Reading...
Play button
Play button
Use LEFT and RIGHT arrow keys to navigate between flashcards;
Use UP and DOWN arrow keys to flip the card;
H to show hint;
A reads text to speech;
88 Cards in this Set
- Front
- Back
|
Creutzfeldt-Jakobs sjukdom orsakar:
a) Spongiform förändring av hjärnans grå substans b) Svår glios c) Kronisk inflammation i hjärnparenkymet d) Ansamling av prionprotein i hjärnans grå substans |
k
|
|
|
Parkinsons sjukdom:
a) Kan leda till demens b) Orsakar förlust av dopaminerga nervceller c) Leder till neuronal ansamling av alfa-synuklein d) Orsakar 1 – 2 nyinsjuknanden per miljon invånare och år |
k
|
|
|
Apoptos leder till:
a) Avknoppning av metabolt aktiva celldelar b) Orsakar inflammation c) Leder till undergång av c:a 50% av cellerna vid hjärnans utveckling d) Förekommer i kroppens normala cellomsättning |
k
|
|
|
Metaplasi:
a) Är ett precanceröst tillstånd b) Kan ses i distala oesofagus vid cardiainsufficiens c) Kan ses i bronkialslemhinnan hos rökare d) Innebär att en mogen celltyp ersätts av en annan mogen celltyp |
k
|
|
|
Leversteatos:
a) Kan orsakas av proteinbrist b) Kan orsakas av alkoholmissbruk c) Är ett irreversibelt tillstånd d) Kan orsakas av övergödning |
k
|
|
|
Hypertrofi:
a) Innebär vävnadsökning p.g.a. ökad cellstorlek b) Kan ses i hjärtat vid hypertoni c) Innebär vävnadsökning p.g.a. ökat antal celler d) Kan ses i hjärtat hos vältränade individer |
k
|
|
|
Ett av nedanstående förslag brukar inte orsaka parenkymatös hjärnblödning:
a) Sackulära (berry) aneurysm b) Fusiforma aneurysm c) Arteriovenösa missbildningar d) Mikroaneurysm |
k
|
|
|
Durasinustrombos:
a) Ger hemorrhagisk infarkt b) Kan leda till livshotande intrakraniell tryckstegring c) Kan ge livshotande embolisering till lungorna d) Består till större delen av röd tromb |
k
|
|
|
Kärlförändringar i hjärnan
a) Vaskulit i hjärnan kan orsaka multipel infarcering b) Hjärnblödning kan orsakas av blödning i metastas från malignt melanom c) Hjärtat är en viktig källa för arteriell embolisering till hjärnan d) Djup ventrombos är en viktig källa för embolisering till hjärnan |
k
|
|
|
Arteriell ansamling av beta-amyloid:
a) Kan ses i hjärnans artärer hos enstaka äldre personer b) Kan ge atypisk hjärnblödning c) Ses vid Creutzfeldt-Jakobs sjukdom d) Ses vid Alzheimers sjukdom |
kk
|
|
|
Hjärninfarkt:
a) Har en 50-procentig mortalitet i anslutning till insjuknandet b) Orsakar akut inflammation i hjärnvävnaden c) Orsakar proliferation av astrocyter d) Resorberas av invandrande monocyter som aktiveras och blir makrofager |
k
|
|
|
Intrakraniella blödningar
a) Subduralblödning är i regel traumatiskt orsakad b) Subarachnoidalblödning är i regel traumatiskt orsakad c) Epiduralblödning är i regel traumatiskt orsakad d) Hypertoni är viktigaste riskfaktorn vid parenkymatös hjärnblödning |
k
|
|
|
Akut syrebrist leder till att:
a) Glykolysen ökar i cytoplasman och ger upphov till laktat. b) Jonpumparna fungerar sämre och salt/vätskebalansen rubbas. c) Laktat läcker in i cellen och sänker intracellulärt pH. d) Calciumjoner frisätts okontrollerat och aktiverar enzymer. |
k
|
|
|
Apoptos
a) Är en energikrävande process. b) Kräver fungerande kaspaser. c) Blockeras av onkoproteinet BCL2. d) Aktiverar chaperoner. |
k
|
|
|
Stressresponsen vid syrebrist
a) Leder till aktivering av HIF (hypoxia induced factor). b) HIF är ett kaspas som triggar en kaskad av responser. c) HIF inducerar VEGF (vascular endothelial growth factor) production. d) Leder till ökad vaskularisering. |
k
|
|
|
Metaplasi
