Naturvård

Front 1

Vilka anpassningar måste organismer ha för att kunna leva i sötvatten?

Back 1

* De måste ha hög salthalt i kroppen

* Osmos gör att vatten strömmar in i kroppen, detta skickas ut igen via urin, men då försvinner en del salter.

* Saltförlusten kompenseras genom aktivt upptag

Front 2

Varför finns det inte fler arter i havet än på land?

Back 2

* Det finns många fler habitat och barriärer på land än i havet

* Syskonarter är vanliga i havet

*Havet har en mer stabil miljö med låga temperaturer och långsamma biologiska processer.

*Men många arter kan än vara oupptäckta (havet är faktiskt ganska stort!)

Men.. Om man bortser från insekter på land (75% av alla arter) så finns det fler arter i havet.

Front 3

Beskriv den hydrologiska cykeln (Vattnets kretslopp). Hur påverkar vi människor denna cykel?

Back 3

Solen gör att vatten från hav och sjöar avdunstar och ångan hamnar i molnen. Allt vatten som faller ner i form av nederbörd kommer med hjälp av gravitationen rinna från land till vatten igen. Vattnet kan även sjunka ner i jorden.

Med vårt jordbruk och andra aktiviteter påverkar vi vattenkvalitén, försurning av sjöar är ett av de stora problemen.

Front 4

Vad är ett vattendrags avrinningsområde?

Back 4

Den givna plats i vattendraget från vilken nederbörden tillslut ansamlas som sedan rinner fram till en viss plats.

Front 5

Vilka faktorer påverkar avrinning?

Back 5

*Årstiderna (större på våren, när snön smälter)

* Mänsklig aktivitet (Vi dikar ur och minskar retentionen)

Front 6

Vad är retention? Vad innebär när den är låg/hög?

Back 6

Vattenkroppens kvarhållningsförmåga.

Låg= Översvämningar, bortspolning och hög flödeshastighet

Hög= Lågt flöde, mycket organiskt material

Front 7

Ange de funktionella grupperna i vatten och varför är det bra att kunna fördela dem?

Back 7

* Delare

* Betare/Skrapare

* Filtrerare

* Rovdjur/Predatorer

Att fördela de funktionella grupperna ger oss ett bra index på indikatorarter och referensområden. Så att vi har koll på miljön helt enkelt.

Front 8

Vad är skillnaderna på littoralen, profundalen och pelagialen?

Back 8

* Littoralen (Området nära stranden): Komplexa miljöer, hög produktivitet och flera organismgrupper är närvarande

* Profundalen (Området vid bottnen): Enkelt samhälle som består av bakterier och protozoer, fint sediment som har påverkats utav pelagialen. Denna plats har även en viktig syrebindande funktion i akvatiska miljöer.

* Pelagialen (Den fria vattenmassan): Plankton och bakterier som följer med i strömmen.

Front 9

Vilka akuta/kroniska effekter finns det på organismer av vattenförsurning?

Back 9

Effekterna beror på koncentration och påverkanstid;

Akuta: Sker snabbt, har tydliga effekter och är ofta dödliga (ex. säldöden)

Kroniska: Utvecklas efter en lång tid med låga doser. Effekterna kan t.ex. påverka beteendet och fysiologin hos organismer.

Front 10

Ge exempel på olika föroreningstyper. Ange troliga källor till dessa föroreningar.

Back 10

*Syror/baser

* Anjoner (Sulfider, sulfiter och cyanider

* Avlopp från jordbruk, mark och livsmedelsprocesser

* Gaser (Klor, Ammoniak)

* Värme

* Olja

* Metaller (Kadmium, Bly, Zink)

Och mycket mer...

Punktkällor (Utsläpp från verksamheter) och diffusa källor (Läckage)

Front 11

Hur många vattenkraftverk finns det i Sverige? Hur stor andel vattendrag påverkas och hur stor andel har fungerande fiskpassage?

Back 11

1800-2000 stationer finns i Sverige som tillsammans producerar 65 TWh.

85% av alla vattendrag påverkas och 3-5% av alla kraftverk har fungerande passage.

Front 12

Hur bred ska en skyddszon vara, och vart ska den vara placerad?

Back 12

Den ska vara 30 m bred och vara mellan farozon (zon med mycket föroreningar etc.) och övrig mark.

Front 13

Vilket är det största hotet mot rödlistade arter idag?

Back 13

Igenväxning (Jordbruk)

Front 14

Hur kommer det sig att alla Sveriges vattendrag är svartlistade?

Back 14

Vår tidsserie på kvicksilverhalter i vattendrag är de bästa tidsserierna i Europa, och vi har så pass höga halter att vi måste svartlista vattendragen. Utifrån det så har vi måttligt god status överallt.

Front 15

Idag har vi ingen stor regnförsurning, men vi måste ändå kalka sjöar. Hur kommer detta sig?

Back 15

Vår mark har fortfarande brist på kalk. Återhämtningsprocessen för vår mark kommer ta mycket längre tid än våra sjöars återhämtning.

Front 16

Vilka ansvarar för vattnet på lokala, regionala och nationella nivåer?

Back 16

Lokalt: Kommunerna (Dricksvattenförsörjning, Rening av avloppsvatten och viss miljötillsyn och bebyggelseplanering)

Regionalt: Länsstyrelserna (Övervakning av tillståndet i länet och tillsyn över verksamheter)

Nationellt: Havs- och vattenmyndigheten (Rapporterar till EU)

Front 17

Vilka fem vattendistrikt med vattenmyndighet finns det i Sverige?

Back 17

*Bottenviken (Länsstyrelsen i Norrbottens län)

*Bottenhavet (Länsstyrelsen i Västernorrlands län)

* Norra Östersjön (Länsstyrelsen i Västmanlands län)

* Södra Östersjön (Länsstyrelsen i Kalmars län)

* Västerhavet (Länsstyrelsen i Västra götalands län)

Front 18

Vad är ett Natura 2000? Varför skapades det? Vilka direktiv byggs det på? Hur många finns det i Sverige?

Back 18

Ett nätverk inom EU som skapdes för att förhindra utrotningen av vissa arter. Detta stöds av fågeldirektivet och habitatsdirektivet.

I Sverige har vi ca 4000 Natura 2000 områden som tillsammans är lika stora som 2 st. Gotlandöar.

Front 19

Varför är det bäst/lättast att ta bottenfaunaprover i miljöövervakning?

Back 19

Provtagningarna kan ske i en mängd olika miljöer.

•Provtagningsmetodiken enkel och välutvecklad.

•Identifikationslitteratur för de flesta organismerna.

•Macroevertebrater är relativt stationära och ganska långlivade

•Heterogen grupp med både specialister och generalister

•Representerar många funktionella grupper

•Lätt att samla in flera arter från olika phyla med samma metod

Front 20

Vad är den ekologiska kvoten? Hur räknar man fram den och vad säger dess värden?

Back 20

EK visar hur pass bra/dålig den ekologiska statusen är i det uppmätta området.

EK= referensvärde/uppmätt värde

Det totala värdet av EK i ett område bestäms alltid av det sämsta värdet.

Front 21

Beskriv havets juridiska zoner och hur långt ut från baslinjen de är.

Back 21

* Baslinjen: En linje som går längs med lågvattenlinjen eller mellan de yttersta öarna. Innanför denna linje är innervatten (Sverige)

* Territorialvatten: 12nm utanför baslinjen. Alla andra har rätt till passage här (if they come in peace)

* Angränsande zon: 24 nm mil från baslinjen. Inte obligatorisk, vi har ingen sådan. Här kan man stoppa andra för säkerhetskontroll.

* Ekonomisk zon: 200 nm från baslinjen. Vi har rätt till fiske och annan råvaruutvinning. Vi har skyldighet att förvalta resurser här. Andra länder har rätt till kablar.

* Kontinentalsockeln: Vi har vissa rättigheter att utvinna råvaror från botten.

* Internationellt: Alla har rätt till sjöfart, fiske osv.

Front 22

Varför använder man sig utav vattenparametrar? Vad måstye man ta hänsyn till för att de ska vara relevanta?

Back 22

För att kunna kontrollera tillståndet och förändringar i vattnet, och även bedöma effekterna av utsläpp.

uppmätta halter måste relateras till flöden, omsättningstid och vattenvolym. Man måste alltså standardisera.

Front 23

Vad är en trendsjö?

Back 23

En sjö som visar den "normala" nivån av halter. Dessa sjöar bygger upp referenslistan.

Front 24

Ange exempel på parametrar som ingår i NVs bedömningsgrunder i en sjö.

Back 24

Näringsämnen, syretillstånd, ljusförhållanden, surhet, metaller, påväxt, fisk ocv.

Övriga parametrar: Alkalinitet, grumlighet, siktdjup, konduktivitet osv.

Front 25

Varför påverkar temperaturen tillståndet i en sjö/ett vattendrag så mycket?

Back 25

Högre temperatur kan bilda skiktningar som kan leda till syrebrist. Grunda sjöar är känsligare för detta än djupa pga att lösligheten av syre minskar när temperaturen ökar. Nedbrytningen ökar även med temperaturen.

Front 26

Hur ser temperaturstratifieringen ut i en sjö?

Back 26

Epilinum: Översta lagret, varmare vatten

Metalinium: Språngskiktet

Hypolinium: Kallare vatten

Front 27

Beskriv DPSIR-modellen för ett miljöproblem.

Back 27

D: Drivkraft i samhället (Utvinnande av tex fisk)

P:Press på naturen (Fisksamhället tar stryk)

S: Status i naturen (Fisken minskar)

I: Inverkan på naturen & människans nyttjande (Folk fiskar mindre)

R:Respons (Fisken ökar)

Front 28

Hur mäter man syremättnad? Vad säger dess värden?

