Reading...
Play button
Play button
Use LEFT and RIGHT arrow keys to navigate between flashcards;
Use UP and DOWN arrow keys to flip the card;
H to show hint;
A reads text to speech;
94 Cards in this Set
- Front
- Back
|
konstruktivismen, vars grundprinciper var
|
inga fasta kroppar,
inga slutna rum, ingen rent dekorativ användning av färg, ingen rent dekorativ linje inga statiska formelement + tiden ska erkännas som nytt element i konsten |
|
|
ledande arkitekt för deutscher werkbund?
|
Peter Behrens
|
|
|
ledande arkitekt Wiener Werkstätte
|
Josef Hoffman
|
|
|
Beskriv Turbinfabriken för AEG
|
Strängare och helt odekorerade former.
Industritempel (att monumentalitet att jämföras med templen i paestum). Runda gulputsade hörn, brutet tak, väggpelare av stål med ”gångjärnsbaser”. Turbinhallen ett 123 m långt rum,senare utvidgat till 207. Med sina väldiga mått, nakna fasader och avancerade stål- och murverkskonstruktioner en sakligare men också kargare industrimiljö än det stilhistoriska 1800-talets. |
|
|
Vem gjorde skolästfabriken?
beskriv den |
walter gropius och adolf meyer
Huvudbyggnaden en stålkonstruktion med platt tak och glasväggar som pressar sig ut mellan de tegelklädda väggpelarna. Hörnen är helt uppglasade - en genomsiktlig nästan viktlös karaktär. |
|
|
Vem gjorde une cite industrielle?
vad var speciellt med den? beskriv den? |
en modern industristad (1901-04). Hamn, industrier, park, järnvägsstaion, bostadsområden. Uppdelning i zoner, den häpnadsväckande moderna utformningen och konsekventa användningen av betong. Betongpelare och utskjutande skärmtak.
|
|
|
nämn august perrets verk
|
i Paris. Bostadshus vid Rue Franklin (1903). Betongstomme, men ännu en jugendaktig ornamentik. Théâtre des Champs-Elysées 1910-13. Betongstomme-
|
|
|
vem var adolf loos?
|
Väckte uppseende i Wien gjorde stora affärs och bostadshuset vid Mikaelerplatz i Wien, första cafe museum, inredning i american bar, haus steiner, haus scheu
|
|
|
vem gjorde bostadshuset vid Mikaelerplats i Wien? beskriv det
|
adolf loos
Strimmiga marmorkolonner och smårutade burspråksfönster i bottenvåningen, där ovanför renrakat. Obs inglasade hisstornet på baksidan, det verkligt moderna. |
|
|
beskriv cafe museum av adolf loos
|
Naken inredning, böjträstolar, nakna glödlampor.
|
|
|
beskriv haus steiner och haus scheu
|
Haus Steiner 1910, alldeles släta putsade betongmurar och liggande fönster föregriper 20-talet. Haus Scheu 1912 s 31 plan, byggt som terrasshus i tre våningar.
|
|
|
vem var antonio sant'elia?
|
Utställningen Città Nuova i Milano 1914. ”Vi ska uppfinna och bygga den futuristiska staden - och den måste likna ett stort larmande skeppsvarv, vara snabb, rörlig och dynamisk i alla sina delar; det futuristiska huset måste vara som en jättelik maskin.” osv
Det första futuristiska manifestet 1909 förhärligar farten, kraften det farlige livet, kriget och patriotismen på ett sätt som föregriper fascismen. Affekterat språk, teknikberusning. Visionära projekt i ny skissteknik. |
|
|
vad gjorde eric mendelsohn? beskriv verket
|
Einsteinobservatoriet i Potsdam (1919-21). Tänkt i betong men uppfört i putsat tegel.
|
|
|
vem gjorde Goetheanum? beskriv det
|
rudolf steiner
jättekranium |
|
|
vad gjorde hans poelzigs
|
Schauspielhaus (för Max Reinhart) i Berlin 1919. Som en ofantlig droppstensgrotta. Skiss till Festspielhaus i Salzburg. 1920-21.
|
|
|
vad gjorde bruno taut för glasexpressionistiskt?
beskriv verket |
Glasindustrins paviljong på Werkbundutställningen i Köln 1914. Den första nätverkskupolen stomme i betong. Invändigt skimrande av ljus och färg, allt uppbyggt av små prismaglas. Tjänar inget annat syfte än att vara vackert.
