Karies 2019

Front 1

Varför är det viktigt att skilja på karies- sjukdom och karies-skada?

Back 1

För att skadan uppkommer först efter en tids angrepp/sjukdom o h snarare är ett lokalt symptom på ett ohälsosamt (sjuk)förlopp

Front 2

Vad beror karies på?

Back 2

När vi äter mycket socker så bildar bakterierna i våra munnar mjölksyra vilken resulterar i demineralisering av tanden.

Front 3

Varför kan inte karisen ses som botad efter att en skada lagats?

Back 3

För att skadan inte är hela sjukdomen och tanden fortfarande kan vara sjuk, var på nya hål i avgränsning till lagningen kan uppkomma (sekundärkaries).

Front 4

Vart sker demineraliseringen?

Back 4

Ej på ytan, utan "inifrån"

Front 5

Epidemiologi

Back 5

Vetenskap om sjukdomar orsaker, utbredning och förlopp

Front 6

Vad är skillnaden på Deskriptiv- och Analytisk Epidiemologi?

Back 6

Den ena beskriver utbredning i befolkningen (som geo.område eller dylikt) och den andra utreder vilka faktorer dessa eventuella skillnader beror på.

Front 7

Kariesprevalens/frekvens

Back 7

Är summan av alla de skador på tänderna kariessjundomen åstadkommit sedan tanden erumperat. (Benäms exp. DMFT = 8)

Front 8

Eruption

Back 8

När en ny tand tränger fram. Ordet kommer av verbet eruptera. Även verbformen erumpera förekommer.

Front 9

DMFT/DMFS

Back 9

Decayed, missing, filled teeth/surface

Kan användas i kortare kombinationer som Dacayed surface =DS

Front 10

Karirsincidens

Back 10

Antalet nya kariesskador under en viss tid

Front 11

SKaPa

Back 11

Svenska kvalitetsregistret för karies och parodontit

Front 12

Vilka tre tandvävnader kan få kariesskador?

Back 12

Emalj

Dentin

Rotcement

Front 13

Kritkaries

Back 13

Är en typ av initial kariesskada i emaljen som då blir mätt, förändring i opacitet och ojämn yta. Ömtålig, kraftigt försvagad under ytan.

Kritkaries finns endast på emaljen, samma tecken går inte att urskilja vid karies i dentin eller cement. Den byter då ofta istället färg, ofta åt det gulbruna hållet.

Hint 13

Front 14

Kan karies avstannas?

Back 14

Ja, om de ekologiska förhållandena på tänderna/i munnen ändras; exempelvis genom att plack hålls borta (mekanisk regöring), att bakterierna inte få lika mycket socker (kostförändring) eller att flouranvändning ökar.

Front 15

Emaljkaries D1

Back 15

V- eller U-formad svärtning på röntgen med varierad utbredning i emaljen men inte når fram till emalj-dentingränsen

Hint 15

0-20 % sannolikhet att ytan har en kavitet

Front 16

Emaljakries D2

Back 16

V- eller U-formad svärtning på röntgen med varierad utbredning i emaljen som når fram till eller genombryter emalj-dentingränsen utan att skada dentinet

Hint 16

10-30 % sannolikhet att ytan har en kavitet

Front 17

Emaljkaries D3

Back 17

Karirsskada som avtecknar sig som svärtning genom emaljen med tydlig utbredning i dentinet

Hint 17

40-70 % sannolikhet att ytan har en kavitet

Front 18

Stämmer det att emaljen är mer känslig för kariesskador än rotytan?

Back 18

Nej, rotcement och Dentin demineraliseras vid högre ph-värde vilket gör att rotytan är känsligare för denna process än kariesyran.

Front 19

Vad händer när kariesskadan nått dentinet?

Back 19

Den sprider sig längst dentinkanalerna som strålar samman mot pulpan

Front 20

Sekundärkaries

Back 20

Karies i anslutning till en fyllning eller krona

Front 21

Predilektionsytor

Back 21

Ytor på tanden där vi ofta ser kariesskador eftersom plack lätt samlas och får verka ostört där; exempelvis fissurer, blottlagda rotytor eller fyllningsskarvar

Front 22

Vilka fyra delar delas kariesskadorna in i?

Back 22

D1+D2 = initsialkaries - i emaljen

D3 = karies som sträckt sig till dentinet

D4 = karies som sträckt sig till roten

Front 23

Symptomatisk pulpit

Back 23

Inflammation i pulpans vävnad

Front 24

Olika saker som har förmåga att reta pulpan

Back 24

Mekaniska retningar som borrning eller dentinsondering; fysikaliska som värme eller kyla; kemiska som syror från födan eller magen, jätteilla toxiner eller ämnen i tandblekningsprodukter

Front 25

Demineralisering

Back 25

> Syror löser upp tanden

Bakterierna på tandytan bildar syror av sockret i maten. Dessa syror sänker tandytans surhetsgrad, d.v.s. pH-värde. När pH-värdet sjunker under 5,5, börjar emaljen lösas upp.

