Kognitionstenta Del 3

Front 1

Hur går beslutsprocessen till I dominansstruktureringsteorin?

Back 1

Beslutsprocessen går igenom följande stadier enligt dominansstruktureringsteorin :
1. Förredigering: Val av viktiga attribut och gallring.
2. Finnande av lovande alternativ.
3. Dominanstestning av lovande alternativ.
4. Omstrukturering: Information omstruktureras för att skapa dominans eller stor skillnad i attraktivitet. T ex genom att nedtona nackdelar och accentuera fördelar med det lovande alternativet.
Om tillräckligt starkt underlag för beslut uppkommer behöver man inte gå vidare i processen. Om man däremot fortfarande efter det fjärde stadiet inte kan urskilja ett tillräckligt dominant alternativ så får man börja om från början med ett nytt lovande alternativ.

Front 2

Vilka olika betydelser finns det av termen uppmärksamhet?

Back 2

Uppmärksamhet mot imput-snabb(automatisk) process involverad I inkodning av perceptuell information.
Kontrollerad uppmärksamhet-Långsam och viljestyrd process där medveteandet styr uppmärksamhets resurser. Den are beroende av selection av stimuli.
Uppmärksamhet som en begränsad kogitiv resurs-Medvetandet kan hantera mindre än 100 informationsbitar per sekund

Front 3

Uppmärksamhet kan diskuteras I termer av mental process eller mental resurs, vad menas med det?

Back 3

Process-koncentration av uppmärksamheten som riktas mot ett stimulus, plats eller mentalt object.
Resurs-Uppmärksamheten are en resurs som driver kognitionen I allmänhet.

Front 4

nge två faktorer som kan förklara fenomentet infantile amnesi?

Back 4

En faktor som kan förklara infantile amnesi är att när vi are så unga (1-3 år ca)
Har vi en annan föreställning om världen. Vilket vi inte har tillgång till längre och därför inte kan minnas. En annan faktor som kan förklara detta är att vår hjärna inte are färdigutvecklad ännu under våra första år. Det är det episodiska minnet som utvecklas sist, även det som påverkas först.

Front 5

Redogör för beslutsprocessen som den beskrivs i Dominansstruktueringsteorin?

Back 5

I dominansstruktureringsteorin beskrivs beslutsprocessen i fyra steg:
1.Val av attribut och gallring
2. finnande av lovande alternativ
3 Dominanstestning, man jämför de olika alternativen med varandra och försöker testa om det finns ett alternativ som är bäst på något och minst lika bra på de andra attributen.
4. Omstrukturering, man höjer upp de positiva attributen med det ’’vinnandeää alternativet och nedtonar de negativa attributen.
Meningen med denna beslutsprocess är att försöka hitta ett alternativ som är överlägset bäst/det optimala valet/beslutet. Det ska vara bäst på minst en sal och minst lika bra på alla andra. Finner man inte ett vinnande alternativ eller gått igenom processen får man börja om från början igen och testa ett/flera nytt/nya alternativ.

Front 6

Definiera och exemplifiera med en vardagsnära uppgift de följande termerna: Procedurminne, långtidsmine,episodiskt minne, priming, korttidsminne, sensoriskt minne och semantiskt minne. Ange också, eventuellt med figur hur dessa termer hänger ihop?

Back 6

FIGUR PÅ MOBILEN
-Ett procedur minne är något vi kan göra automatiskt, det sitter i ryggmärgen, som tex cykla eller spela piano.
-Ett episodminne är ett minne av en självupplevd händelse,tex att vi minns att vi cyklade förra helgen. ( mest känsliga minnes systemet)
-Ett semantiskt minnr är kunskap vi har, tex reglerna som gäller för att cykla, att cykla på höger sida ex.
-Priming handlar om vår perception och hur vi uppfattar något och exempelvis kategoriserar det, att vi tex omedvetet eller sublimentalt ser något och fort kan koppla det till något annat( trycker till promsen till cykeln när vi skymptar något som rör sig)
-Kortidsminnet även kallat arbetsminnet är det vi bearbetar som vi precis har varit med om.
-Vårt sensoriska minne gör så vi tex kan se en sorts stillbild i minnet av något som vi precis har tittat på.

Långtidsminnet kan delas upp i deklarativa(explicita) och ej deklarativa(implicita). Sen kan olika minnessystem delas upp under dessa.

Front 7

Förklara vad som menas med språket har en ‘’ytstruktur’’ och en ‘’djupstruktur’’ och illustrera med ett eget exempel.

Back 7

Språkets ytstruktur are vad vi ser när vi först tittar på en mening tex vad man kan se, ex de olika orden och dess ordning.
Djupstrukturen are dess mer underliggande och faktiskta meningen av budskapet.
Två meningar kan se ut att vara lika varandra till ytstrukturen men två meningar kanske egentligen are mer lika I när det kommer till djupstrukturen.
1.Flickan jagas av pojken.
2.Flickan jagar pojken.
3. Pojken jagar flickan.
Mening 1&2 are mer ilka till ytstrukturen medan 1&3 are mer lika I djupstrukturen, dvs I meningens syfte.
Om man laser något, uppfattar man först ytstrukturen och sen djupstrukturen. Medan om man talr are man först medveten om vad man vill få sagt=djupstrukturen. Ochs en formulerar man sig med hjälp av ytstrukturen.