|
|
|
vem gjorde administrations och industribyggnaden? beskriv
|
gropius och meyer
En långsträckt tegelkropp med ljusslitsar där uppe och glastorn vid ändarna. |
|
|
Vem gjorde chilehaus i hamburg? beskriv
|
Fritz Höger. Spetsiga båtform, smala vertikala murpelare och terrasserade takvåningar
|
|
|
vad va amsterdamskolan?
|
tegelexpressionism utvecklas i Holland under 1910-talet. I amsterdam av unga arkitekter i anslutning till tidningen Wendingen.
|
|
|
vilka var de två mest kända bostadsområden under tegelexpressionism? beskriv
|
Burmeester Tellegenstraat i södra Amsterdam av Klerk och Kramer. Ljusgult tegel med stor variation i volym och detaljutformning. Eigen haard vid Spaarndammerbuurt i västra A av de Klerk ensam.Rött tegel. Ömsom böjda ömsom raka tegelytor. Viss insp från a&c, jugend, Voysey osv.
|
|
|
vad va bakgrunden till högmodernismens framväxt?
|
Behovet av en ”ny värld”. Ställa om krigsindustrin till fredligt bruk. Socialismen garant för fredligt bruk. Bostadsbyggandet en viktig uppgift.
Viktigare än de rent praktiska orsakerna den nya bildkonsten. Samspel mellan konstnärer och arkitekter. Viktigast för Internationella stilens grundprinciper holländska De Stijl resp den ryska konstruktivismen. |
|
|
hur definieras den internationella stilen? nämn exempelbyggnader
|
1) Byggnader behandlades som volymer snarare än som fasta kroppar.
2) De nya stål och betongkonstruktionerna skapar en ny sorts regularitet och visuell ordning. 3) Avstå från all påklistrad dekor. (Skulpturer och målningar fick förekomma men målningarna fick inte i onödan bryta sönder väggytan och skulpturerna måste stå isolerade från den.) EX: Fabriken i Rotterdam, Bauhausskolan i Dessau, Barcelonapaviljongen. |
|
|
vad var de stijl? beskriv den
ge ett exempel |
var en tidning samt ett konstnärligt kollektiv som föddes i Holland 1917.
Typiskt för neoplasticism och De Stijl är betoningen av vertikala och horisontala linjer , geometriska former och de primära färgerna rött, blått och gult som endast fick kombineras med vitt, grått och svart.[ exempel villa schröder |
|
|
vilka var de stijl gruppens ledare?
|
Piet Mondrian
Theo van Doesburg |
|
|
vad gjorde gerrit rietveld? beskriv
|
röd-blå stolen” från 1918 uppbyggd i olika plan
Villa Schröder i Utrecht 1924 s.58 plan. Tunna vitputsade skivor, stora glaspartier, röd-blå-gula färgpartier. En rymdkomposition. Inne kan mellanväggarna skjutas åt sidan så att ett enda rum bildas. Också ett experiment med nya ljus- och rumsförhållanden. |
|
|
vem gjorde villa stein och villa savoye? beskriv
|
le corbusier
Villa Stein Garches utanför Paris. Vit urholkad kub, också använt gyllene snittet. Också den nya byggnads och transporttekniken: stål, betong, bilar, båtar flygplan. Fullt utvecklat i Villa Savoye (1929-30). Också ”pilotis”. Runda smala betongpålar som lyfter huset från marken. |
|
|
beskriv une ville contemporaine?
|
höghus, trafik, bostadsband.
Trädgården inkapslad i bostaden. Entresolerat. |
|
|
le corbusiers stadsbyggnadsteori?
|
Huvudfunktionerna: arbete, boende, transport och fritid - hållas isär.
|
|
|
vem gjort pavillon de suisse? beskriv
|
Natursten, grova betongpelare.
|
|
|
vad gjorde eileen gray?
|
utvecklade gamla kinesiska lacktekniken
|
|
|
vad använde konstruktivismen för formelement och material?
|
Järn som material och diagonalen som formelement blev inom arkitekturen symbolen för den nya statens ”dynamiska kraft”.
|
|
|
nämn ett projekt för konstruktivismen? beskriv
|
Vladimir Tatlins ”Monument över den tredje internationalen” 1920, lutande järnspiral med tre inneslutna glaskroppar - kub, pyramid, cylinder.