Back 28

Jämför den uppmätta syrehalten med den

maximala andelen löst syrgas vid den

aktuella temperaturen (%)

Visar en direkt jämförelse mellan olika vattens syreförhållanden

Front 29

Vad menas med grumlighet? Vad beror det på och vad påverkar det?

Back 29

Ett mått på ljusspridning som är beroende av

mängden suspenderade partiklar.

Påverkar det fotosyntetiserande djupet

Front 30

Hur använder man färgtal? Vilka sorts sjöar är humusfärgade? Vad är detta beroende av och vilka är normalvärdena i Sverige?

Back 30

Används vid karakterisering av olika vattentyper. Detta varierar med årstiderna.

Dystrofa sjöar (Näringsfattig sjö) är starkt humusfärgade.

Färgtalet är pH beroende; humusämnen blir

brunare vid högre pH värden och humusämnens löslighet påverkas av pH.

Normalvärden för mellansvenska vatten är 30/40 mgPt/l och inom skogsområden 60/70 mgPt/l.

Front 31

Vad är Permanganatförbrukning för metod?

Back 31

En metod där man studerar hur mycket

oxiderbart organiskt material som finns i vattnet,

via mängden Kaliumpermanganat

som förbrukas

Front 32

Hur mäter man surhetsgraden i vatten? Vad sker om kolsyra tillförs/tas bort ur systemet?

Back 32

Surhetsgraden mäts i pH (Den negativa logaritmen av H+) Detta värde står i relation med kolsyrasystemet.

Co2 + H2O -->H2Co3

Om CO2 tillförs så går jämvikten åt höger= pH sjunker

Om CO2 tas bort så går jämvikten åt vänster=pH stiger

pH är alltså högt på dagen(fotosyntes) och lågt på natten(respiration).

Front 33

Vad är alkaliniteten för en sjö?

Back 33

Ett mått på vattnets buffringsförmåga, alltså dess förmåga att ta upp protoner (H+).

Bestäms av kolsyrasytemet.

Front 34

Vad är konduktiviteten av en sjö?

Back 34

Ett mått på lösta salter i vattnet, alltså dess ledningsförmåga. Denna förmåga är temperatursberoende.

Ett näringsrikt vatten har relativt högre konduktivitet än ett

näringsfattigt. När det är låg konduktivitet så påverkas organismerna lättare av försurning.

Front 35

Ange vanliga kat och anjoner i sötvatten.

Back 35

Katjoner: Ca+2, Mg+2, Na+, K+

Anjoner: Cl-, SO4-2, HCO3-1,CO3-2

Front 36

Var finner man totalkväve och fosfor och vad har dessa halter stor betydelse för?

Back 36

Totalkväve: Finns i alla organismer.

Stor betydelse för karakteriseringen av

näringsstandarden i recipienten.

Totalfosfor: 90% finns i organismer. Stor betydelse i närsaltsammanhang.

Front 37

Vad är humusämnen?

Back 37

Växt och djurdelar som har blivit nedbrytna av saprofyter (nedbrytande organismer). När man ser humus kan man inte se delarnas originala tillstånd med blotta ögat.

Front 38

Beskriv kvävets kretslopp.

Back 38

Front 39

Beskriv fosforcykeln.

Back 39

Front 40

Beskriv olika former av kväve i vattnet och hur de utnyttjas.

Back 40

Organiskt kväve: Finns i lös och partikulär form. Aminosyror är ofta låga i vatten pga bakterier utnyttjar dem, men övriga organiska kvävebildningar är motståndskraftiga.

Nitratkväve: Den form som utnyttjas mest av växter. Under syrefria förhållanden omvandlas nitrat till kvävgas (denitrifikation) där nitrat tjänar som syrekälla för denitrifikationsbakterierna.

Ammoniumkväve: Utnyttjas av växter. Frigörs under nedbrytning av organiska substanser. Förekommer som Ammoniumhydroxid som är giftigt för fiskar.

Front 41

Vad är fosfatfosfor?

Back 41

Även kallat Ortofosfat. Är direkt tillgängligt för växter och är därför den viktigaste källan för fosfat i vattnet.

Front 42

Vaqrför är det viktigt att använda sig utav indikatorarter?

Back 42

Dessa arter kan reagera på effekter i systemet som vi inte känner till än. Dessa arter reagerar även på episodiska utsläpp, och detta kna vi lätt läsa av under en lång tid.

Front 43

På vilket sätt kan man utnyttja bioackumulatorer? Vilka faktorer borde man tänka på när man använder sig av dessa för att göra det lättare?

Back 43

De kan reflektera belastningen i vattnet över en lång tid. Man kan alltås lätt se hur pass föroreningar och försurning påverkar systemet.

Man bör tänka på:

- Organismerna bör vara stationära

- Identifierbara

- Talrika

- Lång lifscykel

Front 44

Vad är eutrofiering?

Back 44

Förändring mot ett näringsrikare tillstånd i vattenmassan (mer kväve och fosfor), detta leder till ökad primärproduktion.

Front 45

Beskriv de två olika typerna av eutrofiering.

Back 45

Naturlig: Sjöns åldrande, erosion runt sjöstränderna, skogsbränder, vind och jordbävningar.

Kulturell: Utsläpp av avloppsvatten, dagsvatten, gödselläckage. trafik m.m.

Front 46

Beskriv effekterna av eutrofiering.

Back 46

Ökad totalproduktion och biomassa av

organismer, ändrad artsammansättning inom alla organismgrupper, fysikalisk förändring genom minskad

ljusnedträngning, förändrad syrgasbalans och övriga vattenkemiska förändringar.

Front 47

Vad menas med en självreningsprocess i en sjö?

Back 47

Näringsämnena tas hand om av detritusätare, bakterier och svampar. Deras restprodukter blir fosfater, koldioxid och vatten.

Front 48

Vad sker om inflödet av organiskt material överskrider sjöns kapacitet?

Back 48

Syretäring och anaeroba processer som styr nedbrytningen.

Front 49

Vilka sorts näringsämnen orsakar eutrofiering? Ge exempel på sådana.

Back 49

Näringsbegränsande ämnen orsakar eutrofiering, pga de reglerar primärproduktionen.

Näringsbegränsande ämne= Om detta ämne hamnar på underkant så avstannar primärproduktionen.

T.ex: Fosfor, Kväve, Kisel, Järn m.m.

Front 50

Vad sker när följande kvot gäller?:

N/P

Back 50

Primärproducenter har en optimal tillväxt när denna koncentrationskvot gäller.

Front 51

Var någonstans är kväve resp. fosfor oftast näringsbegränsande?

Back 51

Kväve: På land

Fosfor: Sötvatten

I havet så varierar dessa parametrar.

Front 52

Vad menas med dessa siffror i N/P kvoten?

<5, 10-5, 15-10, 30-15, >30

Back 52

<5: Kväve extremt begränsande

10-5: Stort kväveunderskott

15-10: Måttligt kväveunderskott

30-15: Balans

>30: Fosfor starkt begränsande för primärproduktionen

Front 53

Vid vilket pH sker maximal adsorption resp. desorption när fosfat bildar komplex med järn och aluminiumjoner i sedimenten?

Back 53

Maximal adsorbtion sker vid pH < 6.5 och syrerik miljö

Maximal desorbtion vid ca pH > 9 syrefattig miljö

Front 54

När kan mineral och humusbundna fosforämnen frigöras i vattenmassan?

Back 54

Vid pH över 6.5 och syrgasfria förhållanden

Front 55

Varför behöver alger fosfor? Vilken form av fosfor är viktigast?

Back 55

Krävs för att algens metabolism ska fungera, behövs även för enzymer och vitaminer. Fosfatfosfor är viktigast.

Front 56

Vad gynnar resp. missgynnar kväve och fosfor i sjöar och vattendrag?

Back 56

Fosfor:

Positivt- Tillföde, erosion och partikeldamm

Negativt- Avrinning, Sedimentering och bunden form i organismer.

Kväve:

Positivt- Avrinning, kvävefixering i atmosfären, grundvatten och sedimentation.

Negativt- Utflöde, denitrifikation, grundvatten och sediment

?

Front 57

Beskriv olika reningsprocesser.

Back 57

1)Transport ut ur systemet

2)Inkorporering i biologiskt material

3)Inkorporering i sediment

4)Fysikaliska/kemiska processer

5)Transport inom systemet nedströms

Front 58

Varför är eutrofiering ett miljöproblem?

Back 58

Det ökar syrebristen och försämrar vattenkvalitén, vilket påverkar organismer negativt. Algblmningar sker (giftiga) och fiskdöd kan uppstå.

Front 59

Vad är intern gödsling och vad sker vid en sådan?

Back 59

Mer fosfat frigörs och nitrifikationen avstannar, detta sker vid syrebrist nära bottnen.

Fosfor löses ur sedimentet och transporteras

uppåt och ökar eutrofieringsprocesserna ännu mer. (Mer syrebrist)

Front 60

Vad är hypertrofiering?

Back 60

En extremt hög biomassa av primärproducenter. Artsammansättning hos planktonsamhällena förändras. Ljuset når inte ner till vattnet så ingen vegetation på bottnen uppstår.

Produktion >>>> nedbrytning= Kollaps i systemet.

Front 61

Hur minskar tillgängliheten av kväve resp. fosfor?

Back 61

Kväve: Upptagning av växter, sedimentation och

denitrifikation.

Fosfor: Upptagning av växter och bakterier,

sedimentation och komplexbildning.

Front 62

Vilka faktorer påverkar reningspotentialen i ett avrinningsområde?

Back 62

* Vattnets uppehållstid

* Mängden sjöar/ våtmarker

* Belastningen på systemet

(syreförbrukning)

Front 63

Vad är retention?

Back 63

Markens/Vattnets förmåga att binda

näringsämnen, anges i procent. Kan vara positiv eller negativ.

Front 64

Ge exempel på djurarter som indikerar på att systemet är:

Rent, tydligt eutrofierat och starkt eutrofierat.