Front 8

Beskriv kortfattat hur medvetna(kognitiva) och omedvetna(automatiska) emotionella responser kan uppkomma samtidigt?

Back 8

Emotionella responser kan ses som en tvådelad rörelse, fast sker en automatisk omdeveten oc sen en mer medveten kognitiv tolkande. Dessa kan ses ta två vägar, thalamus skickar info via 2 olika vägar. Automatisk: direct till amygdala-highroad
Medveten:Först via prefrontal cortex sen vidare till amygdala-Lowroad.

Den automatiska går väldigt fort och den medvetna tar längre tid, eftersom vi först tolkar situationen. Tex att vi ser något som en orm I gräset-först rädd(automatisk), sen ser vi att det are en pinne eööer kanske en leksaksorm, då blir vi inte rädda längre.(medveten)

Front 9

Vilka emotioner brukar räknas som grunläggande och vad utmärker dessa?

Back 9

Det grundläggande emotionererna utmärks av att de kan kan kännas igen I storts sett alla kulturer världen om. Glad, arg, ledsen, avsky, förvåning, rädd.

Front 10

Redogör för de central delarna av Piagets och Vygotsky teorier kring kognitiv utvecklig.

Back 10

Piagets syn på kognitiv utveckling fokuserar på individens interaktion med omvärlden, konstruktivism. Medan Vygotskys focus är på individen I relation med andra och dess interaktion social med omvärlden, kultur och social påverkan, dialektiskt synsätt. Piaget delar upp den kognitiva utveckligen I fyra stadier: sensimotor, Preoperationel, concrete operational och formal operational. Och att en incivid går igenom dessa stadier, under tiden ändras ens scheman genom ‘’assimilation’’ och ‘’accomodation’’. Vygotsky behandlade den kognitvia utveckligen so matt man befinner sig I en viss zon för möjlig kognitiv utveckling. Detta kallar han Zone of Proxymal development. Vilket innebär att man kan utvecklas till ett visst stadia själv, med hjärlp av andra/coching från en vuxen kan man utvecklas mer inom den zon man tillflligt befinner sig i.

Front 11

Definiera fluid och crystillized intelligens.

Back 11

Flytande intelligens, Gf, handlar om vår matematiska, analytiska förmåga, basal medfödd förmåga. Ej kulturbundet, har bevisats kan tränas till viss del.
Logiskt tänkande och perceptuell snabbhet.
Kristalliserad intelligens, Gc, are mer våra kunskaper som are inlärda. Are kopplat till kultur och social förmågor, så som allmän kunskap och språkinlärning. Tydligt kopplat till det semantiska minnet.

Front 12

Hur förändras dess två typer av intelligens I åldrandet?

Back 12

Dessa två are en generaliserad metod för att mäta intelligens( har blivit ktitiserad, delvis för avsaknad av kreativ och social förmåga). Den flytande intelligens kan ses som en upp och nervänd U formad kurva. Den peakar runt 25 års åldern. Börjar försämras succesivt, nu bevisat senare än förr, runt 70 års åldern.
Den kristalliserade intelligensen are poistiv I relation till åldern. Kunskapen ökar succesivt under livet. ( kan börja försämras när man blir väldigt gammal, efter runt 80 år.)

Front 13

Förklara vad som menas med principen för specific inkodning(Encoding Specificity Principle) -

Back 13

Teorin säger att minnet förbättras när villkoren närvarande vid hämtning matchar de som var närvarande under inkodning.

Front 14

6. Vad menas med ‘kategorisk perception’ och ‘invariansproblemet’? Förklara begreppen, och illusrtera med ett eller flera exempel (t.ex. från talperception).

Back 14

Hjärnan arbetar utifrån kända mönster, och när den inte har tidigare erfarenheter att utgå ifrån för att tolka information från våra sinnen så lägger den till.
Detta kallas inom psykologin för kategorisk perception. Ex - urskilja toner som genereras av en tongenerator (glidande skala). Vi som är vana vid vänsterländsk tolvtonsskala har svårt att urskilja de 21 olika tonerna i indisk musikskala. Detta är ett exempel på kulturell betingning av kategorierna.

Invariansproblemet gäller frågan om hur vi kan uppfatta ett givet språkljud som ”samma” trots att det kan ha så många, ofta drastiskt olika, akustiska skepnader. Ser man tex. på formantvärden för vokaler och jämför olika talare (och talargrupper - män., kvinnor, barn!) så ser man att det kan vara mycket stora skillnader.

Front 15

Vilken betydelse har ‘’cognitive appraisal’’ för hur vi reagerar emotionellt I en viss situation?

Back 15

Kognitiv bedömning är den personliga tolkningen av en situation; det är hur en person ser på en situation. Kognitiv bedömning anses av vissa idrottspsykologer som en viktig del av utbrändhet. Uppfattningen om en situation kan vara orsak till en negativ psykologisk reaktion, snarare än själva situationen. En idrottare som förlorar en rad tävlingar kan se det positivt som en utmaning och en möjlighet att komma tillbaka från motgångar, eller visa det negativt som bevis för att han eller hon aldrig kommer att bli en framgångsrik konkurrent.