Use LEFT and RIGHT arrow keys to navigate between flashcards;
Use UP and DOWN arrow keys to flip the card;
H to show hint;
A reads text to speech;
139 Cards in this Set
- Front
- Back
|
5.Onkogeninducerad stress kanleda till a. Apoptos b. Senescens c. Immortalisering d. Nekros |
5.Onkogeninducerad stress kanleda till a. Apoptos b. Senescens c. Immortalisering d. Nekros |
|
|
12.Tumörspecifik metastasering a. Regionala lymfkörtlar är den primära metastaseringslokalen för de flesta carcinom b. Sarkom metastaserar ofta via blodet (hematogent) c. Melanom metastaserar primärt via blodet d. Bröstcancer metastaserar primärt till ”sentinel node” |
12.Tumörspecifik metastasering a. Regionala lymfkörtlar är denprimära metastaseringslokalen för de flesta carcinom b. Sarkom metastaserar ofta viablodet (hematogent) c. Melanommetastaserar primärt via blodet d. Bröstcancermetastaserar primärt till ”sentinel node” |
|
|
64. Tumörspecifik metastasering a. Regionala lymfkörtlar är denprimära matastaseringslokalen för de flesta carcinom b. Sarkom metastaserar ofta viablodet (hematogent) c. Melanommetastaserar primärt via blodet d. Bröstcancer metastaserarprimärt till ”sentinel node” |
64. Tumörspecifik metastasering a. Regionala lymfkörtlar är denprimära matastaseringslokalen för de flesta carcinom b. Sarkom metastaserar ofta viablodet (hematogent) c. Melanommetastaserar primärt via blodet d. Bröstcancer metastaserarprimärt till ”sentinel node” |
|
|
13.Histopatologiskatecken som talar för malign tumör a. Nukleolprominens b. Lågkärn:cytoplasma ratio (N:C ratio) c. Perineural växt d. Kärlinväxt |
13.Histopatologiskatecken som talar för malign tumör a. Nukleolprominens b. Lågkärn:cytoplasma ratio (N:C ratio) c. Perineural växt d. Kärlinväxt |
|
|
14.Histopatologisknomenklatur a. Carcinom är en malign tumörutgången från epitel b. Adenocarcinom är en malignkörtelimiterande tumör c. Sarkom är en malign tumörutgången från bindväv d. Teratom är en maligntumör utgången från groddblad |
14.Histopatologisknomenklatur a. Carcinom är en malign tumörutgången från epitel b. Adenocarcinom är en malignkörtelimiterande tumör c. Sarkom är en malign tumörutgången från bindväv d. Teratom är en maligntumör utgången från groddblad |
|
|
15.Neuroendokrinatumörer (tidigare kallade carcinoidtumörer) i tunntarmen a. Produceraralltid serotonin b. Är en, relativt sett,betydligt vanligare tumörform i tunntarm än i colon jämfört med adenocarcinom c. Kan metastasera till texregionala lymfkörtlar eller lever d. Har ofta en gul snittyta vidmakroskopisk undersökning 7N |
15.Neuroendokrinatumörer (tidigare kallade carcinoidtumörer) i tunntarmen a. Produceraralltid serotonin b. Är en, relativt sett,betydligt vanligare tumörform i tunntarm än i colon jämfört med adenocarcinom c. Kan metastasera till texregionala lymfkörtlar eller lever d. Har ofta en gul snittyta vidmakroskopisk undersökning 7N |
|
|
22.DNA-reparationsgener är a. Recessiva gener på cellulärnivå b. Ofta muterade ihjärntumörer c. Ofta nedreglerade i ärftligicke polypös coloncancer d. Muterade i xerodermapigmentosum |
22.DNA-reparationsgener är a. Recessiva gener på cellulärnivå b. Ofta muterade ihjärntumörer c. Ofta nedreglerade i ärftligicke polypös coloncancer d. Muterade i xerodermapigmentosum |
|
|
23.Tumörer är a. Epigenetiskasjukdomar b. Monoklonala c. Orsakade av multiplagenetiska förändringar d. Ofta genetiskt instabila |
23.Tumörer är a. Epigenetiskasjukdomar b. Monoklonala c. Orsakade av multiplagenetiska förändringar d. Ofta genetiskt instabila |
|
|
24.Följande mekanismer kanaktivera en protoonkogen a. Kromosomtranslokation b. Missense-mutation c. Virus d.Hyperpigmentering |
24.Följande mekanismer kanaktivera en protoonkogen a. Kromosomtranslokation b. Missense-mutation c. Virus d.Hyperpigmentering |
|
|
25.Genamplifiering i tumörer karakteriseras av a. Förekommer bland annat i neuroblastom b. Ett ofta sent uppträdande under tumörutvecklingen c. Ett upphävt uttryck av den eller de gener som är amplifierade d. En uppförökning av antalet genkopior i tumörcellerna |
25.Genamplifieringi tumörer karakteriseras av a. Förekommer bland annat ineuroblastom b. Ett ofta sent uppträdandeunder tumörutvecklingen c. Ett upphävtuttryck av den eller de gener som är amplifierade d. En uppförökning av antaletgenkopior i tumörcellerna |
|
|
26.De proteiner som onkogener kodar för ha följande funktioner a. Stimulerar celltullväxt b. Reglerarcelladhesion c. Reglerar genexpression viavissa nukleära receptorer d. Reglerar transkriptionen n |
26.De proteiner som onkogener kodar för ha följande funktioner a. Stimulerar celltullväxt b. Reglerarcelladhesion c. Reglerar genexpression viavissa nukleära receptorer d. Reglerar transkriptionen |
|
|
71. De proteiner som onkogener kodar för ha följande effekter utom en a. Bromsarcelltillväxt b. Reglerar cellcykeln c. Fungerar som signalmolekylerfrån cellytan till kärnan d. Reglerar transkription |
71. De proteiner som onkogener kodar för ha följande effekter utom en a. Bromsarcelltillväxt b. Reglerar cellcykeln c. Fungerar som signalmolekylerfrån cellytan till kärnan d. Reglerar transkription |
|
|
18.Onkogener kodar för onkoproteiner som har följande funktionerutom en a. Fungerar somtranskriptionsfaktorer b. Fungerar somadhesionsmolekyler c. Fungerar somtillväxtfaktorer d. Fungerar som G-proteinlikasignalmolekyler |
18.Onkogener kodar för onkoproteiner som har följande funktionerutom en a. Fungerar somtranskriptionsfaktorer b. Fungerar somadhesionsmolekyler c. Fungerar somtillväxtfaktorer d. Fungerar som G-proteinlikasignalmolekyler |
|
|
69.Tumörsuppressorgener kodar för proteiner med följande funktioner utom ena. Transkriptionell reglering b.Östrogenmetabolism c. Cellcykelreglering d. DNA-reparation |
69. Tumörsuppressorgener kodar för proteiner med följande funktioner utom en a. Transkriptionell reglering b. Östrogenmetabolism c. Cellcykelreglering d. DNA-reparation |
|
|
24.Följande genetiskamekanismer kan inaktivera en tumörsuppressorgenutom en a. Punktmutation b. Deletion c. Genamplifiering d. Hypermetylering |
24.Följande genetiskamekanismer kan inaktivera en tumörsuppressorgenutom en a. Punktmutation b. Deletion c. Genamplifiering d. Hypermetylering |
|
|
21.Proteiner som kodas av tumörsuppressorgener har följande funktioner utom en a. Reglerar transkription b. Ansvarar för upprätthållandet av genomisk stabilitet c. Inducerar hypoxi d. Inducerar apoptos |
21.Proteiner som kodas av tumörsuppressorgener har följande funktioner utom en a. Reglerar transkription b. Ansvarar förupprätthållandet av genomisk stabilitet c. Inducerar hypoxi d. Inducerar apoptos |
|
|
24.Fusionsonkogener är enviktig typ av cancergener som a. Uppkommer till följd avkromosomtranslokationer b. Ofta är diagnostiska och avpatogenetisk betydelse c. Kodar för äktafusionsonkogener med tillväxtstimulerande egenskaper d. Ofta involverartumörsuppressorgener |
24.Fusionsonkogener är enviktig typ av cancergener som a. Uppkommer till följd avkromosomtranslokationer b. Ofta är diagnostiska och avpatogenetisk betydelse c. Kodar för äktafusionsonkogener med tillväxtstimulerande egenskaper d. Ofta involverartumörsuppressorgener |
|
|
25.Onkogener a. Är dominanta gener på cellulär nivå b. Aktiveras via mutation och virustransduktion c. Är ofta muterade i ärftliga cancersyndrom d. Förekommer hos flertalet species |
25.Onkogener a. Är dominanta gener påcellulär nivå b. Aktiveras via mutation ochvirustransduktion c. Är ofta muteradei ärftliga cancersyndrom d. Förekommer hos flertaletspecies |
|
|
26.Följande mekanismer kaninaktivera en tumörsuppressorgen a. Deletion b. Genamplifiering c. Hypermetylering d. Mutation |
26.Följande mekanismer kaninaktivera en tumörsuppressorgen a. Deletion b. Genamplifiering c. Hypermetylering d. Mutation |
|
|
29.Onkogener har följandenormala funktioner a. Reglerar transkription b. Stimulerar celltillväxt c. Signaltransduktion d. Inducerarapoptos |
29.Onkogener har följandenormala funktioner a. Reglerar transkription b. Stimulerar celltillväxt c. Signaltransduktion d. Inducerarapoptos |
|
|
28.Följande tumörformer tillhörde tre vanligaste i världen a. Bröstcancer b. Lungcancer c. Colorektalcancer d. Prostatacancer |