|
|
|
vem gjorde Lenin institut? beskriv
|
leonidov
glasglob + torn stagat av linor |
|
|
vilka arbetarklubber i ryssland?
|
golosovs och melnikovs
|
|
|
vem gjorde bauhaus? beskriv?
|
walter gropius
Funktionsuppdelning, återhållsamt formspråk, ett resultat av Gropius analytiska och behärskade hållning. Uppglasade hörn, hela glasfasader, slutna gavlar med bokstäverna som ”dekor”. Följer kriterierna för internationella stilen Inredningen i Bauhaus konstruktivistisk, Marcel Breuers stålrörsstolar |
|
|
hur var undervisning i bauhaus skolan?
|
Första terminen en förkurs - att öppna deras sinnen och ta bort alla förutfattade meningar om konsten och dess uttrycksmedel.
Därefter lärling vid en av skolans verkstäder. skulptur, möbler, keramik, metallarbete, glasmålning, dekorativt måleri, textil, typografi, fotografi och scenkonst. Efter tre år som lärling blev man gesäll under Gropius (arkitektur). |
|
|
vem var Mies van der Rohe?
verk? |
mer de Stijl-inriktad. Villa planer som neoplastiska målningar, upplösta, skärmindelade rum.
Villa Tugendhat i Brno, Barcelonapaviljongen, Materialet viktigt. ”Less is more” - utvinna mesta möjliga ur så få material och former som möjligt. |
|
|
vem var bruno taut? verk?
|
kommer från Magdeburg. Sysslade med Arbetarbostäder, konstnärliga läggningen visar sig i färgerna. Waldsiedlung Zehlendorf 1926-31. Britz 1925-27 hästskon, s.82 plan 1000 lgh 2-3 rum + radhus. Trg-stadsanda. Murat i tegel.
|
|
|
vilket var första lamellplanen och av vem?
|
otto haesler
i Celle 1924 Georgsgarten |
|
|
vem var Guiseppe Terragni? verk?
|
utbildad i Milano, kraftfullt, maskulint
Como: gravarna, Hotel Posta 1930-31, Novocomum II 1929, ett bostadsbolag, rundade hörn Casa del Fascio, Como 1932-36 – administrationsbyggnad,gyllene snittet på huvudfasaden, Asilo Sant Elia 1936 - lekskola, |
|
|
vem ställde ut på stockholmsutställningen 1930?
|
Erik Gunnar Asplund, Oswald Almqvist, Carl Hörvik, Sigurd Lewerentz, Sven Markelius, Uno Åhrén, Hakon Ahlberg
Asplunds Eleganta paviljonger i stål, glas och färglada markiser. |
|
|
hjorthagen av vem? beskriv?
|
Hakon Ahlberg s.95 plan, smalhus i lamellplan
Lägenheterna inte större men ljusare, genomgående lägenheter, ljusa tapeter, lätta möbler och ett ”vårligt” ljus . |
|
|
vilket sveriges första funktionalistiska moumentalbyggnad?
|
Sven Markelius Konserthus i Helsingborg 1932
|
|
|
vad byggs i danmark?
|
Århus universitet 1931 Kay Fisker, C F Mœller och Poul Stegman. Exempel på Fiskers begrepp, istället för vit puts, platta tak och fönsterband - sadeltak, valv och mönstermurning, men ändå modern grundton i den strama volymbehandlingen och det konsekvent genomgående använda teglet. Fri tillämpning av lamellsystemet . HUS I PARK.
Kingohusene1958-59 av Jörn Utzon. |
|
|
två exempel på hus i park? vad betyder det?
|
århus universitet, siemenstadt
ett flerbostadshus som omges av en icke inhägnad park, som kan tillhöra samma fastighet som huset, eller vara allmänning. |
|
|
vad byggs i finland?
|
Alvar Aalto Villa Mairea 1938. Den organiska funktionalismen.
|
|
|
vad byggs i england?
|
Owen Williams, Hälsocentrum i Peckham i London 1934, läkemedelsfabrik i Beeston 1930-32 – la vikt vid konstruktiva och sociala aspekterna
|
|
|
beskriv germania projektet i berlin?
|
Jättekupolhall i ena änden, triumfbåge i andra, 120 m brett paradstråk emellan.