Back 64

Rent/Opåverkat: Forsslända,Knottätare, Öringmatslända, Nätbyggande nattsländelarv och Grävande dagsländelarv.

Tydlig påverkan: Sötvattensgråsugga, Glesa bestånd av snäckor och

Filtrerande, frilevande nattsländor.

Stark påverkan: Täta bestånd av snäckor, Sötvattensgråsugga, Sävsländelarv, Röda fjädermygglarver, Rödfärgade maskar och Slamflugelarver.

Front 65

Valka områden i Sverige är eutrofierade och hur mycket?

Back 65

25% av vattendragen och 16% av sjöarna, men mestadels i södra Sverige.

Front 66

Beskriv olika reningsmetoder för avloppsvatten och nackdelarna med dessa.

Back 66

Mekanisk rening: Tar bort skräp med hjälp av galler och partiklarna sedimenterar i bassänger. Problemet är dock att stora mängder löst organiskt material är kvar i vattnet.

Biologisk rening (1950-talet): Mikroorganismer tillförs vattnet för att hjälpa till i nedbrytningen av det organiska materialet. Problemet är att fosfor och kväve blir kvar i vattnet.

Kemisk rening (1970-talet): Eliminerar ca 90% av det obehandlade avloppsvattnets fosforinnehåll. Problemet är att kväve kvarstår samt användningen av kemikalier.

Front 67

Vilka effekter har skett på Östersjön av eutrofiering.

Back 67

* Ökad planktonproduktion i ytvattnet

*Algblomning och vattengrumling

* Planktonmassorna dör, sjunker till botten och bryts ned --> syret i bottenvattnet förbrukas

* Ökande arealer av syrefria bottnar

* Förändring i artsammansättningen

*Blåstången minskar i antal + negativa konsekvenser för andra arter i blåstångbältena

* Permanent syrebrist under haloklinen (ca 70 meters djup)

Front 68

Varför är Östersjön så känslig för bl.a. eutrofiering?

Back 68

1. Geografiskt ungt hav.

2. Dålig vattenomsättning.

3. Väl utvecklad haloklin.

4.Brackvattenhav- organismerna lever under fysiologisk stress.

5. Få arter. Ca 80 olika större arter.

6. Få sjöar och våtmarker i dess avvrinningsområde.

Front 69

Ange några meotder för sjörestaurering.

Back 69

* Närsaltreduktion

* Hypolimnion luftning

* Utspädning/bortpumpning av hypolimnion

* Sedimentmuddring

* Aluminiumbehandling

* Biomanipulering

* Vegetationsbegränsningar

* Karpinplantering

Front 70

Vad är försurning?

Back 70

En förändring som tillför H+ joner och säkner pH i miljön.

Front 71

Ge exempel på direkt/indirekt tillförsel utav H+ joner.

Back 71

Direkt: Via atmosfären

Indirekt: Avrinning och markbytesprocesser

Front 72

Vilka ämnen är det som försurar?

Back 72

Svaveloxider (Industri) och kväveoxider (trafik). En del av dessa oxiderar upp i atmosfären och regnar sedan ner som svavelsyra och salpetersyra.

Front 73

Sverige bidrar inte så mycket till försurningen jämfört med många andra länder i Europa. Vart kommer de försurande ämnena ifrån och varför påverkas vi så starkt av det?

Back 73

So2 (Svaveldioxid): Störst källa är sydösteuropa, pga kolförbränning.

Nox (Kväveoxider): Större i centrala Europa pga kraftigare trafik.

NH4+ (Ammoniak): Relativt homogen utbredning, länder som Holland är lite kraftigare pga boskapsbruk.

Sverige lider starkt pga vårt land har låg buffertförmåga samt att vindarna för mycket av de försurade ämnena från Engand och regnar ner på oss.

Front 74

Vad är ett buffertsystem?

Back 74

Kemiska ch/eller fysiologiska processer som, åtminstone från början, håller konstant pH.

Front 75

Skriv upp kolsyra-systemet. Vid vilket pH är detta system het förskjuten åt vänster? Vad sker då?

Back 75

CO2 (g) <--> CO2 (aq) <--> H2O <--> H2CO3 <--> H+ (aq) + HCO3- (aq) <--> H+ (aq) + CO32- (aq)

Vid pH <5,4 så förskjuts det år vänster. Då sker metalläckage.

Front 76

Vad sker om man tillför H+ resp. CO2 i kolsyrasystemet?

Back 76

H+: Vänster

CO2: Höger

Front 77

Beskriv Kolsyra-Bikarbonat-Karbonat-systemet.

Back 77

Koldioxid från atmosfären löser sig i vatten:

CO2 (g) <--> CO2 (aq)

Koldioxid och vatten bildar kolsyra:

CO2 (aq) + H2O <--> H2CO3 (aq)

Kolsyra och bikarbonat dissoceriar:

H2CO3 (aq) <--> H+ (aq) + HCO3- (aq)

HCO3- (aq) <--> H+ (aq) + CO32- (aq)

Vattnets autoprotolys:

H2O <--> H+ + OH-

Front 78

Vad sker vi kalkning?

Vad sker vid pH <6 resp. >6?

Back 78

Kalkning frisätter kalciumjoner och bikarbonat som ökar alkaliniteten.

pH >6: CaCO3 (aq) + H+ <--> Ca+ (aq) + 2HCO3-

pH <6: CaCO3 (aq) + H2O <--> Ca+ (aq) + HCO3- + OH-

Front 79

Vad är alkaliniteten av en sjö?

Back 79

Sjöns syraneutraliserande förmåga.

Den totala halten av ämnen som kan "plocka upp" H+ joner för att neutraliseras.

Front 80

I försurningsförloppet i en sjö, vad menas med:

Bikarbonatsjöar, Förändringssjöar och Syrasjöar?

Back 80

Bikarbonatsjö: Bra buffetkapacitet, vätekarbonater motverkar försurning, inga märkvärdiga biologiska förändringar. (alk= >60)

Förändringssjöar: Förrådet at vätekarbonat uttömt. Kraftiga variationer av pH under året. Kan ske random fiskdöd m.m.

Syrasjöar: Stabilt (men lågt) pH. Läcker ut aluminium ur systemet. Heöt nytt ekosystem. Nya buffertsystem neutraliserar på en väldigt låg skala. Oftast ingen fisk. (Alk= 0)

Front 81

Beskriv de olika buffertsystemen vid olika pHn.

Back 81

~6-8: Karbonatbuffring.

~4-6: Jonbytessystem. (Kalcium, Mangan och Kaliumjoner tar hand om H+)

~3-4: Aluminiumbuffring

~0-3: Järnbuffring, i princip inget biologiskt liv.

Front 82

Vad sker med lerpartiklarna i marken vid lågt pH?

Back 82

Vätejonerna vittrar sönder lerpartiklarna som har aluminium eller järnoner inpackade. Lerpartiklarana släpper metalljonerna som stabiliserar försurningen.

Front 83

Kalkning kan vara effektivt för att motverka försurning i sjöar, men vad är negativt med det?

Back 83

Det kan ge aluminiu och kalkfällningar på fiskarns gällock så att de kvävs.

Front 84

Beskriv hur skiktningen och typiska pH värden ser ut i podsoljorden.

Back 84

Front 85

Beskriv hur pH och basmättnadsgrad ser ut i följande tre jordprofiler:

Försurning, Kraftig försurning och måttlig försurning

Back 85

Front 86

Beskriv neutraliseringsprocessen i marken vid ursprungstillståd (Ingen svavelsyratillförsel)

Back 86

A) Växterna som bryts ner bildar humusämnen, varav en del är sura. T.ex. Myrsyra (HCOO)

B) Humusämnen bryts ner vid förbrukning av syrgas, då frigörs koldioxid, som med vatten bildar kolsyra. I måttligt sur miljö bildas vätekarbonat, som kan neutraliseras av vätejoner.

2HCOO- + 2O2 -> 2Co2 + 2 H2O -> H2CO3 -> H+ + HCO3-

C) Silikatmineraler vittrar sönder om de angrips av vätejoner, då frigörs katjoner. ( Ca2+ och Mg2+)

D) Baskatjon förrådet ger utbyte med växter. Förråden av joner och mineraler bibehålls.

Front 87

Beskriv neutraliseringsprocessen i marken vid inledande skede av svavelsyratillförsel

Back 87

A) Vätejoner från syran tar baskatjonernas plats i förrådet. Det genomströmmande vattnet blir mindre surt, men marken försuras istället. Utflödet av baskatjoner ökar

B) Surare mark leder till mindre vittring av kolsyra, endast starkare syror vittrar sönder silikatmineraler. Alkaliniteten minskar.

C) Sulfatjoner går obehindrat ut i vattendrag och förs vidare till grundvatten, sjöar etc.

Front 88

Beskriv neutraliseringsprocessen i marken vid framskridet skede av svavelsyratillförsel

Back 88

A) Markens katjoner är nästan helt ersatta av vätejoner, utflödet är praktiskt taget ingenting. Marken är så sur att den inte kan neutralisera mer.

B) Silikatvittringen har upphört, ingen produktion av vätekarbonatjoner sker längre

C) Vätejoner attackerar aluminium när silikaterna har tagit slut, aluminiumjoner läcker ut.

Front 89

Beskriv neutraliseringsprocessen i marken vid återhämtning efter avslutad tillförsel av svavelsyra

Back 89

A) Jonbyterprocesserna går åt andra hållet: baskatjonerna byggs upp igen. Utflödet av baskatjoner blir mycket mindre än normalt till en början. Vätejoner kan knuffas ut ur systemet, som ännu är relativt surt.

B) pH i systemet stiger och vätekarbonat börjar produceras igen. Alkaliniteten kommer dock vara lägre än vanligt under en lång tid till.