28.Följande tumörformer tillhörde tre vanligaste i världen a. Bröstcancer b. Lungcancer c. Colorektalcancer d. Prostatacancer |
|
|
27.Balanserade primära kromosomförändringar leder ofta till a. Fusionsonkogener b. Dereglering avtranskriptionsfaktorer c. Aktivering av onkogener d. Genamplifiering |
27.Balanserade primära kromosomförändringar leder ofta till a. Fusionsonkogener b. Dereglering avtranskriptionsfaktorer c. Aktivering av onkogener d. Genamplifiering |
|
|
1.Maligna tumörer: a. Är nästan alltid avmonoklonalt ursprung b. Är oftast genetisktheterogena c. Är nästan alltidav polyklonalt ursprung d. Uppstår alltid som resultatav multipla mutationer |
1.Maligna tumörer: a. Är nästan alltid avmonoklonalt ursprung b. Är oftast genetisktheterogena c. Är nästan alltidav polyklonalt ursprung d. Uppstår alltid som resultatav multipla mutationer |
|
|
2.I tumörer uppkommer oftasyrebrist, hypoxi vilket ger aktivering av HIF-1alfa a. HIF-1alfa inducerar produktionav VEGF b. HIF-1alfa ökad cellensförmåga till glykolys c. HIF-1alfafrisätter ER-bundna ribosomer d. Ökar produktionen av NO |
2.I tumörer uppkommer oftasyrebrist, hypoxi vilket ger aktivering av HIF-1alfa a. HIF-1alfa inducerar produktionav VEGF b. HIF-1alfa ökad cellensförmåga till glykolys c. HIF-1alfafrisätter ER-bundna ribosomer d. Ökar produktionen av NO |
|
|
65. Tumörcellersdifferentiering a. Tumörcellersdifferentieringsgrad är inte alltid kopplad till prognosen för patienten b. Med differentieringsgradavses hur väl tumörcellen liknad den adulta celltypen c. En tumörsdifferentieringsgrad indelas ofta i hög, medelhög eller låg d. En högdifferentieringsgrad är ofta associerat med kort patientöverlevnad |
65. Tumörcellersdifferentiering a. Tumörcellersdifferentieringsgrad är inte alltid kopplad till prognosen för patienten b. Med differentieringsgradavses hur väl tumörcellen liknad den adulta celltypen c. En tumörsdifferentieringsgrad indelas ofta i hög, medelhög eller låg d. En högdifferentieringsgrad är ofta associerat med kort patientöverlevnad |
|
|
66. Histopatologiska tecken som talar för malign tumör a. Nukleolprominens b. Typiska mitoser c. Perinerural växt d. Kärlinväxt |
66. Histopatologiska tecken somtalar för malign tumör a. Nukleolprominens b. Typiska mitoser c. Perinerural växt d. Kärlinväxt |
|
|
67. Histopatologiska tecken somtalar för malign tumör a. Inkapslad tumör b. Tumörnekroser c. Blödning d. Lokalt invasiv växt |
67. Histopatologiska tecken somtalar för malign tumör a. Inkapslad tumör b. Tumörnekroser c. Blödning d. Lokalt invasiv växt |
|
|
70. Cancer är en stor gruppsjukdomar som visar följande karakteristika utom ett a. Defekta apoptosmekanismer b. Störd differentiering c. Uppvisar ingasynliga (i mikroskopet) kromosomarrangemang d. Abnorm tillväxtsignalering |
70. Cancer är en stor gruppsjukdomar som visar följande karakteristika utom ett a. Defekta apoptosmekanismer b. Störd differentiering c. Uppvisar ingasynliga (i mikroskopet) kromosomarrangemang d. Abnorm tillväxtsignalering |
|
|
72. Genamplifiering i tumörer karakteriseras av följande egenskaper/effekter utom en a. Leder till överuttryck av genen ifråga b. Är vanligt förekommande i tumörformer som bröstcancer och neuroblastom c. Uppträder alltid tidigt under tumörutvecklingen d. Innebär att cancercellerna ibland innehåller 100-tals kopior av den amplifierade genen |
72. Genamplifieringi tumörer karakteriseras av följande egenskaper/effekter utom en a. Leder till överuttryck avgenen ifråga b. Är vanligt förekommande itumörformer som bröstcancer och neuroblastom c. Uppträder alltidtidigt under tumörutvecklingen d. Innebär att cancercellernaibland innehåller 100-tals kopior av den amplifierade genen |
|
|
73.Kromosomtranslokationer ger ofta upphov till så kallade fusionsonkogenervars proteinprodukter har följande karakteristika utom en a. Är involverade itranskriptionell reglering b. Är utmärkta målmolekyler förcancerterapi c. Är ektopiskt uttrycktanormala onkoproteiner d. Inducerarapoptos |
73.Kromosomtranslokationer ger ofta upphov till så kallade fusionsonkogenervars proteinprodukter har följande karakteristika utom en a. Är involverade itranskriptionell reglering b. Är utmärkta målmolekyler förcancerterapi c. Är ektopiskt uttrycktanormala onkoproteiner d. Inducerarapoptos |
|
|
74. För tumörsjukdomar gäller följande fakta utom ett a. Utveckling av en tumör är en flerstegsprocess b. Tumörer är genomiska sjukdomar c. Ärftliga tumörsjukdomar nedärvs vanligen autosomalt recessivt d. Maligna tumörer är ofta genetiskt instabila |
74. För tumörsjukdomar gällerföljande fakta utom ett a. Utveckling av en tumör är enflerstegsprocess b. Tumörer är genomiskasjukdomar c. Ärftligatumörsjukdomar nedärvs vanligen autosomalt recessivt d. Maligna tumörer är oftagenetiskt instabila |
|
|
86. Mutation i vHL (von Hippel-Lindau genen) leder till a. Klarcellig njurcancer b. Angiogenes c. Hemangioblastom d. Embryonal testikelcancer |
86. Mutation i vHL (von Hippel-Lindau genen) leder till a. Klarcellig njurcancer b. Angiogenes c. Hemangioblastom d. Embryonaltestikelcancer |
|
|
1.Histopatologisk nomenklatur a. Nevus är en benignmelanocyttumör b. Hemangiom är enelakartad kärltumör c. Adenom är en godartadkörtelbildande tumör d. Chondrosakrom är en malignbroskbildande tumör |
1.Histopatologisk nomenklatur a. Nevus är en benignmelanocyttumör b. Hemangiom är enelakartad kärltumör c. Adenom är en godartadkörtelbildande tumör d. Chondrosakrom är en malignbroskbildande tumör |
|
|
2.Neoplasia. En tumörsdifferentieringsgrad avser tumörcellernas likhet med normala vävnadsceller b. En anaplastisktumör är högt differentierad c. Lågt differentierade tumörerhar ofta hög mitosaktivitet och atypiska mitoser d. Högt differentierade tumörerhar bättre prognos (överlevnad) |
2.Neoplasi a. En tumörs differentieringsgrad avser tumörcellernas likhet med normala vävnadsceller b. En anaplastisk tumör är högt differentierad c. Lågt differentierade tumörer har ofta hög mitosaktivitet och atypiska mitoser d. Högt differentierade tumörer har bättre prognos (överlevnad) |
|
|
3.Tumöretiologi a. Gallsten ökar risken förgallblåsecancer b. Autoimmun atrofisk gastritökar risken för såväl carcinoid som adenocarcinom i magslemhinnan c. Kronisk hepatitC infektion ökar risken för hepatoblastom d. Helicobacter pylori ökarrisken för MALT lymfom i magsäcken |
3.Tumöretiologi a. Gallsten ökar risken förgallblåsecancer b. Autoimmun atrofisk gastritökar risken för såväl carcinoid som adenocarcinom i magslemhinnan c. Kronisk hepatitC infektion ökar risken för hepatoblastom d. Helicobacter pylori ökarrisken för MALT lymfom i magsäcken |
|
|
4.Cancerstamceller a. Kallar också”tumörinitierande celler” b. Utgör som regel en mindreandel av tumörcellerna c. Har en ökadkänslighet för joniserande strålning och cellgifter d. Har förmåga till obegränsadsjälvreplikation |
4.Cancerstamceller a. Kallar också”tumörinitierande celler” b. Utgör som regel en mindreandel av tumörcellerna c. Har en ökadkänslighet för joniserande strålning och cellgifter d. Har förmåga till obegränsadsjälvreplikation |
|
|
5.TNM a. TNM beskriver egenskaper hosprimärtumör (T), lymfkörtelmetastser (N) och fjärrmetastaser (M) b. TNM används för att beskrivatumörsjukdomars stadium c. TNM tar hänsyntill tumörens differentieringsgrad d. TNM kan användas vidprognosbedömning |
5.TNM a. TNM beskriver egenskaper hosprimärtumör (T), lymfkörtelmetastser (N) och fjärrmetastaser (M) b. TNM används för att beskrivatumörsjukdomars stadium c. TNM tar hänsyntill tumörens differentieringsgrad d. TNM kan användas vidprognosbedömning |
|
|
6.Benigna tumörer a. Benigna tumörer kan oftabotas med kirurgi b. Benigna tumöreravgränsas alltid av en kapsel c. Benigna tumörer växer inteinvasivt d. Benigna tumörer kan iblandvara livshotande till följd av läge (intrakraniellt, intracardiellt) |
6.Benigna tumörer a. Benigna tumörer kan oftabotas med kirurgi b. Benigna tumöreravgränsas alltid av en kapsel c. Benigna tumörer växer inteinvasivt d. Benigna tumörer kan iblandvara livshotande till följd av läge (intrakraniellt, intracardiellt) |
|
|
17.Klassisk ärftligcancer uppvisar följande karakteristiska a. Tidig debut b. Multipla tumörer hos en ochsamma individ c. Mutationer i såkallade lågriskgener d. En eller fleraförstagradssläktingar med cancer |