a) Kan induceras av onkogenisk stress. b) Kan orsakas av långvarig cell/vävnadsstress. c) Uppkommer genom ändrad differentiering av de lokala stamcellerna. d) Uppkommer genom cirkulerande stamceller som regenererar vävnaden. |
k
|
|
|
Papillom virus
a) Inducerar tumörframkallande mutationer genom insertionsmutagenes. b) E6 binder och blockera P53. c) E7 binder och blockera RB. d) E7 binder och blockerar tumörsuppressorproteinet P16 och ger därmed en ökad aktivitet hos cyklinberoende kinaser. |
k
|
|
|
Epstein Barr viruset
a) Är ett herpesvirus med förmåga till latent infektion. b) Är en viktig faktor i uppkomsten av anaplastisk naso-pharynx cancer. c) Immortaliserar T-lymfocyter. d) Är en lymfom-framkallande faktor i immunsvaga individer. |
k
|
|
|
Cell-respons vid
a) temperatur-chock aktiverar chaperonproduktion. b) ER-stress leder till produktion av DDIT3. c) DNA skada leder till P53 produktion. d) cell senescens leder till uppreglering av telomeraser. |
k
|
|
|
Onkogen inducerad stress kan leda till:
a) Apoptos. b) Senescens. c) Immortalisering. d) Nekros. |
k
|
|
|
Hayflick limit/ senescens fenomenet
a) Kan orsakas av telomerförlängning. b) Medför ökad DNA-metylering. c) Är kopplat till ökad kromatinkondensation. d) Leder till permanent cellcykel arrest |
k
|
|
|
Fria radikaler
a) Uppkommer vid UV strålning. b) Uppkommer vid Röntgenstrålning. c) Frisätts vid inflammation. d) Bildas i ER under translationsprocessen. |
k
|
|
|
Lungemboli
a) Stor lungembolus kan orsaka chock eftersom blodet inte kan passera lungorna b) Vanligaste ursprung för tromboembolus vid lungemboli är höger förmaks hjärtöra c) Lungemboli orsakar ofta röd infarkt d) Lungembolus och pneumoni kan ge liknande symptom |
k
|
|
|
Akut hjärtinfarkt
a) Vid akut hjärtinfarkt (AMI) ser man inflammation med fr a granulocyter i anslutning till nekros b) Vid proximal tromb i en kransartär blir infarkten oftast transmural c) Tromboembolus är vanligare än lokalt bildad tromb i en kransartär vid AMI d) Den allvarligaste formen av hjärt arytmi vid AMI är kammarflimmer |
k
|
|
|
Kardiomyopati
a) Hypertrof cardiomyopati (HCM) är en vanligtvis ärftlig sjukdom b) HCM kan bero på tidigare myokardit. c) Vid HCM är hjärtat alltid väggtjockleken större än normalt d) HCM är en vanlig orsak till plötsligt hjärtstillestånd |
k
|
|
|
Inflammation
a) Hemarthros är en inflammatorisk process i en led b) Temporalisarterit är an autoimmun sjukdom c) Dermatomyosit är inflammation i hud och muskel d) Polyarteritis nodosa drabbar små artärgrenar |
k
|
|
|
Åderbråck
a) Varicer är åderbråck b) Esofagus varicer är en medfödd kärlmissbildning som kan blöda spontant c) Trombofelbit uppräder ofta i varicer d) Trombos i ytliga vener kan orsaka lungemboli |
k
|
|
|
Endokardit
a) Endokardit kan leda till stroke b) Endokardit uppkommer ofta efter tonsillit. c) Endokardit kan orsaka hjärtsvikt d) Endokardit kan vara en komplikation till pyelonefrit |
k
|
|
|
Trombocyter
a) Trombocyterna är viktiga för hemostas eftersom dom fäster till collagen b) Trombocyterna aggregerar med hjälp av fibrinogen c) Trombin gör att fibrin omvandlas till fibrinogen d) Acetylsalicylsyra hämmar trombocyt aggregation |
k
|
|
|
Chock
a) Vid chock skadas njurarna ofta b) Chock är ett tillstånd som innebär sänkt slagvolym men normalt blodtryck c) Brännskada kan leda till hypovolemisk chock d) Septisk och anafylaktisk chock är inte samma sak |
k
|
|
|
Ödem
a) Vid högerkammarsvikt kan ascites uppkomma b) Vid njursjukdom får man ödem pga sänkt kolloid osmostiskt tryck c) Lung ödem kan leda till stor vätskeansamling i pleaurae d) Ödem vid angiogenes beror på läckande kärl |