Front 26

Vad är salivens funktion

Back 26

- forsla bort matrester

- remineralisera tandsubstans

- fukta munhålan/smörja slemhinnor

- hindra mikroorganismer från att föröka sig

Front 27

Vad består salivet av och ge exempel på komponenter i den

Back 27

99,5 % vatten

0,5 % proteiner, glykoproteiner och salter

Kalcium, fosfat, bikarbonat, amylas, lysozym

Front 28

Kalcium- och fosfatsalternas funktion

Back 28

- Håller normalt ph i munnen

- Övermättade kalksalter faller ut som supragingival tandsten

Front 29

Birkarbonatajonernas funktion

Back 29

Det viktigaste buffringssystemet

Front 30

Proteinernas och mineralernas funktion

Back 30

Motverka ph-sänkningar

Front 31

Vad är utmärkande för Streptococcus mutans?

Back 31

- Fäster lätt och bildrar kletigt plack

- Både syratåliga och bildar också syra

Front 32

Laktobaciller

Back 32

- är ännu mer acidiska och acidogena än streptococcus mutans men har sämre förmåga att bilda plack

Front 33

Varför bildas inte karies överallt där plack samlats?

Back 33

- det behöver inte alltid finnas syrabildande(kariesframkallande) bakterier överallt där plack finns

- det tar lång tid för karies att bildas varför det inte alltid hinner utvecklas karies

Front 34

Vilka typer av förhållanden i munhålan ökar risken för kariesutveckling?

Back 34

Exempelvis

- muntorrhet

- tillgång till jäsbara kolhydrater och rent socker

Front 35

Vilka bakterier skapar karies?

Back 35

- streptococcus mutas

- lactobaciller

Front 36

Acidogena

Back 36

Syrabildande

Front 37

Acoduriska

Back 37

Syratåliga

Front 38

Stämmer det att områden med större andel svältande befolkning har ökade mängd karies?

Back 38

Nej, tvärtom har länder med hög näringsstatus också högst kariesprevalens

Front 39

Nämn 3 sockerarter

Back 39

- sackaros

- glukos

- fruktos

Front 40

Vilken är den vanligaste kolhydraten i naturen?

Back 40

Cellulosa

Front 41

Vad tas i åtagande om en kariesskada ska lagas eller inte?

Back 41

- hur mkt de progredierat

- smärtförnimmelse

- funktion

- estetik

Front 42

Vad är målen med fyllnadsterapi?

Back 42

- avbryta progression

- försluta kaviteten

- återställa funktion

Front 43

Kariesexkavering

Back 43

Att ta bort karierad, infekterad och nedbruten tandsubstans

Front 44

Metoder för kariesexkavering

Back 44

- handexkavering

- mekaniserad exkavator

- kemisk lösning/gel

- air-abrasion

- laser

Front 45

Emaljkaries D3

Back 45

Kariesskada som avtecknar sig som en svärtning på röntgen med tydlig utbredning i dentinet

Hint 45

40-80 % sannolikhet att ytan har en kavitet

Front 46

Air abrasion

Back 46

Borrlös mekanisk borttagningsmetod som använder partiklar för att ta bort karierad och skadad tandvävnad.

Abrasion = mekanisk nötning, som vatten på en stenyta vid stranden eller dylikt

Front 47

Demineralisionsprocessen

Back 47

- Vid varje måltid, socker och mjölksyra löser upp tandens mineraler

- Syraproducerande bakterier ökar (lågt PH)

- Efter 1 timme olika mineral-joner lämnar tandytan

Front 48

Remineraliseringprocessen

Back 48

- I korta sura perioder och inte så ofta joner kan komma tillbaka

- Syraproduktionen avtar och PH-värdet stiger

- Saliven blir övermättad med mineral-joner- Byggs mineral-joner in i tandytan igen

Front 49

Emaljens sammansättning

Back 49

86% mineraler, 12% vatten, 2% protein

Front 50

Dentinets sammansättning

Back 50

45% mineraler, 25% vatten, 30% protein

Front 51

Kritkaries

Back 51

Detsamma som initialkaries. En ytlig karies, har ett kritliknande utseende och påverkar bara emaljen

Front 52

3 sorters kariesangrepp

Back 52

Glattytekaries - Bucalt, Lingualt

Fissurkaries - Oclusalt

Emaljkaries - Approximalt

Front 53

Rotkaries

Back 53

- Angriper rotytan

- Startar i rotcement

- Gulbrunaktig

Rotytan är känsligare för kariesskador än emaljytan

Front 54

Dentinkaries

Back 54

- Finns stor risk för att pulpan påverka

- Påminner om mesost

- Enzymer bryter ner av enzymer

Back 55

Demineraliseringsgrader

Front 56

D1

Back 56

Skada som påbörjats och som tagit sig in i emaljen men inte längre. Räkna som initial skada.