Front 90

Beskriv kvävetillförselns inverkan på försurningstillståndet när det är jämvikt mellan ammonium och nitrat

Back 90

A) Halterna av ammonium- och nitratjoner är lika i nederbörden --> neutralisering (ingen förändring)

B) I närvaro av syre nitrifieras en del av ammoniumjonerna i marken till nitratjoner. För en ammoniumjon frisläpps 2 vätejoner (Försurande effekt)

C) Växterna kompenserar upptaget av nitrat- och ammoniumjoner genom att släppa hydroxidjoner resp. vätejoner till marken. Om dessa utsläpp är lika stora, så sker ingen försurning. Men om det blir ammoniumöverskott så sker en ökad försurning.

Front 91

Beskriv kvävetillförselns inverkan på försurningstillståndet när det är kvävemättnad och nitratläckage

Back 91

A) Långvarig kvävetillförsel leder till mättnad. Växterna kan inte ta upp allt kväve. Då börjar nitrat att läcka ut ur marken till vattnet. Frigörelsen av hydroxidjoner i samband men nitratupptag kan inta väga upp frigörelsen av vätejoner. Försurande effekt.

Front 92

Beskriv kvävetillförselns inverkan på försurningstillståndet när det är ammoniumlverskott

Back 92

A) Om nederbörden innehåller mer ammonium än nitratjoner betyder det att all salpetersyra och en del av svelsyran har neutraliserats av ammoniak.

B) Detta leder till ett överskott av vätejoner som försurar mark och/eller vatten.

Front 93

Varför tenderar metallhalterna att öka om ett system har lågt pH?

Back 93

De flesta metallerna blir mer lösliga i sura förhållanden

Front 94

Vilka system påverkas mest av surstötar? När kan surstötar uppstå?

Back 94

Mindre vattenkroppar är känsligast. Surstötar uppkommer på våren när snön smälter.

Front 95

Vilka kemiska/fysikaliska effekter ökar/minskar vid försurning?

Back 95

Ökar: Siktdjup, Sulfat, Kalcium, Magnesium, Aluminium, Tungmetaller, (Mangan, Zink, Kadmium, Kvicksilver etc.)

Minskar: Alkalinitet, pH och Fosfor.

Front 96

Hur påverkar försurning växter?

Back 96

* Ljusklimat- ökat siktdjup -> större utbredning av bentiska växter

* Kolkälla- Minskning av vätekarbonat gynnar växter som använder koldioxid som kolkälla (t.ex. vitmossor)

* Aluminiumtoxicitet- exoenzymer och fosfataser inhiberas, utfällning av aluminiumhydroxid kan ske.

* Minskade fosfathalter- gynnar växter som växer på eller är rotade i bottensedimentet.

* Förändrad betning- Gynnar fytoplankton

Front 97

Vilken inverkan har försurning på djur?

Back 97

* Fysiologisk stress

* Reproduktionsstörningar

* Ökad dödlighet och långsammare utveckling av ägg

* Dödlighet hos adulter, osmotisk stress och utfällningar på gälarna

* Missbildningar

* Predator/Prey förhållanden förändras

Front 98

Vilka djur gynnas resp. missgynnas av försurning?

Back 98

Gynnas: Många sländor, myggor, skräddare och baggar. Insektsätande andfåglar gynnas.

Missgynnas: Framförallt snäckor och musslor pga deras skal. Insektsätande småfåglar missgynnas.

Front 99

Ge fyra exempel på fysiologisk stress hos djur vid försurning.

Back 99

Osmotisk stress:

1. Försämrat upptag av kalcium från vattnet. Lägre Ca-halter speciellt vid surstötar.

Påverkar romproduktion och fortplantningsförmåga

Påverkar membranpermeabilitet och ger ökad intransport av vatten, vilket leder till ökad exkretion av vatten och salter

2. Låga salthalter ger minskat upptag av salt via gälarna-> förlorad saltbalans

Respiratorisk stress:

1. Ökat partialtryck av koldioxid i vattnet --> mer CO2 i blodet --> Sämre upptag av O2

2. Ökad slemproduktion på gälarna --> Sämre upptag av O2

3. Utfällning av metallhydroxider på gälarna--> Sämre O2 upptag

Anpassning till fysiologisk stress kostar mycket energi, detta leder till långsammare tillväxt.

Front 100

Sammanfattningsvis, beskriv de biologiska effekterna och stressfaktorer som uppstår vid försurning.

Back 100

Biologiska: Förändrad artsammansättning, minskat antal arter, tåliga arter ökar i individantal och arter som snäckor, musslor och fisk försvinner.

Stressfaktorer: Lågt pH, Höga metallhalter, lägre salthalt och förändrad sammansättning mellan predator och byte.

Front 101

Vad påverkas flödet (Q) i vattendrag av?

Back 101

Utdikning, som ökar flödet och avrinningen.

Front 102

Vad beror balansen mellan kornstorlek och lutning i ett vattendrag på? När sker erosion/deposition?

Back 102

Front 103

Vilka negativa effekter får man av vattenkraft? Vad sker uppströms/nedströms?

Back 103

* Förändrar flödesprofilen över året

* Fungerar som en migrationsbarriär

* Förändrar lokalklimat

* Förändrar grundvattenförhållanden

Uppströms: Domineras av långsamt flytande sektioner, påverkad vattenkvalité, mindre näringsämnen och översvämningar.

Nedströms: Strömsektioner torrläggs/förändras och minskad habitatkomplexitet

Front 104

Vilka är de biologiska konsekvenserna av vattenkraft?

Back 104

* Isolering/utslagning av djur eller makrofyter

* Minskad populationsstorlek i de flesta fiskpopulationer

* Minskad mängd strömanpassad flora och fauna

* Eventuellt ökad mängd toxiska ämnen i organismerna

Front 105

Vad är ett Kraftigt Modifierat Vatten?

Back 105

* En ytvattenförekomst som till följd av

fysiska förändringar genom mänsklig verksamhet på ett väsentligt sätt ändrat karaktär. De fysiska

förändringarna har påverkat vattenförekomstens ekologiska status

*De fysiska förändringarna ska

ej vara reversibla

*Enbart hydrologisk påverkan räcker inte, morfologin måste vara påverkad

*Kraftigt modifierade vatten innebär att man sätter en lägre miljökvalitétsnorm,

god ekologisk potential , eftersom man bedömer verksamhetens samhällsnytta som mycket stor och eventuella åtgärder för att nå god status skulle ge betydande hinder för den aktuella verksamheten

Front 106

Vilka direktiv bygger Natura 2000 på och vilken skyldighet har varje medlemsland inom detta?

Back 106

Habitatdirektivet och fågeldirektivet. Varje land är skyldiga att rapportera tillståndet om de arter och naturtyper inom natura 2000 var sjätte år

Front 107

Vad är så speciellt med Högvadsån?

Back 107

Det är den enda indikatorån i Sverige när det gäller öring

Front 108

Vad är skillnaden mellan grov- och findetritus?

Back 108

Grov: Löv, grenar, stockar och ved som inte är nedbrytet

Fin: Mer eller mindre nedbrytet organiskt material

Front 109

Vilka biotiska/abiotiska faktorer påverkar laxfisken?

Back 109

Abiotiska: Temperatur, turbulens, vattendjup, klimat osv.

Biotiska: Aggression, parasiter, competition, vegetation osv.

Front 110

Ge exempel på olika fysiska exploateringar

Back 110

* Bryggor & hamnar

* Kablar

* Anläggningar för energiproduktion

* Mineralextraktion, muddring, dumpning

* Sandtäkt

* Hårdgjorda ytor

m.m.

Front 111

Vilka olika bryggtyper finns det? Vad är för/nackdelarna med det?

Back 111

Fäst på land:

+ Effektiv mot is

Oberoende av djup

- Kan inte ha stora båtar

Pålade:

+ Kan ha större båtar

- Lossnar av is

Jobbigt att påla vid >5m djup

Flytande:

+ Ligger alltid på rätt höjd

Oberoende av djup

Lite påverkan av bottenströmmar

- Måste ankras fast

Blockar ytan

Inte lika stabila som övriga

Front 112

Vilka råd om hamnar/bryggor ges utav Västra Götalands länsstyrelse?

Back 112

1) Grundområden skall ej exploateras

2) Områden som kan behöva underhållsmuddras i

framtiden bör ej användas för hamnändamål

3) Utbyggnad av befintliga anläggningar är i

allmänhet att föredra

4) Brygganläggningar får inte utgöra vandringshinder för laxfisk

5) ”Värdefulla" kuststräckor som ej är exploaterade skall hållas fria

6) Om man inom ett område kan plocka bort flera småbryggor och ersätta dessa med en större anläggning är detta att föredra

7) Pålade bryggor är ofta bättre ur miljösynpunkt än flytbryggor pga. mindre skuggningseffekter, påverkar ytströmmar mindre inga 'pumpeffekter', osv.

8) En ny hamnanläggning bör inte strida mot gällande riksintressen och stranskyddsbestämmelser för området

9) Inom naturreservat bör/skall ingen exploatering ske

10) Planerade/tilltänkta småbåtshamnar bör finnas med i kommunens översiktsplanearbete

Front 113

Vad är för- och nackdelarna med vindkraft?

Back 113

Fördelar:

Stor oanvänd potential för förnyelsebar energi

Gott om tänkbara platser

Starka vindhastigheter ger god ekonomi

Storskalighet möjlig

Nackdelar:

Dyrt och komplicerat att bygga

Motstånd från olika grupper

Stor risk för oförutsedda kostnader (t.ex.

geotekniskt)

Front 114

Vilka störningsrisker finns det med vindkraft?

Back 114

Buller/vibrationer

Elektriska fält/magnetiska fält

Kollisioner

Ljus/skuggning/reflexer

Front 115

Hur reagerar fåglar, fladdermöss och fisk på vindkraft? Vilka åtgärder finns?

Back 115

Fåglar: Det är liten mortalitetsrisk, men fåglar ändrar sin kurs när de närmar sig vindkraftsverk.