k
|
|
|
Lungemfysem:
a) Association med alfa-1-antitrypsinbrist b) Association med rökning c) Association med kronisk bronkit d) Övergående destruktion av luftvägarna |
kk
|
|
|
Extrinsic (exogen) astma
a) Typ IV hypersensitivitet b) Hypertrofi av bronkernas glatta muskler c) Kan framkallas av Penicillin d) Ödem och inflammation – med förtjockning av bronkslemhinna |
k
|
|
|
Cytokiner
a) Cytokiner är proteiner som vanligen påverkar målceller i den nära omgivningen, till exempel ett inflammationsfokus b) Cytokiner kan inducera olika effekter i olika målceller, beroende på vilken intracellulär signaleringsväg som aktiveras i målcellen c) Cytokiner är proteiner som alltid frisätts omedelbart i samband med en inflammatorisk signal d) Cytokiner är proteiner som vanligen bildas efter att en transkriptionsfaktor aktiverats och initierat bildning av mRNA, vilket tar flera timmar |
k
|
|
|
IL-1 och TNF
a) Il-1 och TNF är kemotaktiska cytokiner (”kemokiner”), som attraherar neutrofila granulocyter till ett inflammationsfokus b) Il-1 och TNF bidrar till feber vid kraftig inflammation c) Il-1 och TNF kan få endotelcellen att exponera vävnadsfaktor på sin yta, vilket kan ge upphov till trombbildning d) Il-1 och TNF ökar uttrycket av E-selektin och ICAM-1 på endotelcellen, vilket bidrar till ackumuleringen av neutrofila granulocyter i ett inflammationsfokus |
k
|
|
|
Radikaler
a) Radikaler är små molekyler med en oparad elektron i ett elektronskal, vilket gör dem mycket reaktiva b) Radikaler bildas av fagocyter och bidrar till avdödningen av fagocyterade mikroorganismer c) Radikaler bildas efter flera timmar, eftersom enzymer som katalyserar deras bildning från syrgas och kvävgas måste nybildas och monteras in i cellens membran d) Radikaler oxiderar andra molekyler genom att ta deras elektroner |
k
|
|
|
Kärlaktiva mediatorer
a) NO ger upphov till kärldilatation genom att glattmuskelceller i kärlväggen slappas av b) NO kan bildas i ökad mängd av både makrofager och endotelceller i samband med inflammation c) Histamin ger upphov till både permeabilitetsökning och kärldilatation, det senare medierat via bildning av NO från endotelceller d) NO ger upphov till permeabilitetsökning via kontraktion av endotelceller |
k
|
|
|
Permeabilitetsökning
a) Histamin och PAF ökar kärlpermeabiliteten, vilket ger upphov till läckage av vätska och plasmaproteiner framför allt i venoler b) Ökad kärlpermeabilitet innebär att immunglobuliner, koagulationsfaktorer och akutfasproteiner kommer ut i inflammationsfokuset c) Permeabilitetsökningen i samband med inflammation sker långsamt eftersom cytokiner måste bildas via transkription av cellers DNA d) Ökad kärlpermeabilitet ger upphov till svullnad, vilket är framträdande symtom vid såväl akut inflammation som IgE-medierad allergi |
k
|
|
|
Inflammatoriska celler
a) Mastceller ligger runt blodkärlen och spelar en central roll för reglering av deras tonus och permeabilitet b) Mastceller kan bilda leukotriener och prostaglandin D2 c) Mastcellers aktivering bidrar både till akut granulocytmedierad inflammation och IgE- medierad allergisk inflammation d) Mastceller bildas från basofiler i blodbanan som slår sig ned i vävnaden och mognar under inflytande av lokala tillväxtfaktorer och cytokiner |
k
|
|
|
Inflammatoriska celler