17.Klassisk ärftligcancer uppvisar följande karakteristiska a. Tidig debut b. Multipla tumörer hos en ochsamma individ c. Mutationer i såkallade lågriskgener d. En eller fleraförstagradssläktingar med cancer |
|
|
19.Imatinibär ett cancerläkemedel som a. Inhiberartillväxtfaktorreceptorn HER2 b. Används för behandling avpatienter med kronisk myeloisk leukemi c. Är en tyrosinkinashämmare d. Gör att tumörceller går iapoptos |
19.Imatinibär ett cancerläkemedel som a. Inhiberartillväxtfaktorreceptorn HER2 b. Används för behandling avpatienter med kronisk myeloisk leukemi c. Är en tyrosinkinashämmare d. Gör att tumörceller går iapoptos |
|
|
27.Herceptina. Ett cancerläkemedel somvanligen används för behandling av bröstcancer b. En monoklonal antikroppriktad mot ERBB2 genen c. Företrädesvisverksamt i fall med amplifiering och överutryck av estrogenreceptor alfa d. Ett läkemedel som visatsförlänga överlevnaden för vissa cancerpatienter |
27.Herceptina. Ett cancerläkemedel somvanligen används för behandling av bröstcancer b. En monoklonal antikroppriktad mot ERBB2 genen c. Företrädesvisverksamt i fall med amplifiering och överutryck av estrogenreceptor alfa d. Ett läkemedel som visatsförlänga överlevnaden för vissa cancerpatienter |
|
|
20.Kromosomtranslokationer i cancer a. Är ofta av patogenetiskbetydelse b. Är sällsyntförekommande i leukemier c. Ger upphov tillfusionsonkogener d. Fungerar i mångatumöreformer som diagnostiska biomarkörer |
20.Kromosomtranslokationer i cancer a. Är ofta av patogenetiskbetydelse b. Är sällsyntförekommande i leukemier c. Ger upphov tillfusionsonkogener d. Fungerar i mångatumöreformer som diagnostiska biomarkörer |
|
|
22.Inom cancerepidemiologin i Sverige ses följande trender utom en a. Lungcancer minskar hos mänoch ökar hos kvinnor b. Maligna melanom ökar i antalhos båda könen till följd av ökad solbestrålning c. Antalet fall avbarncancer ökar och är nu uppe i närmare 700 fall/år d. Cervixcancer minskar tillföljd av gynekologiska hälsokontroller |
22.Inom cancerepidemiologin i Sverige ses följande trender utom en a. Lungcancer minskar hos mänoch ökar hos kvinnor b. Maligna melanom ökar i antalhos båda könen till följd av ökad solbestrålning c. Antalet fall avbarncancer ökar och är nu uppe i närmare 700 fall/år d. Cervixcancer minskar tillföljd av gynekologiska hälsokontroller |
|
|
23.I cancerceller är följande basala processer förhöjda utom en a. Cellproliferation b. Angiogenes c. Cellmigrationen d. Apoptos |
23.I cancerceller är följande basala processer förhöjda utom en a. Cellproliferation b. Angiogenes c. Cellmigrationen d. Apoptos |
|
|
30.Tobaksrökning är associerattill tumörutveckling i alla organ nedan utom ett a. Munhåla b. Lungor c. Urinblåsa d. Lever |
30.Tobaksrökning är associerattill tumörutveckling i alla organ nedan utom ett a. Munhåla b. Lungor c. Urinblåsa d. Lever |
|
|
4. Maligna tumörer a. Är nästan alltid avmonoklonalt ursprung b. Är oftast genetisktheterogena c. Är nästan alltidav polyklonalt ursprung d. Uppstår alltid som resultatav multipla mutationer |
4. Maligna tumörer a. Är nästan alltid avmonoklonalt ursprung b. Är oftast genetisktheterogena c. Är nästan alltidav polyklonalt ursprung d. Uppstår alltid som resultatav multipla mutationer |
|
|
13. Malignatumörer a. Maligna tumörer har oftahögt mitosantal b. Maligna tumörer kanmetastasera c. Maligna tumörerär genomiskt stabila d. Maligna tumörer växerinvasivt (infiltrerande) |
13. Malignatumörer a. Maligna tumörer har oftahögt mitosantal b. Maligna tumörer kanmetastasera c. Maligna tumörerär genomiskt stabila d. Maligna tumörer växerinvasivt (infiltrerande) |
|
|
9.Dysplasi i tumörläran a. Dysplasi är synonymt medmetaplasi b. Dysplasi i cervix kandiagnosticeras med ett enkelt cellprov c. Dysplasi är ettirreversibelt tillstånd d. Behandling av dysplasi kanförebygga cancer |
9.Dysplasi i tumörläran a. Dysplasi är synonymt medmetaplasi b. Dysplasi i cervix kandiagnosticeras med ett enkelt cellprov c. Dysplasi är ettirreversibelt tillstånd d. Behandling av dysplasi kanförebygga cancer |
|
|
10.Vilka av nedanståendetillstånd kan vara en systemisk effekt av malign tumöra. Anemi b. Kekexi c. Hydrocephalus d. Cushings syndrom |
10.Vilka av nedanståendetillstånd kan vara en systemisk effekt av malign tumöra. Anemi b. Kekexi c. Hydrocephalus d. Cushings syndrom |
|
|
11.Tumörnomenklatur a. Adenocarcinom är en maligntumör utgången från körtelepitel b. Melanom är enbenign tumör utgången från melanocyter c. Sarkom är en malign tumörutgången från bindväv d. Lipom är en benign”fettknuta” |
11.Tumörnomenklatur a. Adenocarcinom är en maligntumör utgången från körtelepitel b. Melanom är enbenign tumör utgången från melanocyter c. Sarkom är en malign tumörutgången från bindväv d. Lipom är en benign”fettknuta” |
|
|
14.TNM-klassifikation a. TNM beskriver solidatumörers spridning (stadieindelning) b. TNM är ettsystem för att beskriva en tumörs differentiering c. TNM baseras på enbeskrivning av primärtumör (T), lymfkörtelmetastaser (N) och fjärrmetastaser(M) d. TNM kan användas förprognosbedömning och terapival |
14.TNM-klassifikation a. TNM beskriver solidatumörers spridning (stadieindelning) b. TNM är ettsystem för att beskriva en tumörs differentiering c. TNM baseras på enbeskrivning av primärtumör (T), lymfkörtelmetastaser (N) och fjärrmetastaser(M) d. TNM kan användas förprognosbedömning och terapival |
|
|
15.Tumörimmunologi a. Nedsatt immunförsvar ökarrisken för tumörsjukdom b. Kaposis sarkom förekommeroftare hos individer med AIDS c. PTLD (post-transplantlymphoproliferative disorder) är en EBV driven tumörsjukdom som kan uppstå hosimmunsupprimerade individer d. Immunsuppressionökar inte risken för hudcancer |
15.Tumörimmunologi a. Nedsatt immunförsvar ökarrisken för tumörsjukdom b. Kaposis sarkom förekommeroftare hos individer med AIDS c. PTLD (post-transplantlymphoproliferative disorder) är en EBV driven tumörsjukdom som kan uppstå hosimmunsupprimerade individer d. Immunsuppressionökar inte risken för hudcancer |
|
|
16.Metastasering a. Sarkom metastaserar oftast hematogent b. Carcinom metastaserar primärt till regionala lymfkörtlar c. Basalcellscancer metastaserar ofta till regionala lymfkörtlar d. Carcinom kan i sent stadium sprida sig hematogent |
16.Metastasering a. Sarkom metastaserar oftasthematogent b. Carcinom metastaserarprimärt till regionala lymfkörtlar c. Basalcellscancermetastaserar ofta till regionala lymfkörtlar d. Carcinom kan i sent stadiumsprida sig hematogent |
|
|
17.Tumöretiologia. Cholecystit ökar risken förgallblåsecancer b. Kronsik hepatit C infektionökar risken för hepatocellulär cancer c. Kronisk gastrit till följdav helicobacter ökar risken för MALT lymfom d. Kronisk IBD ökarrisken för gastrointestinal stromatumör (GIST) |
17.Tumöretiologia. Cholecystit ökar risken förgallblåsecancer b. Kronsik hepatit C infektionökar risken för hepatocellulär cancer c. Kronisk gastrit till följdav helicobacter ökar risken för MALT lymfom d. Kronisk IBD ökarrisken för gastrointestinal stromatumör (GIST) |
|
|
23.Cancerceller är genetisktstabila bland annat pga a. Intakt p53-system b. Defektcellcykelreglering c. Väl fungerandeDNA-reparationssystem d. Intakta telomerer |
23.Cancerceller är genetisktstabila bland annat pga a. Intakt p53-system b. Defektcellcykelreglering c. Väl fungerandeDNA-reparationssystem d. Intakta telomerer |
|
|
30.Tumörer är a. Genomiska sjukdomar b. Polyklonala c. Orsakade av multiplagenetiska förändringar d. Ofta genetiskt instabila |
30.Tumörer är a. Genomiska sjukdomar b. Polyklonala c. Orsakade av multiplagenetiska förändringar d. Ofta genetiskt instabila |
|
|
33.Prognostiska indikatorer förmalignt melanom i hud a. Diameterstorlek b. Förekomst av mitoser c. Tjocklek d. Förekomst av ulceration |
33.Prognostiska indikatorer förmalignt melanom i hud a. Diameterstorlek b. Förekomst av mitoser c. Tjocklek d. Förekomst av ulceration |
|
|
12.Vidskivepitelcancer i huden är risken förmetastasering ca 2-5 %. Riskfaktorer för metastasering är a. Om tumören är lokaliserad itidigare bestrålat hudområde b. Om tumören är lokaliserad påläpp och öra c. Immunosupprimerad patient d. Om tumören ärlokaliserad i fotsulor och handflator |