|
|
|
vem gjorde olympiastadion i Berlin
|
W March
|
|
|
beskriv Lijnban i Rotterdam
|
formades som rak gågata med butiker, stomsystem av pelare och däck i armerad betong
|
|
|
nämn några satellit städer
|
Harlow, Stevenage, Sv. Vällingby
|
|
|
vad var grannskapsenhet? exempel
|
skulle ha 10000 bofasta – att den sociala, funktionella och arkitektoniska enheten betonades starkare, med mindre bostadsenheter – 1000-2000 personer
Årsta Centrum (Ahlsén), Guldhedem Göteborg |
|
|
Unité d'habitation, Marseille 1947-52 vem? beskriv?
|
le corbusier, pelar som lyfter från marken, entresolerade lägenheter, skulpterad takterass, obehandlad betong,
|
|
|
verk av Hans Scharoun?
|
Philharmonie, Berlin 1957, konserthus Berlin 1956-63- ett av modernismens rikaste och mest originella rum
|
|
|
vad var nyrealismen? ex?
|
att ge mellankgrigstidens idealistiska och högspända modernism en mera verklighetsnära och traditionsanpassad karaktär, uppstod i Sverige
svenska nyrealismen försökte ge funktionalismen en nationell särprägel nyrealisterna var modernister som tog upp traditionella drag som sadeltak och naturmaterial E G Asplund, Heliga korsets kapell i Skogskrematoriet i Stockholm 1935-40, nya rådhushallen i Gtb 1934-37 – halvöppna rum |
|
|
Sigurd Lewerentz verk?
|
Björkhagen 1955-60, Klippan 1963
|
|
|
nyrealistiskt i england?
|
Harlow, av F Gibberd
|
|
|
nyrealistiskt i italien?
|
E Montuori, Stazione Termini Rom 1950-51 – centralstationen, mjuk i sina former, förhall böljande tak, mosaik och natursten på väggar och golv, polerade granit ytor, romersk
|
|
|
vem gjort hustanton school? beskriv?
|
Peter och Alison Smithson
redovisar konstruktionen, stål, betong och tegel lämnades obehandlade |
|
|
nybrutalistiskt verk? beskriv
|
Le Corbusier, Klostret La Tourette, 1954-59, som en gigantisk borg, öppet inuti och luftigt med stora glasväggar mot inre gården, Maisons Jaoul, Neuilly Paris 1956 – weekendhus, gjutna valv och bjälkag, tegel, kraftfulla vattenutkastarna, skarpskurna fritt formade och placerade fönsteröppningar, valv, växlingsrika ljus rum och volymspel
|
|
|
vem gjort Engineering building vid universitetet i Leicester 1959? beskriv?
|
james stirling
vå huvuddelar, låga utsträckta verkstäderna med diagonalställda veckade glastak och kombinerade laboratorie och kontorsdelen som består av två höghus, två smala torn och större och mindre hörsal som skjuter ut |
|
|
vad är strukturalismen? exempel?
|
tekniska strukturers kombinations och utvecklingsmöjligheter, speciellt i rymdfackverkets form, ramverk som stomme eller struktur
Kenzo Tange, Utbyggnad av Tokyo 1960 Archigram gruppen bildades 1960 – Peter Cook, David Greene, Mike Webb |
|
|
vad är archigram?
|
tidskriften, innehåll åt science-fictionhållet och liknande seriemagasinens
|
|
|
plug in city beskriv och av vem?
|
London Peter Cook, Plug-in city – tornliknande strukturer med stommar av stål och betong och diagonala hissrör, tillfäg, utbytbar slit och släng stad
|
|
|
vem gjort kontor åt försäkringsbolaget Willis, Faber och Dumas i Ipswich 1970-75? beskriv?
|
N Foster
form påminner om locket till en flygel, fyller nästan helt kvarter, klätt med böljande bronserat glas, stomkonstruktionen pelar däck, glastaket ett rymdfackverk, planlösning öppet kontroslandskap |
|
|
vem gjort Paris kulturhus Centre Pompidou 1970? beskriv?
|
Piano och Rogers, Paris kulturhus Centre Pompidou 1970 – liknar ett oljeraffinaderi, öppet och flexibelt innandöme, utvändiga hissar
|
|
|
vad tyckte Ph Johnson om moderna arkitekturen?
|
var a) elitär, b) odemokratisk, c) intolerant, d) humorlös, e) saknade folklig och historisk anknytning.
|
|
|
vilka Klotz punkter om postmoderna?