a) Mastceller ligger runt blodkärlen och spelar en central roll för reglering av deras tonus och permeabilitet b) Mastceller kan bilda leukotriener och prostaglandin D2 c) Mastcellers aktivering bidrar både till akut granulocytmedierad inflammation och IgE- medierad allergisk inflammation d) Mastceller bildas från basofiler i blodbanan som slår sig ned i vävnaden och mognar under inflytande av lokala tillväxtfaktorer och cytokiner |
kk
|
|
|
Neutrofila granulocyter
a) Neutrofila granulocyter bildas från stamceller i benmärgen genom inflytande av tillväxtfaktorerna GM-CSF och G-CSF b) Neutrofila granulocyter träder ut från blodbanan till vävnaden där de fagocyterar mikroorganismer eller går under c) Om det inte föreligger inflammation någonstans i kroppen får de neutrofila granulocyterna inte komma ut i vävnaden, utan går i nekros i kärlen d) Neutrofila granulocyter ansamlas i lungorna vid pneumoni och kommer även ut i urinen i samband med cystit, det senare kallas ”pyuri” (varig urin) |
kk
|
|
|
Koagulation
a) Ett koagel uppstår då plasmin omvandlar fibrinogen till fibrin b) Koagulation kan initiera inflammation c) Inflammation kan initiera koagulation d) Vävnadsfaktor aktiverar koagulationsfaktorerna V, VII och X, vilket leder till trombinbildning och koagulation |
kk
|
|
|
Komplement
a) Komplementsystemet är ett av de viktigaste systemen för eliminering av bakterier som kommit in i blodet b) Mannos-bindande lektin känner igen proteiner som exponeras på bakteriers och svampars cellväggar, vilket leder till aktivering av komplementkaskaden c) C3-konvertas är ett komplex av komplementfaktorer som har enzymaktivitet och klyver komplementfaktor C3 d) Komplementsystemet kan aktiveras via den klassiska vägen, den alternativa vägen eller via lektinvägen |
k
|
|
|
Komplement
a) Membranattackkomplexet består av komplementfaktorerna C5b - C9 och gör hål i membraner b) Membranattackkomplexet lyserar grampositiva bakterier c) Röda och vita blodkroppar innehåller membranbundna inhibitorer som förhindrar depositionen av membranattack-komplex på våra egna celler d) Membranattackkomplexet lyserar membraner. Bildningen av detta komplex initieras av enzymkomplexet C5-konvertas |
kk
|
|
|
Systemeffekter
a) TNF, IL-1 och IL-6 kan alla initiera bildning av akutfasproteiner i levern b) IL-2 inducerar anemi genom att hämma plasmaproteinet hepcidin c) TNF höjer blodsockerhalten genom att initiera perifer insulinresistens d) Om man injicerar IL-1 i höga doser så dör man; injicerar man i stället IL-6 lever man vidare |
k
|
|
|
I samband med inflammation minskar mängden tillgängligt järn i cirkulationen. Syftet kan vara
att beröva mikroorganismer denna livsnödvändiga faktor. a) IL-1, TNF och IL-6 höjer blodvärdet (Hb) i samband med inflammation b) Transferrin är ett akutfasprotein vars syntes i levern minskas av IL-1, TNF och IL-6. Därmed sänks mängden tillgängligt järn i cirkulationen c) Ferritin binder upp järn inne i makrofager. Därför ökar makrofagers järninnehåll vid långvarig inflammation d) Ferroportin är en järntransportör som finns både på tarmceller och mjältmakrofager. Ferroportin destrueras av hepcidin, vilket leder till minskad järntillgång i samband med inflammation |
k
|
|
|
Feber betyder förhöjd kroppstemperatur orsakad av en omställning av termostaten i
hypotalamus. a) Kortison dämpar feberreaktionen genom att hämma bildningen av proinflammatoriska cytokiner b) Frossa innebär att man känner sig kall fast man är varm c) Feberreaktionen kan orsakas av såväl mikroorganismer som kroppsegna substanser d) NSAID-preparat dämpar febern genom att öka syntesen av cyklo-oxygenas |
k
|
|
|
Larmsignaler är viktiga för att dra igång inflammation.
