Är vanligt i tunntarmen B. Utgår från neuroendokrina celler C. Kan producera serotonin D. Metastaserar aldrig |
d
|
|
|
Leukemier
A. Kronisk lymfatisk leukemi har en god prognos B. Akut leukemier har en dålig prognos C. Kronisk myeloisk leukemi har en dålig prognos D. Leukemier har oftast typiska genetiska förändringar |
bb
|
|
|
Multipelt myelom
A. Är en monoklonal proliferation av plasmaceller B. Utgår oftast från lymfkörtlar C. Har oftast en m-komponent i serum D. Kan ge upphov till ryggvärk och njursvikt |
bb
|
|
|
Lymfom
A. Utgår från celler som har stimulerats med sitt specifika antigen B. Sprider sig sälla utanför det lymfatiska systemet C. Hodgkinlymfom svarar bra på behandling med cytostatika och strålning D. Burkittlymfom är ofta orsakade av virus |
bb
|