Påverkar mest rovfåglar.

Åtgärd: Undvik områden som har hög täthet eller där fåglar passerar

Fladdermöss: Insekter som samlar runt vindkraftsverken lockar till sig fladdermöss.

Åtgärd: Fladdermöss kan bara flyga vid ~4m/s, så man kan stänga av vindkraftverken då.

Fisk: Ålars invandring störs, likströmskablar påverkar. Vid pålning av vindkraftsverken så flyr nästan all fisk och undviker det området en viss tid.

Åtgärder: Växelströmskablar, flytande vindkraftsverk?

Front 116

Konstant buller när vindkraftsverken stör fisken till en viss grad. Men under anläggningen är det extremt högljutt. Hur kan man åtgärda dessa höga ljud?

Back 116

"Remp-up", man låter de första hammarslagen på pålen vara mjuka, så att fisken hinner fly innan de höga, hårda slagen börjar.

Front 117

Vågkraft är ett alternativ till vindkraft, vilka är de möjliga fördelarna?

Back 117

Mindre visuella

Ljudlösa (över ytan)

Ingen kollisionsrisk för fåglar och fladdermöss

Kan utnyttja andra miljöer

Jämnare energi

... Men tar också plats på bottnen

Front 118

Vilka effekter ger telekommunikationskablar och kraftkablar? (under anläggning och under drift)

Back 118

Front 119

Vad är sjuvspänning och vad gör det för något?

Back 119

Den stress som friktionen mellan vatten och bottenytan skapar. Denna stress lyfter upp partiklar. Vid stor sjuvspänning så rensas nästan allt material från bottnen (erosion?)

Sjuvspänning är en effekt av högt flöde.

Front 120

Vad är det laminära skiktet?

Back 120

Den sträcka som vattnet kan färdas i utan att stöta på objekt som skapar turbulens.

Front 121

Vilka är de aktuella miljöproblemen med kommersiell sjöfart?

Back 121

* Illegala utsläpp

* Risk för oljeläckor

* Främmande arter med barlastvatten

* Giftiga bottenfärger

* Utsläpp av giftiga avgaser och koldioxid

* Buller

Front 122

Hur många småbåtar finns det i Svergie och vilka miljöproblem skapar dem?

Back 122

800000 småbåtar.

* Bottenfärg + andra gifter

* Bränsleutsläpp

* Fysisk störning, vågor

* Buller

* Störning pga infraröd struktur

* Toalettavfall och nedskräpning

Front 123

Vilka problem finns det med småbåtsmotorer? Vilka lösningar finns?

Back 123

20-30% av bränslet går ut med avgaserna, och enorma utsläpp av olja m.m. Dessa utsläpp sker mest under den känsligaste perioden (Sommaren) i de känsligaste miljöerna (grunda bottnar)

Lösningar:

* Fyrtaktsmotorer (Dyrare och tyngre, men bränslesnålare och mindre utsläpp)

* Alkylatbensin för de äldre motorerna (ger renare avgaser och är lagringsstabil, men är dyrt och svårt att få tag på)

Front 124

Vilka är de värsta bottenfärgerna för båtar och vad är dess substitut?

Back 124

Färg baserad på tributyltenn (TBT), den är förbjuden. Byts ut av Kopparbaserad färg eller organiska biocider.

Front 125

Vad kan man göra istället för att måla båten med giftiga färger?

Back 125

* Båtbottentvätt

* Tvätta för hand

* Torrsätta

* Åk i sötvatten ett tag

Front 126

Hur många Marine Protected Areas fanns det 2011? (MPA)

Back 126

5900 stycken, som tillsammans utgör 4 miljoner kvadratmeter och täcker 1,17% av världshaven.

Front 127

Vilka värden finns det i att ha MPA?

Back 127

Socio-ekonomiska: Jobb, produktion m.m.

Sociala: Arvsvärde, rekreationsvärde, utbildningsvärde, hälsa m.m.

Miljömässiga: Skydd mot naturkatastrofer, biodeiversitet m.m.

Front 128

Vilka problem finns det att handskas med inom fiskevård?

Back 128

*Öppna system och systemets gränser

* Småskaliga vs. storskaliga hot

* Informationsbrist

* Användare som tex. fiskare

Front 129

Vad är skillnaden på områden med specifika regleringar och marina reservat?

Back 129

Reglerade: fiske tillåtet, men påverkas av säsong, redskap, storlek och kön. (Vanliga i Europa)

Marint reservat: fiske ej tillåtet. (Ovanligt i Europa)

Front 130

Beskriv 5 skäl till varför skyddade områden oftast inte är tillräckliga som skydd på egen hand.

Back 130

1. Dessa områden är oftast små och dåligt utformade

2. Dessa områden är dåligt förvaltade

3. Omgivande miljöer försämras

4. Negativa konsekvenser pga. förflyttning

5. Ger intryck av skydd och då minskar arbetet med andra skyddsformer

Front 131

Vad är fördelarna med skyddade områden?

Back 131

* Flexibelt instrument

* Kan vara effektiva

* Kan vara enklare och billigare än storskaliga lösningar

* Kan vara enda lösningen......

Front 132

Vad är SLOSS-debatten? Beskriv argumenten för båda sidor.

Back 132

Single Large Or Several Small.

Argument för stora:

* Mindre känsliga för störningar

* Mindre omkrets per area, så migration minskar

Argument för små:

* Högre biologisk mångfald

* Mindre risk att slås ut samtidigt pga tex. en epedemi

Front 133

Vilka är kriterierna för ett ekologisk sammanhängande nätverk?

Back 133

* Representativitet- Alla förteelser ska finnas representerade i nätverket, inte bara sällsynta eller extrema.

*Replikering- Alla förteelser ska finnas representerade i nätverket ska finnas flera gånger, så att koordinerad utdödsrisk minskar.

*Sammanbindning- Skyddade områden skall vara geografiskt fördelade så att organismers och processers naturliga utbyte mellan områden bibehålls

* Funktionalitet-Skyddade områden skall vara utformade så att bevarandemålen nås

Front 134

Vilka är kriteriena för et skyddat område?

Back 134

* Ursprunglighet

* Ekologisk/biogeografisk betydelse

* Forsknings- och undersökningsvärde

* Nationell och internationell betydelse

* Ekonomisk betydelse

* Socialt värde

* Andra överväganden

Front 135

Vilka olika typer av artskydd finns det?

Back 135

Rödlistning, fridlysning, biotopskydd, fiskeförbud m.m.

Front 136

Beksriv följande arter:

* Signalarter

* Nyckelarter

* Typiska arter

* Rödlistade arter

* Skyddade arter

* Ansvarsarter

Back 136

* Signalarter (Indikatorarter): Arter som, med sin närvaro, indikerar på områden med högt naturvärde. Har hitintills använts mest i skog.

* Nyckelarter: Arter med särskild ekologisk funktion för andra arter, direkt eller indirekt.

* Typiska arter: Arter vars förekomst indikerar på god bevarandestatus. Lätt igenkännbara arter.

* Rödlistade arter: Arter som bedöms löpa risk för att försvinna ur landet. T.ex. mosippa.

* Skyddade arter: Arter som omfattas av juridiskt stöd.

*Ansvarsarter: arter där en särskilt stor del av dess totala population finns i en begränsad del av det totala utbreddningsområdet.

Front 137

Beskriv de olika sorterna av en indikatorart:

* Flagg-art

*Paraply-art

* Nyckel-art

* Statistisk indikator

* Tolerans indikator

Back 137

Flagg-art: En art som är så pass populär att man kan använda den för att få gehör för allmän miljö- och naturvård. (Delfin)

Paraply-art: En art som har så pass omfattande ekologiska krav, att om vi skyddar den, skyddar vi också andra arter. (Varg)

Nyckel-art: En art med så stor funktionell roll, att om vi skyddar den, så skyddar vi andra arter.

Statistisk indikator: En art som tenderar att komma ihop med många andra arter. Finns denna art så finns det många.

Tolerans indikator: En art som genom sin ekologi/fysiologi kan leva i förorenade/påverkade miljöer.

Front 138

Vad är rödlistning och vad är det som denna listning INTE säger?

Back 138

Rödlistning är ett systematiskt och internationellt system för att bestämma en arts risk för att dö ut.

Men:

Röslistning säger inte att arten är viktig, den säger inte att arten har ett skydd och den säger inte vad som ska göras för att skydda arten.

Front 139

Vilka arter bedöms i en rödlistning?

Back 139

* Alla arter i en “grupp” (Inte bara de mest hotade)

* Inga underarter

*Arter som funnits i reproducerande populationer efter 1800 (alltså inte uroxe)

*Inte avsiktligt introducerade arter (alltså inte myskoxe)

*Arter oavsiktligt introducerade före 1800

Front 140

Hur många arter finns rödlistade i Sverige? Vilka har haft en positiv/negativ utveckling?

Back 140

4127 arter. Många groddjur och däggdjur har haft en positiv utveckling. Fiskar har en negativ trend. Den marina miljön över lag har haft det sämst.

Front 141

Vilka fiskar är numera förbjudna att fiska?

Back 141

Skärkniv, havsnejonöga, pigghaj, småfläckig rödhaj, brugd, sillhaj, slätrocka, knaggrocka, majfisk, staksill, blåfenad tonfisk och ål.

Front 142

Ge exempel på ekosystemtjänster som våtmarker bidrar med.

Back 142

biologisk produktion, kollagring, vattenhushållning, vattenrening och utjämning av vattenflöden

Front 143

Vad är en våtmark?

Back 143

Våtmarker är sådan mark där vatten under en stor del av året finns nära under, i eller över markytan, samt vegetationstäckta vattenområden. Minst 50 % av vegetationen bör vara hydrofil.

Ett undantag är tidvis torrlagda bottenområden i sjöar, hav och vattendrag, de räknas som våtmarker trots att de saknar vegetation.