a) Larmsignaler är strukturer som mikroorganismer inte kan förändra genom mutation b) LPS är en stark larmsignal som förekommer hos alla typer av bakterier c) Vissa virus kan innehålla dubbelsträngat RNA, vilket är en kraftig larmsignal. d) Larmsignaler aktiverar det medfödda immunsystemet |
kk
|
|
|
Allergi
a) Kontakteksem är en IgE medierad allergisk reaktion b) Uppväxt med husdjur minskar risken för allergi c) IgE medierad allergi ökar fortfarande i Sverige d) Nässelutslag (urtikaria) orsakas av histaminfrisättning |
k
|
|
|
Vid kronisk inflammation kan reaktionscentra ibland ses i vävnaden.
a) Reaktionscentra motsvara groddcentra (”germinal centres”) i lymfknutor b) Reaktionscentra medger lokal antikroppsbildning i samband med autoimmun sjukdom c) Reaktionscentra är det samma som granulom d) I reaktionscentra finns B-celler, T-celler och antigen-presenterande celler |
k
|
|
|
Leukemier.
a) Kronisk lymfatisk leukemi har obehandlad en god prognos b) Leukemier drabbar lymfocyter och utgår från lymfkörtlar c) Akut lymfatisk leukemi, ffa hos barn, har en god prognos om den behandlas d) Lekemier ger ofta upphov till anemi |
kk
|
|
|
Multipelt myelom.
a) Är en monoklonal proliferation av plasmaceller b) Kan ge upphov till amyloidos c) Ger symptom pga akutfasreaktionen d) Ger symptom i form av ryggvärk och njursvikt |
k
|
|
|
Lymfom.
a) Storcelliga B-cellslymfom har en dålig prognos b) Hodgkinlymfom svarar bra på behandling med cytostatika och strålning c) Burkittlymfom är ofta orsakade av virus d) Tumörform som drabbar myeloiska celler, framför allt monocyter |
k
|
|
|
Hepatit C virus (HCV) som är falskt.
a) HCV infektion leder ofta till levercirrhos b) Intravenöst drogmissbruk är en riskfaktor för HCV infektion c) Förekomsten (prevalensen) av HCV är särskilt hög i Västeuropa och USA d) HCV kan orsaka hepatocellulär cancer |
kk
|
|
|
Primär skleroserande cholangit (PSC) som är falskt.
a) PSC är en inflammatorisk sjukdom med angrepp på gallgångar b) PSC uppträder oftast hos patienter med autoimmun gastrit c) Vid PCS har man ofta autoantikroppar mot glatta muskelceller d) PSC kan leda till levercirrhos |
k
|
|
|
Autoimmuna sjukdomar som är falskt.
a) Vid autoimmun sjukdom har man autoreaktiva T-celler b) Autoimmuna sjukdomar kan vara systemiska eller organspecifika c) Autoimmuna sjukdomar är ofta associerade med specifika MHC alleler d) De flesta autoimmuna sjukdomar är vanligare hos män än hos kvinnor |
k
|
|
|
Autoimmun gastrit som är falskt.
a) Autoimmun gastrit drabbar den syrabildande slemhinnan i magsäcken (corpus-fundus) b) Hypergastrinemi vid autoimmun gastrit orsakas av den låga syraproduktionen i magsäcken c) Autoimmun gastrit minskar risken för tumörsjukdom i magsäcken d) Autoimmun gastrit leder till atrofi av magslemhinnan |
kk
|
|
|
Systemisk lupus erythematosus (SLE) som är falskt.
a) SLE är en autoimmun sjukdom som drabbar flera organ b) SLE är en genetisk sjukdom med närmare 100% konkordans hos enäggstvillingar c) Vid SLE har man ofta autoantikroppar mot cellkärnan (ANA) d) Deposition av immunkomplex i kapillärer är en viktig skademekanism vid SLE |
k
|
|
|
Crohn’s sjukdom.
a) Crohn’s sjukdom tillhör gruppen inflammatoriska tarmsjukdomar b) Insjuknandet (incidensen) av Crohn’s sjukdom in Västvärlden har minskat sedan 1950-talet c) Crohn’s sjukdom kan drabba hela magtarmkanalen d) Epiteloidcellsgranulom är ett karaktäristisk histopatologiskt fynd vid Crohn’s sjukdom |
kk
|
|
|
TNM klassifikationen.