|
a) funktionellt tänkande har ersatts av figurativt, b) teknologiskt av poetiskt, c) analytiskt av konstnärligt, d) den enda stilen av flera olika stilar och arkitektoniska språk.
|
|
|
vem skrev l'architettura della citta? fler verk?
|
aldo rossi
Schützenstrasse i Berlin 1997 ”Papagajviertel”. |
|
|
postmoderna verk frankrike?
|
Bastiljoperan, Louvrepyramiden, triumfbågen vid La Defense, Citroenparken, med anknytning till president Mitterand.
|
|
|
bakgrund till zigsaw arkitekturen?
hur är den? |
expressionismen och den ryska konstruktivismen
|
|
|
Hydrosolarinstitutet i Stuttgart 1987 av vem? beskriv?
|
Günter Benisch
prängt formspråk + rätvinkliga ”containrar”. Kontrasten mellan det normala rätvinkliga och det nya kaotiska mindre entydiga.. Obs detaljeringen kommer till korta. |
|
|
beskriv brandstationen för Vitras möbelfabrik i Weil am Rhein 1983? vem?
|
Zaha Hadid
Formen helt bestämd av riktlinjer och ”kraftlinjer” i omgivningen. Skevt och dynamiskt, där det verkar som en ren tillfällighet att det också finns plats för några brandbilar... Ett oerhört kompicert och resurskrävande sätt att bygga en brandstation på.. |
|
|
vad handlar dekonsturktivismen om?
|
Dekonstruktion handlar alltså mycket om dualismer, natur/kultur, tal/skrift, subjekt/objekt osv. Man ska söka undertexterna som finns, men som säger emot den egentliga handlingen. Alltså världen har en komplikation, men en som är intressant...
Dekonstruktionen är alltså en textkritisk metod, som man mycket väl kan använda i arkitekturkritik, |
|
|
Eisenman verk?
|
Deep university 1989.
Ex huset på Kochstraße vid checkpoint Charlie i Berlin |
|
|
Parc de la Villette i norra Paris av vem? vilken stil? beskriv?
|
B Tschumi
dekonstruktivismen Det ska inte finnas någon mening i planen utan den ska vara en tillfällighet. Överlagringen av tillfälliga mönster blir en sorts metod där tillfälliga skärningspunkter ska framstå som en sorts ”smärtpunkter”, alltså en sorts planerad disharmoni. |
|
|
verk av Rem Koolhas? dekonstruktivt
|
boken Delirious Manhattan, Le Grand Palais i Euralille, bildade OMA (office of metropolitan Architecture), Rotterdams nya konsthall 1993, franska staden Lilles nya centrum Euralille – exempel på hans dirty realism
|
|
|
1. Vem var Adolf Loos? Nämn och beskriv minst ett av hans byggnadsverk.
|
Österrikare, ungmodernist, uppmärksammad för fina inredningsarbeten och angrepp på österrikiska jugendarkitekturen, beundrade nyantika arkitekturen, Schinkel var hans favorit, huvudtes: alla dekorativa effekter måste komma från byggnadsmaterialen, att sätta på lösa listverk osv var ett brott.
stora affärs och bostadshuset vid Mikaelerplatz i Wien (1910). Strimmiga marmorkolonner och smårutade burspråksfönster i bottenvåningen, där ovanför renrakat. Obs inglasade hisstornet på baksidan, det verkligt moderna Första Café Museum 1899 Wien. Naken inredning, böjträstolar, nakna glödlampor. |
|
|
2. Beskriv eller rita av Einsteinobservatoriet i Potsdam (1919-21) och ange vem som var arkitekten.
|
av Eric Mendelsohn
Tänkt i betong men uppfört i putsat tegel. s. 42 avbildning Armerad betong användes till kupolkransen, terrassen och trappan. Själva tornet är byggt i tegel, liksom sidobyggnaden. Hela konstruktionen belades med finkorning, ljust ockrafärgad puts för att ge ett homogent intryck. |
|
|
3. Diskutera huvuddragen i den ryska konstruktivismens arkitektur (uttryck, form, material etc) Ta upp minst ett exempel och avbilda gärna.