Front 144

Vilka tre kriterier avgränsar våtmarker?

Back 144

* Hydrologi: Mark som är översvämmade eller vattenmättade ner till 50 cm under 7 sammanhängande dagar eller mer under tillväxtsäsongen.

* Fuktmättade sediment: Sediment som finns under syrefria förhållanden.

*Vegetation: Mark som domineras av växter som är anpassade till översvämmade/vattenmättade marker

Front 145

Beskriv tre olika våtmarker, hur ser deras flöden och hydroperioder ut?

Back 145

* Basin wetlands (Sjöar och dammar): Vertikalt flöde (nederbörd). Lång hydroperiod med översvämningar under vissa perioder.

* Riverine wetlands (stundvis översvämmade flodbankar): Flödet är både vertikalt och horisontalt. Korta hydroperioder med övervämningar.

* Fringe wetlands (längskusterna av sjöar och hav): Vertikalt + horisontalt flöde (Nederbörd och tidvatten). Kan ha korta hydroperioder, men ej periodisk och ej säsongsberoende.

Front 146

Vad kallas de olika skiten i en jordprofil?

Back 146

Front 147

Vad händer när ett sediment är vattenmättat?

Back 147

Vattnet blir en barriär och hindrar syrgas från att diffundera ner i marken. Respirationen kan fortsätta men med andra molekyler som elektronacceptor. Organiskt material bryts ner. Anaerob respiration leder till att järn läcker ut. Och ackumulering av bland annat sulfater sker.

Front 148

Beskriv hur kol oxideras i våtmarker.

Back 148

Front 149

Vilka adaptioner har växter resp. djur skaffat för att kunna leva i våtmarker?

Back 149

Växter:

* Kraftiga, vaskulariserade stammar

* Heterofylli (Olika blad på olika delar av stammen)

* Aktivt upptag av O2 till rötterna

* Lagring av kolhydrater

* Alternativa metaboliska vägar

*Reproductiva strategier- fröspridning, kloning.

Djur:

*Morfologi-rörelse i vatten

* Morfologi–födosök i vatten

* Anaerobisk respiration (dyk

reflex)

* Barriärer mot fisk

* Säsongsmässiga rörelser

och/eller dvala

* Reproduktiva strategier

oviposition / ungvårdnad

Front 150

Varför är våtmarker viktiga?

Back 150

* Filtrerar / renar vattnet)

*Rening genom denitrifikation,

växtupptag, sedimentation (I Halland o Skåne har rening 1000 kg/ha/år uppmätts.)

* Bromsar flödet, minskar risken för

översvämning

* Viktiga habitat för djur och fåglar

* Motverkar erosion på strandbanken

Front 151

Vad behöver en fisk för att kunna hoppa över ett hinder?

Back 151

Vattendjupet måste vara 1,5 gånger djupare än kantens/hindrets höjd.

Front 152

Vad är ett meanderlopp? Vad är fördelar/nackdelar med detta?

Back 152

En slingrande flodfåra i ett flackt landskap som har blivit skapad av erosion (i ytterkurvorna) och sedimentation (i innerkurvorna)

+ Skapar en varierad och större biotop

- Minskar vattenflödet och laxhabitat

Front 153

Beskriv de olika fiskvägarna för uppåtströmsvandring.

Back 153

Utrivning: Man tar bort ett hinder och skapar en homogen miljö men med varierande flöde. (Lägger sten överallt tex.)

Tröskling: Gör en V-profil där vattenprofilen vairerar, lekande fisk vinner på detta.

Inlöp: Naturliga strukturer (stockar, sten) som skapar ett "naturligt" flöde. Går bredvid ett hinder i rätt fallhöjd så alla organismer kan komma förbi. Går parallellt med hindret.

Omlöp: Passage för flera organismer i båda hållen. Går runt hindret. Viktigt att skapa turbulens vid lockvattnet så att fiskar inte väljer huvudfåran.

Front 154

Beskriv olika tekniska fiskvägar för uppströmsvandring.

Back 154

* Kammartrappa: Minst 1,2 m långa bassänger vid små flöden, och 4m vid höga flöden. Fungerar endast vid ett visst flöde och oftast bara för uppåtvandrande fisk som lax.

*Sluss/hiss: Används inte i Sverige

* Slitsrännor: klarar högt flöde. Saboteras om löv/grenar faller ner i dem.

*Denilrännor: Klarar hög lutning, men behöver mycket vatten för att fungera bra. Saboteras av löv/grenar.

*Kulvertar: Vid låg lutning, tvärväggar behövs för att minska flödet.

Front 155

Vilka olika typer av kammartrappor finns det?

Back 155

Front 156

Vad bestämmer flödet i en kammartrappa?

Back 156

Bassänglängd, vattenflöde och lutning.

Front 157

Om en fiskväg inte fungerar, vad kan det bero på?

Back 157

* För branta lutningar

* Öppningarna är på fel plats

* Turbulens pga för små fack i trappan

* Dåligt underhåll

Front 158

Vilka åtgärder finns det om hindret är:

* För grunt

* För långt hopp

* För högt hopp

Back 158

Front 159

Vilka trappor är dyra/billiga och kräver lite/mycket tillsyn?

Back 159

Billiga + Lite tillsyn:

* Kanal: Bra för de flesta fiskar och smådjur

* Kammartrappa: Bara för lax

Dyra + Mycket tillsyn:

* Denil/slitsränna: Bra för flera fiskarter och ibland för smådjur

Front 160

Vilka metoder kan man ta tills sig för att få fisken till trappan?

Back 160

* Optimalt flöde

* Placera trappan vid befintliga vandringsstråk

* Utforma lockvatten på rätt sätt

* Undvik störningar i/vid trappan

Front 161

Vad har skogen för betydelse på vattendrag?

Back 161

-Näringstillförsel

-Skugga

-Stabiliserar mark och stränder

-Närsaltfilter

-Ståndplats

-Habitat och korrido

Front 162

Vilka faktorer beror fiskens tillväxt på?

Back 162

-Klimat

-Konkurrenter

-Predatorer

-Vattnets näringsnivå

Front 163

Beskriv trestegsprincipen inom fiskevård.

Back 163

1) Lekplatser

2) Etablering av ståndplatser, uppväxtområden

3)Passage till uppväxtmiljö för större fisk; höljor, dammar och sjöar

Front 164

Hur bildar man lekområden för lax?

Back 164

* Blotta och rensa det lekgrus som finns

begravt

* Rensa ut finpartikulärt material

* Flytta lekgrus inom vattendraget

* Placera ut större strukturer som eroderar

fram lekgrus

* Tillföra lekgrus punktvis eller på specifika

platser

Front 165

Beskriv följande metoder för bildning av lekgrus:

Hartijokk

Skålmetoden

Load on top

Back 165

Hartijokk: Rör om sediment med en grep. Allt finare material strömmar bort opch lämnar enbart grus.

Skål: ?

Load on top: Lägger i te.x. stenar som stoppar flödet och skapar lekgrus. Ju slätare stenar, desto mer lekgrus.

Front 166

Varför kan det vara bra med död ved i vattendrag?

Back 166

* Skapar en mer varierad miljö

* Utgör ”rev” som koloniseras av påväxtalger och olika bottendjur

* Skapar skyddade ståndplatser för smådjur och fisk

* Kan stabilisera stränder genom att bryta

vattenström och vågor

* Skapar höljor nedströms eller erosion av

stränder (Var försiktig !)

*Kvarhåller organiskt material och sediment.

Front 167

Vilka positiva effekter kan strömbildare bidra med?

Back 167

A: Förbättrat skydd

B: Höjd syreehalt

C: Bottenmaterial spolas rent

D: Gynnar flera mikroorganismer och näringsdjur

E: Bidrar till vattnets rening

Front 168

När kom vattendirektivet till och vad är dess mål?

Back 168

Kom till 2000, men arbetet sattes inte igång ordentligt förrän 2003-2004.

Mål:

* God vattenstatus

* God tillgång på vatten

* Ingen försämring

* Hållbart utnyttjande

Front 169

Beskriv den 6-åriga cykelns steg inom vattenförvaltning

Back 169

Kartläggning och statusklassning

Ange miljökvalitetsnormer och/eller undantag

Åtgärdsprogram/Förvaltningsprogram

Genomförande

Uppföljning och övervakning

Rapportering till bl.a. EU

Front 170

Vad är ett vattenråd?

Back 170

En samling aktörer som gemensamt försöker skapa ett helhetsperspektiv på vattenresurserna inom ett område. De bidrar genom att, på ett tidigt stadium, delta i förberedelser/diskussioner om HUR vattenresurser ska hanteras. De tar även fram förslag på åtgärder och an genomföra dem.

Front 171

Vad kollar man på när man ska klassa kemisk och ekologisk status för ett vattendrag?

Back 171

Kemisk status: Man kollar på prioriterade ämnen. Kan uppnå God/Ej god status. Alla vattendrag i Sverige har ej god pga. kvicksilver.

Ekologisk: Bygger på fysikalisk-kemisk och hyfro-morfologisk status. Kan uppnå hög, god, måttlig, otillfredställande och dålig status.

Front 172

Beskriv de ingående parametrarna för biologiska kvalitetsfaktorer i vattendrag. Vad är för/nackdelarna?

(Fisk, bottenfauna och kiselalger)

Back 172

Fisk: VIX-index

+ Man ser ekologiska effekter av försurning och av fysisk påverkan

- Metod och bedömningsgrunder saknas för lugnflytande vattendrag

Kräver ofta expertbedömning för att kunna tolka resultat.