12.Vidskivepitelcancer i huden är risken förmetastasering ca 2-5 %. Riskfaktorer för metastasering är a. Om tumören är lokaliserad itidigare bestrålat hudområde b. Om tumören är lokaliserad påläpp och öra c. Immunosupprimerad patient d. Om tumören ärlokaliserad i fotsulor och handflator |
|
|
13.Aktinisk keratos är en prekursor till skivepitelcancer i hudoch orsakas av en kumulativ kronisk solexponering av huden. Aktinisk keratoskaraktäriseras histologiskt av a. Ulceration ihuden b. Hyper- och parakeratos iepidermis c. Inflammation subepidermalt d. Lätt- till måttligskiveptieldysplasi |
13.Aktinisk keratos är en prekursor till skivepitelcancer i hudoch orsakas av en kumulativ kronisk solexponering av huden. Aktinisk keratoskaraktäriseras histologiskt av a. Ulceration ihuden b. Hyper- och parakeratos iepidermis c. Inflammation subepidermalt d. Lätt- till måttligskiveptieldysplasi |
|
|
37.De flesta maligna melanom uppkommer ur en pigmentnevus. Vad skiljer enbenign pigmentnevi från ett malignt melanom histologiskt a. Melanocytär atypi ses imalignt melanom b. En benignpigmentnevus saknar nevusceller i dermis c. Invasiva melanomcellersaknar utmognad i den invasiva dermala delen d. Vid malignt melanom sesoftast en uppvandring av melanomceller i epidermis i alla lager |
37.De flesta maligna melanom uppkommer ur en pigmentnevus. Vad skiljer enbenign pigmentnevi från ett malignt melanom histologiskt a. Melanocytär atypi ses imalignt melanom b. En benignpigmentnevus saknar nevusceller i dermis c. Invasiva melanomcellersaknar utmognad i den invasiva dermala delen d. Vid malignt melanom sesoftast en uppvandring av melanomceller i epidermis i alla lager |
|
|
38.Basalcellscancer/basaliom delas in i grupper beroende på desshistologiska växtmönster. Vad kännetecknar ett högaggressivt basaliom a. Kliniskt ses oftast tumörensom en diffust avgränsad biland ulcererad förändring i solskadad hud b. Tumören kan växa aggressivtlokalt och destruera underliggande vävnad, tex benvävnad c. Histologiskt ses små smalatumörkolvar, vilka oftast saknar basal palisadering, som växer invasivt ochsvåravgränsat i dermis d. Tumören sätter oftastmetastaser till närbelägna lymfkörtlar |
38.Basalcellscancer/basaliom delas in i grupper beroende på desshistologiska växtmönster. Vad kännetecknar ett högaggressivt basaliom a. Kliniskt ses oftast tumörensom en diffust avgränsad biland ulcererad förändring i solskadad hud b. Tumören kan växa aggressivtlokalt och destruera underliggande vävnad, tex benvävnad c. Histologiskt ses små smalatumörkolvar, vilka oftast saknar basal palisadering, som växer invasivt ochsvåravgränsat i dermis d. Tumören sätter oftastmetastaser till närbelägna lymfkörtlar |
|
|
29.Barntumörer a. Bland barn är hematologiskamaligniteter, neuronala maligniteter (i CNS, retina, sympatiska strukturer,binjuremärg) och maligna skelett- och mjukdelstumörer relativt sett vanligareän bland vuxna b. Neuroblastom utgår frånneural crest-deriverade celler som normalt bildar sympatiska ganglier ochbinjuremärg c. Wilms tumör är en njurtumörsom är betydligt vanligare hos barn än bland vuxna d. Maligna barntumörerhar ofta en primitiv histologi och uppbyggs av celler med stora kantigacellkärnor (sk large-cell anaplastic tumors) |
29.Barntumörer a. Bland barn är hematologiskamaligniteter, neuronala maligniteter (i CNS, retina, sympatiska strukturer,binjuremärg) och maligna skelett- och mjukdelstumörer relativt sett vanligareän bland vuxna b. Neuroblastom utgår frånneural crest-deriverade celler som normalt bildar sympatiska ganglier ochbinjuremärg c. Wilms tumör är en njurtumörsom är betydligt vanligare hos barn än bland vuxna d. Maligna barntumörerhar ofta en primitiv histologi och uppbyggs av celler med stora kantigacellkärnor (sk large-cell anaplastic tumors) |
|
|
82. Vilket av nedanståendepåståenden om barntumörer är inte korrekt? a. Wilms tumör(nefroblastom) är den enskilt vanligaste barntumören b. Maligna tumörer hos barn harofta primitiv histologi och kännetecknas av små runda celler (sk small roundcell tumors) c. Barntumörer uppvisar iblandtecken till spontan eller terapi-inducerad differentiering d. Neuroblastom utgår frånstrukturer i sympatiska nervsystemet och binjuremärg |
82. Vilket av nedanståendepåståenden om barntumörer är inte korrekt? a. Wilms tumör(nefroblastom) är den enskilt vanligaste barntumören b. Maligna tumörer hos barn harofta primitiv histologi och kännetecknas av små runda celler (sk small roundcell tumors) c. Barntumörer uppvisar iblandtecken till spontan eller terapi-inducerad differentiering d. Neuroblastom utgår frånstrukturer i sympatiska nervsystemet och binjuremärg |
|
|
9.En 70 år gammal patient sökerdig som distriktsläkare. Han har en snabbt växande, stor tumör ithyroidearegionen. Lokalsymptom i form av heshet, dysfagi och dyspne noterasockså. Hur hanterar du patienten? a. Jag beställerlaboratoriska analyser för utredning av nodös struma b. Knölen kan vara enanaplastisk cancer c. Jag skriver en remiss tillkirurgen för snabb hantering av fallet d. Denna kliniska presentationär en sällsynt situation i thyroidearegionen |
9.En 70 år gammal patient sökerdig som distriktsläkare. Han har en snabbt växande, stor tumör ithyroidearegionen. Lokalsymptom i form av heshet, dysfagi och dyspne noterasockså. Hur hanterar du patienten? a. Jag beställerlaboratoriska analyser för utredning av nodös struma b. Knölen kan vara enanaplastisk cancer c. Jag skriver en remiss tillkirurgen för snabb hantering av fallet d. Denna kliniska presentationär en sällsynt situation i thyroidearegionen |
|
|
57. Vilken binjure tumör/förändring tillverkarkatecholaminer och leder till hypertension a. Binjurebarksadenom b. Binjurebarkscarcinom c. Binjurebarkshyperplasi d. Feokromocytom |
57. Vilken binjure tumör/förändring tillverkarkatecholaminer och leder till hypertension a. Binjurebarksadenom b. Binjurebarkscarcinom c. Binjurebarkshyperplasi d. Feokromocytom |
|
|
58. Alla nedanstående tumörerna härstammar från follikelepitelceller i tyroidea utom en a. Papillär tyroideacancer b. Medullär tyroideacancer c. Follikulärt adenom d. Follikulär cancer |
58. Alla nedanstående tumörernahärstammar från follikelepitelceller i tyroideautom en a. Papillär tyroideacancer b. Medullärtyroideacancer c. Follikulärt adenom d. Follikulär cancer |
|
|
39.Sköldkörtelcancera. Cytologiskundersökning (finnålsaspiration) är den mest tillförlitliga diagnostiskametoden för att skilja follikulärt adenom från follikulär cancer b. Papillär och follikulärsköldkörtelcancer utgår från sköldkörtelns follikelepitel c. Nodös kolloidstuma är envanligare orsak till förstorad/knölig sköldkörtel än sköldkörtelcancer d. Medullär sköldkörtelcancerutgår från sköldkörtelns C-celler |
39.Sköldkörtelcancera. Cytologiskundersökning (finnålsaspiration) är den mest tillförlitliga diagnostiskametoden för att skilja follikulärt adenom från follikulär cancer b. Papillär och follikulärsköldkörtelcancer utgår från sköldkörtelns follikelepitel c. Nodös kolloidstuma är envanligare orsak till förstorad/knölig sköldkörtel än sköldkörtelcancer d. Medullär sköldkörtelcancerutgår från sköldkörtelns C-celler |
|
|
40.Sköldkörtelcancer a. Papillär sköldkörtelcancerkaraktäriseras histopatologiskt av typiska förändringar i cellkärnornasutseende b. Vid spridning avpapillär sköldkörtelcancer till regionala lymfkörtlar är prognosen i regelmycket dålig c. Anaplastisksköldkörtelcancer uppvisar vanligen mycket uttalad cellulär atypi d. Medullär sköldkörtelcanceruppvisar ofta uttryck av calcitoninbody |
40.Sköldkörtelcancer a. Papillär sköldkörtelcancerkaraktäriseras histopatologiskt av typiska förändringar i cellkärnornasutseende b. Vid spridning avpapillär sköldkörtelcancer till regionala lymfkörtlar är prognosen i regelmycket dålig c. Anaplastisksköldkörtelcancer uppvisar vanligen mycket uttalad cellulär atypi d. Medullär sköldkörtelcanceruppvisar ofta uttryck av calcitoninbody |
|
|
28.Mjukdelstumörera. Rhabdomyosarkomär ett samlingsbegrepp för odifferentierade sarkom där ingen bestämddifferentiering kan påvisas b. Mjukdelstumörer iextremiteter och bål (bukvägg/thoraxvägg) som är subcutana och > 5 cm börremitteras till specialiserat sarkomcenter c. Vid gradering av sarkom ärmitosaktivitet och nekrosgrad viktiga parametrar d. Analys av kromosomalatranslokationer är ett viktigt hjälpmedel i sarkomdiagnostik |