a) TNM beskriver en tumörs differentieringsgrad b) TNM är ett system för att beskriva en tumörs spridning c) TNM baseras på en beskrivning av primärtumör (T), lymfkörtelmetastaser (N) och fjärrmetastaser (M) d) TNM används för prognosbedömning och terapival |
kk
|
|
|
Benigna tumörer.
a) Benigna tumörer kan ofta botas med kirurgi b) Benigna tumörer kan malignifiera c) Benigna tumörer kan ibland växa invasivt (infiltrerande) d) Benigna tumörer är kan ibland vara livshotande till följd av läge eller hormonproduktion |
kk
|
|
|
Begreppet ”dysplasi” i tumörläran.
a) Dysplasi används för att beskriva ett prekanceröst tillstånd b) Dysplasi i epitel kan diagnosticeras med cytologi eller biopsi c) Dysplasi är ett irreversibelt tillstånd d) Behandling av dysplasi kan förebygga cancer |
k
|
|
|
Malign tumör
a) Maligna tumörer har ofta låg proliferationshastighet b) Maligna tumörer växer invasivt (infiltrerande) c) Maligna tumörer kan metastasera d) Maligna tumörer kan dedifferentiera |
k
|
|
|
Tumörnomenklatur
a) Carcinom är en malign tumör utgången från epitel b) Adenom är en benign körtelbildande tumör c) Sarkom är en malign tumör utgången från bindväv d) Lipom är en benign ”muskelknuta” |
k
|
|
|
Binjurbarkadenom.
a) Binjurbarkadenom är en endokrin tumör utgången från binjurens kromaffina celler b) Binjurbarkadenom är sällan hormonproducerande c) Binjurbarkadenom är som regel små (< 5 cm i tumördiameter) d) Binjurbarkadenom uppträder oftast som en sporadisk tumörsjukdom |
k
|
|
|
Cancerceller är genetiskt stabila bland annat pga:
a) intakt p53 system b) defekt cellcykelreglering c) väl fungerande DNA-reparationssystem d) intakta telomerer |
kk
|
|
|
Fusionsgener är en viktig typ av cancergener som:
a) uppkommer till följd av kromosomtranslokationer b) ofta är diagnostiska och av patogenetisk betydelse c) kodar för äkta fusionsproteiner med tillväxtstimulerande egenskaper d) ofta involverar tumörsuppressorgener |
k
|
|
|
Onkogener:
a) är dominanta gener på cellulär nivå b) aktiveras via mutation och virustransduktion c) är ofta muterade i ärftliga cancersyndrom d) förekommer hos flertalet species |
k
|
|
|
Följande mekanismer kan inaktivera en tumörsuppressorgen:
a) deletion b) genamplifiering c) hypermetylering d) mutation |
k
|
|
|
Herceptin är:
a) ett cancerläkemedel som vanligen används för behandling av bröstcancer b) en monoklonal antikropp riktad mot ERBB2 genen c) företrädesvis verksamt i fall med amplifiering och överutryck av estrogenreceptor alfa d) ett läkemedel som visats förlänga överlevnaden för vissa cancerpatienter |
kk
|
|
|
Följande tumörformer tillhör de tre vanligaste i världen:
a) bröstcancer b) lungcancer c) colorektalcancer d) prostatacancer |
kk
|
|
|
Onkogener har följande normala funktioner:
a) reglerar transkription b) stimulerar celltillväxt c) signaltransduktion d) inducerar apoptos |
k
|
|
|
Tumörer är:
a) genomiska sjukdomar b) polyklonala c) orsakade av multipla genetiska förändringar d) ofta genetiskt instabila |
kk
|
|
|
I vilka av följande cancerformer finner man ofta HPV (Humant PapillomVirus)
a) skivepitelcancer i vulva b) skivepitelcancer i cervix uteri c) adenocarcinom i cervix uteri d) adenocarcinom i corpus uteri |
k
|
|
|
Vilket av följande tillstånd har klar risk för att övergå i ivsivt växande malign tumör
a) Pagets sjukdom i vulva b) endometrios i lilla bäckenet c) leiomyom i corpus uteri d) seröst cystadenom i ovariet |
kk
|
|
|
Barrett’s esofagus
a) är förknippat med gastroesofagal reflux b) innehåller intestinal metaplasi c) är alltid dysplastisk d) innebär ökad cancerrisk |
k
|
|
|
Carcinoid
a) är vanligt i tunntarmen b) utgår från neuroendokrina celler c) kan producera serotonin d) metastaserar aldrig |
k
|
|
|
Följande tumörer uppträder huvudsakligen hos barn och ungdomar
a) Hepatoblastom b) Chondrosarkom c) Osteosarkom d) Ewing sarkom |
k
|
|
|
Följande tumörer är maligna
a) Neuroblastom b) Nefroblastom c) Hepatoblastom d) Chondroblastom |
k
|
|
|
Efter kursen i patologi bör du nu ha bra koll på patologens roll.