|
inga fasta kroppar, inga slutna rum, ingen rent dekorativ användning av färg, ingen rent dekorativ linje inga statiska formelement + tiden ska erkännas som nytt element i konsten - mest relevant i storstäderna (trafiken, kopplingen till futurismen)
Järn som material och diagonalen som formelement blev inom arkitekturen symbolen för den nya statens ”dynamiska kraft”. mest berömt Vladimir Tatlins ”Monument över den tredje internationalen” 1920, lutande järnspiral med tre inneslutna glaskroppar - kub, pyramid, cylinder. s. 68 - Golosovs Arbetarklubb i Moskva (1928), klossigt med rundade hörnet. |
|
|
4. Diskutera skillnaderna mellan den svenska arkitekturen på 30-talet jämfört med 40-talet.
|
på 30 talet sämsta bostadsstandarden i jämförbara länder, solen skulle släppas in så mycket som möjligt, planerna anpassades bättre till ljusförhållandena och vardagliga behoven, smalhuset föredrogs framför tjockhuset, funktionalistiskt
på 40 talet nyrealismen, att ge mellankgrigstidens idealistiska och högspända modernism en mera verklighetsnära och traditionsanpassad karaktär, uppstod i Sverige, ge funktionalismen en nationell särprägel, tog upp traditionella drag som sadeltak och naturmaterial, modifierade 30 talsfunktionalismens stads och bostadsplanering, anpassat till respektive regioner men tekniskt och bruksmässigt en utveckling av funktionalismen, realistiskt istället för romantiskt, blandade fasadmaterial, pittoresk gruppering, färgglädje och naturkänsla |
|
|
5. Beskriv huvuddragen i Le Corbusiers stadsplaneringsvisioner från 20- talet.
|
Stadsbyggnadsteorierna. Huvudfunktionerna: arbete, boende, transport och fritid - hållas isär.
Att förinta den gamla staden med dess slutna gaturum och småskaliga kvarter att bygga upp nya affärs och kontorscentra av gigantiska 150-200m höga skyskrapor, regelbundet utplacerade i öppna parklandskap att ge maximalt utrymme åt trafiken att flytta bostäder bort från centrum |
|
|
6. Förklara grundtanken med strukturalismen och ge ett exempel på sådan arkitektur .
|
tekniska strukturers kombinations och utvecklingsmöjligheter, speciellt i rymdfackverkets form, ramverk som stomme eller struktur
att bygga med möjlighet till förändring linjära system med öppen form ex. Peter Cooks Plug- in-city |
|
|
1. Beskriv Tony Garniers projekt ”Une Cité Industrielle” och försök förklara vad som gjorde det så anmärkningsvärt.
|
det var en modern industristad, Garnier ville placera den i ett bergigt landskap intill en segelbar flod, där floden kröker är en stor hamn med industrier, bakom industrierna en park och bakom den en järnvägsstation. Ovanför stationen en gammal bergsby och högre upp en hydroelektrisk kraftstation. Stadsplanen ett rutnät med obestämda konturer som visar att den inte växt färdigt. Ett santorium ovanför stadkärnan
Hamn, industrier, park, järnvägsstaion, bostadsområden. Uppdelning i zoner, den häpnadsväckande moderna utformningen och konsekventa användningen av betong. Betongpelare och utskjutande skärmtak. vad som gjorde den anmärkningsvärd var den klara uppdelningen i zoner, den moderna formgivningen och konsekventa användningen av armerad betong, såg ut som det var ritat på 50 eller 60 talet. Principerna som zoneringen, regionalismen och socialismen gavs ett nytt arkitektoniskt uttryck |
|
|
3. 1947–1952 uppfördes ett väldigt bostadshus i Marseille, kallat ”Unité d’Habitation”. Vem var arkitekten – och varför beskrivs han i kursboken som ”förändrad – och ändå sig lik”?
|
arkitekten var Le Corbusier
han beskrev som förändrad eftersom han i detta projektet använde rå, obehandlad betong vilket var nytt. Med beton brut gav han fritt utlopp för en materialkänsla och skulptural kraft, och lik var han eftersom pelarna som lyfte den från marken, den skulpterade takterrassen osv känndes igen från hans 20 tals arkitektur |
|
|
4. Till vilken arkitektonisk grupp räknas holländaren Gerrit Rietveld? Namnge och beskriv något av hans verk som illustrerar gruppens estetiska idéer. Illustrera gärna.