28.Mjukdelstumörera. Rhabdomyosarkomär ett samlingsbegrepp för odifferentierade sarkom där ingen bestämddifferentiering kan påvisas b. Mjukdelstumörer iextremiteter och bål (bukvägg/thoraxvägg) som är subcutana och > 5 cm börremitteras till specialiserat sarkomcenter c. Vid gradering av sarkom ärmitosaktivitet och nekrosgrad viktiga parametrar d. Analys av kromosomalatranslokationer är ett viktigt hjälpmedel i sarkomdiagnostik |
|
|
80. Vilket av nedanstående påståenden om mjukdelstumörer är inte korrekt? a. Hög mitosaktivitet innebär inte nödvändigtvis att en mjukdelstumör är malign b. Mjukdelstumörer av sk borderlinepotential metastaserar ofta c. Metastasering av sarkom sker vanligen hematogent d. Vid gradering av sarkom är mitosaktivitet och nekrosgrad viktiga parametrar |
80. Vilket av nedanståendepåståenden om mjukdelstumörer är inte korrekt? a. Hög mitosaktivitet innebärinte nödvändigtvis att en mjukdelstumör är malign b. Mjukdelstumörerav sk borderlinepotential metastaserar ofta c. Metastasering av sarkom skervanligen hematogent d. Vid gradering av sarkom ärmitosaktivitet och nekrosgrad viktiga parametrar |
|
|
81. Vilket av nedanståendepåstående om mjukdelstumörer är inte korrekt a. Liposarkom är oftalokaliserade djupt i extremitetsmuskulatur och i retroperitoneum b. Nodulär fasciit är en benignprocess som ofta spontant går i regress c. Rhabdomyosarkom är vanligarehos barn och ungdomar än hos äldre d. Odifferentierathöggradigt pleomorft sarkom (tidigare benämnt malignt fibröst histiocytom/MFH)är ett sarkom med tydlig glatt muskelcellsdifferentiering |
81. Vilket av nedanståendepåstående om mjukdelstumörer är inte korrekt a. Liposarkom är oftalokaliserade djupt i extremitetsmuskulatur och i retroperitoneum b. Nodulär fasciit är en benignprocess som ofta spontant går i regress c. Rhabdomyosarkom är vanligarehos barn och ungdomar än hos äldre d. Odifferentierathöggradigt pleomorft sarkom (tidigare benämnt malignt fibröst histiocytom/MFH)är ett sarkom med tydlig glatt muskelcellsdifferentiering |
|
|
25.Vilket av nedanståendepåståenden om mjukdelstumörer är inte korrekt a. Sarkommetastaserar vanligen lymfogent till regionala lymfkörtlar b. Mjukdelstumörer iextremiteter och bål (bukvägg/thoraxvägg) som är subcutana och är > 5 cm börremitteras till specialiserat sarkomcenter c. Utbredning av nekros itumören är en parameter som ingår i gradering (grading) av mjukdelstumörer d. Mjukdelstumörer iextremiteter och bål (bukvägg/thoraxvägg) som är djupt belägna (under subcutis)bör remitteras till specialiserat sarkomcenter oavsett storlek |
25.Vilket av nedanståendepåståenden om mjukdelstumörer är inte korrekt a. Sarkommetastaserar vanligen lymfogent till regionala lymfkörtlar b. Mjukdelstumörer iextremiteter och bål (bukvägg/thoraxvägg) som är subcutana och är > 5 cm börremitteras till specialiserat sarkomcenter c. Utbredning av nekros itumören är en parameter som ingår i gradering (grading) av mjukdelstumörer d. Mjukdelstumörer iextremiteter och bål (bukvägg/thoraxvägg) som är djupt belägna (under subcutis)bör remitteras till specialiserat sarkomcenter oavsett storlek |
|
|
26.Vilket av nedanståendepåståenden om mjukdelstumörer är inte korrekt a. Vissa tumörer hos barn kanvisa tendens till spontan eller terapiinducerad differentiering b. Flera barntumörer har enprimitiv histologi och uppbyggs av celler med relativt små, runda cellkärnor(S.k. small-round-cell tumors) c. Coloncancer är denvanligaste maligna tumörer bland barn < 15 år d. Wilms tumör är en njurtumörsom är betydligt vanligare hos barn än bland vuxna |
26.Vilket av nedanståendepåståenden om mjukdelstumörer är inte korrekt a. Vissa tumörer hos barn kanvisa tendens till spontan eller terapiinducerad differentiering b. Flera barntumörer har enprimitiv histologi och uppbyggs av celler med relativt små, runda cellkärnor(S.k. small-round-cell tumors) c. Coloncancer är denvanligaste maligna tumörer bland barn < 15 år d. Wilms tumör är en njurtumörsom är betydligt vanligare hos barn än bland vuxna |
|
|
33.Mjukdelstumörer a. Benigna mjukdelstumörer ärbetydligt vanligare än maligna mjukdelstumörer b. Mjukdelstumörer klassificerasvanligen efter den vävnadstyp de efterliknar/rekapitulerar c. Malignamjukdelstumörer (sarkom) metastaserar vanligen lymfogent (till regionalalymfkörtlar) d. Vissa mjukdelstumöreruppvisar typiska kromosomala translokationer och påvisandet av dessa (med FISHoch PCR) används i det diagnostiska arbetet |
33.Mjukdelstumörer a. Benigna mjukdelstumörer ärbetydligt vanligare än maligna mjukdelstumörer b. Mjukdelstumörer klassificerasvanligen efter den vävnadstyp de efterliknar/rekapitulerar c. Malignamjukdelstumörer (sarkom) metastaserar vanligen lymfogent (till regionalalymfkörtlar) d. Vissa mjukdelstumöreruppvisar typiska kromosomala translokationer och påvisandet av dessa (med FISHoch PCR) används i det diagnostiska arbetet |
|
|
34.Skelettumörer a. Chondrosarkom drabbar oftast barn och ungdomar medan osteosarkom vanligen drabbar äldre patienter b. Metastaserar till skelettet (av tex carcinom och hämatologiska maligniteter) är vanligare än primära maligna skeletttumlrer (tex osteosarkom, chondrsarkoom, Ewings sarkom) c. Chondrosarkom är en malign tumör med någon grad av broskdifferentiering d. Osteochondrom är en benign skelettumör
|
34.Skelettumörer a. Chondrosarkomdrabbar oftast barn och ungdomar medan osteosarkom vanligen drabbar äldrepatienter b. Metastaserar till skelettet(av tex carcinom och hämatologiska maligniteter) är vanligare än primäramaligna skeletttumlrer (tex osteosarkom, chondrsarkoom, Ewings sarkom) c. Chondrosarkom är en maligntumör med någon grad av broskdifferentiering d. Osteochondrom är en benignskelettumör |
|
|
3. Hepatit C-virus icancerutveckling a. Viralt ”protein X” blockerarP53s funktioner b. Insertionsmutagenes är enviktig del av tumörutvecklingen c.Genomintegrationen sköts som en del av livscykeln av virusets ”reversetranscriptase” d. Kronisk vävnadsdestruktionoch regeneration är en viktig del av Hepatitvirus orsakad tumörutveckling |
3. Hepatit C-virus icancerutveckling a. Viralt ”protein X” blockerarP53s funktioner b. Insertionsmutagenes är enviktig del av tumörutvecklingen c.Genomintegrationen sköts som en del av livscykeln av virusets ”reversetranscriptase” d. Kronisk vävnadsdestruktionoch regeneration är en viktig del av Hepatitvirus orsakad tumörutveckling |
|
|
8. Hepatit C virus (HCV) a. HCV infektion ger upphovtill kronisk leverinflammation (hepatit) b. Intravenöst drogmissbruk ären riskfaktor för HCV infektion c. Förekomsten (prevalensen) avHCV är låg i Västeuropa och USA d. HCV leder sällantill levercirrhos |
8. Hepatit C virus (HCV) a. HCV infektion ger upphovtill kronisk leverinflammation (hepatit) b. Intravenöst drogmissbruk ären riskfaktor för HCV infektion c. Förekomsten (prevalensen) avHCV är låg i Västeuropa och USA d. HCV leder sällantill levercirrhos |
|
|
4. Papillomvirus sena gener/funktioner(produktion av virionkomponenter etc) a. Är deleterade/blockerade ipapillomvirus orsakade tumörer b. Är inaktiva i epitelialastamceller c. Aktiveras i samband medcelldifferentiering d. Blockeras avinterferon |
4. Papillomvirus sena gener/funktioner(produktion av virionkomponenter etc) a. Är deleterade/blockerade ipapillomvirus orsakade tumörer b. Är inaktiva i epitelialastamceller c. Aktiveras i samband medcelldifferentiering d. Blockeras avinterferon |
|
|
55. Papillomvirusets senagener/funktioner (produktion av virionkomponenter etc) a. Blockeras avinterferon b. Är deleterade/blockerade ipapillomvirus orsakande tumörer c. Är inaktiva i epitelialastamceller d. Aktiveras i samband medcelldifferentiering |
55. Papillomvirusets senagener/funktioner (produktion av virionkomponenter etc) a. Blockeras avinterferon b. Är deleterade/blockerade ipapillomvirus orsakande tumörer c. Är inaktiva i epitelialastamceller d. Aktiveras i samband medcelldifferentiering |
|
|
54. Papillomvirusets HPV tidigagenprodukter E6/7 a. Binder/blockerar P53 b. Binder/blockerar RB c.Binder/blockerar BCL2 d. Inducerarinterferonproduktion |
54. Papillomvirusets HPV tidigagenprodukter E6/7 a. Binder/blockerar P53 b. Binder/blockerar RB c.Binder/blockerar BCL2 d. Inducerarinterferonproduktion |