Front 57

D2

Back 57

Skada som gått igenom emaljen och nåt gränsen som skiljer emaljen från dentinet, emalj-dentingränsen. Räknas som en initial skada.

Front 58

D3

Back 58

Skada som fortsatt och som har brett ut sig i dentinet.

(Angreppet följer dentinkanalern vilket kan skapa en mer bubblig skada till skillnad från den triangelartade emaljskadan - på röntgen)

Front 59

Predilektionsställe

Back 59

Ställen i bettet med högre sannolikhet att ansamla bakterier, skapa plack och sen utveckla karies

Front 60

Olika predilektionsplatser

Back 60

- Där en tidigare lagat

- Ocklusalytor

- Approximalytor (på sidorna av tänderna)

- Visdomständer
- Vid tandköttsranden
- Blottlagda rotytor
- Tippade tänder
- Ojämna ytor på insidan av framtänderna
- I anslutning till ditsatta kronor och broar

Front 61

Aktiv kariesskada

Back 61

- Snabbt förlopp

- Kritartig

- Porös

Front 62

Inaktiv eller kronisk kariesskada

Back 62

Hård och bland

Front 63

När görs fyllningar?

Back 63

- Hålet är för djupt

- Gamla fyllningar vid karies återkomst

- Tandfrakturer

- Fyllningsfrakturer

Front 64

Anledningar för fyllningsterapi

Back 64

- Estetisk

- Smärtlindrande

- Funktionell

Eller karies progression i dentinet

Front 65

Effekter av fyllningsterapi

Back 65

- Avbryter karies progression

- Försluter kaviteten

- Återställer funktion och estetik av tanden

Front 66

Utrustning karisexkavering

Back 66

- Exkavator

- Vinkelstycke (High speed borr)

- Kemisk lösning/gel

- Air-abrasionLaser

Front 67

Fyllning

Back 67

- Ets 35% fosforsyra

- Bonding (adhesiv)

- Ljushärdning

- Komposit

- Ljushärdning

Front 68

Ets 35% fosforsyra

Back 68

Luckrar upp tanden, sköljs bort

Front 69

Bonding (adhesiv)

Back 69

.

Front 70

Komposit

Back 70

- Känslig för fukt och saliv

- Fyll i skikt

- Ljushärdas

Front 71

Glasjonomer

Back 71

- Mindre slitstarkt än komposit

- Binder sämre

- Flour

Front 72

Kariesframkallande bakterier

Back 72

Streptococcus mutans

Laktobaciller

Front 73

Streptococcus mutans

Back 73

- Acidogena

- Aciduriska

- Fastna enkelt på tanden och bilda kletig plack

- Tillförs utifrån

- Krävs tänder

- Ökar i antal bland äldre

- De är beroende av salivsekretionen

- Retetionsplatser (skarvar, fissurer, approximalytor)

Front 74

Laktobaciller

Back 74

- Mer acidogena än mutans
- Mer aciduriska än mutans
- Sämre förmåga att bilda plack än mutan

Front 75

Salivets egenskaper

Back 75

- Remineraliserar tandsubstansen

- Transporterar bort matrester

- Smörjer slemhinnor

- Hindra mikroorganismer att öka

Front 76

Salivets innehåll

Back 76

95,5% vatten

0,5% Proteiner, glykoproteiner, salter och mineraler

Front 77

Salivets salter och mineraler

Back 77

- Kalcium och fosfatsalter

- Bikarbonatjoner

- Proteiner och mineraler

Front 78

Bikarbonatjoner

Back 78

- Viktigaste buffringssystemet

- Dämpar PH sugningen

Front 79

Buffring

Back 79

-

Front 80

Salivets proteiner och glykoproteiner

Back 80

- Amylas

- Muciner

- Antikroppar (immunoglobuliner)

Front 81

Amylas

Back 81

- Nedbrytning av födan

- Påverkar kalciumjämvikten

- Minskar demineralisering

Front 82

Muciner

Back 82

- Smörjer och skyddar slemhinnan

- Klumpar ihop och bärgar bort bakterier

Front 83

Antikroppar i munhålan

Back 83

- Försvar mot mikroorganismer

- Neutraliserar enzymer

- Agglutinerar bakterier

Front 84

Typer av salivsekretion

Back 84

1) Vilosekretion (ostimulerad)

2) Stimulerad sekretion

Front 85

Mätning av stimulerad salivsekretion

Back 85

Tugga på paraffin (mjuk)Startar tidtagning tugga och spotta i en graderadmuggSpottning sker i täta intervaller tills 5 minuterhar gått