Bottenfauna: MISA (surhetsindex), DJ(eutrofieringsindex) och ASPT(ekologisk kvalitetsindex)

+ Försurning

Långsiktiga förändringar (arter med långa livscykler)

Effekter av fysisk påverkan

-Övergödning

Kiselalger: IPS-index(näringsämnen och organiska föroreningar) och ACID-index (surhet).. Man kan även se miljögiftspåverkan på kiselalgernas skal (om de är deformerade eller ej)

+ Försurning

Övergödning

Snabb biologisk respons

- Dyrare än fosforprover

Referensvärden ej anpassade för olika typer av vattendrag

Front 173

Beskriv de biologiska kvalitetsfaktorerna för sjöar, samt för- och nackdelarna.

Back 173

Växtplankton: Total biomassa (näringsstatus vid övergödning), TPI-index (näringsstatus vid övergödning), Artantal (surhet), andel cyanobakterier (näringsstatus vid övergödning) och Klorofyll a (näringsstatus vid övergödning).

+ Eutrofieringsbedömning

- Ganska dyrt, mer differentierad referensnivå behövs

Makrofyter: Trofiindex TMI (näringsämnen)

Bottenfauna:

I profundal & sublitoral: BQI(eutrofieringsindex)

I litoral: MILA (surhetsindex) och ASPT(eutrofieringsindex och ekologisk kvalitet)

Fisk: Provfiske med översiktsnät och EQR8-index för klassning.

+ Viktigt för folk hur fisken mår, visar hur övergödning och försurning påverkar

- Dyrt, speciellt vid stora sjöar. komplicerat index som inte alltid fungerar och är svårt att förklara.

Front 174

Vad är Magic?

Back 174

En modell som används för att beräkna referens pH. Detta referensvärde jämförs med det pH sjön skulle ha om den inte kalkades.

Den skillnaden sätts in i klasser:

Front 175

Vilka åtgärder mot försurning finns det i VISS resp. i åtgärdsprogrammet?

Back 175

VISS: kalkning och askåterinförning

Åtgärsprogrammet:

* Naturvårdsverket- Minskade utsläpp från koleldning och sjöfart internationellt och minskade utsläpp från svenska källor.

* Skogsstyrelsen- Minskad försurning från skogsbruket vid uttag av GROT(?)

Front 176

Vad är den ekologiska kvoten och hur klassar man den?

Back 176

Man beräknar ett referensvärde av ett visst näringsämne och dividerar det med medelvärdet för att få fram EK.

Front 177

Vilken fysisk påverkan har vattenkraft, jordbruk, skogsbruk och hamnverksamhet på vattendrag ?

Back 177

Vattenkraft: Påverkan på hydrologin, morfologin och kontinuitet genom dammar och regleringar och rensning av vattenvägar.

Jordbruket: Påverkan på hydrologin genom vattenuttag och markavvattning. Påverkan på morfologin genom ytavrinning, diken, rensningar och kanaliseringar.

Skogsbruket: Hydrologisk påverkan och påverkan av morfologin.

Hamnverksamhet: Morfologisk påverkan genom installationer, muddring m.m.

Front 178

Vad är konnektivitet och vad orsakar bristande i det?

Back 178

Möjligheten att sprida sig upp- och nedströms.

Dammar, övergångar över vattendrag(järnvägar osv.) och vattenuttag/reglering (torrläggning) orsakar bristande konnektivitet.

Front 179

Varför behöver vi åtgärda fysisk påverkan på våra vattendrag?

Back 179

* Det är svårt att få ett fungerande sjöekosystem om man inte åtgärdar fysisk påverkan på strandzonen

* Transport av sediment, näringsämnen, gifter m.m. från landskapet till havet sker oftast genom vattendrag.

* Översvämningsriken minskar om vi åtgärdar fysisk påverkan.

* Resturering av morfologiska skador kan minska skador på fastigheter. mindre skred, ras och intabila vattendrag.

Front 180

Hur sammanväger man alla parametrar för att få en ekologisk status?

Back 180

* Sämst resultat styr

* Bara biologiska parametrar kan sänka statusen till lägre än "måttlig"

* Hydromorfologin sänker under "god" OM den visar på "otillfredställande" eller "dålig"

* Försurning i kalkade vatten sänker status till lägre än "god" om biologin visar på att biologisk återhämtning saknas.

Front 181

Vilka miljöproblem har de vattenförekomster som inte uppnår god ekologisk status idag?

Back 181

Västerhavet:

Sjö- Försurning

Vattendrag- Kontinuitet (fiskarnas förmåga att ta sig fram?)

Hela Sverige:

Sjö- Kontinuitet

Vattendrag: Kontinuitet och morfologi

Front 182

Vilka av de 16 miljökvalitetsmålen berör vattenvård?

Back 182

* Bara naturlig försurning

* Giftfri miljö

* Ingen övergödning

* Levande sjöar och vattendrag

* Grundvatten av god kvalitet

* Hav i balans samt levande kust och

skärgård

* Myllrande våtmarker

Front 183

Vilka faktorer avgör om en art är lämplig för odling?

Back 183

* God anpassning till rådande miljöförhållanden

* Kunskap om de livsstadier som fisken odlas

* Snabb tillväxt, god foderkonvertering

* Sen könsmognad

* Sjukdomsresistens

* Odlingsbar vid hög täthet

* Hög kvalitet på slutprodukt

* Efterfrågan på marknaden

Front 184

Ge exempel på infektionssjukdomar hos fiskar inom odling (mikro/makroparasiter)

Back 184

Mikroparasiter: bakterier, virus och svamp, t.ex. Vibriosis och Furunculos

Makroparasiter: flercelliga, tex. Bandmaskar, iglar, copepoder, tex. Laxlus

Front 185

Var och när ska man ta provtagningar i ett uppföljningsprogram efter kalkning?

Back 185

* Vattendragen provtas där förutsättningarna är som sämst

* Sjöar provtas i utloppet

* Prover ska tas under högflöden

Front 186

Hur ofta bör prover tas:

I sjöar, i vattendrag och vid doseringskalkning?

Back 186

Sjöar: minst 1-4 gånger per år

Vattendrag: Minst 6 gånger per år

Doseringskalkning: Minst 10 gånger per år (Både upp- och nedströms)

Front 187

Förklara följande begrepp:

Åtgärdsområde

Målområde

Åtgärdsobjekt

Målpunkter

Back 187

Åtgärdsområde: Hela området som ska åtgärdas, alla övriga områden/punkter finns inom detta område.

Målområde: T.ex. kustlinjerna av sjöarna och vattendragen inom åtgärdsområdet

Åtgärdsobjekt: T.ex Alla sjöar inom åtgärdsområdet.

Målpunkter: Specifika punkter, som t.ex. mynningen av en sjö.

Front 188

Vilka mål ska läggas för varje målområde? (inom kalkning)

Back 188

Kemiska och biologiska mål skall läggas. Dessa mål ska anpassas till den fauna som tillkommer naturligt i området.

Front 189

Hur bedömer man försurning i okalkade vatten?

Back 189

* Man tittar på biologiska förändringar hos försurningskänsliga arter

* Man tittar på förändringar i surhet och buffertförmåga över tid

* MAGIC

Front 190

Vad ska man kalka i första hand?

Back 190

* Sjöar och tidigare kalkade våtmarker

* I andra hand ska man kalka med doserare

* I sista hand ska man överväga kalkning av nya våtmarker

Front 191

Vad är för- och nackdelarna med kalkdoserare?

Back 191

+

Mycket kostnadseffektiv kalkning

Kan efterlikna naturlig dynamik

-

Kräver viss volym för att bli effektiv

Kräver mycket tillsyn

Kräver väg fram till platsen

Begränsar spridningsområdet

Front 192

Hur fungerar en kalkdoserare?

Back 192

Front 193

Vad är viktigt att tänka på när man ska placera ut en kalkdoserare?

Back 193

* Vilket vattenområde ska åtgärdas?

*Övrig sjö- och våtmarkskalkning

* Hur långt nedströms ska effekten räcka?

* Tillgänglighet under svåra väderförhållanden

Front 194

Vad är positivt & negativt med kalkspridning med hjälp av båtar?

Back 194

+

Dammar ingenting

Lägre kostnad än helikopter

Mindre olägenhet med buller

Precis spridning efter spridningskarta

Energieffektivare = mindre miljöpåverkan

-

Kräver väg och sjösättningsplats

Front 195

Vad är positivt & negativt med kalkspridning med hjälp av helikopter?

Back 195

+

Alla sjöar kan spridas

Billigare alternativ vid små givor < ca 8 ton

Går att välja dammfri kalk vid behov

-

Begränsad möjlighet till precis spridning,

strandzonsspridning bör undvikas med

dammande kalk

Front 196

Vilka kalkmedel finns det och vad är spridningsmetoden för dessa medel?

Back 196

* Kalkmjöl (Båt och helikopter)

* Avhärdningsprodukt: Vombkalk, bulltofta (Helikopter)

* Granulerad kritkalk (Helikopter)

* Vattenblandad grovkalk (Helikopter)

Front 197

Vad är isepisoder och vad är problemet med dessa? Hur kan man åtgärda detta?

Back 197

Surt tillrinningsvatten som passerar sjön utan att beblanda sig med sjövolymen. Detta försvårar skattningen av kalkbehovet. Detta kan åtgärdas genom att kalka uppströms.

Front 198

Kort omsättningstid kan ge ojämna effekter inom kalkning. Hur åtgärdar man detta?

Back 198

* Kalka uppströms i första hand

* Ha en detaljerad spridningsplan

* Kalka två gånger per år

* Iskalkning?

Front 199

Varför är öppna kärr de lämpligaste kalkningsobjekten?

Back 199

* Kalkning ger hög och jämn effekt här

* De är enkla att kartera

* Lätta att se från helikopter

Front 200

Vad är symptomen av underkalkning och hur åtgärdar man det?

Back 200

Symtom: utebliven måluppfyllelse men i övrigt jämna effekter och hög effektivitet (Jämn alkalinitet)

Åtgärder:

* Ökad kalkdos i befintliga åtgärdsobjekt

* Kalkning av ytterligare sjöar

* Flyttning av doserare/fler doserare

* Kalkning av nya våtmarker

Front 201

Vad är symptomen av ineffektiv kalkning och hur åtgärdar man det?