|
|
20.Ett antal HPV-typer ger en högre risk för utveckling av cervixcancer a. HPV-typ 11 b. HPV-typ 16 c. HPV-typ 18 d. HPV-typ 33 |
20.Ett antal HPV-typerger en högre risk för utveckling av cervixcancer a. HPV-typ 11 b. HPV-typ 16 c. HPV-typ 18 d. HPV-typ 33 |
|
|
55. Papillomvirusets senagener/funktioner (produktion av virionkomponenter etc) a. Blockeras avinterferon b. Är deleterade/blockerade ipapillomvirus orsakande tumörer c. Är inaktiva i epitelialastamceller d. Aktiveras i samband medcelldifferentiering |
55. Papillomvirusets senagener/funktioner (produktion av virionkomponenter etc) a. Blockeras avinterferon b. Är deleterade/blockerade ipapillomvirus orsakande tumörer c. Är inaktiva i epitelialastamceller d. Aktiveras i samband medcelldifferentiering |
|
|
56. Epstein barr viruset a. Är ett herpesvirus med förmåga till latent infektion b. Är en viktig faktor i uppkomsten av anaplastisk naso-pharynx cancer c. Immortaliserar T-lymfocyter d. Är en lymfom-framkallande faktor hos immunsvaga individer |
56. Epstein barr viruset a. Är ett herpesvirus medförmåga till latent infektion b. Är en viktig faktor iuppkomsten av anaplastisk naso-pharynx cancer c. ImmortaliserarT-lymfocyter d. Är en lymfom-framkallandefaktor hos immunsvaga individer |
|
|
14. Leukemier a. Vanligen ses translokationeri tumörcellerna b. Utgår alltidfrån omogna lymfocyter c. Lokaliseras till benmärgen d. Kan övergå tilllymfom |
14. Leukemier a. Vanligen ses translokationeri tumörcellerna b. Utgår alltidfrån omogna lymfocyter c. Lokaliseras till benmärgen d. Kan övergå tilllymfom |
|
|
5. Leukemiera. Tumörer utgår från benmärgenb. Translokationer som ledertill fusionsgener är vanligt förekommande c. Utgår alltidfrån förstadier till lymfocyter d. Kronsikt lymfatisk leukemihar ofta en god prognos |
5. Leukemiera. Tumörer utgår från benmärgenb. Translokationer som ledertill fusionsgener är vanligt förekommande c. Utgår alltidfrån förstadier till lymfocyter d. Kronsikt lymfatisk leukemihar ofta en god prognos |
|
|
79. Maligna lymfom är entumörform utgående från lymfnoder eller annan lymfoid vävnad a. Är oftast avT-cellstyp b. Är oftast av B-cellstyp c. Kan utlösas av en kroniskinflammation d. Hodgkinlymfom ses ofta hosunga vuxna |
79. Maligna lymfom är entumörform utgående från lymfnoder eller annan lymfoid vävnad a. Är oftast avT-cellstyp b. Är oftast av B-cellstyp c. Kan utlösas av en kroniskinflammation d. Hodgkinlymfom ses ofta hosunga vuxna |
|
|
7. Maligna lymfom a. Hodgkinlymfomhar ofta en dålig prognos b. Kan övergå i leukemier c. Vanligare hostransplanterade individer d. Utgår frånantigenstimulerade lymfocyter |
7. Maligna lymfom a. Hodgkinlymfomhar ofta en dålig prognos b. Kan övergå i leukemier c. Vanligare hostransplanterade individer d. Utgår frånantigenstimulerade lymfocyter |
|
|
16. Maligna lymfom a. Högmaligna former är lättareatt bota b. Kan spridas överallt ikroppen c. Hodgkinlymfom har en bättreprognos d. Diagnosen ställsenbart genom morfologisk analys (PAD) |
16. Maligna lymfom a. Högmaligna former är lättareatt bota b. Kan spridas överallt ikroppen c. Hodgkinlymfom har en bättreprognos d. Diagnosen ställsenbart genom morfologisk analys (PAD) |
|
|
7. Hodgkinlymfom är en tumör soma. Drabbar enbartunga individer b. Har en god prognos c. Utmärks av speciella cellerkallade Reed-Sternberg celler d. Utgår från lymfnoder |
7. Hodgkinlymfom är en tumör soma. Drabbar enbartunga individer b. Har en god prognos c. Utmärks av speciella cellerkallade Reed-Sternberg celler d. Utgår från lymfnoder |
|
|
8. Multipelt myelom ger vanligenupphov till a. Anemi b. Smärtor, ofta frånkotpelare/rygg c. Infektionskänslighet d. Blödningar |
8. Multipelt myelom ger vanligenupphov till a. Anemi b. Smärtor, ofta frånkotpelare/rygg c. Infektionskänslighet d. Blödningar |
|
|
15. Multipelt myelom a. Utgår frånantigenstimulerade B-celler b. Kan ge symptom i form avamyloidinlagringar c. Skadar framförallt hjärtaoch njurar d. God prognos ombarn drabbas |
15. Multipelt myelom a. Utgår frånantigenstimulerade B-celler b. Kan ge symptom i form avamyloidinlagringar c. Skadar framförallt hjärtaoch njurar d. God prognos ombarn drabbas |
|
|
6. Multipelt myelom a. Tumörer har oftast en dåligprognos b. Vanliga symptom är smärtafrån skelettet, anemi och njursvikt c. Drabbar patienter äldre än50 år, ca nya 600 fall per år i Sverige d. Plasmocytom är enofarlig variant av myelom |
6. Multipelt myelom a. Tumörer har oftast en dåligprognos b. Vanliga symptom är smärtafrån skelettet, anemi och njursvikt c. Drabbar patienter äldre än50 år, ca nya 600 fall per år i Sverige d. Plasmocytom är enofarlig variant av myelom |
|
|
77. Multipelt myelom är en allvarlig hematologisk tumörsjukdom som kan orsaka a. Njursvikt pga hyperkalcemi b. P-komponent i serum c. Smärtor från skelettet, ex kotpelaren d. Hjärtsvikt pga cardiomyopati |
77. Multipelt myelom är enallvarlig hematologisk tumörsjukdom som kan orsaka a. Njursvikt pga hyperkalcemi b. P-komponent iserum c. Smärtor från skelettet, exkotpelaren d. Hjärtsvikt pga cardiomyopati |
|
|
78. Vid reaktiva förändringar i lymfkörtlar (lymfadeniter) kan man se a. Sinushistiocytos b. Follikulär hyperplasi c. Metastaser d. Nekroser |
78. Vid reaktiva förändringar ilymfkörtlar (lymfadeniter) kan man se a. Sinushistiocytos b. Follikulär hyperplasi c. Metastaser d. Nekroser |
|
|
6. Vid lymfadenit är enlymfkörtel vanligen a. Förstorad b. Ömmande c. Hård d. Spolformad |
6. Vid lymfadenit är enlymfkörtel vanligen a. Förstorad b. Ömmande c. Hård d. Spolformad |
|
|
10. Lungcancer a. Småcellig cancermetastaserar tidigt b. Skivepitelcancer växercentralt (nära hilus) och metastaserar sent c. Kirurgi är ettviktigt alternativ för behandling av småcellig lungcancer d. Carcinoid och atypiskcarcinoid är neuroendokrina cancrar |
10. Lungcancer a. Småcellig cancermetastaserar tidigt b. Skivepitelcancer växercentralt (nära hilus) och metastaserar sent c. Kirurgi är ettviktigt alternativ för behandling av småcellig lungcancer d. Carcinoid och atypiskcarcinoid är neuroendokrina cancrar |
|
|
62. Vilken typ av lungcancer synsvanligen hos icke-rökare och kvinnor (ett RÄTT svar) a. Adenocarcinom b. Småcellig cancer c. Carcinoidtumör d. Skivepitelcancer |
62. Vilken typ av lungcancer synsvanligen hos icke-rökare och kvinnor (ett RÄTT svar) a. Adenocarcinom b. Småcellig cancer c. Carcinoidtumör d. Skivepitelcancer |
|
|
29. I anamnesen läser du attpatienten har ett paraneoplastisk syndrom på grund av en hormon-producerandelungcancer. Vilket hormon brukar ej bildas a. Antidiuretiskt hormon (ADH) b. Parathormon (PTH) c. Thyroideahormon(T3, T4) d. Adrenokartikotropt hormon(ACTH) |
29. I anamnesen läser du attpatienten har ett paraneoplastisk syndrom på grund av en hormon-producerandelungcancer. Vilket hormon brukar ej bildas a. Antidiuretiskt hormon (ADH) b. Parathormon (PTH) c. Thyroideahormon(T3, T4) d. Adrenokartikotropt hormon(ACTH) |
|
|
61. I anamnesen läser du attpatienten har ett paraneoplastiskt syndrom på grund av en ACTH och ADH producerandelungcancer. I första hand skulle det kunna vara (ett RÄTT svar) a. Skivepitelcancer b. Småcellig cancerc. Storcellig cancer d. Adenocarcinom |
61. I anamnesen läser du attpatienten har ett paraneoplastiskt syndrom på grund av en ACTH och ADH producerandelungcancer. I första hand skulle det kunna vara (ett RÄTT svar) a. Skivepitelcancer b. Småcellig cancerc. Storcellig cancer d. Adenocarcinom |
|
|
30. Tobaksrökning är associerattill tumörutveckling i alla organ nedan utom ett a. Munhåla b. Lungor c. Urinblåsa d. Lever |
30. Tobaksrökning är associerattill tumörutveckling i alla organ nedan utom ett a. Munhåla b. Lungor c. Urinblåsa d. Lever |
|
|
11. Hepatocellulär cancer a. Är den vanligaste formen avprimär levercancer b. Är oftaassocierat med hepatit A c. Växer ofta multifokalt ilevern d. Metastaserar iblandhematogent |
11. Hepatocellulär cancer a. Är den vanligaste formen avprimär levercancer b. Är oftaassocierat med hepatit A c. Växer ofta multifokalt ilevern d. Metastaserar iblandhematogent |
|
|
63. Hepatocellulär cancer a. Är den vanligaste formen avprimär levercancer b. Är associerad med viralhepatit, överkonsumption av alkohol och metabola störningar c. Växer ofta multifokalt ilevern och sprider sig hematogent d. Debuterar ofta medikterus |