a) En patolog tittar på, och diagnosticerar sjukdomar i, vävnadsbitar. b) En patolog tittar mestadels på celler från punktioner och olika sköljvätskor. c) En patolog har ofta konferenser tillsammans med kirurger för diskussion av diagnoser. d) En patolog kan obducera men som specialist är det inte den huvudsakliga uppgiften. |
k
|
|
|
Aktinisk keratos är en prekursor till skivepitelcancer i hud och orsakas av en kumulativ kronisk
solexponering av huden. Aktinisk keratos karaktäriseras histologiskt av a) hyper- och parakeratos i epidermis. b) ödem i dermis. c) inflammation subepidermalt. d) lätt- till måttlig skivepiteldysplasi |
k
|
|
|
Malignt melanom (MM) är en av de cancerformer som har ökat snabbast de senaste årtiondena.
Ett av nedanstående påståenden är felaktigt. a) MM är den vanligast förekommande maligna hudtumören hos Sveriges befolkning. b) MM uppkommer oftast i ett preexisterande nevus. c) MM stadieindelas histopatologiskt efter tumörens tjocklek och efter om den är ulcererad eller ej. d) Solbrännskador i huden är en av riskfaktorerna för utveckling av malignt melanom. |
kk
|
|
|
Nedan följer några påståenden om tumörer i sköldkörteln.
a) Kvinnor drabbas oftare än män av cancer i sköldkörteln. b) Papillär thyroideacancer är den vanligaste orsaken till struma. c) Vid papillär thyroideacancer har cellkärnorna ofta ett typiskt utseende (s.k. ”ground glass” kärnor). d) En association mellan thyroideacancer och joniserande strålning har påvisats. |
k
|
|
|
Nedan följer några påståenden om tumörer i sköldkörteln.
a) Vid medullär thyroideacancer kan uttryck av calcitonin ses i tumörcellerna. b) Medullär thyroideacancer kan uppträda i familjär form som en del av så kallat MEN syndrom (multipel endokrin neoplasi). c) Vid anaplastisk thyroideanacer ses oftast uttalad cellulär atypi. d) Follikulär thyroideacancer utgår från s.k. C-celler. |
k
|
|
|
Vilka är de viktigaste prognostiska faktorerna för bröstcancer?
Vilka immunfärgningar utförs för bröstcancern för att bestämma behandlingen? a) E-cadherin? b) Her2 (HercepTest)? c) Progesteronreceptor? d) Östrogenreceptor? |
k
|
|
|
Vilket påstående är felaktigt vad gäller testikelcancer?
a) Testikelcancer har oftast sitt ursprung från könslistcellerna. b) Idag överlever nästan alla som får testikelcancer. c) Det är en av de vanligaste tumörerna hos unga män. d) Den vanligaste tumörformen är ofta en blandtumör med fler olika tumörkomponenter. |
k
|
|
|
Njurcancer är en allvarlig tumörform.
a) Trots fjärrmetastaser är prognosen med behandling god. b) Det är vanligt att njurcancer växer in i njurven. c) Den vanligaste tumörformen i njuren är klarcellig njurcancer. d) Makroskopisk hematuri kan vara ett tecken på njurcancer. |
k
|
|
|
Cancer i urinvägarna skiljer sig åt beroende på organ. Vilken typ är vanligast på respektive lokal.
a) Skivepitelcancer är vanligast i urinblåsan b) Urotelial cancer är vanligast i prostatisk urethra c) Adenocarcinom är vanligast i prostata d) Njurbäckencancer är oftast urotelial cancer |
k
|