Back 201

Symtom: hög kalkdos med varierande effekt, ofta med dålig måluppfyllelse

Åtgärder:

* Kalka med tätare intervall.

* Omfördela kalk från nedströms belägna sjöar till uppströms belägna.

* Omfördela kalk från sjöar med alltför kort omsättningstid till sjöar med längre.

* Omfördela kalk från mosse, bäckzon, dikade kärr och mader till öppna kärr.

* Kalka inte objekt med alltför höga doser.

Front 202

Vad är symptomen av överkalkning och hur åtgärdar man det

Back 202

Symtom:

pH i målområdet överstiger stadigvarande pH-målet under högflöden med >0,4 pH-enheter

Åtgärder:

* Minska kalkmängderna i de delar av vattensystemet som överdoseras mest.

* Avbryt om möjligt kalkning av lågeffektiva objekt långt nedströms.

* Eftersträva en jämn kalkdosering i vattensystemet med långsamt ökande doser uppströms.

* Kalka med täta intervall.

Front 203

När kan/ska man avsluta med kalkning?

Back 203

Om volymdosdos-effekt sambandet visar att kalkdosen kan reduceras med mer än nuvarande kalkdos indikerar det att kalkningarna kan upphöra.

Front 204

Hur många "vardagskemikalier" finns det idag? Vilka sorters kemikalier är farligast för hälsa och miljö?

Back 204

Idag finns det mer än 30 000 vardagskemikalier.

Särskilt farliga för hälsa och miljö är kemikalier som är svårnedbrytbara, orsakar cancer och orsakar hormonella förändringar som t.ex. leder till fortplantningsstörningar.

Front 205

I vilka sorters produkter finner man "vardagskemikalier"?

Back 205

* Textilier och elektronikutrustning

* Plaster, Förpackningar

* Rengöringsmedel, bekämpningsmedel

* Bildäcksgummi, vägbeläggning

* Hygien- och kosmetikaprodukter

* Läkemedel

* Färger, Byggmateriel

* Båtbottenfärger

Front 206

Vad är ämnet Triclosan? Var finns det och vad är farligt med det? Hur kan vi åtgärda detta?

Back 206

Ett syntetiskt ämne som har bakteriedödande verkan.

Finns i:

* tvål,

* tandkräm

* kosmetika.

* tvättsvampar

* sportkläder

* skosulor

*underkläder

* skärbrädor av plast

Triclosan läcker ut i miljön via reningsverk. Detta ämne metaboliseras lätt av fiskar och utsöndras via gallan. Det kan vara farligt då triclosan kan omvandlas till dioxin, och alger är mest känsliga. Men kommer ta tid innan vi vet alla effekter av triclosan.

Åtgärder:

* Receptbelägga tandkräm med triclosan?

Front 207

Ge exempel på bromerade flamskyddsmedel. Var finns de och vad som är farligt med dessa?

Back 207

* Polybromerade difenyletrar (många plaster)

* Hexabromocyklododekan (isoleringskum,textil, kabelisolering)

* Tetrabromobisfenol A (kretskort)

Problem:

* Låg akut toxicitet; Lipofila (fettlösliga); hamnar i vattenmiljön och tas upp av alla organismer

* Persistenta (svårnedbrytbara och därmed långlivade)

* Bioackumulerar och biomagnifierar –ansamlas i höga halter högt upp i näringsväven -mest problematiskt för toppredatorer såsom fåglar, säl, människa

* Många har egenskaper som liknar PCB och DDT

Front 208

Vad är zinkpyrition? Var finns det och vad är problemet med dessa?

Back 208

* Används som konserveringsmedel i t.ex. i mjällschampo

* Används också i båtbottenfärger

* En schampoklick förgiftar 20-30000 liter vatten, men det bryts ner i reningsverket

* Hindrar tillväxt av mikroorganismer

Front 209

Vad är POPs and PAH? Ge exempel på dem.

Back 209

* POPs=persistant organic pollutants (svårnedbrytbara organiska miljögifter)

T.ex: PCB, DDT, Flamskyddsmedel (BDE, TBPPA, HBCDD)

* PAH= Polycyclic aromatic hydrocarbons (Polycykliska aromatiska kolväten)

T.ex.: Benz(a)pyren

Finns i:

* Olja (fossil) och raffinerade oljeprodukter

* Bildas vid förbränning (finns t.ex ofta i rök)

* Bildäckgummi

Front 210

Bildäck innehåller mycket olja. Vad är problemet med detta?

Back 210

* Dessa oljor innehåller HögAromatiska

ämnen och kallas HA-oljor. Ett däck kan innehålla upp till 1 liter sådan olja.

* I Sverige, konsumeras mer än 60.000 ton däck per år. Det kan därför läcka ca 1.000 ton HA-olja årligen till miljön

* Dessa oljor läcker ut i miljön och lagras i fiskars galla.

Front 211

Vad är Endocrine disrupting chemicals? Var kan de finnas och vad är problemet med de?

Back 211

Hormonstörande ämnen. Det är ämnen som kan "härma" hormoner, de kan även förändra det naturliga mönstret i hormonsyntes.

Kan finnas i: Metaller, industriella kemikalier, syntetiska/naturliga hormoner, pesticider m.m.

Front 212

Det finns naturliga/syntetiska endokrina störare (Endocrine disrupters) Ge exempel på sådana.

Back 212

Naturliga: Östrogen/androgen i människor och djur & steroider i växter.

Syntetiska: Industriella kemikalier(PCB, dioxin m.m.), syntetiskt framställda hormoner(Trenbolon m.m.) och agrikulturella kemikalier(DDT och endosulfan).

Front 213

Hur kan östrogen påverka fisk?

Back 213

* Intersex (Äggceller bildas i testikeln)

* Sex-reversal

* Skev könskvot

* Abnormalt beteende

* Kollaps hos fiskpopulationer

Front 214

Vilka effekter har läkemedelsrester på miljön?

Back 214

* Antibiotika- Ger resistenta bakterier i miljön

* Antiparasitmedel för boskap- Hot mot många insektsarter (tex. dyngbaggar)

* Smärtstillande/antiinflammatoriska- Diclofenac dödade 95% av tre gamarter i pakistan

Front 215

Vad är problemet med dåligt skötta fiskbestånd?

Back 215

* Fisket: Ingen tjänar pengar p.g.a. att vi anstränger oss mer för samma mängd fisk

* Statsmakterna: Dålig övervakning och olagligt fiske m.m. gör att samhället lider utav det. Dålig livsmedelstillgång

* Fiskarter: Populationerna minskar i storlek

* Ekosystem: Högt fisketryck leder till påverkan på övriga ekosystemet.

Front 216

Vilka är de övergripande konsekvenserna utan fiske ur naturvård- och miljösynpunkter?

Back 216

* Fiskbestånden och målarten lider

* Bifångster utav andra arter (Fåglar, däggdjur, fisk och evertebrater)

* Bottenpåverkan (Trålning)

* Miljöpåverkan (klimateffekter, olja/bränsle och andra miljögifter)

Front 217

Beskriv de olika sätten man kan överfiska på och hur de påverkar arter/miljön.

Back 217

Tillväxt- överfiske (Growth-overfishing): Fisken vi tar upp är för liten, vi låter dem inte växa tillräckligt innan vi tar upp dem.

Rekryterings- överfiske (Recuitment-overfishing): Det hinner inte bli tillräcklig mängd fisk. Vi fiskar upp alla stora/könsmogna fiskar så resterande hinner inte föröka sig.

Genetiskt- överfiske (Genetic-overfishing): Vi utarmar en del populationer. Detta leder till att vårt fiske jämnar ut den genetiska variationen mellan populationer.

Ekonomiskt- överfiske (Economic-overfishing): Fiskare är ute för länge för att det ska löna sig.

Ekologiskt- överfiske (Ecologic-overfishing): Fiskens ekologiska roll plockas bort när vi fiskar ut dem.

Front 218

Ge exempel på rörliga/fasta fiskeredskap. olika trålar. Vad är för- och nackdelarna?

Back 218

Bottentrål: Har en rist så att trålen hamnar precis vid bottnen. Denna låter stor fisk simma ut och mindre arter som räkor och kräftor hamna i trålen. Negativt: Förstör bottnen. Drar extremt mycket bränsle. Positivt: Selektivt redskap, inte mycket bifångst

BACOMA-trål: "Baltic Cod" trål. Har diagonala masker som blir mindre, men i selektionspanelen så är det kvadratiska masker som låter mindre fisk simma ut och torsk blir kvar. Negativt: Drar mycket bränsle. Positivt: Selektivt, inte mycket bifångst.

Front 219

Vad är "high-grading"?

Back 219

Man kastar tillbaka helt duglig fisk bara för att få större kvot och mer pengar. 30-60% av vikten kastas tillbaka igen.

Front 220

Ge exempel på fasta fiskeredskap. Vad är konsekvenserna utav dessa?

Back 220

Nät/garn, ryssjor, kräftburar, hummertinor, långrev m.m.

Konsekvenser: Man kan få bifångst utan däggdjur eller fåglar, som lockas utav den instängda maten men fastnar och drunknar. Detta problem händer sällan med rörliga redskap.

Front 221

Hur ser den traditionella bilden utav "bra" fiskeförvaltning ut jämfört med dagens tänkande?

Back 221

Traditionellt: Man vill ha bra resursutnyttjande och förvaltningen styrdes mycket utav socioekonomiska syften.

Nu: Nu avväger man förvaltningen mot andra syften, som t.ex. naturvård.

Front 222

Vilka miljöer och arter är känsligast för trålning och annat fiske?

Back 222

Hårdbottnar > mjukbottnar > sandbottnar

Djupa miljöer > grunda miljöer

Fastsittande arter > rörliga epibentiska > rörlig

infauna