63. Hepatocellulär cancer a. Är den vanligaste formen avprimär levercancer b. Är associerad med viralhepatit, överkonsumption av alkohol och metabola störningar c. Växer ofta multifokalt ilevern och sprider sig hematogent d. Debuterar ofta medikterus |
|
|
16. Barrett´s esofagus a. Är förknippat medgastroesofagal reflux b. Innehåller intestinalmetaplasi c. Undersöks regelbundet pågrund av ökad risk för dysplasi och malignitet d. Beror oftast påinfektion med högriskstammar av HPV |
16. Barrett´s esofagus a. Är förknippat medgastroesofagal reflux b. Innehåller intestinalmetaplasi c. Undersöks regelbundet pågrund av ökad risk för dysplasi och malignitet d. Beror oftast påinfektion med högriskstammar av HPV |
|
|
36. I en sekvens av händelser som leder fram till adenocarcinom i ventrikeln kan man se a. Helicobacterinfektion b. Leukoplaki c. Intestinal metaplsi d. Atrofi |
36. I en sekvens av händelsersom leder fram till adenocarcinom i ventrikeln kan man se a. Helicobacterinfektion b. Leukoplaki c. Intestinal metaplsi d. Atrofi |
|
|
84. Intestinal metaplasi a. Kan förekomma ihela gastrointestinalkanalen b. Kan initieras i ventrikelnav t.ex. H. pylori-infektion c. Innebär ökad risk förcancerutveckling d. Förekommer både med och utandysplasi |
84. Intestinal metaplasi a. Kan förekomma ihela gastrointestinalkanalen b. Kan initieras i ventrikelnav t.ex. H. pylori-infektion c. Innebär ökad risk förcancerutveckling d. Förekommer både med och utandysplasi |
|
|
35.Vid adenocarcinom i colonser man ofta a. Tumörnekrosb. Desmoplasi c. Dysplasi d. Intestinalmetaplasi |
35.Vid adenocarcinom i colonser man ofta a. Tumörnekrosb. Desmoplasi c. Dysplasi d. Intestinalmetaplasi |
|
|
68. Colorectal cancer a. Flertalet tumörer uppstår uradenom b. Flertalettumörer uppvisar mikrosatellitinstabilitet c. Primärtumörens invasionsdjuphar större betydelse än tumördiameter för prognos d. Har ofta mutation i APC,P53, KRAS och SMAD |
68. Colorectal cancer a. Flertalet tumörer uppstår uradenom b. Flertalettumörer uppvisar mikrosatellitinstabilitet c. Primärtumörens invasionsdjuphar större betydelse än tumördiameter för prognos d. Har ofta mutation i APC,P53, KRAS och SMAD |
|
|
85. Familjär adenomatös polypos(FAP)a. Beror på en inaktiverandemutation i APC-genen b. Är den endakarakteriserade ärftliga formen av colorectal cancer c. Orsakar en matta avtusentals dysplastiska polyper i colon och rectum d. Den orsakade mutationenuppträder ofta även i sporadiska adenom i colon och rectum |
85. Familjär adenomatös polypos(FAP)a. Beror på en inaktiverandemutation i APC-genen b. Är den endakarakteriserade ärftliga formen av colorectal cancer c. Orsakar en matta avtusentals dysplastiska polyper i colon och rectum d. Den orsakade mutationenuppträder ofta även i sporadiska adenom i colon och rectum |
|
|
8. Njurcancer är en allvarligtumörform som a. Kan växa i vena cava b. Vanligen utgörsav papillär njurcellscancer (klarcelligär vanligast) c. Kan botas med kirurgi omtumören är liten d. Företrädelsevis metastaserartill lever och lunga |
8. Njurcancer är en allvarligtumörform som a. Kan växa i vena cava b. Vanligen utgörsav papillär njurcellscancer c. Kan botas med kirurgi omtumören är liten d. Företrädelsevis metastaserartill lever och lunga |
|
|
17.Några av de vanligasteriskfaktorerna för att utveckla urinblåsecancer är a. Ärftlighet b. Aromatiska aminer c. Tidigare strålbehandling d. Rökning |
17.Några av de vanligasteriskfaktorerna för att utveckla urinblåsecancer är a. Ärftlighet b. Aromatiska aminer c. Tidigare strålbehandling d. Rökning |
|
|
20. Blåscancer a. Skivepitelcancer i blåsan är vanligare i Afrika än i Europa b. Njurbäckencancer är vanligare än blåscancer c. Urotelial cancer är den korrekta benämningen av en vanlig blåscancer d. Kan ge hydronefros |
20. Blåscancer a. Skivepitelcancer i blåsan ärvanligare i Afrika än i Europa b. Njurbäckencancerär vanligare än blåscancer c. Urotelial cancer är denkorrekta benämningen av en vanlig blåscancer d. Kan ge hydronefros |
|
|
9. BPH - benign prostatahyperplasiär ett tillstånd a. Som kanutvecklas till adenocarcinom b. Som kan behandlas med TURP c. Som drabbar nästan alla män d. Som kan behandlas medläkemedel, ex 5-alfa-reduktas hämmare |
9. BPH - benign prostatahyperplasiär ett tillstånd a. Som kanutvecklas till adenocarcinom b. Som kan behandlas med TURP c. Som drabbar nästan alla män d. Som kan behandlas medläkemedel, ex 5-alfa-reduktas hämmare |
|
|
18. Prostatacancer a. Diagnosen ställs på nålbiopsiertagna från prostata b. Diagnosen ställspå PSA-värde c. Basalceller saknas ikörtlarna d. Kan ofta växa perineuralt |
18. Prostatacancer a. Diagnosen ställs på nålbiopsiertagna från prostata b. Diagnosen ställspå PSA-värde c. Basalceller saknas ikörtlarna d. Kan ofta växa perineuralt |
|
|
18.För prostatacancer gällerföljande påståenden a. Är i regel symptomfri b. Har högärftlighet c. Kan upptäckas tidigt medmätning av PSA i blodet d. Är den vanligastecancerformen hos män |
18.För prostatacancer gällerföljande påståenden a. Är i regel symptomfri b. Har högärftlighet c. Kan upptäckas tidigt medmätning av PSA i blodet d. Är den vanligastecancerformen hos män |
|
|
87. För testikelcancer gälleratt a. Den vanligastetumörsorten är moget teratom b. Nästan alla har sittursprung från germinalcellen c. Överlevnaden är mer än 98 % d. Kryptorchism är enriskfaktor |
87. För testikelcancer gälleratt a. Den vanligastetumörsorten är moget teratom b. Nästan alla har sittursprung från germinalcellen c. Överlevnaden är mer än 98 % d. Kryptorchism är enriskfaktor |
|
|
19. Testikelcancer a. Bra prognos vid behandling,trots metastatisk spridning till lymfkörtlar b. Kan växa extragonadalt c. Embryonal cancerär den vanligaste typen av testikelcancer d. Utgår vanligen från germinalcelleri tubuli |
19. Testikelcancer a. Bra prognos vid behandling,trots metastatisk spridning till lymfkörtlar b. Kan växa extragonadalt c. Embryonal cancerär den vanligaste typen av testikelcancer d. Utgår vanligen från germinalcelleri tubuli ? |
|
|
7. Hydronefros är ettkomplicerat tillstånd som kan orsakas av a. Tumör i uretär b. Prostatahyperplasi c. Vesikouretral missbildning d. Pyelonefrit |
7. Hydronefros är ettkomplicerat tillstånd som kan orsakas av a. Tumör i uretär b. Prostatahyperplasi c. Vesikouretral missbildning d. Pyelonefrit |
|
|
30. Ovarialtumörer a. Ovarialcancer kan uppstå urendometrios b. Serös ovarialcancer är oftabilateral c. Mucinösovarialcancer är mer aggressiv än motsvarande serös tumör d. Dermoidcysta är ett teratomsom drabbar yndre kvinnor |
30. Ovarialtumörer a. Ovarialcancer kan uppstå urendometrios b. Serös ovarialcancer är oftabilateral c. Mucinösovarialcancer är mer aggressiv än motsvarande serös tumör d. Dermoidcysta är ett teratomsom drabbar yndre kvinnor |
|
|
75. Tumörer i ovarietklassificeras utifrån vilka celler som anses vara ursprunget för tumören.Vilken av nedanstående tumörer är inte en könssträng/stromacells tumör (sexcord-troma tumor)? a. Thecom b. Granulosacellstumör c. Teratom d. Fibrom |
75. Tumörer i ovarietklassificeras utifrån vilka celler som anses vara ursprunget för tumören.Vilken av nedanstående tumörer är inte en könssträng/stromacells tumör (sexcord-troma tumor)? a. Thecom b. Granulosacellstumör c. Teratom d. Fibrom |
|
|
19.Teratom är en tumör som a. Har 46 kromosomer b. Ofta är malign c. Kan växa i mediastinum d. Ofta uppvisar ektodermalastrukturer |
19.Teratom är en tumör som a. Har 46 kromosomer b. Ofta är malign c. Kan växa i mediastinum d. Ofta uppvisar ektodermalastrukturer |
|
|
31.Cervixcancer och dessförstadier a. Humant papillomvirus kanorsaka CIN 2-förändringar b. Cancer in situ (CIN 3) kanförekomma 10 år före debut av invasiv cervixcancer c. De flesta kvinnor med HPV-infektionutvecklar ingen cancer d. Andelenadenocarcinom i cervix minskar |
31.Cervixcancer och dessförstadier a. Humant papillomvirus kanorsaka CIN 2-förändringar b. Cancer in situ (CIN 3) kanförekomma 10 år före debut av invasiv cervixcancer c. De flesta kvinnor med HPV-infektionutvecklar ingen cancer d. Andelenadenocarcinom i cervix minskar |
|
|