|
Han räknas till De Stijl-gruppen
Villa Schröder i Utrecht 1924, helt uppbyggt av tunna vitputsade skivor, stora glaspartier och röd-blå-gula järnbalkar och överlappande betongskivor, strängt rätvinklig rymdkomposition där gränsen mellan ute och inne nästan helt försvunnit, inne i huset kan mellanväggarna skjutas åt sidan så att ett enda rum bildas, s. 58 avbildad |
|
|
Beskriv den ”funktionella traditionen” i Danmark genom att göra jämförelser med ”the international style”. Exemplifiera gärna.
|
Den funktionella traditionen där man istället för slät puts bland annat använde blottade tegelmurar, valv och sadeltak
The international style: behandlade byggnader som volymer snarare än som fasta kroppar med kompakta, bärande väggar och slutna, fyrkantiga rum 2. De nya stål och betongkonstruktionerna skapar en ny sorts regularitet och visuell ordning. 3) Avstå från all påklistrad dekor. (Skulpturer och målningar fick förekomma men målningarna fick inte i onödan bryta sönder väggytan och skulpturerna måste stå isolerade från den.) EX: Fabriken i Rotterdam, Bauhausskolan i Dessau, Barcelonapaviljongen. |
|
|
Vad var Archigram?
|
tidskriften, innehåll åt science-fictionhållet och liknande seriemagasinens
- Archigram gruppen bildades 1960 – Peter Cook, David Greene, Mike Webb, arkitekur med superteknologi inriktning, tar avstånd från det Bauhaus-inspirerade formspråket men bygger vidare på modernismens övriga principer |
|
|
Vem var Antonio Sant’Elia? Beskriv hans viktigaste arkitekturprojekt.
|
Tillhörde högmodernisternas generation, utbildad i Bologna och Milano där han 1912 satte upp egen firma. Gjorde Visionära projekt i ny skissteknik.
Utställningen Città Nuova i Milano 1914. ”Vi ska uppfinna och bygga den futuristiska staden - och den måste likna ett stort larmande skeppsvarv, vara snabb, rörlig och dynamisk i alla sina delar; det futuristiska huset måste vara som en jättelik maskin.” osv, byggnaderna verkar sammansatta av skivor och cylindrar som slungats mot varandra med våldsam kraft utan fasta fogar, projekt till bostadskomplex med fristående hisstorn |
|
|
2. Jämför arkitekturen hos ”Amsterdamskolan” och ”De Stijl-gruppen” i Holland och peka på de viktigaste skillnaderna.
|
Amsterdamskolan: artistisk tegelexpressionism, vilja till abstrakt, kantig, kristallinisk form, variation i volym och detaljutformning, vitmålade fönster, skulpterad byggnadssten
De Stijl-gruppen: använde vitputsade skivor, glaspartier, färger som rött blått och gult, järnbalkar, betong, flexibelt, horisontaler |
|
|
3. Vad kännetecknar den svenska nyrealismen? Ge något exempel på sådan arkitektur.
|
tog upp traditionella drag som sadeltak och naturmaterial, traditionsanpassade materialval, realistiskt istället för romantiskt, blandade fasadmaterial, pittoresk gruppering, färgglädje och naturkänsla, halvöppna rum
ex. Heliga korsets kapell i Stockholm av Asplund |
|
|
En skola som uppfördes i Hunstanton i England mellan 1949 och 1954 var ett tidigt verk inom nybrutalismen. Vilket arkitektpar ritade den och vad utmärkte denna nya stil?
|
Peter och Alison Smithson
stilen redovisade byggnadens konstruktion, stål, betong och tegel lämnades obehandlade |
|
|
5. Beskriv idén om grannskapsenheten, så som den tog sig uttryck i efterkrigstidens europeiska stadsplanering. Illustrera gärna.
|
den innebar en utvidgning av det tyska begreppet Siedlung i det att den sociala, funktionella och arkitektoniska enheten betonades starkare. Varje granskapsenhet skulle ha ca 10000 bofasta och delas i mindre bostadsenheter på 1000-2000 personer, skulle finnas ett delcentrum i med skolor, daghem, butiker, teater, ett health centre med kliniker, vilorum, apotek, grönområden, parker...
s. 117 illustration |
|
|
6. Beskriv och karaktärisera ett valfritt verk av James Stirling. Illustrera gärna.
|
Engineering building vid universitetet i Leicester 1959, två huvuddelar, låga utsträckta verkstäderna med diagonalställda, veckade glastak och den kombinerade laboratorie och kontorsdelen som består av två höghus, två smala torn, samt större och mindre hörsal. Karaktär som underlig farkost och äventyrlig, s. 150 bild
|