76. Vilket av följandepåståenden om cervixcancer är inte korrekt? a. Adenocarcinom ärden vanligaste typen av cancer i cervix b. Humant papillom virus (HPV)spelar en central roll i utvecklingen av cervixcancer c. Förstadierna tillcervixcancer graderas i en tregradig skala: CIN1-3 d. Konexcision är ofta entillräcklig behandling för tidig cervixcancer |
76. Vilket av följandepåståenden om cervixcancer är inte korrekt? a. Adenocarcinom ärden vanligaste typen av cancer i cervix b. Humant papillom virus (HPV)spelar en central roll i utvecklingen av cervixcancer c. Förstadierna tillcervixcancer graderas i en tregradig skala: CIN1-3 d. Konexcision är ofta entillräcklig behandling för tidig cervixcancer |
|
|
10.Vilka av de viktigasteprognostiska faktorerna av bröstcancer a. Tumörstorlek b. Differentieringsgrad c. Patientens ålderd. Lymfkörtelmetastas |
10.Vilka av de viktigasteprognostiska faktorerna av bröstcancer a. Tumörstorlek b. Differentieringsgrad c. Patientens ålderd. Lymfkörtelmetastas |
|
|
11.Vilka brösttumörer är godartade a. Pagets sjukdom b. Intraduktalt papillom c. Fibroadenom d. Benign phyllodes tumör |
11.Vilka brösttumörer är godartade a. Pagets sjukdom b. Intraduktalt papillom c. Fibroadenom d. Benign phyllodes tumör |
|
|
32.Vad innebär Pagets sjukdom av bröstet a. Bröstcancer som infiltrerari mamillens hud b. Cancerceller i bröstvårtanshud med underliggande malign tumör i bröstparenchymet c. Eksem avbröstvårtan d. Malign tumör i området avbröstvårtan med inflammatoriskt utseende |
32.Vad innebär Pagets sjukdom av bröstet a. Bröstcancer som infiltrerari mamillens hud b. Cancerceller i bröstvårtanshud med underliggande malign tumör i bröstparenchymet c. Eksem avbröstvårtan d. Malign tumör i området avbröstvårtan med inflammatoriskt utseende |
|
|
83. Vad innebär Pagets sjukdom av bröstet a. En form av malignbröstcancer med mamillengagemang b. Infiltration avmamillepidermis med stora pleomorfa tumörceller c. Cancerceller i mamillens hudmed underliggande malign tumör d. Mamillens sjukdom avinflammatorisk genes |
83. Vad innebär Pagets sjukdom av bröstet a. En form av malignbröstcancer med mamillengagemang b. Infiltration avmamillepidermis med stora pleomorfa tumörceller c. Cancerceller i mamillens hudmed underliggande malign tumör d. Mamillens sjukdom avinflammatorisk genes |
|
|
31.Vilka är de viktigasteprognostiska faktorerna för bröstcancer a. Tumörstorlekb. Patientens ålderc. Tumörensdifferentieringsgrad d. Lymfkörtelmetastas |
31.Vilka är de viktigasteprognostiska faktorerna för bröstcancer a. Tumörstorlekb. Patientens ålderc. Tumörensdifferentieringsgrad d. Lymfkörtelmetastas |
|
|
32.Vilkaimmunfärgningar är behandlingsstyrande i bröstpatologin, dvspatienten får ett speciellt läkemedel a. HercepTest för HER2 b. Progesteronreceptor c. Östrogenreceptor d. p53 |
32.Vilkaimmunfärgningar är behandlingsstyrande i bröstpatologin, dvspatienten får ett speciellt läkemedel a. HercepTest för HER2 b. Progesteronreceptor c. Östrogenreceptor d. p53 |
|
|
1.Vad gäller vid cytologiska färgningar a. Lufttorkningeller spritfixering spelar ingen roll vid färgning av cytologiska preparatet b. Fixerade utstryksglas färgasmed hematoxylin-eosin c. Fixerade utstrycksglasfärgas med Papanicolaufärgning d. Ofixerade glas färgas medGiemsafärgning |
1.Vad gäller vid cytologiska färgningar a. Lufttorkningeller spritfixering spelar ingen roll vid färgning av cytologiska preparatet b. Fixerade utstryksglas färgasmed hematoxylin-eosin c. Fixerade utstrycksglasfärgas med Papanicolaufärgning d. Ofixerade glas färgas medGiemsafärgning |
|
|
22. Cytologi a. Cytologi innebäratt man tittar och bedömer vävnadsstrukturer b. Cellprov från cervix erbjudsalla kvinnor från 23 års ålder c. Remiss krävs för punktion påmottagningen d. På mottagningen kan man dykaupp utan att boka tid |
22. Cytologi a. Cytologi innebäratt man tittar och bedömer vävnadsstrukturer b. Cellprov från cervix erbjudsalla kvinnor från 23 års ålder c. Remiss krävs för punktion påmottagningen d. På mottagningen kan man dykaupp utan att boka tid |
|
|
2.För vaginalcytologi gäller a. Koilocytos talar förHPV-infektion i vaginalcytologi b. Både högrisk och lågriskHPV-typer kan orsaka koilocytära cellförändringar c. Papanicolau färgning är denvanligaste färgning i vaginalcytologi d. ”triple test”har stor betydelse vid cervix dysplasi |
2.För vaginalcytologi gäller a. Koilocytos talar förHPV-infektion i vaginalcytologi b. Både högrisk och lågriskHPV-typer kan orsaka koilocytära cellförändringar c. Papanicolau färgning är denvanligaste färgning i vaginalcytologi d. ”triple test”har stor betydelse vid cervix dysplasi |
|
|
60. Vilket material ingår inte i exfoliativ cytologi a. Finspetspunktionav en lymfkörtel b. Pleuravätska c. Blåssköljvätska d. Sputumprov |
60. Vilket material ingår inte i exfoliativ cytologi a. Finspetspunktionav en lymfkörtel b. Pleuravätska c. Blåssköljvätska d. Sputumprov |
|
|
28.Vilket material ingår inte i exfoliativ cytologi a. Finspetspunktionav en lymfkörtel b. Pleuravätska c. Blåssköljvätska d. Sputumprovid |
28.Vilket material ingår inte i exfoliativ cytologi a. Finspetspunktionav en lymfkörtel b. Pleuravätska c. Blåssköljvätska d. Sputumprovid |
|
|
59. Vilket svar ingår INTE itrippel-test vid bröstcancer diagnostik a. Cytologisk undersökning b. Klinisk undersökning(palpationsfynd) c. Radiologisk undersökning d. Scintigrafiskundersökning |
59. Vilket svar ingår INTE itrippel-test vid bröstcancer diagnostik a. Cytologisk undersökning b. Klinisk undersökning(palpationsfynd) c. Radiologisk undersökning d. Scintigrafiskundersökning |
|
|
27.Vilken undersökning ingår inte vidtrippel-diagnostik av bröstcancer a. Cytologisk undersökning b. Klinisk undersökning(palpationsfynd) c. Mammografisk undersökning d. Scintigrafiskundersökning |
27.Vilken undersökning ingår inte vidtrippel-diagnostik av bröstcancer a. Cytologisk undersökning b. Klinisk undersökning(palpationsfynd) c. Mammografisk undersökning d. Scintigrafiskundersökning |
|
|
34.Tumöreri hjärna och ryggmärg karakteriseras av att a. Metastaser till visceralaorgan från tumörer i CNS ovanligt b. En tredjedel av deCNS-tumörer som opereras har sitt ursprung i hjärnans hinnor c. Primär neuroectodermal tumöri lilla hjärnan är en vanlig CNS-tumör hos barn d. Metastaser tillCNS från tumörer i viscerala organ är vanligt |
34.Tumöreri hjärna och ryggmärg karakteriseras av att a. Metastaser till visceralaorgan från tumörer i CNS ovanligt b. En tredjedel av deCNS-tumörer som opereras har sitt ursprung i hjärnans hinnor c. Primär neuroectodermal tumöri lilla hjärnan är en vanlig CNS-tumör hos barn d. Metastaser tillCNS från tumörer i viscerala organ är vanligt |
|
|
12. Neuroblastoma. Är en barntumörsom vanligtvis debuterar efter fem års ålder b. Utgår från binjure eller paraganglierc. Kan uppvisa mutation i N-mycgenen d. Är som regel malign |
12. Neuroblastoma. Är en barntumörsom vanligtvis debuterar efter fem års ålder b. Utgår från binjure eller paraganglierc. Kan uppvisa mutation i N-mycgenen d. Är som regel malign |
|
|
21.Fördödsorsaksregister gäller a. Intyg skall skrivas avläkare b. Att dödsorsaksremissersällan bygger på obduktionsutlåtande c. Att uppgifter härifrånanvänds för epidemiologiska studier d.Dödsorsaksintyget skickas in till skattemyndigheten |
21.Fördödsorsaksregister gäller a. Intyg skall skrivas avläkare b. Att dödsorsaksremissersällan bygger på obduktionsutlåtande c. Att uppgifter härifrånanvänds för epidemiologiska studier d.Dödsorsaksintyget skickas in till skattemyndigheten |
|
|
1.Biobankslagena. Reglerar användandet avpatientprover inom vård avseende kliniskt bruk, forskning och undervisning b. Om Nej-rutan på remissen ärblank uppfattas det som patienten samtycker till att provet sparas och användsför kliniskt bruk, forskning och undervisning c. Kompletterande NEJ-talongbehöver skickas med om provet skall förstöras efter bedömning d. En biobank kanexempelvis vara en vårdcentral |
1.Biobankslagena. Reglerar användandet avpatientprover inom vård avseende kliniskt bruk, forskning och undervisning b. Om Nej-rutan på remissen ärblank uppfattas det som patienten samtycker till att provet sparas och användsför kliniskt bruk, forskning och undervisning c. Kompletterande NEJ-talongbehöver skickas med om provet skall förstöras efter bedömning d. En biobank kanexempelvis vara en vårdcentral |
